Innovationskraft Sörmland Regional innovationsstrategi för Sörmland

Transkript

1 Innovationskraft Sörmland 2020 Regional innovationsstrategi för Sörmland

2 Innehåll Förord...3 Bakgrund...5 Vision...6 Varför en innovationsstrategi?...7 Prioriterade målområden...8 Genomförande av strategin...10 Verktyg från Sörmlandsstrategin Processen, definitioner och analys...14 Hur har vi arbetat med innovationsstrategin?...14 Hur ser vi på innovation?...16 Förutsättningar för innovationsutvecklingen i Sörmland...18 Utbud av stöd för innovation...20 Aktörsöversikt...21 Förutsättningar för innovation...23 Genomförandeorganisation Innovationskraft Sörmland 2020 Regional innovationsstrategi Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Carina Wilhelmsson, Regionförbundet Sörmland Foto: Omslag Johnér bildbyrå sidan 4 Illustration: sidan 20,21,23 Frida Birkelöf Tryck: Linderoths Tryckeri i Vingåker AB

3 Förord Innovationer inom alla sektorer i samhället är viktiga för en hållbar tillväxt och utveckling. I Sörmland har regionförbundet sedan 2006 arbetat med att utveckla innovationsklimatet i länet. Det har skett under namnet Sörmlands Innovationsmotor. Arbetet har efter hand lett fram till ett system för regionalt innovationsstöd där kommunerna och landstinget är involverade tillsammans med viktiga samarbetspartners i länet. De erfarenheter som har vunnits fram till nu visar dock att det behövs en tydlig innovationsstrategi för de fortsatta insatserna på detta område. Efter ett omsorgsfullt arbete tillsammans med våra samarbetspartners och en därefter följande remissomgång kunde regionstyrelsen i juni i år anta länets första samlade innovationsstrategi: Innovationskraft Sörmland Med denna strategi som grund kommer länets aktörer tillsammans kunna verka för både förnyelse inom näringslivet och fler investeringar i länet. Nyköping i juni 2014 Göran Norberg Förbundsdirektör, Regionförbundet Sörmland

4 I Sörmlands regionala innovationsstrategi är det människan bakom idén som står i centrum. 4

5 Bakgrund Att innovationer i företag och i övriga samhället är en viktig drivkraft för en hållbar tillväxt och förnyelse i en region är ett känt faktum. Ett innovationsfrämjande arbete är därför en nödvändig ingrediens i det regionala utvecklingsarbetet. Regionförbundet Sörmland har sedan år 2006 arbetat med att utveckla innovationsklimatet i länet genom olika projekt under samlingsbegreppet Innovationsmotorn. Innovationsmotorns arbetssätt bygger på Kaj Mickos 1 modell Produktionssystem för innovationer, det vill säga att vilken idébärare som helst, med rätt stöd, kan utveckla sin idé så att den blir en produkt på marknaden. Arbetet i innovationsmotorn har främst syftat till att skapa en ny metod för att stimulera till ett ökat idéinflöde i tidiga skeden samt att lotsa fram nya idéer till fler innovationer. Kommunerna, som traditionellt inte varit involverade i innovationsutvecklingsarbetet, har varit med och byggt upp innovationsnoderna, det vill säga verksamheter som arbetar med idéinflöde och idélotsning i tidiga skeden av innovationsprocessen: Nätverket Din Idé (Eskilstuna), Företagslabbet (Nyköping), Växthuset (Strängnäs) och Katec (Katrineholm). Regionförbundet har under 2008, tillsammans med kommunerna, Almi och Mälardalens högskola, upprättat och skrivit under en gemensam avsiktsförklaring för samarbetet om ett regionalt innovationsstödsystem i Sörmland. Avsiktsförklaringen beskriver framförallt ett gemensamt förhållningssätt gentemot idébärarna, den är dock inte känd av alla aktörer inom det regionala innovationsstödsystemet. Förhållningsättet kan sammanfattas med att när människan bakom idén sätts i centrum skapas det förutsättningar att utveckla nya produkter, tjänster eller affärsmodeller som kan nå marknaden. Detta gäller alla personer och idéer oavsett vilken miljö de kommer ifrån. Denna breda syn på innovation har varit viktig i en region där många idéer kommer från miljöer som inte kopplas till traditionella forskningsmiljöer. Under hösten 2012 presenterades Sörmlands innovationsindex för Regionförbundet Sörmlands styrelse och ett antal nätverk, bland annat kommun- och näringslivscheferna i Sörmland. Utifrån analysen diskuterades behovet av en regional innovationsstrategi för en bättre samordning inom det regionala innovationsstödsystemet. 1 Tidigare anställd som professor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola. 5

