SVENSKA ^ KRAFTNÄT. Den nya förbindelsen mellan fastlandet och Gotland syftar till att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindla-aften på Gotland.

Transkript

1 SVENSKA ^ KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarknadsinspektionen Box Eskilstuna registrator(«)ei.se /1200 ANSÖKAN Nätkoncession för en 300 kv likströmsförbindelse - markkabel och sjökabel - mellan Förse på Gotland och Misterhult i Oskarshamns kommun Affärsverket svenska kraftnät (Svenska Kraftnät) ansöker om koncession enligt ellagen för ovan rubricerade förbindelse. Grunden för ansökan Den nya förbindelsen mellan fastlandet och Gotland syftar till att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindla-aften på Gotland. I dag omfattar vindla-aften på Gotland ca 110 MW. Region Gotlands målsättning 1 är att tiodubbla den installerade effekten till MW. Det gotländska elnätet och de befintliga elförbindelserna mellan Gotland och fastlandet är anpassade och dimensionerade efter dagens elproduktion och förbrukning. Den planerade utbyggnaden av ny elproduktion på Gotland kommer därför att leda till ett stort energiöverskott på ön, varför utökad överföringskapacitet till fastlandet och omfattande nätförstärlaiingar på Gotland är nödvändiga. Svenska Kraftnät avser att dimensionera den nya förbindelsen efter den faktiska utbyggnad som sker på ön. I en första etapp planeras därför en förbindelse om 500 MW. En andra etapp om ytterligare 500 MW realiseras om och när vindkrafts utbyggnaden på ön genererar behov av ytterligare överföringskapacitet till fastlandet. 1 Översiktsplan för Gotlands kommun, 2010 SVENSKA KRAFTNÄT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 Kopia: SvK-Reg, TD, ck, ckp, ckm, cs, ca, cn, cnl, hajo, annk REGISTRATOR (d SVK.SE TEL FAX

2 Förbindelsens sträckning Från en ny omriktarstation Stenkumla, vid Förse på Gotland, planeras markkablar ca 5,5 km fram till havet vid Lillklint. Där ansluter markkablarna till en ca 100 km lång sjökabel genom västra Gotlandshavet och Östersjön. Vid landtagningsplatsen i Simpevarp övergår sjökablarna till markkablar som efter ca sju km ansluter till en ny omriktarstation vid Misterhult. Region Gotland samt Borgholms och Oskarshamns kommuner i Kalmar län berörs av förbindelsen. Förbindelsens planerade sträckning redovisas i sin helhet på koncessionskartor (bilaga i). Förbindelsens tekniska utförande Förbindelsen kommer att utgöras av en 300 kv högspänd likströmsförbindelse High Voltage Direct Current, Voltage Source Converter (HVDC VSC). Den kommer att ha kapacitet att överföra en effekt på ca 500 MW och utgöras av två parallella mark- och sjökablar (±300 kv). Markkablarna kommer att läggas i ett med grävmaskin uppschaktat kabeldike. Där detta inte är möjligt kommer bergschakt eller schaktfria metoder att användas. Sjökablarna spolas av driftsäkerhetsskäl ner i havsbotten. Där det inte är möjligt används plogning, grävning eller övertäckning med sten eller betongmattor. Sjökablarna tas i land med styrd borrning på både Gotland och fastlandet. Övergången mellan markkablar och sjökablar görs med särskilda övergångsskarvar i en större skarvgrop där kabeldikena möts. Skarvningen sker några meter från borrhålen där sjökablarna tas i land. Vädret för utläggning av sjökabeln är gynnsammast under tiden från sen vår till tidig höst. Om dagens tidplan ska hållas behöver kablarna förläggas senast under Då kan förbindelsen tas i drift i slutet av En teknisk beskrivning fogas till ansökan (bilaga 2). En mer detaljerad beskrivning av kabelteknik och förläggningsmetodik finns fogad till miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). 2/2