6 Vision I innovationsstrategin använder vi oss av visionen från Sörmlandsstrategin 2020 som antogs i regionstyrelsen i december Strategin har sin utgångspunkt i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet. LEVA, VÄXA, VERKA Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. För att förtydliga visionen lägger innovationsstrategin till att vi i Sörmland strävar efter att en mångfald av idéer kommersialiseras. Detta uppnås genom en stark och öppen innovationskultur som inkluderar, stöttar och skapar förutsättningar för alla typer av idéer, människor och företagare som har potential och drivkraft. 2 När vi pratar om innovationsstödsystemet menar vi aktörerna som stöttar idébärare i näringslivet eller den offentliga sektorn. 3 Ett index som har tagits fram i REGLAB:s regi för alla regioner i Sverige och som mäter länets förutsättningar och förmåga till innovation. 6

7 Varför en innovationsstrategi? I Sörmlands regionala utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin 2020 är ett konkurrenskraftigt näringsliv ett av fyra prioriterade mål. Ett starkt näringsliv och en hög grad av innovation och förnyelse beskrivs som centrala frågor för en hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Ett sätt att nå målet är att utveckla det regionala innovationssystemet. Innovation är också ett verktyg för att nå de andra målen i Sörmlandsstrategin: I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Sörmland har starka samband med omvärlden. Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. En nulägesanalys, som har genomförts av följeforskarna i projektet Fler innovationer helt enkelt en del av innovationsmotorn 4, pekar på att det behövs en regional strategi och ett tydligare regionalt ledarskap för att driva fram och effektivisera innovationsarbetet i länet. En visualisering av hela det regionala innovationssystemet skulle underlätta för innovatörer och aktörer att hitta och lotsas rätt. Behovet av gemensamma målsättningar för att utveckla innovationsarbetet har även efterfrågats av aktörerna som verkar i det regionala innovationsstödsystemet. Gemensamma målsättningar är viktiga för att effektivare kunna använda länets begränsade utvecklingsresurser, följa upp insatserna och underlätta för idébärare att hitta rätt i stödsystemet. En regional innovationsstrategi för Sörmland stärker därmed de strukturer och verktyg som har byggts upp inom ramen för Innovationsmotorn och kopplar ihop det med andra innovationsinsatser både i och utanför länet. Att kraftsamla kring innovationsarbetet i regionerna är också en tydlig signal i Sveriges nationella innovationsstrategi som lanserades under hösten På EU-nivå handlar den nya innovationspolitiken framförallt om Smart Specialisering 5, det vill säga att man från regionernas sida identifierar sina viktigaste tillgångar och fokuserar på dem för att öka konkurrenskraften. En regional innovationsstrategi behövs inte bara för förnyelse i näringslivet och fler privata eller offentliga investeringar i regionen, den kan även fungera som ett verktyg för att lösa våra samhällsutmaningar som integration, jämställdhet, miljö och hälsa. 4 Fler innovationer helt enkelt är ett projekt inom ramen för satsningen Innovationsmotorn som genomfördes under av Regionförbundet Sörmland i samarbete med kommunerna Eskilstuna, Nyköping, Katrineholm och Strängnäs. Projektet finansierades förutom av projektdeltagarna med hjälp av medel från EU:s regionala utvecklingsfond. Mer information om projektet finns på regionförbundets hemsida 5 Smart specialisering innebär att regionerna genomför en strategisk process för att identifiera den inriktning som bäst passar deras innovationspotential, baserat på regionen tillgångar och resurser. 7

8 Prioriterade målområden Vi vill fortsätta att satsa brett och väljer att prioritera verktyg snarare än branscher, inte minst på grund av regionens storlek och struktur. Ytterligare en anledning är att många idéer inte kommer från miljöer som kopplas till traditionella forskningsmiljöer. Några särskilda utvecklingsområden har inte pekats ut men verktygen kan användas framöver i de styrkeområden eller branscher som anses som strategiskt viktiga inom ramen för arbetet med en Smart Specialisering. Med hjälp av den regionala innovationsstrategin kan vi möta globala samhällsutmaningar, skapa konkurrenskraft och jobb i en global kunskapsekonomi samt leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet. För att förverkliga att Sörmland blir länet där en mångfald av idéer kommersialiseras har fyra målområden identifierats. 8

9 Idébäraren i centrum Idébäraren har god kännedom om hur idéer/innovationer kan realiseras och vilket stöd som går att få i innovationsstödsystemet. Idébäraren involveras i utformningen av insatserna. Nya grupper som står utanför innovationssystemet såsom unga, personer med utländsk bakgrund och idébärare i kommuner utan egen nod nås med insatserna. Ökad tillväxt och andra förbättringar mäts för dem som tar del av stödet. Innovation i befintliga företag och ökad kommersialisering Befintliga företag använder innovation för ökad tillväxt och konkurrenskraft. Internationaliseringen för innovatörer och företag underlättas. Möjligheter till finansiering och affärsutveckling i olika skeden av innovationsprocessen och för olika typer av idéer/innovationer utvecklas. Stark och öppen innovationskultur Ungas innovationskraft tas tillvara. Alla organisationer känner till sin funktion i innovationsstödsystemet, har förtroende för varandra och samverkar. Kopplingen mellan akademin, forskning och innovationsstödsystemet samt näringslivet stärks och länkas ihop med omvärlden. Sörmland är känt för att använda väl fungerande metoder och arbetssätt. Innovation i offentlig verksamhet Den offentliga sektorn arbetar med olika verktyg 6 för att främja innovation för att lösa samhällsutmaningar och bidra till samhällsnytta. 6 Exempel på verktyg inom offentlig sektor är innovationsupphandling, testbäddar, innovationsslussar med mera. 9

10 Genomförande av strategin Verktyg från Sörmlandsstrategin 2020 För att konkretisera och bryta ner de övergripande målen ska en årlig handlingsplan arbetas fram som följer strukturen i målområdena. Där kommer även förväntningar på aktörer, finansieringsbehov för insatserna och olika verktyg såsom öppen innovation, innovationsledarskap med mera tydliggöras. Sörmlandsstrategins regionala arbetssätt med sina fyra verktyg: analys, projekt, mötesplatser och uppföljning är ett stöd i genomförandearbetet. Kommunikation är ett viktigt redskap som genomsyrar alla verktyg. Analys Analys är ett viktigt underlag i beslutsprocessen om olika projekt och aktiviteter. Det är också ett bra verktyg för uppföljning av våra gemensamma insatser. Analyser som genomförts för att ta fram innovationsstrategin är Innovationsindex Sörmland, en aktörskartläggning, en slututvärdering av projektet Fler innovationer helt enkelt samt en tematisk utvärdering av innovation kopplat till Sörmlandsstrategin Innovationsindexet blir också ett viktigt mått för att förstå förutsättningarna för innovation framöver. Förslag på framtida analyser är att genomföra en omfattande behovsanalys för att ta reda på olika målgruppers behov av stödinsatser. Projekt Att arbeta i projektform är ett viktigt verktyg för att driva utvecklingen. Det ska vara tydligt vilket behov projektet syftar till att möta och hur det bidrar till att nå målen i Sörmlandsstrategin 2020 och Sörmlands innovationsstrategi. För att nå långsiktiga resultat är ett aktivt ägarskap och fokus på lärande genom uppföljning viktiga förutsättningar. Samproduktion av projekt kan stärka banden mellan aktörer i stödsystemet, olika sektorer och kommuner. Det behöver finnas tydliga erbjudanden och en god tillgänglighet för målgrupperna. Högre motkrav ska ställas på entreprenörer som vill delta i projekten, till exempel via avsiktsförklaringar för idébärare. 10