3 Samrådsprocessen och alternativen Samråd har genomförts i två steg, båda i en utökad krets. Den första delen av samrådet baserades på framtagen förstudie. Den genomfördes med länsstyrelser, kommuner, övriga statliga myndigheter samt de enskilda, den allmänhet och de organisationer som kunde antas bli särskilt berörda. Inbjudan till samråd gjordes den 30 maj 2011 och annonserades också i lokaltidningarna. Samrådsunderlag skickades ut till berörda och informationsmöten hölls vid Suderbys på Gotland den 14 juni och i Figeholm på fastlandet den 16 juni. Samrådsunderlaget hölls under samrådstiden tillgängligt på Svenska Kraftnäts hemsida samt på Almedalsbiblioteket m.fl. bibliotek på Gotland, i Region Gotlands reception, i kommunhuset i Oskarshamn samt på Figeholms, Kristdala och Blankaholms bibliotek. Möjlighet fanns att lämna synpunkter fram till den 26 augusti Inkomna yttranden sammanställdes i december 2011 i en samrådsredogörelse till länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län. Redogörelsen gjordes även tillgänglig på Svenska Kraftnäts hemsida ( Gotlands länsstyrelse beslutade om betydande miljöpåverkan i december 2011 (samt i juni 2012 om vattenverksamheten) och länsstyrelsen i Kalmar län i februari 2012 (samt i september 2012 om vattenverksamheten). Besluten är fogade till ansökan (bilaga 4). Den andra delen av samrådet inleddes i februari Då riktades en ny samrådsinbjudan med bifogat underlag till berörda fastighetsägare (inom utredningsområdet för planerad elförbindelse och inom 100 meter utanför detta samt inom en kilometer från respektive stationsläge), länsstyrelser, kommuner, övriga statliga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter informerades om samrådet via annons i lokalpressen. Informationsmöten hölls den 1 mars 2012 i Figeholm och den 14 mars 2012 vid Suderbys. Underlaget fanns under samrådstiden tillgängligt på Svenska Kraftnäts hemsida, Almedalsbiblioteket på Gotland, i Region Gotlands reception, i kommunhuset i Oskarshamn, Stadsbiblioteket i Oskarshamn samt på biblioteken i Figeholm och Kristdala. Samtliga berörda gavs möjlighet att lämna synpunkter fram till den 13 april /3

4 En redogörelse för samrådets andra del publicerades i augusti 2012 på Svenska Kraftnäts hemsida. Den sändes även ut till de markägare som hade lämnat synpunkter. Ett särskilt samrådsmöte om påverkan på yrkesfisket hölls mellan Svenska Kraftnät, Sveriges Fiskares Riksförbund och Länsstyrelsen i Kalmar län den 27 augusti Olika stråk och sträckningar har utretts. Även olika landtagnings- och anslutningspunkter till stamnätet har undersökts. Under utredningsarbetet bedömde Svenska Kraftnät att området söder om Simpevarp var den lämpligaste landtagningspunkten på fastlandet och art landtagningen på Gotland lämpligast sker med styrd borrning genom Lillklint till en omriktarstation vid Förse. Vid justering av sträckningen har hänsyn i möjligaste mån tagits till inkomna synpunkter. Förslag till slutlig sträckning berör även ett litet havsområde som ligger inom Borgholms kommun. Kommunen har informerats men meddelat att man avstår från att yttra sig. Samrådsprocessen beskrivs även i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Samrådsredogörelserna har bilagts miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöhänsyn Svenska Kraftnäts miljöansvar omfattar inte bara verksamhetens direkta påverkan på miljön. Ansvaret innebär också att utforma det svenska stamnätet så att ett effektivt resursutnyttjande underlättas och att de energiförluster som uppstår vid överföring över långa avstånd minskas. Förlusternas storlek avgörs bl.a. av den tekniska utformningen av anläggningarna. Åtgärder i den operativa driften av stamnätet kan också minska förlusterna. Svenska Kraftnäts verlcsamhet ställer lokala miljöhänsyn mot nationella och globala. Affärsverkets målsättning är dock att den lokala miljöpåverkan ska bli så liten som möjligt. Den lokala miljön påverkas främst av lokalisering och utformning av förbindelser och stationer. Sedan många år bedriver Svenska Kraftnät ett långsiktigt arbete där mål, rutiner och uppföljningar leder till att miljöförbättringar sker kontinuerligt. Svenska Kraftnät ställer miljölaav vid all upphandling av bygg- och underhållsentreprenader och följer upp att de efterlevs med hjälp av miljörevisioner. 4/4