11 Mötesplatser Att människor möts och nya samarbeten skapas är en viktig förutsättning för att innovation ska uppstå. Genom att arrangera mötesplatser skapar vi förutsättningar för korsbefruktning mellan näringsliv, akademi, offentlig verksamhet och det övriga samhället. Mötesplatser och samlade nätverk mellan systemets aktörer är också viktiga, till exempel för att främja samverkan mellan aktörer. Inom ramen för genomförandet av strategin arrangeras både utåtriktade mötesplatser till nytta för innovatörer och mötesplatser som syftar till att utveckla systemet. Årligen genomförs två större mötesplatser för att sprida kunskap och ge möjlighet till nätverkande, för såväl innovatörer som aktörer i systemet. En av mötesplatserna ska vända sig till aktörer i innovationsstödsystemet för att åstadkomma ett ökat förtroende, lärande och samarbete mellan aktörerna. Uppföljning För att kunna följa utvecklingen när det gäller förutsättningarna för innovation i stora drag är innovationsindexet ett bra mått som även finns med i Sörmlandsstrategin Våra gemensamma insatser och vad de leder till behöver följas upp med ett gemensamt bokslut, det vill säga en verksamhetsberättelse för vårt basutbud. Gemensamma indikatorer för detta bokslut behöver tas fram. I de projekt som sätts igång kommer en specifik projektuppföljning att krävas där man tar hänsyn till det gemensamma bokslutet. 11

12 Genomförandeorganisation Strategiskt ledarskap Regionförbundet ska koordinera och följa upp genomförandet av den regionala innovationsstrategin. För att säkerställa genomförande, ett kontinuerligt lärande och utvärdering behövs också en utvecklingsgrupp bestående av nyckelaktörer och finansiärer i innovationsstödsystemet från den privata och offentliga sektorn samt akademin och ideella sektorn. Gruppens uppgift är att aktivt följa utvecklingen på innovationsområdet i stort och ta del av uppföljningar av de satsningar som görs inom ramen för strategin. Gruppen beslutar om gemensamma insatser med utgångspunkt i strategin och träffas 2-3 gånger per år. Regionförbundet är sammankallande. Nationella aktörer kan vara ett stöd och bollplank i det strategiska ledarskapet. Operativt ledarskap Regionala aktörer som ansvarar för ett regionalt basutbud som innovationsrådgivning, innovationstävlingar, stora mötesplatser med mera upphandlas av regionförbundet. Aktörer som bland annat innovationsnoder, företags- och innovationsrådgivare, företagar-/branschorganisationer, Science Parks/inkubatorer, högskolan och offentliga organisationer kan också ta egna initiativ till projekt som uppfyller målen i innovationsstrategin. Till idébärarnas hjälp finns även stöd och bidrag från aktörer på nationell nivå att tillgå. Innovationsnoderna har en viktig roll att leda arbetet lokalt, knyta ihop aktörerna i noden gentemot idébärarna och vara en länk till de kommuner som saknar egen nodfunktion. Vid behov startas arbetsgrupper som är handlingsfokuserade och som till exempel kan vara organiserade branschvis eller kring ett fokusområde som internationalisering eller affärsutveckling/finansiering. Arbetsgruppernas uppgift är att aktivt utveckla de operativa insatserna genom att till exempel arrangera mötesplatser där aktörer får möjlighet till erfarenhetsutbyten och lärande. Grupperna har också till uppgift att vid behov samordna de insatser i regionen som beslutas av utvecklingsgruppen. 12

13 Årshjul för genomförande av innovationsstrategin För att lättare kunna upprätta årliga handlingsplaner har ett årshjul upprättats som innehåller delar av Sörmlandsstrategins verktyg och speglar också organisationen av genomförandet av länets innovationsarbete. Uppföljning/ gemensamt bokslut Projekt och operativa grupper kommer att kräva en egen tidsplanering. Mötesplats innovatörer/aktörer (till exempel v.45) Utvecklingsgrupp (vår) Utvecklingsgrupp (höst) Analyser Mötesplats aktörer (vår) 13

14 Processen, definitioner och analys Hur har vi arbetat med innovationsstrategin? Inom ramen för Sörmlandsstrategin 2020 och projektet Fler innovationer helt enkelt har Regionförbundet Sörmland under 2013 koordinerat arbetet med en regional innovationsstrategi. Målet var att ta fram en gemensam behovsbild, vision och övergripande mål samt idéer för långsiktiga innovationssatsningar i regionen. För att nå ut till en bred målgrupp genomfördes tre större seminarier, det vill säga Innovationskraftsseminarierna, och det fördes en dialog med ett antal nyckelaktörer på lokal, regional och nationell nivå via till exempel personliga möten eller nätverksträffar. För att fördjupa sig i ett antal strategiska frågeställningar samlades en arbetsgrupp bestående av tolv representanter från olika organisationer som spelar en nyckelroll i innovationssystemet, det vill säga utvecklingsgruppen. Gruppen träffades fem gånger och spårade omvärldsförändringar, analyserade effekterna för Sörmland, arbetade fram en vision och målsättningar samt idéer för genomförande. 14

15 Dialog Kommuner och landstinget Nationella aktörer Internt regionförbund och politiker Innovatörer/ företagare Nyckelaktörer i stödsystemet Finansiärer Media Utvecklingsgrupp SWOT april Vision/mål juni Idégenerering september Prioriteringar oktober Genomförande november Seminarier Innovationskraft Sörmland 2013 Nationell innovationsstrategi 30 januari Innovation i offentlig verksamhet 12 september Avslut Fler innovationer helt enkelt 7 november 15

16 Hur ser vi på innovation? Innovation I arbetet med innovationsstrategin utgick vi från Oslo-manualens definition: An innovation is the implementation of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations. The Oslo Manual, European Commission Det finns olika typer av innovationer där en förbättring eller utveckling av en produkt eller tjänst tillhör de vanligaste. En innovation kan också handla om nya processer eller metoder för att producera en vara eller tjänst, marknadsföra och affärsutveckla eller nya sätt att organisera verksamheten. Gemensamt för olika typer av innovationer är att de skapar nytt värde för användare, kunder eller målgrupper. Vad är ett innovationssystem? Ett innovationssystem kan belysas utifrån olika perspektiv. Det nationella innovationssystemet fokuserar på spelregler i form av konkurrenslagstiftning, patentsystem och hur företagsstruktur samt offentligfinansierad forskning och utveckling ser ut. Det sektoriella innovationssystemet fokuserar på spelregler som är utmärkande för en speciell sektor eller bransch. Det regionala innovationssystemet inriktar sig på förutsättningarna i en särskild region, exempelvis Sörmland. Det är en frivillig gruppering av näringslivsfrämjare, företag, akademi och offentliga aktörer. När vi pratar om innovationsstödsystemet menar vi aktörerna som stöttar idébärare i näringslivet eller den offentliga sektorn. 16

17 Hur ser innovationsprocessen ut? En innovationsprocess beskriver faserna från att en idé uppstår fram tills innovationen har nått marknaden. Förenklat beskrivs första fasen i processen som att det finns ett behov eller problem. I nästa fas utvecklas ett antal idéer som kan tänkas tillgodose behovet. Inkubationsfasen är den första prövningen om idéerna håller i verkligheten. I realiseringen tar man fram en detaljlösning, det vill säga en prototyp, och i sista skedet produceras produkten eller tjänsten samt introduceras på marknaden. Marknaden bearbetas så att innovationen accepteras och sprids hos den tilltänkte mottagaren. Utvecklingsgruppen för innovationsstrategin utgick ifrån Oslo-manualens definition av innovationsprocessen som innehåller dessa fem steg. Gruppen valde att lägga till innovationsklimatet som en viktig faktor som genomsyrar hela processen, men för att förenkla i modellen blev det ett första steg. Modellen kan användas för att visualisera vilka funktioner och aktörer som behövs och finns i dagens innovationsstödsystem. Hur processen ser ut i detalj kan variera och i praktiken är den sällan linjär, den fungerar mer som en spiral som rör sig uppåt. Det finns ett antal nya teorier där individens beteende och valfrihet i innovationsprocessen bestämmer en allt mer komplex verklighet och påverkar hur ett innovationssystem organiserar sig 7. Innovationsprocessen Innovationsklimat Behov - marknadspotential/ problemställning Idégenerering - idéutveckling Inkubation -vidareutveckling och tester Realisering - omforma och producera Kommersialisering -distribution och marknad Kund-/användarperspektivet Lärande Källa: Kedjemodellen the Oslo Manual, European Commission - modifierad 7 Läs mer om organisation av innovation: José Fonseca- Complexity and Innovation in Organization 17