5 Förläggningsarbetena kommer att utföras av erfarna entreprenörer som är väl förtrogna med arbeten av liknande slag. De ska också utföras med bästa möjliga teknik. Sökanden har härigenom beaktat de begränsningar och försiktighetsmått som fordras för att minimera skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vidare ska arbetena med förläggningen planeras så att konsekvenser i form av buller, begränsad framkomlighet och damning minimeras. Etablerings- och upplagsområden, arbetsvägar m.m. ska utföras så att tillgängligheten till naturområden begränsas så lite som möjligt. Svenska Kraftnät arbetar också med miljöåtgärdsplaner som förmedlas till entreprenörerna. En redogörelse för hur projektet uppfyller miljöbalkens allmänna hänsynsregler redovisas nedan. 2 kap. 2 Kunskapskravet 1 miljökonsekvensbeskrivningen redovisas bedömda konsekvenser för verksamhetens påverkan på omgivningen. Svenska Kraftnät anser att verket som verksamhetsutövare och genom anlitade konsulter och entreprenörer har erforderlig kunskap för att bedriva verksamheten. Svenska Kraftnät har upprättat en teknisk riktlinje, Miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR 13-01). Detta dokument används vid upphandling och redovisar de krav som affärsverket ställer. Krav finns på att en miljöplan ska upprättas för entreprenaden och att miljöutbildning ska genomföras. 2 kap. 3 Försiktighetsprincipen Svenska Kraftnät iakttar försiktighet avseende påverkan på miljö och hälsa och använder sig av bästa möjliga teknik vid byggande och underhåll av förbindelsen. Exempel på försiktighetsåtgärder är att innan avverkning påbörjas ska kulturminnen, biotopskydd, Natura 2000, skyddsvärda objekt eller zoner samt andra bevarandevärden märkas ut på kartskiss och i terrängen. Mindre träd och buskar som ska sparas av naturvårdshänsyn ska vara snitslade eller utmärkta på annat vis, att vid upplag av utrustning eller annat material där risk för läckage till omgivningen kan finnas ska åtgärder vidtas för att förhindra detta, o att om det finns anledning att misstänka förekomst av föroreningar så ska anmälan göras till tillsynsmyndighet, 5/5

6 att miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylenglykol ska användas till terrängfordon, skogsmaskiner, grävmaskiner, kranar och andra arbetsmaskiner. 2 kap. 4 Produktvalsprincipen Vid underhåll och reparationer undviker Svenska Kraftnät så långt som möjligt att använda kemiska produkter som kan medföra risk för människors hälsa och miljön. Svenska Kraftnäts anläggningar innehåller många olika material och ämnen - en del av dem är miljöfarliga. Verket arbetar aktivt för att minska utsläppen av sådana ämnen. Exempelvis genomför vi årligen åtgärder för att minimera utsläppen av växthusgasen svavelhexafluorid (SFÖ) från brytare och gasisolerade ställverk. 1 tidigare nämnda telaiiska riktlinjer (TR 13-01) anges ämnen och material som inte får användas eller som bör undvikas. Hit hör utrustning som innehåller mätbara halter av PCB. Utrustning som innehåller SFÖ bör vara fyllda enbart med denna gas. Om biandgas krävs accepteras kvävgas (N 2 ) men inte koltetrafluorid (CF 4 ) av miljöskäl. Entreprenörer som köper material och utrustning ska säkerställa att leverantören lämnar information om denna i samband med försäljningen t.ex. via miljövarudeklaration. 2 kap. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet på uppdrag av riksdag och regering. Ett av Svenska Kraftnäts uppdrag är att erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet Svenska Kraftnät anser att stamnätet innebär ett effektivt sätt att överföra el. 2 kap. 6 Lokaliseringsregeln Svenska Kraftnät anser att valt sträckningsalternativ medför minsta intrång och olägenhet. Omfattande undersökningar har genomförts, bl.a. botten- och sedimentanalyser, undersökning av naturmiljön och kulturmiljöutredning. Samråd har genomförts med myndigheter, intresseorganisationer och allmänheten. I det första samrådet presenterades två landtagningspunkter på Gotland (direkt norr resp. söder om Ygne fiskeläge) och en lokalisering av omriktarstationen (Stenkumla). Här presenterades också avförda alternativ varav ett, landtagning vid Tofta skjutfält, kom att återupptas i utredningen för att slutligen bli förordat alternativ. Bakgrunden till detta var svårigheter att gå i land nära de befintliga sjökablarna och att metoden med styrd borrning gör det möjligt att ansluta genom Lillklint med minimal omgivningspåverkan. 6/6

7 1 det första samrådet presenterades två landtagningspunkter på fastlandet (Simpevarp och Hålviken) och två lokaliseringar av omriktarstationen (Misterhult nord resp. syd). Landtagningspunkt Simpevarp och stationsläge Misterhult syd presenterades som Svenska Kraftnäts huvudalternativ. Det berodde bl.a. på att detta alternativ ger en kortare landkabelsträcka och att omgivningspåverkan blir mindre. Flera bottenundersökningar har gjorts för sjökabeln. Där ingick identifiering av bottentopografi, sedimentförhållanden, vegetations och bottenfaunakartering samt sjöförlagd infrastruktur som kablar och ledningar samt vrakplatser och minor. Svenska Kraftnät bedömer att den sökta sträckningen är det bästa alternativet. Alternativutredningen och avförda alternativ beskrivs mer detaljerat i miljökonsel<vensbeskrivningen (bilaga 3). 2 kap. 8 Principen om att förorenaren ska betala I de telaiiska riktlinjerna (TR 13-01) anges att entreprenören ska upprätta en skriftlig nödlägesplan för akuta händelser och kommunicera den till personal och underentreprenörer. Svenska Kraftnäts projektledare/underhållsingenjör ska omedelbart informeras vid olyckor eller tillbud som kan ge upphov till miljöpåverkan. Olyckor eller tillbud dokumenteras i en händelserapport som skickas till projektledaren alternativt dokumenteras i Svenska Kraftnäts underhållssystem. Aktuell tillsynsmyndighet ska alltid informeras vid händelse som kan ge upphov till miljöpåverkan. Entreprenören ansvarar för att lämplig saneringsutrustning finns att tillgå vid arbetsplatsen, i alla arbetsmaskiner samt i andra fordon där behov finns. Entreprenören ansvarar även för att sanering utförs. Vid större haveri sker återställning av mark i samråd med tillsynsmyndigheten. Skador som kan uppkomma under byggskedet, exempelvis avgrävda dräneringsrör och uppgrävda vägar, återställs. Påverkan på andra intressen Förbindelsen står inte i strid med någon detaljplan. Oskarshamns kommun har tagit fram en detaljplan för stationsområdet Misterhult. Region Gotland har påbörjat arbetet med att ta fram en detaljplan för stationsområdet Stenkumla. 7/7

8 Inga miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Förbindelsens påverkan på andra intressen är i princip begränsade till byggtiden. Konsekvenserna av markkabeln bedöms sammantaget bli små eller obetydliga på samtliga utredda intresseområden (skyddade natur- och kulturområden, riksintressen, landskapsbild, naturmiljö, friluftsliv och rekreation, kulturmiljö, naturresurser, bebyggelse och boendemiljö, infrastruktur samt planförhållanden). För enskilda områden med höga naturvärden har konsekvenserna bedömts bli måttliga. Konsekvenserna av sjökabeln bedöms sammantaget bli små eller obetydliga på samtliga utredda intresseområden (skyddade natur- och kulturområden, riksintressen, naturmiljö, friluftsliv och rekreation, kulturmiljö, naturresurser, infrastruktur samt planförhållanden). För enskilda skyddsvärda områden kan konsekvenserna tillfälligt bli måttliga p.g.a. avlägsnandet av bottenvegetation och grumling. Konsekvenserna av omriktarstationerna har översiktligt beskrivits i miljökonsekvensslo-ivningen och bedöms bli obetydliga eller små på de utredda intresseområdena (samma som för markkabel). Utformningen av stationerna prövas inte i koncessionsärendet. Utredning och bedömning görs i samband med detaljplaneläggningen av stationsområdena. En detaljerad beskrivning av påverkan på miljön redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 3). Berörda fastigheter Arbetet med att teckna markupplåtelseavtal för den nya förbindelsen kommer att påbörjas när ansökan har beretts av Energimarlaiadsinspektionen. Markupplåtelseavtalen kommer sedan att läggas till grund för upplåtelse av ledningsrätt vid förrättning enligt ledningsrättslagen. I de fall avtal inte kan träffas kommer frågan om förtida tillträde till marken att tas upp vid förrättning om ledningsrätt hos Lantmäteriet. Inför markundersölaiingarna av förordat alternativ informerades berörda fastighetsägare om projektet och ombads att teckna medgivande om förundersökning. Alla fastighetsägare utom en har gjort detta. För den fastigheten har länsstyrelsen medgivit tillstånd om tillträde för undersökning enligt 7 kap 6 expropriationslagen. Marekägaren överklagade länsstyrelsens beslut till regeringen som avslog överklagandet. Förteckning över samtliga berörda fastigheter bifogas (bilaga 5). 8/8

9 Tidplan och kostnader Enligt gällande tidplan bör arbetena med omriktarstationen påbörjas under 2016/2017 och arbeten med markkabel och sjökabel under 2017 för att Mara en drifttagning i slutet av Kostnaden för förbindelsen beräknas till ca två miljarder kronor. Övrigt För de delar av projektet som omfattar vattenverksamhet - dvs. sjökabelförläggning, korsande av vattendrag och ev. grundvattensänlaiingar - kommer tillstånd enl. 11 kap. miljöbalken att sökas hos mark- och miljödomstolen. Beslut om denna ansökan har fattats av generaldirektören Mikael Odenberg efter föredragning av Anna Kaller. Enhetschefen Ulrika Sigerud och avdelningsdirektören Malin Werner har deltagit i ärendets slutliga handläggning. Sundbyberg, dag som ovan 9/9

10 Bilagor i. Koncessionskartor, markkabel och sjökabel i skala 1: Teknisk beslorvning, underskriven 3. Miljökonsekvensbeskrivning (inldusive samrådsredogörelse) 4. Beslut om betydande miljöpåverkan 5. Fastighetsägarförteckning 10/10