18 Förutsättningar för innovationsutvecklingen i Sörmland Omvärldstrender Det finns en mängd olika trender som påverkar innovationsutvecklingen utifrån ett globalt, nationellt och regionalt perspektiv. En god bevakning ger bra beslutsunderlag och leder till ökad handlingsberedskap. Till de globala trenderna hör bland annat en fortsatt globalisering, åldrande befolkning, allt snabbare teknikutveckling, ökad rörlighet i befolkningen samt ett ökat intresse för hälsa, miljö och jämställdhet. Mer specifikt när det gäller innovationer har kunskapen och intresset kring innovationssystem och klusterinitiativ ökat. Sverige ligger i topp i internationella innovationsrankingar. Innovation handlar idag inte så mycket om produkter eller tjänster, snarare om nya affärsmodeller eller processer. Crowdfunding, som är ett nytt sätt att finansiera sin verksamhet, och allt fler sociala innovationer förtydligar denna trend. Innovation blir också allt mer upplevelsebaserad och finns i gränssnittet mellan olika sektorer och branscher. Innovation uppstår i samverkan mellan olika aktörer. Öppen innovation, det vill säga att involvera andra - som exempelvis sina kunder - i innovationsprocessen i företag eller organisationer, har blivit allt vanligare. Ett sätt att göra det är via digitala innovationsplattformar där hela världen kan vara med och lösa ett behov eller problem. Innovationsindex Sörmland Innovationsindexet för Sörmland baseras på REGLAB:s modell 8 som består av 15 indikatorer som mäter innovationsklimatet i regionen, det vill säga förutsättningar för innovation och förnyelse. Indexet är uppdelat i grundförutsättningar, förmåga till förnyelse samt marknadsförmåga. Den sammantagna bilden av länet inom grundförutsättningarna där faktorer som öppenhet, mångfald och tolerans, den generella utbildningsnivån och rörligheten på arbetsmarknaden mäts visar att Sörmland inte skiljer sig så mycket från riket. När det gäller förnyelseförmågan utmärker sig Sörmland med låga värden för resurser inom forskning och utveckling inom såväl näringslivet som akademin vilket påverkar konkurrenskraften för innovation och förnyelse. Samtidigt visar analysen ett bra utfall avseende intresse för entreprenörskap hos unga och förnyelsegraden i näringslivet, det vill säga andelen nystartade företag jämfört med befintliga företag i Sörmland. Sammanlagt visar det ändå på goda förutsättningar för regionens förmåga och kapacitet att möta och utvecklas i takt med omvärldens förändringstryck. Däremot finns det stora utmaningar i Sörmland gällande marknadsförmågan, det vill säga att kommersialisera idéer. Det är framförallt inom indikatorerna riskkapital investeringar och andel patentansökningar som länet ligger efter. Även andelen utlandsägda företag i den totala företagsstocken, en faktor som påverkar internationaliseringsgraden, är förhållandevis låg. Dock ligger Sörmland i nivå med riket avseende export som andel av BRP 9. 8 REGLAB, som är ett forum för lärande om regional utveckling där regioner, myndigheter, forskare och andra möts, har under 2011 initierat ett lärprojekt där elva regioner och Tillväxtverket arbetade 18 fram ett innovationsindex för alla regioner i Sverige. 9 Läs mer om Sörmlands innovationsindex på

19 Aktörer i innovationssystemet I utbudet av Sörmlands innovationsstödsystem ingår runt 60 aktörer på lokal, regional och nationell nivå. De vanligaste aktiviteterna och verksamheterna som aktörerna utför är rådgivning, nätverksbyggande och kunskaps- samt kompetenshöjning. Andra insatser handlar till exempel om finansiering eller lotsning i stödsystemet. Innovationsklimat Aktörernas huvudmålgrupper är entreprenörer, nystartade och befintliga företag, främst små företag (1-9 anställda), men arbetet sker mot samtliga företagsstorlekar. Drygt tio procent arbetar med att främja innovation inom offentlig sektor, främst inom vård och omsorg, men även i skolan. I övrigt utmärker sig tre grupper som prioriterade målgrupper: utrikesfödda, kvinnor samt ungdomar. 3. Marknadsförmåga 2. Förnyelseförmåga Det sörmländska innovationsstödsystemet är rätt generellt och sjuttio procent av aktörerna anger att de inte arbetar mot en eller flera specifika branscher eller sektorer. Resterande trettio procent delas in i tre sektorer besöksnäring, kreativa näringar och energi/miljö som sticker ut gällande antal aktörer som är inriktade på dem. Det finns en del aktörer med verksamhet inom samtliga delar av innovations- och företagsutvecklingsprocessen. Tyngdpunkten, avseende antalet aktörer, ligger dock i de tidiga faserna det vill säga stöd till idégenerering, utveckling av koncept och uppstart av företag. Många aktörer arbetar på olika sätt med att stärka innovationsklimatet, vilket är positivt men kräver en samordning så att inte insatserna överlappar varandra. Majoriteten av aktörerna lotsar idébärare vidare i systemet och det indikerar att det finns en viss arbetsdelning dem emellan. 1. Grundförutsättningar för innovation En lägre andel aktörer arbetar med finansiering, stöd inom export och internationalisering eller i inkubationsfasen. Få aktörer agerar i de mindre kommunerna Läs mer om aktörskartläggning på 19

20 Utbud av stöd för innovation 20

21 Aktörsöversikt 21

22 Behoven hos innovatörer/företag Generellt går det att säga att idébärarnas behov av rådgivning växer i samband med att de fått en större förståelse för innovationsprocessens samtliga steg. Rådgivning i olika faser av innovationsprocessen snabbar på kommersialiseringen. Framgångsfaktorer är rådgivarens kompetens och personkemin mellan idébärare och rådgivare. Idébärarna vill ha tillgång till ett nätverk som de själva inte har, lokalt och regionalt men också nationellt och internationellt. Det finns en förståelse för att idébäraren själv är den som måste göra det mesta av arbetet. Det är inte alltid tydligt för idébärarna vart de kan vända sig när de behöver ha hjälp och vad de kan förvänta sig från innovationsstödsystemets olika aktörer. Eftersom målgruppen är så bred behöver vi ta reda på mer om dess olika behov. Målgruppen innehåller exempelvis nya och befintliga företag men också offentliga verksamheter och grupper som inte har kontakt med innovationsstödsystemet idag. Sammanställning av länets förutsättningar för innovation Sammanställningen av länets förutsättningar bygger på analyser som har gjorts inom ramen för Sörmlandsstrategin 2020 och innovationsstrategiarbetet. Några av de interna och externa förutsättningarna beskrivs utförligare i tidigare avsnitt. Förslag på möjliga insatser och projekt Skapa ett regionalt basutbud innovationstävlingar, mötesplatser, innovationsrådgivning med mera. Skapa ett koncept för att erbjuda unga innovation och entreprenörskap i skolan och högskolan redan från tidig ålder. Öka tillgången/tillgängligheten till innovations- och inkubatorsmiljöer för olika grupper, till exempel via fysiska miljöer eller digitala plattformar. Få fler ledare i privat och offentlig sektor som genomgår en innovationsutbildning. Öka användningen av certifiering för att kvalitetsäkra våra metoder. Göra insatser för nya målgrupper som står utanför innovationssystemet idag. Göra insatser i befintliga företag för att öka innovationskraften. Göra insatser för innovation i offentlig sektor, till exempel ett pilotprojekt kring innovationsupphandling/innovationsvänlig upphandling samt innovation inom vård och omsorg. Göra insatser för innovationer som löser viktiga samhällsutmaningar. Göra insatser för internationell kommersialisering av innovationer. 22

23 Förutsättningar för innovation innovationskraft sörmland

24 Box 325, Nyköping Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 Telefon: E-post: