MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MELLAN GOTLAND OCH FASTLANDET

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PLANERAD likströmsförbindelse MELLAN GOTLAND OCH FASTLANDET Oktober 2013 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande ansökan om koncession gällande Svenska Kraftnäts planerade likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet.

2 Projektorganisation Projektledare Håkan Johansson Delprojektledare, mark- och sjökabel Tomas Bergsten Delprojektledare stationer Anna-Karin Gustafsson Delprojektledare mark och tillstånd Helene Boström och Anna Käller Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av COWI och Svenska Kraftnät. Omslagsfoto Stefan Lindquist. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket och Sjöfartsverket: Lantmäteriverket/SvK-Geodatasamverkan Sjöfartsverket. Tillstånd nr , och Sjökorten är ej avsedda för navigering. Miljökonsekvensbeskrivning COWI Uppdragsledare Monika Walfisz Handläggare Stefan Lindquist Kristina Bernstén GIS Daniel Johansson Stefan Lindquist Redigering Monika Walfisz Layout Svenska Kraftnät Org.Nr Svenska Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

3 Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska Kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska Kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2011 var omsättningen 9,7 miljarder kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats Förord Svenska Kraftnät planerar en elförbindelse, Gotlandsförbindelsen, mellan Gotland och fastlandet för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av vindkraft på Gotland. Tekniska studier har visat att ledningen bör utföras som en 300 kv likströmsförbindelse, vilken anläggs succesivt genom två separata elförbindelser. Denna miljökonsekvensbeskrivning omfattar den första elförbindelsen. Svenska Kraftnät har utfört olika utredningar och inhämtat myndigheters, särskilt berördas, berörd allmänhet och organisationers synpunkter genom samråd i flera steg för att finna den bästa sträckningen för den planerade elförbindelsen. En stationsanläggning med omriktarstation och ett växelströmsställverk är planerad i närheten av Stenkumla på Gotland för inkoppling till och från det gotlänska elnätet. Förbindelsen planeras att anläggas från stationen genom en ca 5,5 km lång markkabel fram till kusten i närheten av Ygne. En ca 10 mil lång sjökabel anläggs över Östersjön (egentliga Östersjön - västra Gotlandshavet) som planeras att tas i land sydväst om Simpevarpshalvön. Härifrån planeras elförbindelsen att anläggas genom en ca 7 km lång markkabel till ett planerat stationsområde sydost om Misterhults samhälle. Inkoppling till stamnätet sker inom stationsområdet genom en omriktarstation och ett växelströmsställverk. Den planerade elförbindelsen med kablar på land, på havsbotten och stationer berör Region Gotland inom Gotlands län samt Borgholms och Oskarshamns kommuner inom Kalmar län. Sjökabeldelen berör också ett område utanför Sveriges territorialgräns, inom Sveriges ekonomiska zon. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är framtagen som underlag för koncessionssansökan enligt ellagen (SFS 1997:857).

4 4 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Svenska Kraftnät 3 Förord 3 sammanfattning 6 Inledning 6 Tillstånd enligt ellagen 6 Övriga tillstånd 6 Samråd 6 Alternativ 6 Utbyggnadsförslag 7 Miljökonsekvenser 7 Markkabel Gotland 7 Sjökabel 7 Markkabel fastlandet 8 Samlad bedömning 8 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Metod Elektriska och magnetiska fält, stationsområde Magnetiska fält, mark- och sjökabel Magnetfält och hälsoeffekter Ljudeffekter Drift och framtida underhåll Löpande drift och underhåll Skogligt underhåll Kulturminnesskydd Naturvårdshänsyn ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Det svenska miljömålssystemet Nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Svenska Kraftnäts miljöpolicy Svenska Kraftnäts miljömål Miljökvalitetsnormer Säkerhet och beredskap Allmänt Robusthet och beredskap SAMRÅD OCH TILLSTÅNd Prövning och tillstånd Samrådsprocessen Samrådets genomförande ALTERNATIV Huvudalternativ Underliggande utredningsområde Sträckningsalternativ Nollalternativ Studerade alternativ/utredningsområden som avförts Avförda utredningsområden Avförda stationslägen Gotland Avförda stationslägen fastlandet VerksamhetEN Översiktlig beskrivning Förbindelsens tekniska utförande Markkabelförläggning Sjökabelförläggning Elektriska och magnetiska fält Växelströms- och likströmssytem NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER Läshänvisning Inventeringar och utredningar Bedömningsgrunder av miljökonsekvenser Planerad station Gotland Skyddade natur- och kulturområden Områden av riksintresse Landskapsbild Naturmiljö Friluftsliv och rekreation Kulturmiljö Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Planförhållanden Markkabel i Gotlands län Skyddade natur- och kulturområden Områden av riksintresse Landskapsbild Naturmiljö Friluftsliv och rekreation Kulturmiljö 54

5 Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Planförhållanden Sjökabel Skyddade natur- och kulturområden Områden av riksintresse Naturmiljö Friluftsliv och rekreation Kulturmiljö Naturresurser Infrastruktur Markkabel i Kalmar län Skyddade natur- och kulturområden Områden av riksintresse Landskapsbild Naturmiljö Friluftsliv och rekreation Kulturmiljö Naturresurser Bebyggels och boendemiljö Infrastruktur Planförhållanden Planerad station Kalmar län Skyddade natur- och kulturområden Områden av riksintresse Landskapsbild Naturmiljö Friluftsliv och rekreation Kulturmiljö Naturresurser Bebyggelse och boendemiljö Infrastruktur Planförhållanden 94 BILAGA 4 Naturvärdesinventering BILAGA 5 PM Korsning vattenfyllda diken BILAGA 6 Fågelinventering BILAGA 7 Kartering av marina livsmiljöer BILAGA 8 Provtagning av mjukbottenfauna BILAGA 9 Kulturhistorisk utredning på Gotland BILAGA 10 Arkeologisk utredning på Gotland BILAGA 11 Kulturhistorisk utredning på fastlandet BILAGA 12 Arkeologisk analys av side scan sonardata (SSS) BILAGA 13 Marinarkeologisk utredning i strandnära områden BILAGA 14 Riskanalys yrkesfisket BILAGA 15 Riskanalys sjöfarten BILAGA 16 Brunnsinventering BILAGA 17 Hydrogeologisk utredning BILAGA 18 PM Mast 7. Samlad bedömning 95 BILAGA 19 Bedömningsgrunder 8. referenser 97 Websidor 98 Lagstiftning 98 Geografisk data 99 BILAGA 20 PM alternativ längs befintlig ledningsgata BILAGA 1 KARTILLUSTRATIONER BILAGA 2 SAMRÅD BILAGA 3 Beskrivning av kabelkonstruktion och förläggningsmetod

6 6 sammanfattning Inledning Detta dokument utgör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande koncessionsansökan enligt ellagen avseende en planerad förbindelse mellan Gotland och fastlandet. Förbindelsen är planerad att anläggas som sjökabel och markförlagd kabel. Två nya stationer, en på Gotland och en på fastlandet krävs för förbindelsen, men ingår inte i ansökan om koncession. Bakgrunden till projektet är att möjliggöra en storskalig utbyggnad av vindkraft på Gotland. Svenska Kraftnät planerar att förbindelsen ska anläggas i två steg, i form av två separata förbindelser mellan de nya stationerna. Föreliggande MKB omfattar enbart förutsättningarna för den första elförbindelsen. Den planerade förbindelsen kommer att utgöras av en ca 113 km lång 300 kv likströmsförbindelse, även benämnd HVDC (High Voltage Direct Current), med kapacitet att överföra en effekt på ca 500 MW. De två stationerna kommer att innehålla växelströmsställverk, manöverbyggnad, mindre komplementbyggnader och omriktarstation för omvandling av likström till växelström. Tillstånd enligt ellagen För att bygga starkströmsledningar krävs tillstånd enligt ellagen, en s.k. nätkoncession för linje. Koncession söks hos Energimarknadsinspektionen och beslut fattas av densamma, i vissa särskilda fall prövas koncessionen av regeringen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del i Svenska Kraftnäts koncessionsansökan och beskriver förutspådda konsekvenser för människor hälsa och miljön. Övriga tillstånd Ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144) krävs för att få vidta de åtgärder som behövs för att förlägga och nyttja förbindelsen inom berörda fastigheter. Tillstånd enligt lag om kontinentalsockeln (1966:314) krävs för utläggning av sjökabeln utanför svensk territorialgräns. Tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken krävs där vattendrag eller grundvatten berörs. Därutöver krävs ett flertal andra tillstånd, dispenser eller godkännanden. Samråd Samråd har hållits i flera steg med fastighetsägare, länsstyrelser, kommuner, andra myndigheter, intresseorganisationer och olika sektorintressen. Länsstyrelsen i Gotlands län och Kalmar län har fattat beslut om att projektet medför betydande miljöpåverkan. Samrådsredogörelser redovisas i bilaga 2. Alternativ Svenska Kraftnät identifierade i samrådsprocessen ett antal olika utredningsområden för den planerade likströmsförbindelsen. Utgångspunkten var att i så stor utsträckning som möjligt samlokalisera den nya förbindelsen med befintliga kraftledningar samt att om möjligt undvika bland annat skyddsvärda områden och bebyggelse. Svenska Kraftnät har valt att gå vidare med ett av de identifierade utredningsområdena, ett så kallat huvudalternativ,

7 7 ± Kilometer Figur. Översiktlig karta över sträckning för vilken koncession söks avseende planerad förbindelse mellan Gotland och fastlandet och här inom tagit fram en sträckning för vilken koncession nu söks. Alternativet har förefallit lämpligast efter att hänsyn tagits till inkomna synpunkter i samrådet, bebyggelse, natur- och miljöpåverkan samt anläggningstekniska aspekter. Utbyggnadsförslag Elförbindelsen berör Oskarshamns och Borgholms kommuner i Kalmar län och Region Gotland i Gotlands län. Elförbindelsen utgår från en planerad station vid Stenkumla på Gotland där förbindelsen anläggs som markkabel ut mot kusten till Lillklint, där markkabeln övergår till sjökabel. Sjökabeln avser att förläggas från landtagningspunkten vid Lillklint, norr om Knolls grund och Ölands Norra grund och vidare till en landtagningspunkt vid Simpevarp. Förläggningen vid de båda landtagningspunkterna planeras att ske genom schaktfri metod. På fastlandet anläggs elförbindelsen som markkabel till planerad station vid Misterhult. Miljökonsekvenser Omfattande detaljstudier och inventeringar har genomförts inför upprättande av denna MKB. Bland annat kan nämnas naturvärdesinventering på Gotland och fastlandet, kartläggning av marina miljöer, provtagning av mjukbottenfauna, olika kulturhistoriska utredningar och inventeringar, riskanalyser för sjöfarten, hydrogeologiska undersökningar och brunnsinventering samt utredning av påverkan på yrkesfisket. Den inhämtade kunskapen har varit vägledande vid genomförda sträckningsstudier samt fungerat som underlag vid beskrivning av nuläget och de konsekvenser projekter förväntas få på sin omgivning. Markkabel Gotland Markkabeln på Gotland planeras inom skogsmark, åkermark och golfbana. I stora delar av sträckan är markkabeln planerad intill en befintlig luftledning samt intill mindre vägar. Påverkan för anläggning av markkabeln har genom studier av olika alternativ och genom försiktighetsmått kunna minimeras. Konsekvenserna bedöms i sin helhet som små och uppkommer i huvudsak under anläggningstiden. Lokalt och på en liten del av sträckan har konsekvenserna bedömts som måttliga, i vissa områden som utgörs av alvarmark och kalkbarrskogar med mycket höga naturvärden, där bland annat återetablering av markfloran inte går att säkerställa och avverkning av äldre träd kan vara aktuellt. Sjökabel Sjökabeln planeras att spolas ner i havsbotten längs hela sträckningen där så är möjligt. På de områden där bottenbeskaffenheten inte tillåter nerspolning

8 8 kommer sjökabeln att skyddstäckas på annat sätt. Sjökabelns sträckning har succesivt anpassats för att minimera påverkan på skyddsvärda grundområden vid både Gotland och fastlandet. Hänsyn har även tagits till marinarkeologiska intressanta objekt samt inverkan på yrkesfisket och övrig sjötrafik. Konsekvenserna uppkommer i huvudsak under anläggningsskedet, då främst på grund av den extra temporära grumlingen som uppkommer och att havsbotten tas i anspråk vid utläggning av sjökabeln. Sammantaget bedöms konsekvenserna längs hela sjökabeln som små men lokalt i grundområden med skyddsvärd miljö såsom ålgräsängar och annan bottenflora har konsekvenserna bedömts som måttliga. Markkabel fastlandet Markkabeln på fastlandet planeras inom skogsmark och åkermark. Terrängen är mycket kuperad och det förekommer mycket kristallint berg i dagen eller tunna jordskikt. Markkabelns sträckning har successivt anpassats till terrängformerna för att minimera bergsschaktning samt med hänsyn tagen till natur- och kulturvärden för att minimera påverkan. Konsekvenserna bedöms i sin helhet som små och uppkommer i huvudsak under anläggningstiden. Lokalt och på en liten del av sträckan har konsekvenserna bedömts som måttliga, i ett område som utgörs av en lövängsrest med gamla ädellövträd. Här finns risk för påverkan på träden eller att gamla träd behöver avverkas. Samlad bedömning Omgivningspåverkan och negativa konsekvenser kan aldrig helt undvikas vid ett större infrastrukturprojekt som planerad elförbindelse mellan Gotland och fastland. Under hela den stegvisa samrådsprocessen har dock möjligheter att minimera omgivningspåverkan och de negativa konsekvenserna av projektet beaktats. Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna av planerad Gotlandskabel som små. Konsekvenserna bedöms dessutom till huvudsak vara övergående då de främst uppkommer under anläggningsskedet.

9 1. Inledning Bakgrund Svenska Kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska Kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska Kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Vindkraften på Gotland omfattar idag ca 110 MW. Region Gotlands målsättning är att vindbruket ska byggas ut till totalt 2,5 TWh, vilket motsvarar ca MW installerad effekt (Översiktsplan för Gotlands kommun, 2010). Det gotländska elnätet och de befintliga elförbindelserna mellan Gotland och fastlandet är anpassade och dimensionerade efter dagens elproduktion och förbrukning. Den planerade utbyggnaden av ny elproduktion på Gotland kommer att leda till ett stort energiöverskott på ön, varför både en utökad exportkapacitet till fastlandet och omfattande nätförstärkningar på Gotland kommer att krävas. Svenska Kraftnäts styrelse fattade den 27 augusti 2009 ett inriktningsbeslut att påbörja planering och tillståndshantering för en likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet, och på så vis möjliggöra för den planerade storskaliga utbyggnaden av vindkraft på Gotland. Svenska Kraftnät planerar utbyggnaden succesivt genom att i ett första skede anlägga en elförbindelse och därefter komplettera med ytterligare en elförbindelse i ett senare skede. Behovet av att genomföra den andra elförbindelsen utvärderar Svenska Kraftnät löpande utifrån hur vindkraftsutbyggnaden utvecklas på Gotland. Svenska Kraftnät har i tekniska studier utrett lämpliga teknikval för den planerade förbindelsen. En av slutsatserna från dessa studier är att det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet är att bygga ut planerad kapacitet till Gotland med 300 kv likströmsteknik (HVDC/VSC) i två utbyggnadssteg om vardera 500 MW. Den första elförbindelsen, vilken kommer att utformas med två parallella likströmskablar såväl till havs som på land (inga luftledningar är aktuella), beräknas vara i drift i slutet av år Fortsättningsvis benämns de två parallella kablarna i singular för att inte förväxlas med de två separata elförbindelserna. Begreppen markkabel, sjökabel och kabel avser alltså i detta dokument rent förläggningsmässigt två parallella kablar förlagda vid samma tillfälle, i samma schakt.

10 10 ± Kilometer ± Förslag stationsläge Misterhult ± Förslag stationsläge Forse 0 0,5 1 2 Kilometer 0 0,75 1,5 3 Kilometer Figur 1.1. Sträckning för vilken koncession söks samt förslagna stationslägen på Gotland respektive fastlandet. 1.2 Syfte 1.3 Avgränsningar En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (SFS 1997:857), en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. 3 miljöbalken). Denna MKB beskriver de konsekvenser som kan förutses uppkomma vid anläggning och drift av en planerad förbindelse mellan Gotland och fastland. Konsekvenserna beskrivs för anläggning och drift av markförlagda kablar på Gotland, för sjökablar mellan Gotland och fastlandet samt för markförlagda kablar på fastlandet. Konsekvenser för de planerade stationerna vid Stenkumla på Gotland och vid Misterhult på fastlandet, beskrivs endast översiktligt eftersom dessa inte är koncessionspliktiga. Konsekvenserna beskrivs för det kabelsträckningsalternativ som Svenska Kraftnät efter genomförda samråd och utredningar har valt att söka koncession för. Alternativet, liksom ett nollalternativ, beskrivs i kapitel 3.

11 11 Beskrivning av konsekvenser behandlar skyddade natur- och kulturområden, områden av riksintresse, landskapsbild, natur- och vattenmiljön, kulturmiljön, rekreation och friluftsliv, naturresurser, boendemiljö och bebyggelse, infrastruktur och planförhållanden. Det geografiska påverkansområde som konsekvensbedömts för respektive intresse varierar beroende på den aktuella påverkans art och utbredning. För de olika kategorierna beskrivs nuläge, en bedömning av konsekvenser för anläggnings-, drift- och underhållsskedet samt eventuella åtgärdsförslag för att minska negativa konsekvenser. 1.4 Metod För att hitta en lämplig kabelsträckning på Gotland, till havs och på fastlandet samt för att hitta lämpliga stationslägen för de två tillhörande stationerna, har alternativa utredningsområden studerats utifrån olika aspekter som t.ex. miljöpåverkan, teknik och säkerhet. På fastlandet har även alternativsutredningen för den planerade 400 kv-luftledningen mellan Oskarshamnsverket och station Barkeryd i Nässjö kommun (Ekhyddan-Barkeryd), vars samrådsprocess pågått parallellt med aktuell förbindelse, varit avgörande för att bland annat kunna göra ett slutgiltigt avvägande för den bästa lokaliseringen av den planerade stationen sydost om Misterhults samhälle, till vilken Ekhyddan-Barkeryd kommer att anslutas vid anläggande av den andra Gotlandsförbindelsen. De geografiska alternativ som har varit aktuella har utretts genom fältbesök, undersökningar, inventeringar samt kart- och rapportstudier. För att bedöma de olika alternativens påverkan har information inhämtats digitalt från länsstyrelsernas databas över riksintressen och övriga intresseområden (LSTGIS), Skogsstyrelsens databas (Skogens källa), Jordbruksverkets databas (TUVA), Trafikverkets riksintressen och Riksantikvarieämbetets databas (FMIS) samt VattenInformationsSystem Sverige (VISS). Kontakter har också tagits med berörda kommuner och länsstyrelser för att få information om tidigare genomförda utredningar och studier i aktuella områden, kommunala översiktsplaner och detaljplaner samt förorenade områden. Samråd har också hållits med myndigheter, särskilt berörda samt övrig allmänhet och organisationer i flera omgångar både som öppna möten och genom särskilt riktade möten där behov funnits (se avsnitt 2.3) för att hitta lämpliga alternativ. Olika utredningsområden har vartefter de utvärderats avfärdats på olika grunder, t.ex. på grund av för stor miljöpåverkan, till att slutgiltigt enbart omfatta ett sista huvudalternativ inom vilket en lämplig sträckning för mark- och sjökabeln har detaljstuderats. Detaljstudierna innefattar t.ex. naturvärdesinventering, kulturhistoriska studier, brunnsinventering, geotekniska undersökningar och hydrologiska utredningar. För sjökabeldelen har det även utförts marina geofysiska och geotekniska undersökningar av bottenförhållanden för att få kännedom om bottentopografi, sedimentförhållanden och för att identifiera potentiella känsliga marina arkeologiska objekt. Två marinarkeologiska utredningar är sammanställda. Det har även genomförts en transektinventering för att identifiera och bedöma naturvärden vid och i anslutning till respektive landtagningspunkt. Därtill har även en mjukbottenfaunautredning samt en riskanalys för såväl yrkesfisket som för sjöfarten upprättats. Den sträcka som Svenska Kraftnät nu söker koncession för och de konsekvensbedömningar som finns i denna MKB bygger på samrådssynpunkterna, resultat från de olika detaljstudier som utförts, genomgång av tidigare utredningar samt digital information från aktuella länsstyrelser och myndigheter avseende skyddade och känsliga områden.

12 12 2. SAMRÅD OCH TILLSTÅND 2.1 Prövning och tillstånd För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Nätkoncession ges vanligtvis för 40 år varefter koncessionen kan förlängas genom ny prövning. Koncession söks hos Energimarknadsinspektionen. Förutom nätkoncession för linje krävs också tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägaren och Svenska Kraftnät. Tillträde till berörda fastigheter säkerställs även genom ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144). Vidare krävs tillstånd eller anmälan för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Detta gäller vid förläggning i vattenområde eller om förläggningen kräver sänkning av grundvattennivån. En ansökan om vattenverksamhet för sjökabeln planeras att inges till mark- och miljödomstolen under vinter/vår I denna ansökan avser Svenska Kraftnät även att ansöka om dispens från strandskyddet vid respektive landtagningspunkt. Samtidigt avser Svenska Kraftnät att ansöka om tillstånd för nedläggning av sjökabeln inom Sveriges ekonomiska zon enligt lagen om kontinentalsockeln (1966:314). De planerade stationerna innefattas inte av starkströmsförbindelsens koncessionsprövning. Däremot gäller att, enligt 2 kap. 3 ellagen, ett ställverk eller omriktarstation, som ska anslutas till en eller flera nya ledningar för vilken/vilka det krävs linjekoncession, inte får börja byggas förrän koncession meddelats för minst en av de nya ledningarna. Enligt 2 kap. 5 ellagen finns det dock en möjlighet att erhålla dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. Enligt önskemål från Oskarshamns kommun och Region Gotland ska de planerade stationerna att regleras genom detaljplan. Regler för detta finns i plan- och bygglagen (2010:900). Planbesked meddelades från Oskarshamns kommun i maj 2012 för stationsområdet vid Misterhult och planbesked från Region Gotland meddelades 2012 för stationsområdet vid Stenkumla på Gotland. Detaljplanen för stationen vid Misterhult har sedemera upprättats som förslagshandling och genomgick en granskningsperiod mellan 22 maj och 19 juni Planen har ännu inte vunnit laga kraft. Bygglov krävs enligt 9 kap. 2 plan- och bygglagen för de byggnader som kommer att uppföras inom de planerade stationsområdena. De byggnader som planeras inom stationsområdena är omriktarbyggnaderna med mindre manöverbyggnader, ställverkets manöverbyggnad samt mindre komplementbyggnader. Ansökan om bygglov inlämnas till Oskarhamns kommun respektive Region Gotland så snart detaljplaneprocessen har avslutats. Övriga tillstånd, dispenser eller godkännanden som kan vara aktuella i detta projekt är: > > tillstånd enligt lag (1988:950) om kulturminnen m.m, > > dispens från biotopskyddet enligt 7 kap. 11 miljöbalken,

13 13 > > dispens från strandskyddet enligt 7 kap. 18c miljöbalken, > > tillstånd enligt väglagen (1971:948) samt > > samråd för anslutningsvägar eller dylikt enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Dessa tillstånd, anmälningar och dispenser som kan vara aktuella för projektet hanteras kontinuerligt för att vara klara så fort som möjligt. 2.2 Samrådsprocessen Inför inlämnande av koncessionsansökan samt tillståndsansökan för vattenverksamhet krävs att Svenska Kraftnät först har samrått med de som kan komma att beröras av planerna. Reglerna för detta finns i 6 kap. miljöbalken och hit hänvisar såväl ellagen som 11 kap. miljöbalken (som behandlar vattenverksamhet). I 6 kap. 4 miljöbalken framgår att den som avser att bedriva en verksamhet enligt ovan ska samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Om verksamheten kan anses medföra betydande miljöpåverkan, enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska även samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda genomföras. Beslut om betydande miljöpåverkan fattas av länsstyrelsen. I övrigt gäller att samråd ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning. Svenska Kraftnäts intention med samrådets genomförande har varit att skapa en plattform för informationsutbyte mellan sig och de som kan komma att beröras av det planerade projektet. Samrådet har setts som en kontinuerligt pågående process där strävan har varit att öka detaljeringsnivån i den information som utbytts allt eftersom samrådet fortskridit. En viktig del i samrådet har varit att arbeta med alternativa lokaliseringar för att säkerställa att den bästa sträckningen till slut kan väljas, denna process beskrivs närmare i kapitel Samrådets genomförande Samråd har för aktuellt projekt genomförts i två steg, och vid båda tillfällena i en utökad krets. Som underlag för den första delen av samrådet togs en förstudie fram. Samråd genomfördes därefter med berörda länsstyrelser och kommuner, de enskilda som kunde antas bli särskilt berörda samt med övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kunde antas bli berörda. En samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag (förstudien) skickades den 30 maj 2011 till berörda fastighetsägare, länsstyrelser, övriga statliga myndigheter, kommuner, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter kontaktades via annons om samrådet i Gotlands Tidningar, Gotlands Allehanda, webbplatsen se, Barometern/Oskarshamnstidningen, Nyheterna samt Västerviks Tidning den 1 juni Informationsmöte med berörda hölls den 14 juni vid Suderbys på Gotland och den 16 juni i Figeholm på fastlandet. Förstudien hölls under samrådstiden tillgänglig på Svenska Kraftnäts hemsida samt på Almedalsbiblioteket m.fl. bibliotek på Gotland, i Region Gotlands reception, kommunhuset i Oskarshamn samt på Figeholms, Kristdala och Blankaholms bibliotek. Beslut om betydande miljöpåverkan meddelades från de båda länsstyrelserna successivt efter avslutande av den första samrådsperioden. Länsstyrelsen i Gotlands län meddelade beslut i december 2011 avseende prövningen enligt ellagen samt i juni 2012 avseende prövningen av vattenverksamheten enligt miljöbalken för sjökabeldelen. Länsstyrelsen i Kalmar län meddelade beslut om att verksamheten kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan i februari 2012 asveende prövningen enligt ellagen samt i september 2012 avseende prövningen av vattenverksamheten enligt miljöbalken för sjökabeldelen. Den andra delen av samrådet inleddes i februari 2012 genom att en samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades till berörda fastighetsägare (inom utredningsområdet för planerad elförbindelse och 100 meter där utanför samt inom 1 km från respektive stationsläge), länsstyrelser, kommuner, övriga statliga myndigheter, företag och intresseorganisationer. Övriga samrådsparter kontaktades om samrådet via annons den 18 februari 2012 i Barometern/Oskarshamnstidningen och i Östran/Nyheterna respektive den 3 mars 2012 i Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda. Informationsmöte med berörda och allmänheten hölls den 1 mars 2012 i Figeholm, på fastlandet, och den

14 14 14 mars 2012 vid Suderbys, på Gotland. Underlaget hölls under samrådstiden tillgängligt på Svenska Kraftnäts hemsida, Almedalsbiblioteket på Gotland, i Region Gotlands reception, kommunhuset i Oskarshamn, Stadsbiblioteket i Oskarshamn samt på biblioteken i Figeholm och Kristdala. Inkomna yttranden sammanställdes i en samrådsredogörelse som gjordes tillgänglig på Svensk Kraftnäts hemsida och skickades ut till de markägare som lämnat yttranden. Dessutom hölls ett möte avseende påverkan på yrkesfisket mellan Svenska Kraftnät, Sveriges Fiskares Riksförbund och Länsstyrelsen i Kalmar län den 27 augusti 2012 på Best Western Hotell, Kalmar. Borgholms kommun, som berörs av sjökabeln en kortare sträcka till havs, gavs möjlighet att inkomma med yttrande. Borgholms kommun meddelade att de avstod från att yttra sig i ärendet. För ytterligare information kring genomförda samråd, se bilaga 2. Efter den formella samrådstidens slut har två yttraden inkommit från enskilda fastighetsägare. Dessa yttranden har sammanställts och kommenterats i ett separat dokument som återfinns i samma bilaga. Hur olika synpunkter som framkommit under samrådet tagits till vara beskrivs bland annat i kapitel 3.

15 3. ALTERNATIV 15 I enlighet med miljöbalken ska lämpligaste lokalisering väljas för en anläggning. För att säkerställa att detta görs har Svenska Kraftnät tidigt identifierat flera utredningsområden, alternativa stationslokaliseringar och slutligen, efter avslutat samråd och efter genomförda inventeringar och utredningar, fastställt en sträckning för vilken koncession söks. De alternativa lokaliseringarna och sträckningarna som har studerats beskrivs nedan, liksom ett huvudalternativ och ett nollalternativ alltså konsekvenserna om projektet inte kan verkställas. 3.1 Huvudalternativ Den sträckning för vilken koncession söks samt lägena för de planerade stationerna framgår av figurerna 3.1, 3.2 och 3.3 och av följande text. På Gotland planeras en station med växelströmsställverk och omriktarstation i närheten av Stenkumla strax söder om Visby. Härifrån planeras elförbindelsen att anläggas åt nordväst genom en ca 5,5 km lång markkabel fram till kusten i närheten av Ygne. Ungefär 130 meter från kustlinjen, in på land, kommer den planerade markkabeln att ansluta med sjökabeln genom en styrd bergsborrning ± Kilometer Figur 3.1. Sträckning för vilken koncession söks, det s.k. huvudalternativet.

16 16 ± Förslag stationsläge Misterhult ± Förslag stationsläge Forse 0 0,5 1 2 Kilometer 0 0,75 1,5 3 Kilometer Figur 3.2 och 3.3. Föreslagna stationslägen på Gotland respektive fastlandet. vid Tofta skjutfält genom Lillklint. Genom Östersjön (egentliga Östersjön västra Gotlandshavet) förläggs elförbindelsen som en ca 10 mil lång sjökabel, vilken är planerad att tas i land sydväst om Simpevarpshalvön. Landtagningen sker även här med en styrd bergsborrning och skarvning mellan sjökabel och markkabel är planerad ca 70 meter från kustlinjen, in på land. Från landtagningen planeras elförbindelsen att förläggas genom en ca 7 km lång markkabel till ett planerat stationsområde sydost om Misterhults samhälle. Sträckningen är lokaliserad inom det utredningsområde som tidigt i samrådsprocessen visade sig vara det mest lämpade att arbeta vidare med och som beskrivs i avsnitt Här beskrivs även vad som har varit styrande vid fastställande av aktuella stationslägen, vilka, även om de inte ingår i ansökan om koncession, varit väsentliga för att definiera förbindelsens anslutningspunkter till elnätet på Gotland respektive stamnätet på fastlandet Underliggande utredningsområde På Gotland har lokaliseringen av den planerade stationen styrts av befintlig elnätstruktur på ön. Svenska Kraftnät har utfört en teknisk förstudie som har visat att ett lämpligt läge för den planerade stationen på Gotland är i området kring Forse. Att anlägga en station på annan lokalisering bedöms innebära ett större behov av utbyggnad av det gotländska elnätet. Den planerade stationen på Gotland är planerad strax söder om Västerhejde vid Stenkumla i direkt anslutning till befintlig 70 kv ledning. Utredningsområdet utgår från planerad stationen vid Stenkumla och följer befintliga 70 kv ledningar mot nordväst. Utredningsområdet passerar Suderbys golfbana och väg 140. Efter passage av väg 140 delar sig utredningsområdet i ett nordligt och ett sydligt alternativ. Det nordliga alternativet följer befintliga 70 kv ledningar mot befintlig station i Ygne och vidare längs med väg mot Ygne fiskeläge. Det södra alternativet viker av mot befintlig 10 kv ledning och följer denna till befintlig regionnätstation i Ygne och viker vid stationen därefter av ytterligare söderut längs vägen mot Tofta skjutfält. Det södra alternativet följer sedan gränsen på skjutfältet mot kusten. De alternativa landtagningspunkter som har utretts är norr om befintligt kabel mellan Gotland och fastlandet, söder om befintligt kabel mellan Gotland och fastlandet samt en landtagningspunkt i anslutning till Tofta skjutfält. Vid Tofta skjutfält har möjligheterna att genom styrd borrning ta sig igenom klinten vid Lillklint studerats särskilt ingående. Den södra landtagningspunkten och utredningsområdet intill Tofta skjutfält avfördes under framtagande av förstudien. Efter fortsatta studier under samrådstiden gjordes bedömningen att alternativet inte bara var genomförbart, det framstod även som det bästa alternativet och kunde därför återupptas. Det nordliga utredningsområdet visade sig vara anläggningstekniskt svårt eftersom tillgänglig yta är mycket begränsad området är tätbebyggt och hyser dessutom Vattenfalls befintliga elförbindelse. Det nordliga utredningsområdet med landtagning avfördes därför med argument att

17 17 en markkabel i utredningsområdet bedömts få en allt för stor påverkan på Vattenfalls befintliga elförbindelse och att påverkan på bebyggelse och boendemiljön inte är godtagbar. Utredningsområdet på Gotland visas i figur 3.4. Utredningsområdet för sjökabeln utgår från landtagningspunkten vid Ygne och fortsätter därefter i västlig riktning. Utredningsområdet går norr om Knolls grund och Ölands Norra grund. Vidare fortsätter det söder om Blackan och norr om Bredgrund. Landtagningspunkten på fastlandet är lokaliserad strax söder om Simpevarp. Utredningsområdet för sjökabeln visas i figur 3.5 Utredningsområdet på fastlandet sträcker sig från sydväst om Oskarshamns kärnkraftverk vid Simpevarp i nordvästlig riktning och passerar öster om Mederhult. Alternativet följer bland annat en ledningsgatan för en befintlig 400 kv ledning samt en 130 kv ledning, i syfte att utreda lämpligheten av samförläggning. Därefter ansluter utredningsområdet till det föreslagna stationsläget Misterhult syd, söder om Misterhult. På grund av förekommande detaljplanerat område och för att tillgodose Svenska Kärnbränslehanterings (SKB) olika verksamheter har utredningsområdet vid landtagningspunkten justerats i samråd med SKB. Eftersom stationslokaliseringen vid Misterhult syd förflyttats en bit åt sydväst (se nästkommande stycke) har utredningsområdet också kortats ner motsvarande sträcka. Det har också tillkommit en kortare alternativ sträcka längs en väg in mot planerat stationsområde. Utredningsområdet på fastlandet visas i figur 3.6. Lokaliseringen av den planerade stationen på fastlandet har styrts av att den, via ett ställverk, måste ansluta till den befintliga 400 kv ledningen mellan Kimstad och Simpevarp. Denna ledning är, via ett ställverk i Simepvarp, ansluten till reaktor 3 i Oskarshamns kärnkraftverk. Ledningen går norrut från Simpevarp. Systemtekniskt finns det därför ingen möjlighet att förlägga den planerade stationen vid annan stamnätsledning som ansluter till Oskarshamns kärnkraftverk. Vidare måste den planerade stationen av systemtekniska skäl anläggas på ett säkerhetsavstånd om minst fem kilometers avstånd från kärnkraftverket i Simpevarp. Den planerade stationen på fastlandet är beläget söder om Misterhult, på den västra sidan om och i närheten till den befintliga 400 kv ledningen. Stationslokaliseringen skiljer sig något från det som beskrevs i förstudien, den är förflyttad något åt sydväst. Anledning till att lokaliseringen ändrats är bland annat markförhållanden och att det inom tidigare stationslokalisering fanns höga naturvärden som riskerade att bli påverkade (motsvarande naturvärde som en nyckelbiotop). Närheten till Utredningsområde Förslag stationsläge ± Stamnätsledning Regionnätsledning Meter Figur3.4. Utredningsområde på Gotland. Utredningsområde Stamnätsledning Regionnätsledning Kilometers Figur 3.5. Utredningsområde för sjökabeln. Utredningsområde Förslag stationsläge ± Stamnätsledning Regionnätsledning Meter Figur 3.6. Utredningsområde på fastlandet. ±

18 18 Misterhults samhälle samt till det planerade naturreservatet Späckemåla har också bidragit till justeringen av stationsläget. Justeringen har gjorts i samråd med fastighetsägaren Sträckningsalternativ Den planerade markkabelsträckan på Gotland har genom inkomna synpunkter och olika utredningar i Svenska Kraftnäts regi anpassats för att minimera påverkan och konsekvenser ur olika aspekter. I området vid Botmunds och befintlig station i Ygne, där utredningsområdet bestått av ett nordligt och ett sydligt alternativ, har flera olika sträckor studerats, se figur 3.7. Alternativ A är det alternativ som från början utgjort huvudalternativ eftersom det anläggningstekniskt är minst besvärligt utan befintliga luftledningar som behöver korsas. Slutligen bedömdes det nödvämdigt att korsa befintliga luftledningarna eftersom ytan mellan fastighetsgränsen för Botmund 1:76 och befintlig luftledning är begränsad. För att få plats med en markkabel här hade påverkan på enskild fastighet därför blivit för stor. Alternativ A har sedermera avförts som en lämplig lokalisering för markkabeln eftersom påverkan på naturmiljön har bedömts större jämfört med huvudalternativet, se vidare avsnitt Jämförelse av alternativ. I skedet när alternativ A avförts, studerades flera alternativ i det norra utredningsområdet, alternativ B och C samt det som nu utgörs av huvudalternativet. I en samlad bedömning så medför huvudalternativet minst påverkan på naturmiljö, enskilda fastigheter och minskar risken för påverkan av enskilda vattentäkter. För sjökabeln har en succesiv anpassning gjorts för att minimera påverkan på skyddsvärda grundområden vid både Gotland och fastlandet. Hänsyn har även tagits till marinarkeologiska intressanta objekt samt inverkan på yrkesfisket och övrig sjötrafik. På fastlandet är terrängen mycket kuperad med mycket kristallint berg i dagen (eller med mycket tunt jordlager). Markkabelsträckan har här planerats för att maximerad grävbarhet (minimera bergsschakt), för att minimera höjdskillnader, efter restriktioner i form av natur- och kulturvärden samt samlokalisering till planerad/befintlig luftledning och till vägar. Några utpräglade alternativ som värderats mot var- Utredda alternativ på Gotland Huvudalternatic Alt A Alt B Alt C ± Meters Figur 3.7. Utredda sträckningsalternativ på Gotland.

19 19 andra finns därför inte, utan utvärdering har utförts kontinuerligt vid planering av sträckan. På delar av sträckan har utretts alternativa förläggningsmetoder i form av styrda borrningar. Det kan konstateras att efter utredning och förprojektering av markkabelsträckningen på fastlandet att alternativet att följa de befintliga luftledningarna inte var lämpligt. Alternativet skulle bland annat innebära en väsentligt större andel bergsschakt och en ökad avverkning av träd och stubbrytning. En sammanställning avseende jämförelsen återfinns i bilaga Nollalternativ Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av de konsekvenser som uppstår om den sökta verksamheten eller åtgärden inte blir av, ett så kallat nollalternativ. Nollalternativet används som ett jämförelsealternativ för att kunna bedöma förväntade förändringar av de olika föreslagna och studerade alternativen och bedöma nyttan med verksamheten eller åtgärden. Vid bedömning av aktuell verksamhet utgörs nollalternativet av att den nya likströmsförbindelsen mellan Gotland och fastlandet inte kan verkställas. I proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk betonas vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind. Som en följd av detta är en av Svenska Kraftnäts uppgifter, enligt 3 pkt 12 förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät, att inom sitt verksamhetsområde se till att möjligheterna att bygga ut förnybar elproduktion underlättas. Regeringen anger i sina planeringsramar att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh vindel per år, där 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Vidare har Region Gotland som målsättning att vindbruket ska byggas ut till en årsproduktion i storleksordningen 2,5 TWh, vilket motsvarar en utbyggnad från dagens ca 110 MW till totalt cirka MW. Den befintliga likströmsförbindelsen mellan Gotland och fastlandet har begränsad kapacitet och en storskalig vindkraftsutbyggnad enligt Regionens målsättning är därför inte möjlig utan en ny elförbindelse. Nollalternativet innebär med andra ord att det blir svårare att uppnå såväl Regeringens planeringsramar för utbyggnaden av vindkraft som Region Gotlands målsättning för utbyggnaden av vindkraft på Gotland. Nollalternativet innebär vidare att de miljökonsekvenser, positiva som negativa, som förbindelsen mellan Gotland och fastlandet bedöms medföra uteblir. De negativa miljökonsekvenserna som uppkommer under anläggningsskedet har bedömts som små för förbindelsen i sin helhet, där de övervägande delarna av konsekvenserna har påvisats för sjökabeldelen som också utgör 86 % av elförbindelsens längd. De negativa miljökonsekvenserna under drift av förbindelsen bedöms i sin helhet som obetydlig. De uppkomna negativa miljökonsekvenserna ska ställas i proportion till den stora samhällsnyttan och de positiva miljökonsekvenserna, t.ex. minskad klimatpåverkan, som en ny elförbindelse mellan Gotland och fastland möjliggör. Miljökonsekvenserna för den planerade elförbindelsen beskrivs vidare i detalj i kapitel 5, 6 och Studerade alternativ/utredningsområden som avförts Nedan följer en beskrivning av de utredningsområden på Gotland, till havs och på fastlandet samt stationslokaliseringar som har inkluderats i utförd alternativsutredning, men som av olika anledningar, och i olika skeden, har avfärdats från vidare utredningar. För illustration se figurerna 3.8 till Avförda utredningsområden Ygne - Hornsviken - Pettersberg I detta alternativ är landtagningspunkten vid Hornsviken lokaliserad ca 5 km söder om Västervik. Studerat alternativ går mot befintlig station i Västervik och därefter vidare mot stationsläge Pettersberg, se nummer 1 i figur 3.9. Resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan Ekhyddan och planerad station Barkeryd visar att ledningen bör förläggas från befintlig station Ekhyddan i Oskarhamns kommun via något

20 20 ± 0 12, Kilometer Figur 3.8. Avförda sjökabelalternativ markerade med rött. Utredningsområde som ligger till grund för huvudalternativet markerat med grönt. av sträckningsförslagen i Hultsfreds kommun till planerad station Barkeryd i Nässjö kommun. Ett alternativ genom Västerviks och Vimmerby kommuner avfördes i förstudien för Ekhyddan-Barkeryd bl.a. på grund av att alternativet bedömdes medföra mycket större påverkan på natur-, kultur- och boendemiljöer än övriga utredda alternativ. Följden blir då även att stationsläget i Pettersberg har avförts eftersom Ekhyddan-Barkeryd planeras att ansluta till den nya stationen på fastlandet, där Gotlandsförbindelsen ansluter till växelströmsnätet på fastlandet. Ygne - Stomsö - Pettersberg Den planerade sjökabelns landtagningspunkt är i detta alternativ beläget vid Stomsö ca 7 km söder om Västervik. Alternativet går mot befintlig station i Västervik och därefter vidare mot stationsläge Pettersberg, se nummer 2 i figur 3.9. Detta alternativ avfördes till följd av att stationsläget i Pettersberg avfördes samt att den genomförda närboendeinventeringen visade att ett fler boendemiljöer skulle påverkas av alternativet jämfört med andra studerade alternativ. Ygne - Slinsgö - Pettersberg En landtagningspunkt vid Slingsö ca 5 km norr om Blankaholm har studerats. Sjökabeln är planerad mot fastlandet genom farleden mellan Eknö och Misterhults naturreservat vid fastlandskusten och därefter fortsätter utredningsområdet mellan Hamnö och Tunnholmen respektive Skavdö och Bergö. Utredningsområdet fortsätter vidare öster och norr om Hunö, genom Gås- respektive Björnhuvudsfjärden och till sist genom Slingsviken mot föreslagen landtagningspunkt vid Slingsö. Utredningsområdet fortsätter på land ca 3 km längs en befintlig luftledning och därefter ca 4 km västerut mot stationsläge Pettersberg, se nummer 3 i figur 3.9. Alternativet avfördes till följd av att stationsläget i Pettersberg avfördes samt att Slingsviken är så grund att ett förläggningsfartyg inte bedöms kunna komma in i viken. Sjökabeln skulle därmed behöva flottas ca 4 km. Flottning längre sträckor kan medföra svårigheter att nå landtagningspunkten, vilket medför ökade kostnader.

21 21 Ygne - Lindnäs Misterhult nord/syd En landtagningspunkt vid Lindnäs, söder om Skavdö, har utretts. Ett förläggningsfartyg kan ankra vid Ekholmsflagen och därifrån kan sjökabeln flottas ca 200 meter mot föreslagen landtagningspunkt, se nummer 4 i figur 3.9. Inom utredningsområdet finns skyddsvärd naturmiljö i form av ett naturvärdesområde med ädellövskog, ett våtmarkskomplex inom klass 3 (vissa naturvärden) enligt våtmarksinventeringen samt en nyckelbiotop. En del av utredningsområdet är av riksintresse för kulturmiljövården. Inom området finns ett antal kända forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa skyddsvärda miljöer samt områdets opåverkade natur har medfört att utredningsalternativet har avförts. Ygne - Hålviken - Misterhult nord Utredningsområdet utgår från Ygne och går därefter i västlig riktning och norr om Norrskär. Därefter går det öster om Östra och Västra Eknö och Hamnö. Slutligen går utredningsområdet mellan Skavdö och Hunö Böte fram till landtagningspunkten vid Hålviken, se figur 3.9. Utredningsområdet utgår från Hålviken och vidare i sydlig riktning och följer en befintlig regionnätsledning till Grönhult. Därefter viker utredningsområdet av mot sydväst och ansluter till det föreslagna stationsläget Misterhult nord, norr om Misterhult, se nummer 5 i figur 3.9. Alternativet är avfört på grund av att det bland annat skulle medföra en längre kabeldragning till havs och på land i jämförelse med alternativet Ygne - Simpevarp - Misterhult syd, vilken arbetas vidare med. Alternativet skulle medföra en sjökabelsträckning i anslutning till skyddsvärda naturmiljöer inom Natura 2000-området samt naturreservatet Misterhults skärgård. Utredningsområdet har en längre sträcka inomskärs med grunda vikar och öar. I området från Skavdö till Hamnö ut mot Eknö finns bland annat störningskänsliga häckande fågelarter. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har även anfört i sitt yttrande att bottensedimenten i Saltviken, Hålviken och Gåsfjärden kan innehålla höga halter av miljöföroreningar. Miljön vid Simpevarp är vidare redan påverkad av kärnkraftsanläggningen och befintliga ledningar i jämförelse med Hålviken som är en generellt ser mer opåverkad miljö. Flertalet remissinstanser i samrådet har bekräftat denna bedömning. Ygne - Hålviken - Misterhult syd Utredningsområdet är det samma som för Ygne - Hålviken - Misterhult nord fram till Grönhult. Därefter viker utredningsområdet av mot sydväst och följer befintlig 400 kv ledning och regionnätsledning till det föreslagna stationsläget Misterhult syd, söder om Misterhult, se nummer 5 och 6 i figur 3.9. Alternativet har avförts på samma grunder som ovanstående alternativ då även detta alternativ skulle innebära en sjökabelsträckning genom Misterhults skärgård. Ygne - Simpevarp - Misterhult nord Utredningsområdet är det samma som huvudalternativet (Ygne - Simpevarp - Misterhult syd) fram till huvudalternativets stationsläge, Misterhult syd. Här fortsätter utredningsområdet längs befintlig 400 kv ledning samt en 130 kv ledning och ansluter till det avförda stationsläget i Misterhult nord, norr om Misterhult, se nummer 6 i figur 3.9. Detta alternativ skulle innebära en längre markkabelsträckning för Gotlandsförbindelsen samt luftledningssträcka för den planerade 400 kv ledningen Ekhyddan-Barkeryd, som även denna planeras att ansluta till den nya stationen, i jämförelse med huvudalternativet. Ankarsrum Fårhult Pettersberg 4 Boarum Misterhult norr ,5 Kilometer 5 Misterhult syd Figur 3.9. Avfört stationsalternativ fastlandet. ±

22 22 Övriga avförda utredningsområden Ett ytterligare alternativ som översiktligt har utretts är en landtagningspunkt på fastlandet vid Kärrsvik ca 3 km norr om Oskarshamns kärnkraftverk. Sträckningen tangerar Natura 2000-området och naturreservatet Misterhults skärgård och går därefter vidare inomskärs i Granholmsfjärden till föreslagen landtagningspunkt. Vid Kärrsvik finns även en skyddsvärd havsstrandäng som troligtvis inte skulle kunna undvikas. Granholmsfjärden är bitvis en både trång och grund passage och skulle medföra att sjökabeln skulle behöva flottas in till landtagningspunkten ca 6 km. Alternativet har därför bedömts som olämpligt. På Gotland har en alternativ landtagningspunkt vid Klintehamn studerats. Alternativet vid Klintehamn har avfärdats eftersom det indirekt skulle kunna medföra mer omfattande nätutbyggnad på Gotland. Svenska Kraftnät har använt sig av Region Gotlands översiktsplan och gjort en bedömning av var tyngdpunkten av vindkraftsutbyggnaden kan komma att ske med hänsyn till områden av riksintresse för vindbruk av typ 1 och 2. Majoriteten av dessa riksintressen är belägna på norra, nordöstra och östra Gotland i samma breddgrad som Ygne samt ett område vid Näsudden på södra Gotland. Med detta i åtanke bedömde Svenska Kraftnät att en lämplig landtagningspunkt är vid Ygne och inte på södra Gotland. Svenska Kraftnät har studerat landtagningspunkten och stationsläget tillsammans med nätägaren GEAB med utgångspunkten att finna en lokalisering vid knutpunkten i deras nät. Detta för att GEAB i sin tur när det gäller deras nätutbyggnad, som följer av vindkraftsutbyggnaden, ska kunna nyttja befintliga ledningsgator i stor utsträckning. Därmed bedöms den totala miljöpåverkan bli mindre än om stationens lokalisering skulle vara vid en plats där det inte redan finns eller enbart finns få ledningar i det befintliga nätet. Knutpunkten i det befintliga ledningsnätet är vid Forse Avförda stationslägen Gotland Ygne Ett alternativt stationsläge beläget i anslutning till Vattenfalls befintliga station i Ygne har studerats, se nummer 1 i figur Alternativet har utretts och avförts eftersom området inte är tillräckligt stort för att inrymma omriktarstationer, ställverk m.m. Dessutom medförde stationslokaliseringen relativt stor negativ påverkan på det öppna landskapsrummet samt närliggande bostäder Meter Figur Avförda stationslägen på Gotland. Forse Vid Forse har en alternativ lokalisering studerats, se nummer 2 i figur Området är beläget direkt norr och väster om befintliga luftledningar. Alternativet avfördes efter diskussion med berörd fastighetsägare. Detta alternativ skulle innebära att stationen hamnar på ett kortare avstånd till närliggande bebyggelse än det föreslagna stationsläget Avförda stationslägen fastlandet Fårhult En ny station i anslutning till transformatorstationen i Fårhult, belägen ca 12 km väster om Västervik, har studerats, se nummer 1 figur Alternativet har avförts eftersom ytterligare utbyggnad av elnätet krävs, d.v.s. nya sträckningar av den befintliga 400 kv ledningen behövs för att ansluta till stationen. Alternativet avfördes även till följd av resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan planerad station Ekhyddan och planerad station Barkeryd (se avfört alternativ Ygne - Hornsviken - Pettersberg ovan). Ankarsrum Ett utrett stationsläge är beläget ca 3 km nordost om Ankarsrum och ca 16 km väster om Västervik, vid korsningen mellan befintlig 400 kv ledning mellan Kimstad och Simpevarp och befintlig 130 kv ledning från Vimmerby mot Västervik, se nummer 2 2 ±

23 23 figur Korsning ligger mitt i ett skyddsområde för Ankarsrums vattentäkt, inom ett riksintresseområde för naturvården, inom ett område i den nationella och regionala bevarandeplanen för odlingslandskapet samt inom ett område av den högsta klassen inom länsstyrelsens naturvårdsplan och har därför bedömdes som en olämplig lokalisering. Alternativet avfördes även till följd av resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan planerad station Ekhyddan och planerad station Barkeryd (se avfört alternativ Ygne - Hornsviken - Pettersberg ovan). Pettersberg Ett stationsläge, Pettersberg, direkt öster om befintlig 400 kv ledning mellan Kimstad och Simpevarp och söder om den allmänna vägen som går mellan Hjorted och E22 ca 22 km sydväst om Västervik har studerats, se nummer 3 figur Alternativet avfördes till följd av resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan planerad station Ekhyddan och planerad station Barkeryd (se avfört alternativ Ygne - Hornsviken - Pettersberg ovan). Boarum Ett område vid Boarum, ca 5 km SSV om Blankaholm, i anslutning till ledningsgatan för befintlig 400 kv ledning mellan Kimstad och Simpevarp har studerats, se nummer 4 figur Då området ligger i direkt anslutning till bebyggelse bedöms detta som ett mindre lämpligt alternativ. Alternativet avfördes även till följd av resultat från förstudien för den nya 400 kv ledningen mellan planerad station Ekhyddan och planerad station Barkeryd (se avfört alternativ Ygne - Hornsviken - Pettersberg ovan) Misterhult nord Stationsförslaget är belägna norr om Misterhult och i direkt anslutning till befintlig 400 kv ledning. I detta alternativ kan stationen placeras på både väster och öster sida om den befintliga 400 kv ledningen, se nummer 5 i figur Detta alternativ skulle innebära en längre markkabelsträckning för Gotlandsförbindelsen samt luftledningssträcka för den planerade 400 kv ledningen Ekhyddan-Barkeryd, som även denna planeras att ansluta till den nya stationen, i jämförelse med stationsläget Misterhult syd. Det finns därtill bebyggelse inom närområdet samt risk för att det uppstår större påverkan på naturmiljön i jämförelse med huvudalternativet. Misterhult syd (gammalt) Stationsalternativet i Misterhult syd var från början lokaliserat något nordväst om gällande huvudalternativ. Inför inköp och avstyckning av fastigheten gjordes en geoteknisk undersökning och ett samråd på platsen hölls med markägaren (Sveaskog). Den geotekniska utredningen visade att den planerade anläggningen var tekniskt genomförbar, men att området var mycket kuperat, blockrikt och med mycket berg i dagen. Anläggningskostnaderna skulle därför troligen överskrida vad som kan anses normalt för en anläggning som denna. Vidare planerar Sveaskog (i samarbete med Länsstyrelsen i Kalmar) ett naturvårdsprojekt i området genom en restaurering av en större betesmark (ca 200ha). Området sträcker sig ungefär mellan våtmarken Gäster, det planerade naturreservatet i Späckemåla och Misterhults samhälle. Inom det område där stationen planerades förekommer delvis också mycket höga naturvärden, Ankarsrum Fårhult Pettersberg 3 Misterhult norr ,5 Kilometer Boarum Misterhult syd Figur Avförda alternativ fastlandet visas i rött och kvarstående förslag visas i grönt. Avförda stationsalternativ visas i brunt. 2 4 ±

24 24 men även naturvärden som har potential att återskapas i Sveaskogs naturvårdsprojekt. I samrådet inkom dessutom synpunkter om att det vore önskvärt om stationen kunde lokaliseras något längre från samhället i Misterhult och från det planerade naturreservat i Späckemåla. Svenska Kraftnät beslutade med bakgrund av den geotekniska utredningen samt på inrådan av markägaren och med hänsyn till inkomna synpunkter att utreda om det fanns ett annat lämpligare område för en ny station i närområdet. Ett område ca 600meter söderut utreddes därför vidare och kom sedan att förordas som lämpligt. Det nya stationsområdet innebär något längre anslutning av den befintliga luftledningen, men geoteknisk är det bättre och det bedöms innehålla färre områden med höga naturvärden. Avståndet till sammanhållen bebyggelse i Misterhult ökar och den direkta närheten till det planerade naturreservatet i Späckemåla kan undvikas. Dessutom kommer den nya lokaliseringen att få mindre påverkan på Sveaskogs planerade naturvårdsprojekt. Det avförda alternativet i förhållande till nuvarande alternativ visas i kartan i figur Slutgiltig lokalisering Misterhult syd Avfärdat stationsområde, Misterhult syd Planerad stamnätsstation, Misterhult syd Utr. område, Gotlandsförbindelsen ± Meters Ursprunglig lokalisering Misterhult syd Figur Avfört stationsalternativ för Misterhult syd visas i brunt.

25 4. Verksamheten 25 Följande avsnitt beskriver översiktligt den planerade verksamheten avseende förläggning, magnetfält, drift och underhåll. För en mer detaljerad genomgång av förbindelsens tekniska utförande, aktuella förläggningsmetoder samt på vilka sträckor respektive metod är aktuell hänvisas till den tekniska beskrivningen i bilaga Översiktlig beskrivning Den planerade förbindelsen mellan Gotland och fastlandet kommer att utgöras av en ca 113 km lång 300 kv likströmsförbindelse, även benämnd HVDC (High Voltage Direct Current), med kapacitet att överföra en effekt på ca 500 MW. Förbindelsen kommer att bestå av två parallella mark- och sjökablar (±300 kv), vilket innebär att ingen ström kommer att kunna ledas genom vatten. Så kallade omriktarstationer, där likström (DC) omvandlas till växelström (AC) och vice versa, planeras på Gotland respektive fastlandet. För att ansluta den planerade förbindelsen till befintliga nät krävs växelströmsställverk i anslutning till respektive omriktarstation. Förbindelsen förläggs på Gotland som markförlagda kablar från omriktarstationen vid det föreslagna stationsläget vid Stenkumla till strandkanten vid Ygne (en sträcka på ca 5,5 km). Förbindelsen övergår vid stranden till en ca 100 km lång sjökabelförbindelse som når en landtagningspunkt på fastlandet vid Simpevarp. Från landtagningspunkten förläggs förbindelsen som markförlagda kablar (ca 7 km) till en planerad omriktarstation vid Misterhult. 4.2 Förbindelsens tekniska utförande Två olika typer av kablar kan bli aktuella för markkabelförläggningen plastisolerad (PEX) kabel eller oljeimpregnerad pappersmassakabel (MI). Båda kablarna av enledartyp. Pappersisolerade kablar innehåller mineralolja. De ger till följd av sin mer omfattande konstruktion en högre investeringskostnad än motsvarande plastisolerade kablar, men har av erfarenhet mycket lång teknisk livslängd. Förläggningstekniskt och ur ekonomisk synpunkt är PEX-kabel att föredra eftersom de har en lägre vikt per meter och kan fraktas ut i längre längder, vilket ger färre skarvar och skarvplatser. Sjökabeln kommer att vara uppbyggd efter samma princip som landkabeln, med skillnaden att sjökabeln behöver klara betydligt större dragkrafter vid installationen och därmed måste förses med längsgående dragarmering. Sjökabeln måste också förses med en inre mantel av bly för att uppnå ett hundraprocentigt skydd mot att vatten tränger in till de känsliga delarna av kabelkonstruktionen. Sjökablar är underhållsfria och upphandlas normalt för att klara en drifttid på år.

26 26 Figur 4.1. Definition av arbetsområde (principbilder). Figur 4.2. Principexempel på kabeldikesschakt. 4.3 Markkabelförläggning Vid förläggning av en markkabel krävs ett arbetsområde längs med den utstakade sträckningen om ca meter (se figur 4.1). I arbetsområdet inräknas, förutom själva kabeldiket, även en arbetsväg för att framföra maskiner och annan utrustning samt det utrymme som behövs bredvid diket för att tillfälligt lägga upp återanvändbara schaktmassor. I normalfallet förläggs kabeln i ett, med grävmaskin, uppschaktat kabeldike (se figur 4.2). Arbetet med kabelförläggningen kommer att utföras successivt så att minsta möjliga del av sträckan samtidigt kommer att ha ett öppet kabeldike. Efter det att en delsträckas schakt öppnats (uppskattningsvis meter, men i vissa fall upp till meter) kommer skyddsfyllning (sand eller motsvarande) att utföras i botten på diket. Kablarna förläggs och kabeldiket fylls omgående igen för att undvika skador på exponerade kablar, kantras, långvarig trafikavstängning, stölder etc. En snabb återfyllning minskar även tiden för eventuell dräneringspumpning och minimerar olägenheter för fastighetsägarna. I vissa fall måste en schaktfri metod användas, exempelvis vid korsningar av större vägar. Vid schaktning på platser med berg övertäckt med ett jordlager, avtäcks berget och borrning med efterföljande sprängning utförs med konventionell utrustning. Sprängning av större stenblock inom schaktområdet kan också krävas. Långsträckta sank- och sumpmarker undviks normalt genom att kabelstråket i projekteringsskedet planeras utanför dessa. Om denna typ av mark inte kan undvikas kommer anpassade förläggningsmetoder att användas. För transport av maskiner, material och massor anläggs i initialskedet tillfälliga tillfartsvägar till och från arbetsområdet om inte befintliga skogsvägar, skogsgator eller större stigar helt eller delvis kan nyttjas. Vägarna kommer att behöva ha en bredd på ca 4-5 meter samt tåla ett visst axeltryck för tunga transporter, vilket innebär att breddning och/eller förstärkning av befintliga vägar i vissa fall kan vara nödvändigt.

27 Sjökabelförläggning Sjökabeln kommer att förläggas från skarven på markkabeln och ut i vattnet genom schaktfri metod såväl på Gotland som på fastlandet. Sjökabelförläggningen planeras att ske under sen vår till tidig höst. Detta beror på att det är den period under året då vädret möjliggör förläggning. Sjökabeln bör i möjligaste mån förläggas under havsbotten. Detta beror på att kabeln bör skyddas mot eventuell yttre påverkan. Det finns olika sätt att förlägga sjökabeln under havsbotten. De vanligaste är nedspolning eller plöjning. Där havsbotten består av material som inte medger nedspolning, grävning eller plöjning kan kabeln istället förläggas uppe på botten och på lämpligt sätt förankras och skyddas. Detta kan ske genom att kabeln täcks med stenmassor s.k. rock dumping. Det är möjligt att använda grävmaskin på flottar för förläggningen ut till ca 12 meters vattendjup (se figur 4.3), vid större vattendjup förläggs sjökablarna med hjälp av speciella kabelfartyg (se figur 4.4). Det mesta av bottensedimenten som flyttas för nedläggning av kabeln återsedimenterar naturligt efter nedläggningen och täcker kabeln. En viss del ger dock upphov till grumling. Omfattningen av grumling är beroende av den typ av sediment som berörs och vilken nedläggningsmetod som används. Generellt är grumlingen större vid nedspolning än vid plöjning. 4.5 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m) och magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och mark som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen. Kring en mark-, sjö- eller tunnelförlagd kraftledningskabel finns ett magnetiskt fält men inget elektriskt fält då detta skärmas av på grund av den jordade skärmen av koppartrådar och blymantel i kablarna Växelströms- och likströmssytem Det svenska kraftsystemet är ett växelströmssystem, d.v.s. ström och spänning varierar med en bestämd frekvens. I det svenska kraftsystemet har ström och spänning frekvensen 50 Hz, d.v.s. strömmens och spännings riktning varierar med frekvensen 50 perioder per sekund. Växelströmssystem alstrar därför växlande magnetfält. Till ett växelströmsnät kan man via så kallade omriktarstationer koppla likströmssystem. I ett likströmssystem har strömmen och spänningen samma riktning hela tiden och frekvensen är således 0 Hz. Likströmssystem alstrar därför statiska magnetfält. Figur 4.3. Exempel på grävmaskin på flotte. Figur 4.4. Exempel på kabelläggningsfaretyg Elektriska och magnetiska fält, stationsområde För att koppla samman likströmssystem med växelströmssystem behövs en omriktarstation som omvandlar likström till växelström och vice versa. Mellan växelströmssystemet och omriktarstationen behövs ett växelströmsställverk. Från ett växelströmsställverk och förbindelsen mellan omriktarstationen och växelströmsställverk alstras växlande magnetfält. Både omriktarstation och

28 28 växelströmsställverk ger upphov till elektriska fält. Fälten avtar dock snabbt med avståndet från omriktarstationen och växelströmsställverket Magnetiska fält, mark- och sjökabel Det magnetiska fältet som alstras av likströmskablar liknar det jordmagnetiska fältet. Fältets storlek beror på strömmen i kabeln, avståndet från kabeln, samt om det finns andra likströmskablar i närheten och strömmens riktning i dessa närliggande kablar. Om två kablar med olika strömriktning löper parallellt med varandra påverkar detta fältets storlek. Likströmsöverföringen i den aktuella förbindelsen kommer att bestå av två kablar med motsatt strömriktning. Sjökablarna kommer att vara buntade, vilket medför att rakt ovanför kablarna är det magnetiska fältet störst och avtar sedan snabbt med ett ökande avstånd. Markkablarna kommer att placeras med 0,3-0,7 meters mellanrum. Det större avståndet krävs för att kylning av kablarna ska ske då dessa ligger djupare i marken. Det statiska magnetfältet är något högre när kablarna ligger på ett avstånd på 0,7 meter än när de ligger på avståndet 0,3 meter. För att räkna ut det totala magnetiska fältet behöver man veta storleken och infallsvinkeln för det jordmagnetiska fältet. Det jordmagnetiska fältet kan sägas ha en horisontal och en vertikal del. Kablarna alstrar ett magnetfält som omgärdar varje kabel. Den del av magnetfältet från kablarna som har störst inverkan på det sammanlagda magnetiska fältet vid markytan är den del som ligger i horisontalplanet, vilket gör att den största inverkan sker rakt ovanför kablarna. Ovanstående resonemang ger också att kablarnas riktning (norr-söder eller öst-väst) också är en inverkande faktor på det sammanlagda magnetfältet vid markytan. En beräkning av hur stort magnetfältet är från en nedgrävd likströmskabel bygger på storleken på strömmen i kabeln. Det statiska magnetfältet från en kabel är förhållandevis kraftigt rakt över kabeln, för att sedan snabbt avta i sidled. Kablarna kommer att vara dimensionerade för ström om cirka 890 Ampere (A). Magnetfälten är högst precis över kablarna, sedan avtar magnetfältet snabbt. Nivån precis ovanför kablarna redovisas i tabell 4.1. Tabell 4.1. Beräknade magnetfältsvärden rakt ovanför mark- respektive sjökablar. FÖRUTSÄTTNINGAR Markkabel med avstånd 0,3 m mellan kablarna och förläggningsdjup 1 m. Magnetfält 1,5 m över marknivå. Markkabel med avstånd 0,7 m mellan kablarna och förläggningsdjup 1 m. Magnetfält 1,5 m över marknivå. Sjökabel där kablarna är buntade och förläggningsdjup 1 m. Magnetfält vid botten. MAGNETISK FLÖDESTÄT- HET [MIKROTESLA (µt)] 8,5 19,5 17, Magnetfält och hälsoeffekter Statiska magnetfält Statiska magnetfält alstras kring likströmskablarna samt i omriktarstationerna. Statiska magnetfält saknar förmågan att alstra strömmar i vävnader. Därmed bedöms inte människor eller djur påverkas biologiskt av statiska magnetfält. Likströmsledningar alstrar statiska magnetfält av samma typ som det jordmagnetiska fältet. Det jordmagnetiska fältet i Norden är cirka 50 μt. Det finns inga indikationer på att en ändring av det statiska magnetfältet på några få μt skulle innebära en hälsorisk. Världshälsoorganisationen WHO har genom sitt cancerforskningsorgan International Agency for Research on Cancer (IARC), bedömt att statiska elektriska och magnetiska fält inte är klassificerbara med avseende på cancer då det inte finns tillräckligt med studier av cancer och statiska magnetiska fält. UK National Radiation Protection Board har efter en genomgång av studier i ämnet funnit att det inte finns stöd för att statiska magnetiska fält medför skada på människor, men att underlaget av studier är begränsat. Kraftiga statiska magnetfält kan dock påverka funktionen på elektriska anordningar som t.ex. pacemakers. En internationell kommitté, International Comission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP), har utarbetat rekommendationer för gränsvärden vid exponering för statiska magnetfält, där nivåerna för exponering för allmänheten (ICNIRP, 2009) finns angivna i tabell 4.2.

29 29 Tabell 4.2. Rekommenderade gränsvärden vid exponering av statiska magnetfält (ICNIRP, 2009). EXPONERING FÖR ALLMÄN- HETEN Friska personer Personer med elektroniska eller ferromagnetiska implantat MAGNETISK FLÖDESTÄTHET [MIKROTESLA (µt)] 500 magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Som ett förtydligande ska noteras att likströmskablar inte omfattas av policyn samt att policyn rör miljöer där människor vistas varaktigt (till exempel bor permanent eller arbetar). Växlande magnetfält Växlande magnetfält alstras i växelströmsställverken samt kring elförbindelsen mellan omriktarstation och växelströmsställverk, inom stationsområdena. Verksamheten inom stationsområdena kommer att behandlas i ansökningsförfaranden enligt plan- och bygglagen. För att ge en helhetsbild beskrivs ändå översiktligt växlande magnetfält samt Svenska Kraftnäts policy rörande växelströmsledningar. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter vid exponering av låga nivåer av växlande magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Svenska Kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska Kraftnäts tolkning av myndigheternas rekommendationer (Arbetsmiljöverket et. al., 2009) har resulterat i att Svenska Kraftnät har antagit en magnetfältspolicy för växelströmsledningar som tillämpas i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 µt där människor varaktigt vistas. Vid förnyelse av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska Kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för 4.6 Ljudeffekter Varken markkabeln eller sjökabeln ger upphov till ljudeffekter. Såväl det planerade växelströmsställverket som omriktarstationen ger upphov till ljudeffekter från framförallt transformatorer och reaktorer. En större transformator/reaktor som står helt öppet har exempelvis en ljudnivå som på 100 meters avstånd motsvarar db(a). Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller ska följas. Dessa värden uppgår dagtid till 50 db(a) vid bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap. Motsvarande värden för kvällar och helger är 45 db(a). För natt gäller 40 db(a). Om ljudet innehåller hörbara tonkomponenter ska ett värde som är 5 db(a)-enheter lägre användas, alltså 35 db(a). I upphandlingen av såväl omriktarstationer som växelströmsställverk ställs krav gällande buller med syftet att inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer. Åtgärder som kan vidtas för att reducera påverkan är exempelvis att fläktar vid omriktarstationerna placeras på den sidan som vetter bort från bostäder. Behov av åtgärder kommer att utredas vid detaljplaneprövning och detaljprojektering av stationerna. 4.7 Drift och framtida underhåll Löpande drift och underhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Markkabeln kontrolleras årligen i samband med översyn av ledningens utmarkering i fält. Vid dessa tillfällen genomförs viss röjning av den åtta meter breda skogsgatan. En mer omfattande underhållsbesiktning genomförs vanligen var åttonde år.

30 30 Eventuella fel på kabeln lokaliseras med hjälp av radar och åtgärdas på plats. Den tekniska livslängden på en kabel är ca 60 år. Anlitade entreprenörer följer Svenska Kraftnäts rutiner för underhållsarbeten och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller Skogligt underhåll Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Vid sådant snödjup att risk för höga stubbar eller nedtryckning av vegetation föreligger, ska röjning av skogsgatan avbrytas. Underhållsröjning ska utföras av personer med god erfarenhet av skogsarbetet och betryggande kännedom om säkerhetsanvisningarna för underhåll av skogsgata. Vid underhållsröjning ska alla erhålla sådana instruktioner, att de är helt införstådda med faran att arbeta invid en spänningsförande ledning. Röjningen ska utföras på det för ledningsägaren mest ekonomiska sättet. Hänsyn ska dock alltid tas till fastighetsägares synpunkter som bör beaktas i samband med underhållsröjningen. Detta medför att underhållsröjningen kan ske på olika sätt beroende på de lokala förhållanden som råder. Anlitade entreprenörer kommer att följa Svenska Kraftnäts rutiner för underhållsröjning och blir därigenom upplysta om de lagkrav som gäller. Röjning för skogsgata för markkabel sker lämpligen vart 6:e år med en röjningsbesiktning däremellan. Detta sker för att inte större rotsystem ska kunna medföra risker för driften samt för att öka tillgängligheten vid akuta driftstörningar. Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från konkurrens med högväxande arter. Träd som ska avverkas stämplas (mäts och märks med färgprick). Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade med miljöband samt använder miljöoljor. Hänsyn ska även tas till markägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar m.m. i eller i anslutning till skogsgatan. Det har visat sig att en skogsgata som underhålls med jämna mellanrum skapar attraktiva livsmiljöer för många arter. Röjningsarbetet utförs normalt som motormanuellt arbete med röjsåg Kulturminnesskydd Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, ska samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 2 kap. 10 kulturminneslagen. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare inte kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med arbetet. Hänsyn tas till fornlämningarna i samband med anläggande av transportvägar, schaktning eller andra markingrepp Naturvårdshänsyn Vid underhållsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att arbetsföretaget väsentligt kan komma att ändra naturmiljön (i de fall arbetsföretaget inte omfattas av tillståndsplikt eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken), ska samråd hållas med berörd länsstyrelse enligt 12 kap. 6 miljöbalken.

31 5. ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR Det svenska miljömålssystemet I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 14 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. I april 2012 antog regeringen 13 nya etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Ett etappmål fanns sedan tidigare för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De nya etappmålen ersätter de äldre delmålen inom respektive miljökvalitetsmål Nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål De nationella miljökvalitetsmålen i huvudsak bedöms beröras framgår enligt nedan. Regionala, lokala anpassningar samt länsegna miljökvalitetsmål kan finnas, men beskrivs inte närmare. Det pågår just nu ett arbete med revidering av de regionala miljökvalitetsmålen och införandet av de nya etappmålen enligt ovan beskrivna strukturförändring på länsstyrelserna. Mål som bedöms beröras som beskrivs vidare: 1. Begränsad klimatpåverkan 4. Giftfri miljö 6. Säker strålmiljö 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Mål som inte bedöms beröras: 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 5. Skyddande ozonskikt 7. Ingen övergödning 11. Myllrande våtmarker 14. Storslagen fjällmiljö

32 32 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. En anläggning av aktuell storlek innebär utsläpp av koldioxid vid byggnation på grund av transporter, båttrafik och anläggningsmaskiner samt en åtgång av energi samt utsläpp av bland annat koldioxid för tillverkning av ingående komponenter, t.ex. använda kablar och växelströmsställverk och omriktarstationer. Samtidigt så syftar projektet till att möjliggöra för en storskalig utbyggnad av förnyelsebar energi på Gotland, och bidrar därmed positivt till möjligheterna att nå upp till ställda klimatmål. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Isolerande oljor och gaser finns i komponeter som används inom stationerna. Invallningar och täta behållare gör att ingen risk bedöms föreligga för att läckage ska kunna orsaka någon risk för hälsa eller miljö. Sjökabeln utgörs av fast material som inte kommer att kunna läcka ut till omgivande miljö. Utläggningen av sjökabeln sker med hjälp av bl.a. sjökabelfartyg. En risk vid utläggningen är att fartygen eller andra arbetsmaskiner kan genom läckage medföra utsläpp av olja. Fartygen kommer att följa det av IMO (International Maritime Organisation) framtagna MARPOL-konventionen (International Convention for the Prevention of Pollution From Ships, 1973, as modified by the Protocol of 1978) som syftar till att minska riskerna för utsläpp från fartyg. Om utsläpp trots allt sker är fartygen försedda med länsor som används till att begränsa spridningen. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Gotlandsförbindelsen bedöms inte medföra några påtagliga negativa effekter på människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Gotlandsförbindelsen innebär att ett antal mindre vattendrag korsas. Korsningar genomföras på ett sådant sätt att livsmiljöerna i vattendragen inte bedöms påverkas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Stationsområdet på Gotland samt en kortare sträcka av markkabel på Gotland kommer att förläggas inom den planerade sekundära skyddszonen för Visbys vattenskyddsområde. Anläggningsarbeten och byggnationer kommer att planeras och utföras på ett sätt som minimerar risken att nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning påverkas negativt. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Gotlandsförbindelsen kommer enbart få en lokal och temporär påverkan på marina naturvärden och har detaljplanerats för att minimera påverkan på natur- och kulturvärden.

33 33 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Gotalandsförbindelsen kommer i skogsmark till viss del att förläggas längs befintlig ledningsgata samt befintliga vägar, vilket minskar markanspråket och behovet av avverkning. Den återkommande röjning som genomförs ovanför kablarna kan bidra till en ökad biologisk mångfald i skogsmark. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Gotlandsförbindelsen anläggs till viss del genom odlingslandskapet. Jordbruk kommer att kunna fortsätta bedrivas ovanför kabeln, påverkan blir därför enbart temporär och bedöms inte påverka livsmedelsproduktion eller biologisk mångfald negativt på lång sikt. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Gotlandsförbindelsen anläggs delvis i närhet av bebyggda miljöer. Inga hälso- eller säkerhetsrisker förutspås föreligga för anläggningen av kabel eller stationer. Ett rikt växt och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Gotlandsförbindelsen har genomgått en planeringsprocess där många alternativ av utredningsområden och sträckningar har studerats och bedömts. Aktuell kabelsträcka har därför anpassats för att minimera påverkan på den biologiska mångfalden och genom vidtagna försiktighetsåtgärder inom delar av kabelsträckan bedöms inte några bestående skador uppkomma varken lokalt, regionalt eller nationellt på den biologiska mångfalden. 5.2 Svenska Kraftnäts miljöpolicy och miljömål Svenska Kraftnäts miljöpolicy Svenska Kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar energiförsörjning. Följande är hämtat från Svenska Kraftnäts hemsida: Vi utvecklar energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Vårt arbete underlättar utbyggnaden av förnybar energi och ger klimatpolitiken största möjliga handlingsutrymme. Genom arbetet bidrar vi till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Vi uppnår detta genom att: > > se till att våra medarbetare är miljömedvetna och har den miljökompetens som krävs > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i alla upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > ständigt utveckla miljöarbetet så att vi kontinuerligt minskar vår påverkan på miljön > > noggrant följa lagar och andra krav inom miljöområdet Svenska Kraftnäts miljömål Svenska Kraftnäts långsiktiga miljömål är hämtade från hemsidan och innebär på övergripande nivå att: > > Stamnätet utformas och drivs energieffektivt. Förstärkningar i stamnätet underlättar

34 34 utbyggnaden av förnybar energiproduktion. > > Utsläppen av växthusgaser minskas kontinuerligt. > > Nya anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt. > > Användningen av farliga ämnen minskas. De farliga ämnen som fortfarande används släpps inte ut i miljön. > > Ledningsgatorna används på ett hållbart sätt så att värdefull natur skyddas och ett rikt växt- och djurliv bevaras. De långsiktiga miljömålen har sin grund i Sveriges 16 miljökvalitetsmål med särskilt fokus på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. 5.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken Enligt 5 kap. i miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > > olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > > olika parametrar tillhörande vattenförekomster (SFS 2004:660, 2000/60/EG, 2008/105/EG, 2006/118/EG, Kalmar läns författningssamling 08FS 2009:81) > > olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > > omgivningsbuller (SFS 2004:675). De miljökvalitetsnormer som bedöms omfattas av aktuellt projekt är miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Sammantaget berörs ett vattendrag, en grundvattenförekomst samt tre kustvattenförekomster av projektet. Dessa sammanfattas i tabell 5.1, nedan, samt beskrivs mer detaljerat under respektive avsnitt i kapitel 6. Tabell 5.1. Vattenförekomster som berörs av Gotlandsförbindelsen, deras statusklassning i enlighet med terminologin i EU:s ramdirektiv för vatten samt deras beslutade miljökvalitetsnorm. Vattenförekomst EU_CD Typ av vattenförekomst Status 2009 Miljökvalitetsnorm Ev. undantag/tidsfrist Mellersta Gotland Klintehamn SE Grundvatten Otillfredsställande grundvatten status God kvantitativ status God kemisk status 2015 God kvantitativ status 2015 PAH och bekämpningsmedel 2021 Gotlands nv kustvatten SE Kustvatten Måttlig ekologisk status Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus 2015 Övergödning 2021 PAH 2021 Misterhults skärgårds kustvatten SE Kustvatten Måttlig ekologisk status God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus 2015 Övergödning 2021 Simpevarpsområdet SE Kustvatten Måttlig ekologisk status God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus 2015 Övergödning 2021 Laxemarån SE Vattendrag God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2015 God kemisk ytvattenstatus 2015

35 35 Vare sig anläggningsarbeten eller arbeten under drifttiden, t.ex. reparationer av kabeln, bedöms medföra så omfattande konsekvenser för de angivna vattenförekomsterna att det skulle försvåra eller öka risken att vattenförekomsterna inte kan uppfylla beslutade miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den planerade kabelsträckningen inte stå i strid med någon miljökvalitetsnorm. 5.4 Säkerhet och beredskap Allmänt Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar (luftledningar och kablar) finns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3 samt ändringsföreskrifterna ELSÄK-FS 2010:1-3). Elsäkerhetsverket utövar tillsyn över lågfrekventa elektromagnetiska fält från kraftledningar och stationer. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd i (SSMFS 2008:18) om en grundläggande begränsning av allmänhetens exponering tillämpas Robusthet och beredskap Genom olika författningar ställer samhället krav på att elförsörjningens infrastruktur ska göras mera motståndskraftig och uthållig mot skador som kan uppstå av olika skäl, bland annat till följd av extrema väderförhållanden. Lämpliga åtgärder för att öka robustheten kommer därför att vidtas i samband med till- och utbyggnader inom elförsörjningen. När det gäller beredskap vid eventuella fel kommer ett specialavtal att upprättas mellan Svenska Kraftnät och det bolag som utför reparationsarbetet. Avtalet innebär bland annat att personal skall finnas till hands för att omedelbart starta upp ett reparationsarbete.

36 36 6. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER 6.1 Läshänvisning I kapitel 6 ges en beskrivning av de förväntade miljökonsekvenserna för huvudalternativet avseende den planerade förbindelsen mellan Gotland och fastland. Kapitlet är upplagt så att den planerade elförbindelsens olika delar kan läsas separat: Station Gotlands län, Markkabel Gotlands län, Sjökabel, Markkabel Kalmar län samt Station Kalmar län. Varje del är i sin tur uppdelat efter följande underrubriker (med undantag för Sjökabeldelen där vissa avsnitt har utgått, t.ex. Landskapsbild). Under respektive avsnitt finns en beskrivning av nuläget, konsekvenser och förslag till åtgärder. Beskrivningen av nuläget redogör för förutsättningar med förekommande miljöer, värden och restriktioner. I konsekvensavsnittet beskrivs på vilket sätt den planerade förbindelsen förväntas påverka omgivningen samt de effekter och konsekvenser detta förväntas få på människor hälsa och miljön. Där så är möjligt beskrivs även de åtgärder Svenska Kraftnät avser att vidta för att minska påverkan under avsnittet förslag på åtgärder. I beskrivande text inom dessa avsnitt kommer löpande referering att ske till id-nummer som N1, N2 NX samt K1, K2 KX o.s.v., dessa är referenser till respektive objekt i kartbilagorna till denna MKB. N avser främst objekt samt områden som är förknippade med naturvärden och K är objekt samt områden som är förknippade med kulturhistoriska och arkeologiska värden. På sjökabeldelen av elförbindelsen benämns dessa på motsvarande vis fast med ett inledande S ( SN och SK ) för att särskilja att dessa rör marina värden. Skyddade natur- och kulturområden I detta avsnitt beskrivs förekommande områden med ett lagstadgat skydd enligt 7 kap. miljöbalken, såsom Natura 2000, naturreservat, vattenskyddsområde, kulturreservat, beslutade biotopskydd och strandskydd m.fl. Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på dessa behandlas och konsekvensbedöms. I de fall det krävs särskilda tillstånd eller dispenser beskrivs detta. Områden av riksintresse I detta avsnitt beskrivs förekommande områden av riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken som berörs, d.v.s. naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, energiproduktion, yrkesfiske, totalförsvar, sjöfart och m.fl. Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på dessa intressen behandlas och konsekvensbedöms. Avsnittet avser med andra ord att behandla nationella och regionala värden och en förväntad påverkan och konsekvenser på dessa. Landskapsbild I detta avsnitt ges en generell beskrivning av landskapet och dess upplevelsevärden samt hur Gotlandsförbindelsen kan förväntas påverka/förändra denna t.ex. visuellt.

37 37 Naturmiljö I detta avsnitt beskrivs förekommande natur och identifierade naturvärden utan lagskydd enligt miljöbalkens 7 kap. och oberoende av eventuell riksintressestatus. Ett undantag är att objekt som lyder under de generella biotopskyddsbestämmelserna i 7 kap. 11 miljöbalken också beskrivs här. Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på dessa intressen behandlas och konsekvensbedöms. Avsnittet behandlar främst lokala naturvärden men i vissa fall, när regionalt/nationellt viktiga biotoper förekommer ges en större bild för att förstå eventuella samband till dessa. Friluftsliv och rekreation I detta avsnitt beskrivs intressanta områden för friluftslivet och rekreation oberoende av eventuell riksintressestatus. Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på dessa intressen behandlas och konsekvensbedöms. Kulturmiljö I detta avsnitt beskrivs förekommande fornlämningar och kulturmiljövärden som kan vara lagskyddade enligt lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) men utan lagskydd enligt miljöbalkens 7 kap. och oberoende av eventuell riksintressestatus. Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på dessa intressen behandlas och konsekvensbedöms. Naturresurser I detta avsnitt behandlas jord- och skogsbruk, vattentäkter, grusförekomster, fiske, övriga täkter m.fl. Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på dessa intressen behandlas och konsekvensbedöms. Bebyggelse och boendemiljö I detta avsnitt behandlas bebyggelsestrukturer och förekommande närliggande bostäder/fritidshus beskrivs. Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på boendemiljön behandlas och konsekvensbedöms. I detta avsnitt behandlas också ljudeffekter och magnetfält som kan tänkas uppkomma både från anläggningsarbeten samt från drift av elförbindelsen. Infrastruktur I detta avsnitt beskrivs befintlig infrastruktur som t.ex. det allmänna vägnätet. Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på dessa intressen behandlas och konsekvensbedöms. Planförhållanden I detta avsnitt redogörs för befintliga planer och program enligt plan och bygglagen (SFS 2010:900) som berörs samt hur Gotlandsförbindelsen förehåller sig till dessa Inventeringar och utredningar Svenska Kraftnät har under genomfört en rad olika studier och utredningar för att kunna utföra en lokaliseringsbedömning för den nu slutgiltiga markkabelsträckan, sjökabelsträcka och valet av områdena för stationer. Nedan följer en kort sammanfattning av vilka studier och utredningar som genomförts samt i vilken bilaga till MKB:n där dessa rapporter återfinns. Naturvärdesinventering Enetjärn natur AB har under vår och sommar 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en naturvärdesinventering på fastland och på Gotland av stationsområdena samt inom det utredningsområde där markkabeln har planerats. Naturvärdesinventeringen har utgjort en stomme i detaljplaneringen av markkabelsträckan och ligger bland annat som grund i bedömningen av påverkan och konsekvens under respektive avsnitt om naturmiljö. Naturvärdesinventeringen återfinns i bilaga 4. Korsningar av vattendrag Sweco har under hösten 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, utrett lämpliga metoder för korsning av berörda vattendrag, öppna diken, kulverterade diken och våtmarker på Gotland och på fastlandet. Utredningen resulterade i ett PM där den troliga anläggningsmetoden beskrivs. PM för korsning av vattenfyllda diken och mindre våtmarker återfinns i bilaga 5. Fågelinventering Enetjärn natur AB har under vår och sommar 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en skrivbordsstudie samt enklare fältinventering av en våtmark (Gäster) i närheten av stationsområdet i Misterhult på fastlandet. Syftet med studien är att få kunskapsbild av fågellivet i omgivningen till planerad station vid Misterhult samt utgöra underlag

38 38 för bedömning om det kommer ske en påverkan från planerad verksamhet. Studien är framförallt upprättad för att utgöra underlag i den kommande detaljplaneprocessen. Fågelinventeringen återfinns i bilaga 6. Kartering av marina livsmiljöer Marine Monitoring har under sommaren 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en vegetationskartering och naturvärdesbedömning av området vid de föreslagna landtagningspunkterna från de grunda områdena ner till vegetationens djuputbredningsgräns (ca 15 meter). Utredningen har utgjort en stomme i detaljplaneringen av sjökabelsträckan och ligger bland annat som grund till bedömningen av påverkan och konsekvenser för sjökabeldelen. Utredningen återfinns i bilaga 7. Mjukbottenfauna Marine Monitoring har under sommaren 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en provtagning av bottenfauna i tre provtagningsområden: Blackan, Ölands Norra grund och Knolls grund. Undersökningen syftar till att utreda de marinbiologiska förhållandena i dessa områden genom analys av bottenfauna och ligger bland annat som grund till bedömningen av påverkan och konsekvenser för sjökabeldelen. Utredningen återfinns i bilaga 8. Kulturhistoriska utredningar och inventeringar Gotlands museum har under våren 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en kulturhistorisk utredning med fältinventering av det utredningsområde samt stationsområde på Gotland inom vilken förbindelsen planerats. Syftet är att utredningen ska ligga till grund för bedömningar i denna miljökonsekvensbeskrivning samt utgöra underlag inför ansökan om tillstånd enligt lag om kulturminnen om tillstånd krävs. Utredningens mål är att motsvara en särskild utredning, etapp 1, enligt lag om kulturminnen. Utredningen av kulturmiljön på Gotland återfinns i bilaga 9. Markkabelsträckan på Gotland har även i ett senare skede genomgått en arkeologisk utredning steg 2, utförd under november 2012 av Gotlands museum. Utredningen återfinns i bilaga 10. Riksantikvarieämbetets UV Öst har under våren och sommaren 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomför en kulturhistorisk utredning med fältinventering av det utredningsområde samt stationsområdet på fastlandet inom vilken förbindelsen planerats. Syftet är att utredningen ska ligga till grund för bedömningar i denna miljökonsekvensbeskrivning samt utgöra underlag inför ansökan om tillstånd enligt lag om kulturminnen om ett tillstånd krävs. Utredningens mål är att motsvara en särskild utredning, etapp 1, enligt lag om kulturminnen. Utredningen av kulturmiljön på fastlandet samt PM för kompletterande inventering återfinns i bilaga 11. Sjöhistoriska muséet och Riksantikvarieämbetet UV Öst har under våren 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, utfört en arkeologisk analys av side scan sonardata (SSS), framtagna inom ramen för projektet. Utredning har syftat till att identifiera arkeologiska intressanta objekt som kan kräva vidare utredning om de blir direktberörda och som sedan legat till grund för att avgöra den slutgiltiga lokaliseringen för sjökabelsträckan. Utredningen återfinns i bilaga 12. Kalmar länsmuseums marinarkeologiska avdelning har under hösten 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en utredning av den planerade förbindelsens påverkan på kulturmiljön under vatten i strandnära områden vid respektive landanslutning av sjökabeln. Studien baseras på det övergripande geofysiska karterings- och videodokumentationsarbete som genomförts inom ramen för projektet. Utredningen återfinns i bilaga 13. Riskanalys yrkesfiske Pöyry SwedPower AB har under , på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en utredning med avseende på Gotlandsförbindelsens eventuella påverkan på yrkesfisket då sjökabeln är planerad inom ett riksintresse för yrkesfiske. Studien syftar till att beskriva det yrkesfiske som pågår, hur verksamheterna kan bli påverkad av förbindelsens olika skeden, hur sjökabeln på bästa sätt skyddas för att inte skadas av t.ex. redskap, samt om det finns åtgärder som går att vidta för att minska risken påverkan på sjökabeln tillika yrkesfisket. Utredningen återfinns i bilaga 14. Riskanalys sjöfart Pöyry SwedPower AB har under hösten 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en riskanalys med avseende på hur Gotlandsförbindelsen påverkar sjöfarten i olika skeden av projektet.

39 39 Utredningen ligger till grund för bedömning av påverkan och konsekvens på de verksamheter vid hamnar och farleder som blir berörda av planerad förbindelse. Utredningen återfinns i bilaga 15. Brunnsinventering COWI AB har under sommaren 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en brunnsinventering inom ett ca 400 meter brett område från planerad markkabel på Gotland. Studien syftar till att identifiera de enskilda vattentäkter som finns inom området, utgöra underlag för justering av markkabelsträckan samt för bedömning av påverkan och konsekvenser för enskilda vattentäkter. Brunnsinventeringen är också ett viktigt underlag för Svenska Kraftnät vid upprättande av kontrollprogram i projektets fortsättning. Utredningen återfinns i bilaga 16. Hydrogeologisk utredning Sweco Environment AB har under våren och sommaren 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en utredning avseende hydrogeologiska förhållanden kopplade till enskilda brunnar och vissa naturvärden på Gotland samt den planerade styrda borrningen genom Lillklint. Studien syftar till att identifiera risker för påverkan på hydrologiska förhållanden samt grundvatten och utgöra underlag för att bedöma konsekvenser av planerad markkabel. Utredningen återfinns i bilaga 17. PM Vattenfalls mast på Gotland Sweco Infrastructure AB har under hösten 2012, på uppdrag av Svenska Kraftnät, genomfört en utredning avseende om Gotlandförbindelsen riskerar påverka en mast med staglinor och stagfundament som ägs av Vattenfall Eldistribution AB. Utredningen syftar till att säkerställa att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas under anläggningsskedet för att förhindra skador på masten, staglinor samt fundament. PM återfinns i bilaga Bedömningsgrunder av miljökonsekvenser I en process att utreda och beskriva miljökonsekvenser av en verksamhet är det viktigt att en utvärdering utförs på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är också lämpligt att konsekvenserna sätts i perspektiv i förhållande och i proportion till hur värdefullt ett intresse är. Sedan en tid tillbaka arbetar Svenska Kraftnät med en egen utformning av bedömningsgrunder, framtagen tillsammans med en expertgrupp av miljökonsulter, med syftet att de bedömningar som sker i olika delar av en miljökonsekvensbeskrivning ska bli så enhetlig och objektiv som möjligt. Bedömningsgrunderna ger också fördelen av att det skapas en jämförbarhet mellan olika projekts miljökonsekvenser. Bedömningsgrunderna utgör en grundstomme till de bedömningar som görs inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning men de kan i det enskilda fallet, för varje individuellt projekt, behöva anpassas. Miljökonsekvenserna bedöms i en skala från obetydliga konsekvenser till mycket stora konsekvenser (obetydliga, små, små-måttliga, måttliga, stora och mycket stora konsekvenser). Svenska Kraftnäts bedömningsgrunder för anläggning av en markkabel återfinns i bilaga Planerad station Gotland På Gotland planeras den nya stationen med växelströmsställverk, manöverbyggnad, mindre komplementbyggnader och omriktarstation intill en befintlig 70 kv ledning vid Stenkumla. Ytterligare en befintlig 70 kv kraftledning är belägen något väster om stationsområdet. Ytan som krävs för växelströmsställverk, omriktarstationer samt den trädridå som kommer att sparas/anläggas runt stationsområdet är ca 11,3 ha. Den planerade stationen prövas inte i koncessionsärendet men kommer att utredas vidare genom detaljplan enligt plan- och bygglagen med tillhörande miljöbedömning och eventuellt en separat miljökonsekvensbeskrivning. En mer utvecklad påverkansanalys kommer därför att utföras under denna process. För att belysa helheten av projektet kan nedanstående konstateras Skyddade natur- och kulturområden Beskrivning Området för den planerade stationen är beläget strax innanför den planerade sekundära skyddszonen för Visby vattenskyddsområde (tilltänkt skydd enligt 7 kap. 21 miljöbalken). Vattenskyddsområdet försörjer Visbyområdet med dricksvatten.

40 40 Inom den sekundära skyddszonen kan en miljöfarlig verksamhet enlig de föreslagna skyddsföreskrifterna (20 ) tillåtas endast under förutsättningar att vattenskyddet kan garanteras. Vid kontakt med Region Gotland meddelades att vattenskyddsområdet status fortfarande är under utvärdering och att gränserna för vattenskyddsområdet är preliminär och därför kan komma att revideras. De utredningar som ligger till grund för den föreslagna gränsdragningen av skyddszonerna får anses vägledande och att området får anses ha känslig hydrologi och utgör en viktig resurs för Visbys vattenförsörjning. Försiktighetsprincipen gäller även om lagakraftvunnet beslut ännu inte finns. I övrigt berörs inga lagstadgade skyddade områden av den planerade stationen. Konsekvenser Konsekvenserna av ett utsläpp av förorenande ämnen inom ett område med skyddsvärt grundvatten kan bli allvarliga och styrs bland annat av mängd, koncentration och farlighet av det aktuella utsläppet. Då det inte finns någon detaljerad plan för hur byggnationen kommer att ske inom stationsområdet, mer än att det kommer att innehålla omriktarstation, växelströmsställverk och kompletterande byggnader, kan ingen fullkomlig konsekvens eller risk för påverkan på den planerade vattenskyddsområdet utvärderas i denna stund. Förslag till åtgärder Vid upprättandet av detaljplan för stationsområdet kommer Svenska Kraftnät att ta del av befintliga geologiska och hydrogeologiska underlag. Därtill tillkommer också egna utredningar, detta för att kunna bedöma riskerna och för att kunna vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att säkerställa att grundvattnet i området inte påverkas vid byggnation, drift eller vid händelse av olycka eller haveri av någon komponent Områden av riksintresse Beskrivning Hela Gotland omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 2 miljöbalken avseende rörligt friluftsliv. Inga riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken berörs av planerad station. Konsekvenser En viss påverkan sker på friluftslivet, dels i samband med anläggningsarbeten och dels genom att verksamhetsområdet inte blir tillgängligt för allmänheten. Effekterna av anläggningsarbetet är enbart temporära och den ianspråktagna ytan utgör en mycket liten del av det totala riksintresseområdet. Det finns heller ingen indikation om att området i sig utgör ett speciellt värdefullt frilufts- eller rekreationsområde. Konsekvensen på förekommande riksintresse bedöms därför som obetydlig. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga Landskapsbild Beskrivning Gotlandsförbindelsens planerade kabelsträcka och stationsområde är lokaliserad i ett landskap som genom tiderna präglats av jord- och skogsbruk. Denna del av Gotland är relativt tätbefolkat där boendet framförallt är knutet till den sammanhållande bebyggelsen utefter kustremsan vid Ygne fiskeläger samt väg 140. I landsbygden förekommer många småbyar och gårdar längs det omfattande nätet av småvägar. Stationsområdet är lokaliserat till ett skogsområde som troligtvis har utgjorts av utmark med tidigare bete men där det idag växer ung produktionsskog av tall. Närmaste hus är beläget ca 400 meter från området och närmaste bymiljö ca 700 meter från området. Konsekvenser Stationen är planerad till ett område utan några särskilt utpekade landskapsvärden och intill stationsområdet finns en befintlig kraftledningsgata som sätter sin visuella prägel av industriell närvaro i landskapet. Området bedöms inte vara speciellt välbesökt och i närområdet finns inte heller många närboende. Det finns en viss risk för en förändring av landskapsbilden när en omriktarstation tillsammans växelströmsställverk byggs inom området. Dock kommer den visuella påverkan under driftskedet att begränsas eftersom omgivande landskap består av olikåldrig skog vilket till stora delar kommer dölja verksamheten samt att landskapet redan har en påverkan från befintliga luftledningar. Påverkans på landskapsbilden bedöms som obetydlig.

41 41 Förslag till åtgärder I kommande detaljplan utreds möjligheten att spara en ridå av skog kring det planerade stationsområdet. Om det inom utredningen av detaljplanen framkommer behov kan t.ex. färgsättning på väggar och takbeklädnad bli aktuell att utreda vidare för att minimera visuell påverkan Naturmiljö Beskrivning Området för den planerade stationen består av produktionsskog av ung tallskog samt sedan tidigare avverkade områden. Inga registrerade skyddsvärda naturvärden finns inom området. Närmaste kända område utgörs av två sumpskogar ca 100 meter söderut. Närmaste nyckelbiotop ligger ca 350 meter från stationens ytterkant även denna söderut. Vid naturvärdesinventeringen noterades att området är kraftigt påverkat av tidigare markberedning och området omgärdas av avvattnande diken. Enbuskar i beståndet indikera att området tidigare troligtvis utgjorts av betesmark. I anslutning till stationsområdet förekommer en ledningsgata med en underhållsväg för en befintlig luftledning. Ledningsgatan uppvisar med anledning av ett kontinuerligt underhåll vissa naturvärden som liknar en naturbetesmark (N1). I sydöstra hörnet finns ett dikessystem med klart vatten och som vid naturvärdesinventeringen var fiskförande (N2). Konsekvenser Effekterna på naturmiljön av att etablera en station av aktuell omfattning blir primärt att skogsområdet tas i anspråk och omvandlas till hårdgjorda ytor som delvis bebyggs. Ungefär 10 ha gallringsskog kommer att avverkas. Detta leder till en habitatförlust och kan innebära en påverkan på vissa fågelarter, insekter och övrig flora och fauna. Områdets naturvärden är dock vad man kan förvänta sig av en hårt brukad produktionsskog och påverkan på arter förväntas därför främst bli lokal och någon effekt på populationsnivå förväntas inte. Beroende på hur stationsområdet utformas med anläggningsvägar och med grundsättning av byggnader kan negativ påverkan uppstå på diken och det kan krävas en grundvattensänkning i området. Vid grävning i eller flyttning av diken samt grundvattensänkning krävs tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Konsekvenser kopplade till vattenverksamhet kommer att utredas vidare om sådant tillstånd behöver sökas. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön preliminärt som små eftersom inga värdefulla områden eller viktiga habitat har identifierats i den planerade stationens direkta anslutning. Konsekvenserna som kan härledas till anläggningsfasen blir dessutom kortvariga. En slutgiltig bedömning av konsekvenserna för naturmiljön kommer att utredas i kommande detaljplan. Förslag till åtgärder Svenska Kraftnät kommer att utreda behovet av att söka tillstånd enligt 11 kap. för verksamheten inom ramen för den detaljplaneprocess som kommer utreda bland annat konsekvenserna av planerad station närmare Friluftsliv och rekreation Figur 6.1. Gallringsskog vid planerad station. Beskrivning Närmaste område där dokumenterat friluftsliv pågår utgörs av Suderbys golfbana och herrgård ca 1,5 km väster om stationsområdet. Den befintliga ledningsgatan och underhållsvägen utnyttjas som promenadstråk för lokalbefolkningen. Dock kan konstateras att buskvegetationen i ledningsgatan relativt snabbt efter ett underhåll återkommer varför ledningsgatan blir svårforcerad i de flesta delar. Konsekvenser Svenska Kraftnät kommer på grund av säkerhetsföreskrifter samt risker för sabotage och stölder behöva stängsla in stationsområdet vilket också betyder att en yta som nu är allemansrättsligt till-

42 42 gängligt förvinner. Området utgör i dag ett mindre värde för friluftsliv och rekreation samtidigt som den yta som tas i anspråk är förhållandevis litet. Anläggning och drift av stationen förväntas inte ha någon koppling till de friluftsaktiviteter som bedrivs på Suderbys golfbana och herrgård. Konsekvenser som uppkommer för friluftsliv och rekreation vid anläggande och drift av stationen bedöms som obetydliga, men studeras vidare vid upprättandet av detaljplan. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga Kulturmiljö Beskrivning Inga sedan tidigare kända fornlämning eller utpekade värdefulla kulturmiljöer finns inom stationsområdet. Vid den kulturhistoriska utredningen framkom inga nya värden inom området. Konsekvenser Anläggning och drift av stationen bedöms medföra obetydliga konsekvenser för kulturmiljön. Förslag till åtgärder Om det vid anläggningsarbeten påträffas misstänkta kultur- eller fornlämningar, avbryts arbetet och anmäls till Länsstyrelsen för bedömning Naturresurser Beskrivning Den planerade stationen vid Stenkumla är lokaliserad inom ett skogsområde som utnyttjas som produktionsskog. Stationsområdet ligger vidare, vilket nämndes ovan, inom den yttre kanten av den planerade sekundära skyddszonen för Visby vattenskyddsområde (vars gränser kan komma att revideras). Konsekvenser Effekterna på skogsbruket uppstår genom arealförlust när största delen av skogen måste avverkas för anläggningen. Detta leder till mindre ytor att bruka. Markytan som tas i anspråk av stationen har förvärvats av Svenska Kraftnät. Sett till den totala ytan produktiv skogsmark på Gotland är ytan som tas i anspråk mycket liten. Konsekvensen av detta bedöms i sammanhanget som obetydlig. Förslag till åtgärder Svenska Kraftnät kommer att vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att säkerställa att Visby vattenskyddsområde inte påverkas vid byggnation och drift av den planerade stationen. Detta utreds vidare i kommande detaljplaneprocess Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Närmaste bostadshus är belägen väster om stationsområdet på ca 430 meters avstånd och närmaste sammanhängande bebyggelse i bymiljö finns ca 700 meter öster om den planerade stationen. Längs den väg som leder in till området (efter allmän väg) förekommer också sparsam bebyggelse. Konsekvenser Vissa komponenter inom stationsområdet generar ett visst buller och magnetfält under drift. Därtill tillkommer det buller och övriga störningar som kan uppkomma av anläggningsmaskiner samt transporter under byggnationen av stationen. I sammanhanget bedöms störningar från driften av stationen att bli obetydliga och att de största riskerna för störningar för boendemiljön uppstår i själva anläggningsskedet. Störningen under byggnation utgörs främst av bullerpåverkan samt damning (t.ex. transporter på grusvägar). Eftersom stationsområdet är beläget inom ett skogsområde kommer detta troligtvis få en viss dämpande effekt på hur ljudtrycket fortplantar sig. Stationsområdet är också beläget inom ett område med relativt få närboende. De magnetfält som alstras av transformator och elledningar inom stationsområdet är mycket begränsade och avtar snabbt med avståndet. Stationsetableringen bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för närboendes hälsa på grund av magnetfält, eftersom avståndet från stationen till närmaste hus är så pass långt. Konsekvenserna på bebyggelse och boendemiljön under anläggnings- och driftskedet bedöms inom ramen för denna konsekvensbeskrivning som obetydliga, men bedömningen kommer att fördjupas i vid upprättandet av detaljplanen för stationen.

43 43 Förslag till åtgärder Till kommande detaljplan avses bullerutredning för den planerade stationen att tas fram. Placeringen av ställverket och omriktarstationer kan då planeras så att bullernivåerna vid bebyggelse inte överstiger Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller (SNV RR 1978:5 rev. 1983). Om det behövs för att uppnå Naturvårdsverkets riktlinjer kan skyddsåtgärder vidtas. Förutom att planera lokaliseringarna av transformatorer och kylfläktar inom stationsområdena på ett sätt som minskar omgivningspåverkan genom buller, kan t.ex. transformatorer byggas in som en slutgiltig åtgärd Infrastruktur Beskrivning Den planerade stationen vid Stenkumla är planerad i ytterkanten till Gotland Airports MSA-yta (procedurområde). En lokaliseringsbedömning krävs alltid vid uppförande av byggnader >20 meter. Transporter till och från stationsområdet vid byggnation kommer troligtvis utgå från hamnen i Visby och använda sig av den allmänna vägen 140 och därefter mindre vägar fram till det planerade stationsområdet. Konsekvenser De planerade byggnaderna inom stationsområdet är planerade att vara som högst 20 meter och förväntas inte ge några negativa konsekvenser för Gotland Airports verksamhet. Transporter av material och maskiner kan eventuellt ge tillfälliga små störningar vid väg 140. Dessa är främst förknippade till tillfällen för leverans av ingående komponenter samt förflyttning av anläggningsmaskiner till området. Det är inte troligt att uppställning eller trafikanordning kommer att krävas på väg 140. Konsekvenserna av verksamheten är helt förknippade till byggnadstiden och bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga Planförhållanden Beskrivning Stationsområdet omfattas inte i nuläget av några detaljplaner och det finns inget utpekande i Region Gotlands översiktsplan. Konsekvenser Inga konsekvensen uppkommer. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga. 6.3 Markkabel i Gotlands län Markkabeln utgår från västra sidan av planerat stationsområde vid Stenkumla och följer därefter i stora delar befintliga 70 kv luftledningar åt nordväst fram till befintlig station Ygne där befintlig elförbindelse till fastlandet ansluter till det gotländska elnätet. Vid stationen viker den planerade markkabeln av sydväst för att ansluta till befintligt vägnät av småvägar. Den planerade markkabeln följer sedan dessa vägar söderut mot och framtill Tofta skjutfält där den viker av nordväst ut mot kusten. Ungefär 130 meter från kustlinjen kommer den planerade markkabeln att ansluta med sjökabeln genom en styrd bergsborrning genom Lillklint Skyddade natur- och kulturområden Beskrivning De första meter av den planerade markkabeln, som utgår från planerat stationsområde, kommer att förläggas innanför den planerade sekundära skyddszonen för Visby vattenskyddsområde (tilltänkt skydd enligt 7 kap. 21 miljöbalken). För ytterligare beskrivning se avsnitt 6.2 av den planerade stationen vid Stenkumla samt avsnitt Naturresurser. Ytterligare skyddade områden utgörs av det generella strandskyddet (N35) som vid Ygne och Lillklint sträcker sig 100 meter från kustlinjen på land och i vattnet (vid normalvattenstånd) och som också enligt länsstyrelsens beslut från 1993 utgörs av naturreservat, utvidgat strandskydd (tidigare naturvårdsområde enligt 19 naturvårdslagen, SFS 1964:822). Strandskyddsområdet syftar till att trygga förutsättningarna för allemansrättslig

44 44 tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Inom detta område kommer sjökabeln att ansluta till markkabeln genom en schaktfrimetod ca 130 meter in på land. Det sker alltså inget ingrepp genom schaktning inom strandskyddsområdet på land. Ansökan om strandskyddsdispens görs i samband med att Svenska Kraftnät ansöker om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken för sjökabeldelen. En bild av strandlinjen vid Lillklint redovisas i figur 6.2. Närmaste Natura 2000-område, Högklint, är beläget ca 800 meter norr om planerad markkabel. Området är utpekat enligt habitatdirektivet och är även skyddat som naturreservat med habitattyper såsom perenn vegetation på steniga stränder, enbuskmarker, gräsmarker, nordiskt alvar, klippvegetation samt västlig taiga. Konsekvenser Den påverkan och de konsekvenser som uppkommer inom det planerade vattenskyddsområdet vid Visby behandlas vidare under avsnitt Naturresurser då inget lagakraftvunnet beslut föreligger. Inom strandskyddsområdet kommer inga fysiska ingrepp krävas på markytan eller på sjöbotten som riskerar att påverka livsvillkoren för djur- och växtlivet. Inte heller kommer det allemansrättliga nyttjandet av strandområdet att hindras. En störning i form av buller kan upplevas under anläggningstiden i nära anslutning till borrgropen uppe på Lillklint, men störningen är av övergående art. I den hydrogeologiska utredningen bedöms grundvattenytan i klinten följa terrängens former och vid klintens högsta punkt beräknas grundvattenytan att vara ca meter ovanför havsytan. Klintens högsta punkt är ca 40 m.ö.h. Den översta delen av klinten, de sista metrarna, bedöms idag redan vara dränerad från t.ex. sprickbildningar i berggrunden. Den styrda borrning som kommer utföras under markytan tätas successivt med sk. bentonislurry vilket innebär att det kommer bli en ytterst liten påverkan på grundvattnet i området (SWECO 2012, bilaga 17). Det föreligger därför ingen risk att borrningen indirekt genom en grundvattensänkning kan påverka livsvillkoren för djur- och växtlivet. Konsekvenserna inom strandskyddsområdet bedöms som obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga avseende strandskyddsområdet. Förslag till åtgärder inom det planerade vattenskyddsområdet återfinns under avsnitt Naturresurser Områden av riksintresse Figur 6.2. Strandlinjen vid Lillklint. Beskrivning Kabelsträckan berör från söder om befintlig station vid Ygne till strandlinjen vid Lillklint ett riksintresse för naturvård, kuststräckan Hällarna- Nyrevsudd. Värdet i området består i en vackert utbildad och storslagen kustklint, orörd kust, strandskogar samt strandängar och myrar. I förkommande lövmarker har rödlistade arter identifierats. Hela Gotland omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 2 miljöbalken avseende rörligt friluftsliv samt hela Gotlands kustområde är också utpekat som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Stora delar av riksintresset för friluftsliv sammanfaller med ett område med riksintresse enligt 4 kap. 4 miljöbalken, högexploaterad kust. Bestämmelserna i 4 kap. 2 miljöbalken innebär att ingrepp i miljön, exempelvis exploateringsföretag, särskilt ska beakta påverkan på friluftslivet. Bestämmelserna i 4 kap. 4 miljöbalken hanterar tillkommande fritidsbebyggelse. Tofta skjutfält är av riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 8 miljöbalken och ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av övningsfältet. Markkabeln berör utkanten av riksintresset.

45 45 Konsekvenser Kabelförläggningen har utformats så att minimal negativ påverkan uppkommer på kustklinten, strandängar, myrar och lövmarker. Det förekommer viss lokal påverkan på och konsekvenser för naturvärden, men då den påverkan och de konsekvenser som uppstår inte anses vara av nationell eller regional betydelse, behandlas dessa vidare i avsnittet naturmiljö. En viss påverkan på friluftsliv kan ske i samband med anläggningsarbeten, men effekterna av dessa är enbart temporära och sker mycket lokalt i en liten del av de totala riksintresseområdena. Det förväntas inte heller uppkomma några negativa konsekvenser som försvårar utnyttjandet av Tofta skjutfält. Konsekvenserna för berörda riksintressen bedöms som obetydlig och verksamheten bedöms inte påtagligt skada utpekade intressen inom dessa områden. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga för att säkerställa nationella/regionala värden inom riksintresseområdena. Vissa åtgärder krävs för att minimera påverkan på lokala naturvärden och dessa beskrivs vidare i avsnitt Landskapsbild Beskrivning Planerad markkabel på Gotland följer till största delen en befintlig 70 kv luftledning fram till den befintliga stationen vid Ygne. Sträckan karaktäriseras här framförall av jordbruk, golfbana och till viss del skogsmark. Terrängen är relativt flack med enstaka åkerholmar som framträder i landskapet. Sträckan mellan den befintliga stationen Ygne och ut till kusten domineras av skogmark, framförallt tallskog av olika åldrar. Markkabeln är planerad intill befintliga vägar förutom vid Tofta skjutfält där markkabeln är planerad i skogsmark med relativt tunt jordskikt. Vid kusten, ungefär där markkabeln ansluts till sjökabeln genom schaktfri metod, möts man av en vacker utsikt över östersjön och klippstup ned mot klapperstensstranden. Vid Ygne finns en större sammanhängande bebyggelse av permanentboende och fritidshus. Konsekvenser Konsekvenser för landskapsbilden under drift uppkommer framförallt där markkabeln är planerad till skogsmark eftersom att ett ca 8 meter brett markområde över kablarna röjs och hålls öppet. Under anläggningsarbeten krävs ett mellan meter brett arbetsområde för arbetsväg och tillfälliga upplag (lokala avvikelser både ± på arbetsområdet kan förekomma för att t.ex. minimera påverkan på naturvärden). Stora delar av markkabeln är planerad till jordbruksmark (åkrar) och en golfbana där någon bestående påverkan på landskapsbilden vid drift inte förväntas uppkomma. De delar av markkabeln som är planerad till befintlig ledningsgata samt vägar utnyttjar redan påverkade områden och konsekvenserna blir därför mycket mindre än ett helt opåverkat område (se bild 6.3 och 6.4). Den sista de- Figur 6.3. Befintlig luftledning över Suderbys golfbana. Figur 6.4. Befintlig väg mot Tofta skjutfält.

46 46 len av markkabeln ut mot Lillklint är planerad till ett område som är relativt opåverkat även om det finns en väg som löper parallellt inne på skjutfältet söder om planerad kabel samt att det på motsatt sida går att skymta bebyggelsen genom skogen inne i Ygne. Markkabeln är här på grund av olika naturoch kulturvärden och geologi inte planerad i ett exakt rakt kabelschakt, utan det kommer att finns ett antal svängar på den ca 600 meters delsträckan och 8 meters breda skogsgatan som underhålls under drift. Siktstråket i skogsgatan kommer med andra ord att avgränsas av dessa svängar och skogsgatan blir därför inte framträdande i landskapet. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms sammantaget bli obetydliga under driftskedet med en viss temporär större påverkan under anläggningsskedet då ett arbetsområde tillkommer och det finns en närvaro av anläggningsmaskiner, upplag och material i landskapet. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga Naturmiljö Figur 6.5. Befintlig ledningsgata på Gotland. Beskrivning Mellan planerad station vid Stenkumla och landtagningspunkten (ca 130 meter från strandkant) vid Lillklint följer den planerade markkabeln delvis befintlig ledningsgata för regionnätsledningar och delvis mindre vägar. Ungefär 2,5 km utgörs av skogsmark och resterande del, ca 3 km, utgörs av jordbruksmark och golfbana. Sammanlagt är det mellan meter som inte följer någon ledning eller väg, detta är främst där kabeln viker av från vägen mot Tofta skjutfält och framtill landtagningspunkten vid Lillklint. Längs markkabel är det enbart kustremsan som har nationella och regionala utpekade värden där hela kustremsan är utpekat som riksintresse för naturvård och att strandzon med klint är strandskyddade tillika naturreservat (N35) (utökade föreskrifter strandskydd). Närmaste Natura 2000-område, Högklint, är beläget ca 800 meter norr om den planerade markkabeln. Längs den planerade markkabeln förekommer få sedan tidigare kända naturvärden. Något söder om stationsområdet vid Stenkumla finns ett våtmarksområde som inventerats i våtmarksinventeringen (N1) och utgör ett sumpskogsområde med värdeklass 3. På västra sidan av väg 140 finns en inventerad ängs- och betesmark (N 13) och något ytterligare närmare Botmunds finns ett komplex av flera ängs- och betesmarksinventerade naturvärden (N19). Dessa utgörs främst av naturtyperna kalkhällmarker och basiska berghällar. I närheten av dessa ängs- och betesmarker har Gotlands botaniska förening meddelat till Svenska Kraftnät att det finns rödlistad värdefull flora, bland annat alvarveronika (EN), vittåtel (VU) och flockarun (VU). Observera att ängs- och betesmarkerna sammanfaller med områden identifierade i naturvärdesinventeringen och kommer härefter därför behandlas utifrån naturvärdesinventeringen då denna anses noggrannare och mer aktuell. Närmaste utpekade nyckelbiotop (N29) ligger ca 100 meter från planerad markkabelsträckning, något nordväst om den befintliga stationen i Ygne. Detta är en kalkbarrskog med ett stort inslag av stora och gamla träd. Inom ramen för naturvärdesinventering identifierades 27 stycken områden med höga eller mycket höga naturvärden inom utredningsområdet på Gotland. En betydande del av de identifierade områdena är alvarmarker och kalkbarrskogar. Av dessa områden berörs eller tangeras 12 stycken av planerad markkabel. Utöver dessa områden finns också i odlingslandskapet ett antal objekt som är biotopskyddade enligt generella biotopskyddsbestämmelser i 7 kap. 11 miljöbalken, såsom småvatten, stenmurar, åkerholmar och odlingsrösen. I inventeringen registrerades 8 stycken biotopskyddade objekt, med en viss reservation om att det kan finns fler objekt som inte hittats. I tabell 6.1 finns en översiktlig genomgång av identifierade områden och objekt i närheten av planerad markkabel samt om hur dessa berörs eller inte.

47 47 Tabell 6.1. I tabellen nedan sammanfattas de olika naturvärden som finns i närheten av planerad elförbindelse. Kartid är en referens till respektive id-nummer i kartbilagan till denna MKB. Källa anger vilken tillhörighet naturvärdet har, VMI avser våtmarksinventeringen, ÄoB avser ängs- och betesmarksinventeringen, NBIO avser nyckelbiotopsinventeringen, NR/SS avser strandskydd/naturreservat och NVI avser den naturvärdesinventering som utförts inom projektet. Värdet avser bedömt värde i/utifrån respektive inventering. Typ anger naturtyp. I intrång/åtgärd anges om naturvärdet berörs, hur lång sträcka som blir berörd samt för vattendrag vilken metod (1-3) för passage enligt metodbeskrivningar i PM korsning av vattenfyllda diken och mindre våtmarker. Kartid Källa Värde Typ Intrång/åtgärd N1 VMI Klass 3 Barrsumpskog Nej N2 NVI Högt naturvärde Florarik underhållsväg ca 30 m N3 NVI Högt naturvärde Dike med småfisk Avgrävning, metod 1 N4 NVI Högt naturvärde Mark med naturbeteskaraktär ca 650 m N5 NVI Högt naturvärde Klarvattendamm Nej N6 NVI Högt naturvärde Gles tallskog Nej N7 NVI Högt naturvärde Örtrik tallskog ca 150 m N8 NVI Högt naturvärde Hällmarkstallskog Tangeras N9 NVI Småbiotop Tre stycken odlingsrösen Nej N10 NVI Högt naturvärde Hassellund ca 150 m N11 NVI Högt naturvärde Luckig tallskog Nej N12 NVI Högt naturvärde Torr gräsmark Nej N13 ÄoB Mycket högt naturvärde 6280 Kalkhällmark Nej N14 NVI Mycket högt naturvärde Kulturalvar Nej N15 NVI Småbiotop Öppet dike Avgrävning, metod 1 N16 NVI Högt naturvärde Lövrik barrblandskog ca 50 m N17 NVI Högt naturvärde Vasskärr Nej N18 NVI Högt naturvärde Trädbunden kalkfuktäng Nej N19 ÄoB Högt naturvärde ÄoB, kalkhällmark, Basiska berghäll Nej N20 NVI Högt naturvärde Öppen alvarmark/nordiskt alvar Nej N21 NVI Högt naturvärde Örtrik granskog Nej N22 NVI Högt naturvärde Självföryngrad tallskog Nej N23 NVI Mycket högt naturvärde Alvarmosaik/Nordiskt alvar Nej N24 NVI Högt naturvärde Hällmarkstallskog ca 225 m N25 NVI Högt naturvärde Buskalvar ca 20 m N26 NVI Högt naturvärde Buskalvar ca 20 m N27 NVI Småbiotop Åkerholme Ja N28 NVI Mycket högt naturvärde Kalkbarrskog ca 450 m

48 48 N29 NBIO Mycket högt naturvärde Kalkbarrskog, senv. t. spärr. g. gren. Nej N30 NVI Mycket högt naturvärde Alvarmark/Nordiskt alvar ca 150 m N31 NVI Högt naturvärde Kalkbarrskog ca 225 m N32 NVI Mycket högt naturvärde Kalkbarrskog ca 20 m N33 NVI Mycket högt naturvärde Öppet alvar/nordiskt alvar Schaktfritt N34 NVI Mycket högt naturvärde Klintskog Schaktfritt N35 NR/SS Utökat strandskydd/nvo Schaktfritt Konsekvenser Vid anläggning av markkabeln sker ett fysiskt ingrepp i naturmiljön som kan få effekter på flora och fauna genom t.ex. direkta habitatsförluster eller att en förändrad hydrologisk regim uppstår som indirekt påverkar förutsättningarna för livsvillkoren för floran och faunan. Påverkan uppstår i den yta som krävs för kabelschakten samt riskerar att uppstå i det arbetsområde som krävs för anläggningsmaskiner, uppställningsytor och tillfälliga upplag. För Gotlandsförbindelsen är i normalfallet arbetsområdet, inklusive kabelschakten, beräknad att bli mellan 15 och 20 meter, även om det kan ske vissa frånsteg t.ex. smalnas av för att minska påverkan inom höga naturvärden eller i övrigt svåra passager. I skogsmark krävs i regel att hela arbetsområdet är trädfritt under anläggningstiden för att få rum med arbetsmaskiner, anlägga arbetsväg och för att kunna utföra schaktningsarbetena i kabelschakten. Skogen kommer att kunna återetableras inom arbetsområdet med undantag för ett område meter på vardera sidan av markkabeln som hålls trädfritt även under drift. Avverkningar av träd kommer därför att bli ofrånkomlig i skogsmark. Inom vissa av skogsbiotoperna utgör också markfloran en viktig del i habitatet och genom schaktningsarbetena kommer denna att påverkas, åtminstone temporärt. Under drift uppkommer en påverkan från underhåll och eventuella reparationsarbeten. Underhåll sker genom t.ex. periodisk besiktning en gång per år då enklare röjningar sker i den åtta meter breda skogsgatan samt inom ett längre intervall 6 år då en mer omfattande underhållsröjning sker. Vid driften av markkablarna uppstår en värmeutveckling runt kablarna på grund av överföringsförluster i förbindelsen. Hur värmeutveckling sedan sker till omkringliggande mark beror på markens egenskaper, t.ex. markens motstånd att överföra värme samt markens värmekapacitet. Svenska Kraftnäts erfarenheter avseende värmeutveckling kring markkablar är att den är mycket begränsad och lokal. De effekter av värmeutvecklingen som noterats är att det tar något längre tid för den första snön att lägga sig ovanför markkablarna (om det är milt väder i övrigt) och att marken ovanför markkablarna kan bli snöfria något tidigare vid snösmältningen. Temperaturregimen i marken kommer alltså att påverkas, men den är mycket begränsad varför den inte bedöms påverka marklevande fauna eller flora. Konsekvenserna för markkabeln under drift bedöms sammanfattningsvis som små. Med utgångspunkt från den planerade stationen kommer markkabeln att anläggas inom/intill befintligt ledningsgata som genom sitt kontinuerliga underhåll har utvecklat vissa naturvärden som liknar de naturvärden som finns i ett öppet odlingslandskap med betesmarker (N2 och N4). Störningen bedöms som temporär och vegetationen kommer en tid efter anläggningsarbetet att återgå till samma status som idag. Konsekvenserna av ingreppen i dessa områden bedöms som små. Det dike (N3) som måste korsas intill planerad station har klart vatten och det är en viktig livsmiljö för t.ex. fisk, amfibier och insekter. Diket kommer troligen att korsas genom avgrävning där kabelförläggningen sker i skyddsrör under dikets botten. Ingreppet går mycket fort eftersom schakten av praktiska skäl inte kan hållas öppen mer en just tillfället när skyddsrören läggs ned. Schaktningen kan vid utförande ge en temporär grumling som vid tillfället lokalt ger försämrade livsvillkor för fauna samt sedimentation på undervattensväxter. Diket är inte strömmande och någon spridning av suspenderat material förväntas inte. Eftersom påverkan

49 49 enbart är temporär samt att det blir en lokal påverkan bedöms konsekvenserna av ingreppet som små. Precis i utkanten av det större sammanhängande skogsområdet och ut mot åkerlandskapet planeras markkabeln inom en örtrik tallskog. Tallskogens naturvärden är främst knutna till den örtrika kärlväxtsfloran som härrör från tidigare betesmarker. Området saknar död ved och skoglig kontinuitet. Inom området har en rödlistad art, gotlandsmåra (VU) påträffats. Påverkan kommer ske genom avverkning av träd och att vegetationen inom arbetsområdet blir påverkad av schaktning, upplag och en arbetsväg. Det översta jordlagret bedöms kunna läggas åt sidan för att sedan återställas i hela anläggningsområdet efter anläggningsarbetet vilket minimerar den permanenta effekten på floran och påverkan på markvegetationen blir därför främst temporär under anläggningsarbetet samt till dess floran hunnit återetablerats. Konsekvenserna för området bedöms som små-måttliga då kärnan av naturvärdet i den del som påverkas, kärlväxtrena, i förlängningen inte går förlorad. I anslutning till den örtrika tallskogen finns ett skogsparti med hällmarkstallskog (N8). Skogen berörs inte direkt av kabelschakten men arbetsområdet kommer eventuellt göra intrång i området. Området karakteriseras av flora knutna till alvarmarker och det finns tecken på igenväxning. Det kan krävas viss avverkning av träd och buskar. Konsekvenserna för området bedöms i sammanhanget som obetydliga då det är en liten del av naturvärdet som riskerar bli påverkad samt att en avverkning av träden kan gynna vissa av naturvärden knutna till alvarmarker i förlängningen. I åkerlandskapet vid Suderby planeras markkabeln genom en tät hassellund (N10). För anläggning av markkabeln krävs avverkning av buskar och träd inom arbetsområdet. Det översta jordskiktet bedöms kunna återställas efter ingreppen. Konsekvenserna för området bedöms som små-måttliga. Vid Suderbys golfbana korsas ett öppet dike (N15). Diket kommer att korsas med liknande metod som vid diket vid planerad station. Inga kända värden är noterade vid diket. Konsekvenserna bedöms som obetydliga då påverkan är mycket temporär och biotopen och dikesbotten återställs fullt ut efter ingreppet. Vid Botmunds berörs utkanten av en frisk-fuktig lövrik barrblandskog (N16). Avverkning av träd kommer att ske i arbetsområdet. Det översta jordlagret bedöms kunna läggas åt sidan för att sedan återställas i hela anläggningsområdet efter anläggningsarbetena. Konsekvenserna för området bedöms som små eftersom det enbart är en liten del av den totala biotopen som bli påverkad. I åkermarkerna vid Botmunds kommer den planerade markkabeln att anläggas genom en åkerholme (N27). De större träd som växer i åkerholmen står relativt glest varför de troligtvis inte behöver avverkas och ingreppen är därför enbart de som sker genom schaktningen. I sammanhanget bedöms försiktighet kunna minimera påverkan i åkerholmen Figur 6.6. Kalkbarrskog. Figur 6.7. Hällar i alvarmark.

50 50 Figur 6.8. Karaktärsbild av alvarmark, som t.ex. finns inom N13, 14, 20, 23, 25, 26, 30 och 33. och konsekvensen bedöms därför som obetydlig. När den planerade markkabeln viker av intill stängslet vid befintlig station i Ygne förekommer områden med hällmarker och alvarkaraktär (N25 och N26). Dessa områden har i stort kunnat undvikas vid planering av markkabelsträckningen men de kommer fortfarande påverkas i små delar. I hällmarker och alvarmark förekommer jordlager enbart fläckvis och de växter som växer här är ofta anpassade till växtplatser i sprickzoner och tunna jordtäcken osv. Detta gör att det är svårt att återställa vegetationen ovanför kabelschakten efter anläggning, återetableringen av floran i dessa områden är därför oförutsägbar. Däremot så är marken mycket bärkraftig vilket innebär att det sannolikt inte behöver anläggas någon speciell arbetsväg inom områdena. Konsekvenserna för dessa områden bedöms som små, då det enbart är en liten del av områdena totalt som påverkas. Något söder om alvarmarkena övergår dessa till hällmarkskalkskog (N24) som har tydliga spår av tidigare beteshävd. Delar av den planerade markkabelsträckan i detta område är planerad intill en mindre grusväg där denna kan användas som arbetsväg. Det kommer att krävas avverkning av träd och buskar i arbetsområdet men omfattningen blir begränsad då delar av arbetsområdet redan är trädfritt vid vägen. Samma sak avseende påverkan på flora gäller här som för alvarmarkerna. Påverkan minimeras genom samlokalisering med befintlig grusväg och konsekvenserna för området bedöms i sammanhanget som små-måttliga. Den planerade markkabeln viker av söderut längs vägen mot Tofta skjutfält inom ett område med kalkbarrskog (N28) med ett mycket högt naturvärde. Skogen utanför vägen är relativt opåverkad och troligen självföryngrad. Träden har breda kronor och det finns inslag av död ved. Kalktallskog är en viktig nationell naturtyp och har ett eget åtgärdsprogam där bland annat Gotland anges vara ett av de viktigaste områdena i Sverige för dess bevarande (Naturvårdsverket 2009). Med dess tunna jordtäcke, känsliga flora och ofta gamla träd är de känsliga för exploateringsföretag. Inom området kommer viss avverkning av träd att ske, dock blir den begränsad eftersom vägen mot Tofta skjutfält är relativt bred och kan användas som arbetsväg. Andelen ny mark som tas i anspråk för arbetsområdet begränsas därmed. Markkabeln är planerad att anläggas i direkt anslutning på sidan om vägen. Jordmånen är mycket tunn, på sina platser saknas den helt, detta gör att det är svårt att återställa vegetationen ovanför kabelschakten efter anläggning, återetableringen av floran i dessa områden är därför oförutsägbar. Konsekvenserna för området bedöms lokalt för naturvärdet som måttliga då det är en mycket värdefull naturtyp men påverkan ändå begränsas på grund av samlokalisering med befint-

51 51 lig väg. Med hänseende till åtgärdsprogrammet för kalktallskogar bedöms inte ingreppen få någon betydelse för bevarandet av naturtypen kalktallskogar på Gotland. Där den planerade markkabeln viker av från vägen, precis innan gränsen till Tofta skjutfält, berörs en alvarmark med mycket högt naturvärde. Området består främst av öppet alvar med vittringsgrus eller tunn sandjord. Alvermarken är artrik och har känslig kärlväxtflora samt lavar och mossor som växer på kalkhällarna. Alvarmarken kan troligen definieras som naturtypen Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker (6280) enligt EU:s art- och habitatdirektiv inom det europeiska nätverket Natura Naturtypen är prioriterad, vilket betyder att bevarandet av naturtypen bedöms vara av hög prioritet inom EU. Området är dock inte utpekad eller skyddad som Natura 2000-område. Jordmånen är mycket tunn, på sina platser saknas den helt. Här finns en mycket anpassad lav- och kärlväxtflora, som växer direkt på kalkhällarna eller i sprickzoner (se figur 6.7), vilken är svår att återställa ovanför kabelschakten efter anläggning. Återetableringen av floran i dessa områden är därför oförutsägbar. Däremot så är marken mycket bärkraftig vilket innebär att det kanske inte krävs att någon speciell arbetsväg byggs inom området och påverkan blir därför begränsad till kabelschakten och i de fall arbetsmaskiner orsakar körskador. Konsekvenserna för det lokala naturvärdet bedöms som måttliga då det är svårt att förutse hur återetableringen av vegetation kan ske ovanför kabelschakten men att påverkan ändå begränsas eftersom någon särskild arbetsväg inte krävs. I sammanhanget bedöms inte ingreppen få några konsekvenser för bevarandet av naturtypen nordiskt alvar regionalt eller nationellt. Efter alvarmarken ut mot Lillklint är markkabeln planerad inom en kalkbarrskog som klassats som högt naturvärde (N31). Detta naturvärde är i stort sett likartat med det i N28 men är mer påverkat av ett pågående brukande av skogen. Inom naturvärdet kommer viss avverkning av träd att ske, dock bedöms marken som mycket bärig vilket innebär att någon anlagd arbetsväg troligen inte krävs. Arbetsområdets totala bredd begränsas i så fall. Jordmånen är mycket tunn, på sina platser saknas den helt. Här finns en mycket anpassad lav- och kärlväxtflora, som växer direkt på kalkhällarna eller i sprickzoner, vilken är svår att återställa ovanför kabelschakten efter anläggning. Återetableringen av floran i dessa områden är därför oförutsägbar. Konsekvenserna för området bedöms lokalt för naturvärdet som små-måttliga då det är en värdefull naturtyp men påverkan ändå kan begränsas genom att minimera antalet träd som avverkas i anläggningsskedet. Med hänseende till åtgärdsprogrammet för kalktallskogar bedöms inte ingreppen få någon betydelse för bevarandet av naturtypen kalktallskogar på Gotland. Den sista delen av markkabeln, fram till borrgropen för den schaktfria anläggningsmetoden genom Lillklint för anslutning till sjökabeln, anläggs inom en kalkbarrskog med mycket höga naturvärden (N32). Sträckan är mycket begränsad och påverkan minimeras. Det kan krävas viss avverkning av träd för anläggandet av borrgropen/skarvgropen och övrig flora kommer bli störd inom detta område. Konsekvenserna bedöms i sammanhanget obetydliga då det enbart är ett litet området av den totala yta av naturvärdet där ingreppen sker. Markkabeln kommer efter borrgropen/skarvgropen att förläggas med schaktfrimetod genom Lillklint. På sträckan finns ett öppet alvar (N33), en klintskog (N34) och området är strandskyddat (N35). Den hydrologiska utredning som skett inom projektet har bedömt att ingen påverkan av grundvatten kommer att ske av den schaktfria metoden varför någon påverkan på de habitat som växer på markytan inte kommer att ske. Konsekvenserna för denna del bedöms därför som obetydlig. Sammanfattningsvis berörs 39 % av planerad markkabel på Gotland av höga eller mycket höga naturvärden, se tabell 6.2. Beroende på naturvärdets typ och känslighet för ingrepp har påverkan i 14,4 % av sträckan bedömts innebära små konsekvenser, påverkan i 13,6 % av sträckan bedömts innebära småmåttliga konsekvenser och påverkan i 10,9 % av sträckan bedömts få måttliga konsekvenser. De resterande 61 % av markkabelns sträcka är planerad i åkermark eller i övrig natur som bedömts sakna speciella värden, eller där påverkan blir så liten, att den bedömts som obetydlig. Konsekvenserna för naturmiljön i sin helhet, för hela markkabelsträckan på Gotland, bedöms därför bli små.

52 52 Tabell 6.2. I tabellen nedan sammanfattas de olika naturvärden som påverkas av planerad elförbindelse samt vad konsekvensen förväntas bli av påverkan. Kartid är en referens till respektive id-nummer i kartbilagan till denna MKB. Källa anger vilken tillhörighet naturvärdet har där NR/SS avser strandskydd/naturreservat och NVI avser den naturvärdesinventering som utförts inom projektet. Värdet avser bedömt värde i/utifrån respektive inventering. Typ anger naturtyp. I andel av total sträckan anges den sträcka som blir berörd i förhållande till den totala markkabelsträckan på Gotland. Konsekvens anger den bedömning av påverkan som uppkommer i respektive objekt. Kartid Källa Värde Typ Andel av total sträcka Konsekvens N2 NVI Högt naturvärde Florarik underhållsväg 0,5% Små N3 NVI Högt naturvärde Dike med småfisk Avgrävning Små N4 NVI Högt naturvärde Mark med naturbeteskaraktär 11,8% Små N7 NVI Högt naturvärde Örtrik tallskog 2,7% Små-måttliga N8 NVI Högt naturvärde Hällmarkstallskog 0,0% Obetydliga N10 NVI Högt naturvärde Hassellund 2,7% Små-måttliga N15 NVI Småbiotop Öppet dike Avgrävning Obetydliga N16 NVI Högt naturvärde Lövrik barrblandskog 0,9% Små N24 NVI Högt naturvärde Hällmarkstallskog 4,1% Små-måttliga N25 NVI Högt naturvärde Buskalvar 0,4% Små N26 NVI Högt naturvärde Buskalvar 0,4% Små N27 NVI Småbiotop Åkerholme Obetydliga N28 NVI Mycket högt naturvärde Kalkbarrskog 8,2% Måttliga N30 NVI Mycket högt naturvärde Alvarmark/Nordiskt alvar 2,7% Måttliga N31 NVI Högt naturvärde Kalkbarrskog 4,1% Små-måttliga N32 NVI Mycket högt naturvärde Kalkbarrskog 0,4% Små N33 NVI Mycket högt naturvärde Öppet alvar/nordiskt alvar Schaktfritt Obetydliga N34 NVI Mycket högt naturvärde Klintskog Schaktfritt Obetydliga N35 NR/SS Utökat strandskydd/nvo Schaktfritt Obetydliga Jämförelse av alternativ I alternativsutredningen i avsnitt beskrivs att markkabelsträckan genomgått en analys och anpassning av sträckning för att minimera de sammanlagda konsekvenserna från den påverkan som riskerar uppkomma (se även figur 6.9). Dels har det norra landtagningsområdet utretts, detta hade inneburit att de konsekvenser som uppstår i objekt N28-N35 uteblivit. I stället hade konsekvenserna för boendemiljön i stort blivit mycket större och alternativet är också mycket tekniskt svårt att genomföra (nära ogenomförbart) med anledning av närheten till den befintliga elförbindelsen mellan Gotland och fastlandet. Ett alternativ som under processen utretts var att i stället för att vika av nordöst mot befintlig station i Ygne samt sedan följa befintliga luftledningar, fortsätta följa vägen åt sydöst och därefter gå genom betesmarker för att ansluta till befintlig ledningsgata. Vid detta alternativ hade de konsekvenser som nu bedöms uppkomma i N24 varit oförändrade i omfattning men skett i annan del av naturvärdet och konsekvenserna i N25-N26 (ca 20 resp. 20 meter) hade uteblivit. I stället hade en påverkan skett i N18 (ca 130 meter), N20 (ca 250 meter), N21 (ca 100 meter) och N23 (ca 180 meter).

53 53 Figur 6.9. Utredda alternativ på Gotland N20 och N23 utgörs av alvarmarker som båda är lokalt mycket värdefulla naturvärden. Inom N23 finns mycket värdefull flora, bland annat vissa arter som lyder under fridlysningsbestämmelserna i artskyddsförordningen. Vid en påverkan på dessa arter hade eventuellt en dispensprövning enligt artskyddsförordningen krävts. Därför bedöms konsekvenserna för naturmiljön, på en sträcka av ca 650 meter, sammanslaget i detta tidigare utredda alternativ ha blivit mycket större jämfört med nu aktuell sträckning. Förslag till åtgärder Ingreppen i biotopskyddade biotoper längs planerad markkabel kan kräva dispens enligt 7 kap. 11 miljöbalken. I nuläget har planerad markkabeln identifierats påverka objekt N15 och N27. Vid planering av anläggningsarbeten och utstakning avser Svenska Kraftnät att mäta in biotopskyddade objekt samt att dessa märks ut i fält. Vid påverkan på biotopskyddade biotoper avser Svenska Kraftnät att ansöka om dispens. Svenska Kraftnät avser upprätta motsvarande restriktionskartor, åtgärdslistor, miljöplan etc. för planerad markkabelsträcka där känsliga naturvärden kommer behandlas. T.ex. kommer de alvarmarker vid Botmunds, som i kartbilagan benämnts N20 och N23, helt undantas från påverkan vilket innebär att inga upplag, uppställning av material eller körning utanför väg får ske inom dessa områden. De entreprenörer som utför anläggningsarbeten i samband med anläggning av markkabeln kommer att delges all denna information. För att förhindra dränerande effekter i kabelschaktets längdriktning i hydrologiskt känsliga områden kommer kabelschakten i dessa områden att, på lämpligt inbördes avstånd, utformas med vattenspärrar, t.ex. bentonitlera. Svenska Kraftnät avser att inom de marker där förhållanden tillåter, separera det översta jordlagret (fröbanken) från övriga schaktmassor. Detta jordlager kommer sedan att återläggas som översta marklager vid igenfyllnad av kabelschakten. För att minimera påverkan i alvarmarken (N30) samt kalkbarrskogen (N31 och N32) där den planerade markkabeln viker av från vägen mot Tofta skjutfält ut mot kusten, kommer anläggningsarbetet utföras med minimerat arbetsområde. Inga upplag

54 54 kommer vara tillåtna inom alvarmarken (N30) alternativt ska upplagsplatser utses av biologisk expertis på sådana platser att livsvillkoren för känsliga arter inte äventyras. Upplagsplatser inom N31 och N32 ska ske på sådana platser att påverkan på markfloran minimeras. Under förutsättningar att berggrunden och marken i allmänhet har den bärighet som krävs kommer inte någon anläggningsväg att byggas. Inom naturvärden med naturtyperna kalkbarrskog och hällmarkstallskog (N24, N28, N31 och N32) kommer vid detaljprojektering utgångspunkten vara att göra småjusteringar av markkabelsträckningen, skarvgropar samt arbetsområdet så att avverkning av och påverkan på äldre, vidkroniga barrträd minimeras Friluftsliv och rekreation Beskrivning Den planerade markkabelsträckningen berörs, som tidigare nämnts i avsnitt 6.3.2, av bestämmelserna i 4 kap. 2 miljöbalken avseende rörligt friluftsliv samt att hela Gotlands kustområde också är utpekat som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Öster om väg 140 berör den planerade markkabelsträckningen Suderbys golfbana med tillhörande herrgård och dess verksamheter, se figur Figur Suderbys golfbana.. Konsekvenser Konsekvenserna på riksintresseområdena har sedan tidigare bedömts som obetydliga. Kabelförläggningen vid Suderbys golfbana kan innebära att viss påverkan på de frilufts- och rekreationsaktiviteter som bedrivs vid golfbanan och herrgården uppkommer. Påverkan på friluftsliv och rekreationsintressen riskerar främst att uppkomma om anläggningsarbeten utförs under pågående golfsäsong men bedöms som kortvarig och lokal. Övrigt förkommande friluftsliv kan komma att påverkas något under anläggningsfasen, men påverkan är kortvarig och övergående. I driftsfasen förväntas ingen påverkan på friluftslivet. Konsekvenserna som helhet bedöms därför som små. Förslag till åtgärder Svenska Kraftnät har en god relation med verksamheten vid Suderbys Herrgård och golfbana. Planering av anläggningsarbeten som berör golfbanan kommer att föras i dialog med verksamheten. I den mån det är möjligt kommer anläggningsarbeten att planeras till de delar av året med lägre aktivitet på golfbanan Kulturmiljö Beskrivning Den planerade markkabeln går genom Västerhejde och Stenkumla socknar och berör inga utpekade riksintressen för kulturmiljö eller några speciellt utpekade värdefulla kulturmiljöer. Området har varit föremål för fornminnesinventeringens förstaoch andragångsinventering som utförts av Riksantikvarieämbetet och på delar av sträckan har det tidigare utförts två större utredningar. Kunskapen om fornminnesmiljön är därför relativt väldokumenterad och med den studie som genomförts inför denna MKB har kunskapen fördjupas och inga nya fasta fornlämningar registrerats. Totalt finns 8 stycken fasta fornlämningar, 3 stycken bevakningsobjekt samt 10 stycken övriga kulturhistoriska lämningar enligt riksantikvarieämbetets fornminnesregister i den planerade markkabelns direkta närhet. Därutöver har också 8 antal övriga kulturhistoriska lämningar identifierats i den kulturhistriska utredningen och inventeringen, varav fyra stycken större områden har klassificeras som känsliga med en förhöjd risk att stöta på nya fasta fornlämningar under markytan vid t.ex. schaktning. De känsliga områdena utgör fram för allt av sträckan efter skogsområdet över Suderbys golfbana och åkermark från planerad station och vid

55 55 Tabell 6.3. I tabellen redovisas fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar samt resultatet från den kulturhistoriska utredningen som skett i området. Kartid avser en referens till objektet i kartbilagan till denna MKB. Källa uppger om status samt vart informationen kommer, FMIS avser Fornminnesinformationssystemet vid RAÄ samt KMI avser den kulturhistoriska utredningen. ID anger det externa ID-numret till FMIS eller objekt i den kulturhistoriska utredningen. Berörs anger om objektet kommer beröras av planerad markkabel. Kartid Källa ID Typ Berörs/avstånd K1 FMIS- Fast fornlämning Stenkumla 137:1 Färdväg, hålväg Ja K2 FMIS - Bevakningsobjekt Stenkumla 138:1 Stensträng Nej K3 KMI - Torpåker Objekt 28 Torpåker Ja K4 KMI - Känsligt område Känsligt område Fornlämningstätt omr Ja K5 FMIS - Fast fornlämning Stenkumla 139:2 Stensättning, övertorvad Utreds (35 m) K6 FMIS - Fast fornlämning Stenkumla 139:1 Röse, rund Utreds (35 m) K7 FMIS - Övrig kulturhistorisk lämning Stenkumla 140:1 Fossil åker Nej K8 FMIS - Fast fornlämning Stenkumla 140:2 Stensättningslik Nej K9 FMIS - Fast fornlämning Stenkumla 140:2 Sammanförda lämningar, K8-10 Nej K10 FMIS - Fast fornlämning Stenkumla 140:2 Sammanförda lämningar, K8-10 Nej K11 KMI - Känsligt område Känsligt område Fornlämningstätt omr Ja K12 FMIS - Fast fornlämning Västerhejde 40:1 Grav- och boplatsområde Nej K13 KMI - Övrig kultur historisk lämning Objekt 23 Sentida röjningsröse Kanske (10 m) K14 FMIS - Fast fornlämning Stenkumla 223 Boplatsområde Nej K15 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 22 Sentida röjningsröse Kanske (10 m) K16 FMIS - Bevakningsobjekt Västerhejde 121:1 Boplatslämning övrig Ja K17 KMI - Känsligt område Känsligt område Fornlämningstätt område Ja K18 FMIS - Bevakningsobjekt Västerhejde 121:2 Boplatslämning övrig Ja K19 KMI - Känsligt område känsligt område Gravar i häll funna på 30-talet Ja K20 KMI - Ej kulturhistorisk lämning Objekt 15 Stenbro Nej K21 FMIS - Övrig kulturhistorisk lämning Västerhejde 67:1 Fornlämningslik lämning Nej K22 FMIS - Övrig kulturhistorisk lämning Västerhejde 67:2 Fornlämningslik lämning Nej K23 KMI - Ej kulturhistorisk lämning Objekt 14 Fornlämningslik lämning Nej K24 KMI - Ej kulturhistorisk lämning Objekt 13 Gränsmarkering Nej K25 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 12 Dagbrott Nej K26 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 11 Dagbrott Nej K27 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 4 Fornlämningslik lämning (värn) Nej K28 KMI - Uppgift om Objekt 7 Offerkast Nej K29 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 6 Röjningsröse Kanske (10 m) K30 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 5 Röjningsröse Kanske (15 m)

56 56 hällmarkerna intill väg 140. Fornlämningsmiljön består av flera boplatser och gravområden från förromersk/romersk järnålder och det finns från tidigare utredning också registrerade förhöjda fosfatvärden samt sporadisk förekomst av slagg, fajans och tegel mm. i åkermarkerna. De känsliga områdena som identifierades i den arkeologiska utredningen steg 1, har vidare undersöks genom en arkeologisk utredning steg 2 med provschaktning. I huvudsak framkom ingen ny information avseende antikvariska intressen förutom i det område på västra sidan av väg 140. Här fanns spår av gravar och eventuella andra anläggningar och ett område om drygt 50 meter bör undvikas. I tabell 6.3 på föregående sida redovisas en översikt av de fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar som finns i den planerade markkabelns närhet samt om har bedömts bli berörda. Konsekvenser Den första delen av markkabelsträckan från stationsområdet fram till den fasta fornlämningen som utgörs av en hålväg (K1) kommer inte, enligt den kunskap som finns i dag, att beröra någon fast fornlämning eller övrig kulturhistorisk lämning. Påverkan på kulturmiljön blir på denna sträcka därför troligtvis obetydlig. Markkabelsträckningen är planerad över den hålväg (K1) som är en fast fornlämning och på grund av sin utsträckning är svår att undvika. Fornlämningen är sedan tidigare påverkad av bland annat den röjningsväg som finns längs befintlig kraftledningsgata och markkabelns passage över fornlämningen är planerad inom den del som idag är sämst bevarad. Ingreppen i fornlämningsmiljön blir temporär vid schaktningen för markkabeln nivåer och utsträckning kommer att återställas till dagens skick. Förståelsen eller tolkningen av fornlämningsmiljön i sin helhet kommer inte att gå förlorad och upplevelsevärdet kommer att återställas. Konsekvensen för fornlämningen bedöms därför som obetydlig. Från hålvägen och fram till och en bit efter väg 140 är markkabeln planerad över ett fornlämningstätt område (K4, K11 och K17) med bland annat stensättningar (gravar) och boplatser (K5, K6, K16, K17, K18). I den arkeologiska studien steg 1 så bedömdes området vid väg 140 (K19) som extra känsligt med förhöjd risk att påträffa t ex gravar, bland annat baserat på uppgifter om gravar från 1930-talet. Svenska Kraftnät har i den mån det går anpassat markkabelsträckningen efter kända kulturvärden. Eftersom kunskapen om vad som fanns under markytan var osäkert så har en arkeologisk utredning steg 2 utförts som ett led i att söka tillstånd en- Figur Stensättning K6.

57 57 ligt lag om kulturminnen (SFS 1988:950). Ingen ny information framkom som föranledde en förändrad markkabelsträckning, däremot kommer området väster om väg 140 och under väg att förläggas genom styrd borrning för att förhindra intrång i de gravar och anläggningar som identifierades inom K19. Då markkabeln i nuläget inte berör någon känd fast fornlämning samt att området väster om väg 140 har en anpassad förläggningsmetod bedöms konsekvenserna bli obetydliga till små. Längs markkabelns sträckning väster om väg 140 (och efter den styrda borrningen) och fram till landtagningspunkten vid Lillklint finns få kända fornlämningsmiljöer eller kulturhistoriska lämningar. Det förekommer ett område med äldre dagbrott (K25) nära den befintliga stationen och nära landtagningspunkten finns ett par nytida röjningsrösen (K29 och K30). Markkabeln kommer inte att direkt påverka dessa men eftersom de förekommer nära den planerade markkabeln finns risk för skador från anläggningsmaskiner och t.ex. upplag. Påverkan kan minimeras genom utmärkning innan anläggningsarbeten. Konsekvenserna bedöms därför som obetydliga. I tabell 6.4 sammanfattas konsekvenserna för de olika fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar som kan bli påverkas vid anläggandet av markkabeln. Förslag till åtgärder De fornlämningsmiljöer (fast fornlämning, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska miljöer) som identifierats genom riksantikvarieämbetets databas samt genom olika kulturhistoriska utredningar tillhörande projektet, där risk finns att de kan komma att påverkas av anläggningsarbetet, kommer att märkas ut i fält innan anläggningsarbetet påbörjas. Intrång i övriga kulturhistoriska objekt ska så lång som möjligt undvikas. Information, så som t.ex. restriktionskartor, åtgärdslistor, miljöplan och vad som gäller vid påträffande av misstänk fornlämning, kommer att delges de entreprenörer som utför anläggningsarbeten i samband med anläggning av markkabeln. Tabell 6.4. I tabellen redovisas fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar samt resultatet från den kulturhistoriska utredningen som skett i området. Kartid avser en referens till objektet i kartbilagan till denna MKB. Källa uppger om status samt vart informationen kommer, FMIS avser Fornminnesinformationssystemet vid RAÄ samt KMI avser den kulturhistoriska utredningen. ID anger det externa ID-numret till FMIS eller objekt i den kulturhistoriska utredningen. Konsekvens avser hur den planerade markkabeln bedömts påverkan respektive objekt. Kartid Källa/Typ ID Typ Konsekvens K1 FMIS- Fast fornlämning Stenkumla 137:1 Färdväg, hålväg Små K4 KMI - Känsligt område Känsligt område Fornlämningstätt omr Obetydliga-Små K5 FMIS - Fast fornlämning Stenkumla 139:2 Stensättning, övertorvad Obetydliga-Små K6 FMIS - Fast fornlämning Stenkumla 139:1 Röse, rund Obetydliga-Små K11 KMI - Känsligt område Känsligt område Fornlämningstätt omr Obetydliga-Små K13 KMI - Övrig kultur historisk lämning Objekt 23 Sentida röjningsröse Obetydliga K15 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 22 Sentida röjningsröse Obetydliga K16 FMIS - Bevakningsobjekt Västerhejde 121:1 Boplatslämning övrig Obetydliga-Små K17 KMI - Känsligt område Känsligt område Fornlämningstätt område Obetydliga-Små K18 FMIS - Bevakningsobjekt Västerhejde 121:2 Boplatslämning övrig Obetydliga-Små K19 KMI - Känsligt område känsligt område Gravar i häll funna på 30-talet Obetydliga-Små K29 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 6 Röjningsröse Obetydliga K30 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Objekt 5 Röjningsröse Obetydliga

58 58 De ingrepp som kommer ske i eller intill fasta fornlämningar och bevakningsobjekt är eller kan vara tillståndspliktiga enligt kulturminneslagen. Svenska Kraftnät kommer att samråda med länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd enligt lag om kulturminnen innan anläggningsarbeten påbörjas. Villkor från beslut enligt lag om kulturminnen ska följas och det är prövningen enligt denna lag som slutgiltigt anses avgöra de försiktighetsmått och åtgärder som ska betraktas skäliga för verksamheten. Det område väster om väg 140, som finns markerats i den arkeologiska utredningen steg 2 (länsstyrelsens dnr samt Gotlands museums dnr ), ska undantas från markingrepp och schaktning, och förläggning av markkabeln ska ske med styrd borrning eller motsvarande schaktfri metod. Anläggningsarbeten kommer att avbrytas på berörd sträcka om en misstänkt fornlämning påträffas samt anmäls enligt kulturminneslagen till länsstyrelsen för bedömning Naturresurser Beskrivning De första meter av markkabeln, när man utgår från planerat stationsområde, kommer förläggas innanför den planerade sekundära skyddszonen för Visby vattenskyddsområde (tilltänkt skydd enligt 7 kap. 21 miljöbalken). För ytterligare beskrivning av vattenskyddsområdet se beskrivning av stationsområdet vid Stenkumla. Vattenskyddsområdet utnyttjar grundvattenresursen i Mellersta Gotland Visbys (EU_CD: SE ) grundvattenförekomst. Den kvantitativa statusen har bedömts som god med en uttagskapacitet bedömd till ca l/h till l/h. Det finns vissa problem med den kemiska statusen i grundvattnet då man bland annat uppmätt förhöjda koncentrationer av bekämpningsmedel, vilket gör att den kemiska statusen har klassificerats som ej god. Det finns längs planerad markkabel ett flertal fastigheter och bostads- samt fritidshus som utnyttjar samma grundvattenförekomst för uttag i enskild vattentäkt. Enligt den brunnsinventering som genomförts inför MKB:n finns dessa främst!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( Brunnar på Gotland Planerad kabelsträcka!( Inventerade brunnar på Gotland Meters±!( Figur Inventerade brunnar på Gotland.

59 59 väster om väg 140 och i området kring den sammanhållna bebyggelsen vid Ygne (se figur 6.12). Markkabeln är planerad genom ett skogs- och jordbrukslandskap där stora delar idag nyttjas av enskilda verksamheter. I kabelns närhet finns inga kända grus- eller bergtäkter eller andra registrerade naturtillgångar. Konsekvenser Konsekvenserna av ett utsläpp av förorenande ämnen inom ett område med skyddsvärt grundvatten kan bli allvarliga och hur allvarligt ett tillbud är styrs bland annat av mängd, koncentration och farlighet av det aktuella utsläppet. Transporter och anläggningsmaskiner medför en ökad risk för spill och utsläpp av petroleumprodukter vid tiden för anläggning och vid förekommande reparationer av markkabeln under drift. Utöver detta kan en förorening uppkomma om material tillförs till kabelschakten som är kontaminerade med farliga ämnen. Markkablarna i sig innehåller inga vätskor eller övriga farliga lösliga ämnen som riskerar att bidra till föroreningar till grundvatten och bidrar därför i sig inte till några negativa konsekvenser varken under anläggningstiden eller under driftfasen. De material som tillförs kabelschakten i övrigt, t.ex. den sand som används i markkabelschakten som kabelbädd, kommer säkerställas att de är rena och utan föroreningar och förväntas därför inte heller bidra med några negativa konsekvenser. De transporter som sker samt risken för spill från anläggningsmaskiner under anläggningsarbeten och reparationer kan undvikas genom att vidta försiktighetsåtgärder och genom att planera arbetsinsatserna väl. Vid uppställning av maskiner och hantering av petroleumprodukter inom det planerade vattenskyddsområdet kan det krävas anmälan/tillstånd enligt föreskrifterna till vattenskyddsområdet såvida dessa vunnit lagakraft. Hydrologin i övrigt i den sekundära skyddszonen till Visbys planerade vattenskyddsområde har bedömts som känslig för t.ex. markavvattning då grundvattenytan är relativt nära markytan. Schaktning för markkabel förväntas inte ge upphov till någon markavvattning då åtgärder kommer att vidtas för att förhindra avvattning i kabelschakten. Någon ändring av områdets hydrologiska regim är därför inte att vänta. Om tillfällig länspumpning krävs för att hålla kabeldiken fria från vatten under anläggningstiden kan det krävas tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Konsekvenserna för dricksvattenresursen inom och utanför det planerade vattenskyddsområdet förväntas sammantaget för anläggning av markkabeln bli obetydlig. Markkabelsträckningen har planerats för att minimera påverkan på enskilda vattentäkter och efter genomförd brunnsinventering och hydrogeologisk utredning har fyra stycken enskilda vattentäkter bedömts ligga i riskzon (50 meter på vardera sida om kabelschakten) för att bli påverkade av t.ex.vibrationer, damning eller övrig spridning av partikulärt material som i slutändan också kan påverka dricksvattnets kvalitet lokalt. Dessa bedöms också ligga inom riskzon för en lokal samt tillfällig störning avseende kvantiteten av vattnet i den enskilda täkten, om tillrinningen mot förmodan skulle påverkas. Risken för störning har bedömts som liten och i sammanhanget är det mycket få enskilda vattentäkter som riskerar att bli berörda i relation till det totala antalet enskilda vattentäkter som finns i närheten av och i utredningsområdet. Konsekvenserna vid anläggning av planerad markkabel bedöms i sin helhet, med tanke på det totala antalet enskilda vattentäkter i området, som obetydliga. En övervakning av vissa brunnar är dock motiverad, eftersom det från den enskildes perspektiv, får en stor till mycket stor konsekvens om deras enskilda vattentäkt blev påverkad. Påverkan på skogsbruket sker främst genom arealförlust där nya eller utvidgade skogsgator leder till mindre ytor att bruka. Samma sak gäller i jordbruksmark om inskränkning sker i en yta ovanför en markkabel. Markkabeln kommer i huvudsak anläggas i närheten av befintlig ledning vars skogsgata kommer att behöva breddas något vilket leder till en viss arealförlust. Konsekvensen för skogsbruket bedöms i sammanhanget som obetydlig då befintliga redan påverkade skogsgator till största delen utnyttjas och större arealförluster undviks. Svenska Kraftnät tilllämpar restriktioner i området ovanför markkablar i jordbruksmark, till följd av bland annat elsäkerhetsföreskrifter. Jordbruket kommer efter att markkabeln är anlagd att kunna fortgå men det kommer att finnas restriktioner avseende schaktningsarbeten direkt ovanför kabeln. Konsekvenserna för jordbruket blir tillfälliga och bedöms som obetydliga.

60 60 Förslag till åtgärder För att minimera riskerna avseende vattenförsörjningen i Visby och det planerade vattenskyddsområdet avser Svenska Kraftnät innan anläggningsarbetena påbörjas att samråda med Region Gotland avseende lämpliga riskreducerande åtgärder. T.ex. kan förvaring av drivmedel ske genom invallning och i möjligaste mån också utanför det yttre skyddsområdets gräns. Tillstånd/anmälan om förvaring och hantering av kemikalier inom skyddsområdet kommer vid behov ansökas hos tillståndsmyndigheten. I markkabelschakten kommer, vid känsliga hydrologiska partier, barriärer av bentonitlera att installeras vertikalt i schakten på ett lämpligt avstånd för att förhindra att schakten får en markavvattnande effekt. Detta innebär att avvattning i schaktets längdriktning undviks. Vid tillfällig länspumpning ansöks om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken om det finns en risk för att allmänna eller enskilda intressen påverkas. Ett kontrollprogram för de enskilda vattentäkter som hamnar inom en riskzon på 50 meter från planerad kabelschakt kommer upprättas. Mätvärden avseende dricksvattenkvalitet samt kvantitet kommer att mätas. Mätning är planerad att ske före anläggning, under anläggning samt efter anläggning. En beredskapsorganisation kommer finnas vid påverkan på enskild vattentäkt samt att berörda fastighetsägare kommer att vara informerad om viktiga tider för anläggningsarbeten och telefonnummer till ansvariga. Markarbeten, upplag och uppställningsytor i enskilda vattentäkters närhet kommer att undvikas. I övrigt ersätter Svenska Kraftnät fastighetsägare för de skador som markkabeln orsakar på omgivningen Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Markkabelns sträckning har planerats för att minimera påverkan på boendemiljö, för mer information hänvisas till alternativsutredningen i kapitel 3. Därför förekommer inte många bostads- eller fritidshus längs markkabelsträckan. Enbart tre stycken hus är beläget ca 25 meter från planerad markkabel och därefter ca 6-8 hus inom zonen meter från planerad markkabel. Markkabeln berör inte heller de mer tätbebyggda områdena i Ygne. Konsekvenser Vid anläggning av markkabel uppstår buller och övriga störningar som är förknippade med t.ex. anläggningsmaskiner och transporter. Störningarna under byggnation utgörs främst av bullerpåverkan samt risken för damning (t.ex. vid transporter på grusvägar). Buller uppkommer bland annat från grävnings- och schaktningsarbeten, knackningar vid bergsschaktning och de eventuella sprängningar som krävs. Därtill tillkommer det buller och övriga störningar, t.ex. begränsad framkomlighet, som kan uppkomma av transporter till och från anläggningsområdet. Eftersom det förekommer ett ca 100 meter brett skogsområde mellan planerad markkabel och de mer tätbebyggda områdena i Ygne, får detta antagligen en viss dämpande effekt av hur ljudtrycket fortplantar sig i landskapet. Påverkan avseende buller inom de tätbyggda områdena i Ygne förväntas därför bli begränsad under anläggningsskedet och det buller som förekommer härrör troligtvis främst av transporter till och från anläggningsområdet. Det är därför framförallt de hus som ligger närmast planerad markkabel, dvs ca tio stycken, som också kommer utsättas för störst påverkan i form av buller och eventuella damningar. Svenska Kraftnät avser att följa Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) för att begränsa den bullerstörning som uppstår vid anläggningsarbeten. Vidare kan det förekomma vissa störningar avseende framkomlighet på vägarna under anläggningstiden, detta innebär även att framkomligheten till de mer tätbebyggda områdena kan påverkas, eftersom vissa av de vägar som kommer användas vid anläggningsarbetet också utgör viktiga infarter till eller genomfarter i området. Markkabeln kommer inte generera något ljud under drift. De bullerstörningar som kan uppkomma vid drift är därför helt förknippade med behovet av reparationsarbeten och kommer därför bli mycket begränsade i tid om ett fel skulle uppstå. Markkabelns läge bedöms inte medföra några konsekvenser avseende statiska magnetfält för närboende under drifttiden. Magnetfältet är högst direkt över kabeln och avtar sedan snabbt med ökat avstånd. Aktuell nivå på magnetisk flödestäthet av planerad markkabel direkt ovan kabeln (ca 1,5 meter över marknivå) har beräknats till som mest

61 61 19,5 µt, vilket motsvarar ca 0,05 % av rekommenderat gränsvärde för exponering av statiska magnetfält för en frisk person. Konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö bedöms sammantaget bli små eftersom det endast är ett mindre antal hus som påverkas och störningarna är förknippade med anläggningsarbetena och är övergående. Förslag till åtgärder Planering av arbetet under anläggningstiden genomförs så att konsekvenser för närboende i form av begränsad framkomlighet och damning minimeras. Bullrande arbete i närhet till bostadshus bör utföras i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Närboende informeras om hur arbetena kommer att bedrivas och vilka störningar som kan uppstå. Vid sprängningar ska denna utföras i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter för sprängningsarbeten samt transport och förvaring av explosiva ämnen Infrastruktur Beskrivning Länsväg 140 är sju mil lång och utgår från Visby i norr och slutar i Fidenäs i söder och utgör huvudvägen för transporter och förflyttning ned till södra Gotland. Vägen har ett körfält i vardera riktningen. Längs västra sidan av vägen finns en separat gång- och cykelväg. Trafikflödet på väg 140 är ca fordon/dygn norr om korsningen med väg 627 vid Vibble med en ca fyrdubbling av dygnsflödet under semesterperioden på sommaren (Trafikverket, 2010 ). Markkabeln kommer att korsa vägen vid Suderbys genom en hammarborrning under vägen. Det krävs tillstånd enligt 44 väglagen (SFS 1971:948) att framdra elektrisk ledning inom ett vägområde till allmänväg. Utöver länsväg 140 kommer ett antal enskilda vägar att bli berörda för transporter av material, transporter av anläggningsmaskiner och uppställning av material. På fastigheten Botmunds 1:43 står en kommunikationsmast med tillhörande staglinor på flera nivåer. Staglinorna är förankrade i berg och med betongfundament stående på mark. Masten ägs av Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall). Konsekvenser Det kommer förekomma tunga transporter av material, troligtvis från Visby, till den planerade markkabeln under anläggningsarbetena. Inga uppställningar av maskiner eller upplag är i nuläget planerat intill väg 140 som skulle störa trafiken. De mest fördelaktiga tiderna för anläggningsarbetena av markkabeln sammanfaller inte med den period då vägen är som mest trafikerad, dvs under sommarmånaderna, bland annat eftersom Svenska Kraftnät avser att minimera påverkan på Suderbys golfbana och jordbruket. Hammarborrningen under väg 140 kan utföras med minimal/utan störning av trafiken. Det utnyttjande av enskilda vägar kan lokalt skapa vissa störningar från och till enskild bostad eftersom delar eller hela vägen tas i anspråk vid anläggning av markkabeln. Störningarna kommer att vara temporära och eftersom vägnätet är väl utbyggt kommer det finnas alternativa vägar att ta sig till och från bostäder. Konsekvenserna för allmänna och enskilda vägar bedöms som obetydlig. Den planerade markkabeln är planerad ca 40 meter från Vattenfalls mast och ca 15 meter från närmaste staglina och fundament. Påverkan har i huvudsak bedöms bestå av vibrationer på staglinor och fundament vid knackning i berget vid kabelschakten. Risken för skador på masten och mastfundamenten har bedömts som mycket liten tack vare att markkabeln förläggs ytligt samt att berggrunden består av sedimentära bergarter som dämpar vibrationer bra jämfört med t.ex. granit. Förslag till åtgärder Svenska Kraftnät kommer att samråda med de fastighetsägare som blir berörda av störningarna av anläggningsarbetet. Svenska Kraftnät avser följa de rekommenderade skyddsåtgärder som beskrivs i PM Vattenfalls mast på Gotland i bilaga Planförhållanden Beskrivning Ygne är delvis detaljplanelagt, men det handlar om äldre avstyckningsplaner från 30 och 50-talen samt byggnadsplaner från 70- och 80-talen. Ett planprogram som omfattar området runt Ygnevägen och

62 62 åt sydväst har godkänts av byggnadsnämnden vid Region Gotland år Kortfattat är syftet med planprogrammet att fritidsbebyggelsen i Ygne ska förtätas och permanentas samtidigt som skogskaraktären bevaras. Obebyggd skogsmark ska bevaras och ny bebyggelse ska undvikas i jordbrukslandskapet annat än i anslutning till befintlig bebyggelse. Konsekvenser Den nya förbindelsen bedöms inte strida mot gällande och förekommande planer, program eller områdesbestämmelser enligt plan och bygglagen. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga. 6.4 Sjökabel Utredningsområdet, som samråtts kring och som sedermera har varit föremål för omfattande marina undersökningar (se avsnitt 6.1.1), med den föreslagna kabelsträckningen för sjökablarna utgår från landtagningspunkten vid Ygne och fortsätter därefter i västlig riktning mot fastlandet. Utredningsområdet går norr om utsjöbankarna Knolls grund och Ölands Norra Grund och fortsätter därefter söder om Blackan till landtagningspunkten på fastlandet strax söder om Simpevarp. Den totala sträckan mellan Gotland och fastlandet är ca 100 km. Kustnära smalnar utredningsområdet av för att undvika öar och grynnor. Water depth (m) Seabed slope Mainland - Gotland Figur Havsbottenbatymetrin längs sjökabelsträckningen. Svenska Kraftnät har låtit Marin Mätteknik AB utföra en geofysisk och geoteknisk undersökning inom utredningsområdet i syfte att beskriva batymetrin (bottentopografin), geologin och andra objekt på havsbotten (t.ex. vrak, ledningar och eventuella militära objekt). Undersökningen utfördes under augusti och oktober 2011 med en komplettering för landtagningspunkten vid Gotland i augusti Baserat på batymetrin och geologin kan utredningsområdet delas in i tre områden. Kusten vid Simpevarp utgörs av morän och hårdbotten med varierande djup. Utbredningen av finkorniga sediment (lera) är begränsad och förekommer i fickor mellan hårdbottnarna. Djupet ökar succesivt från fastlandet till ungefär mitten av sträckan, vilket är den djupaste delen av området mellan fastlandet och Gotland (ca 150 meters djup). På de stora djupen och mot Gotlandskusten är botten relativt jämn, dock förekommer stora platåer (1-6 km långa) bestående av glacial morän samt hårdbotten som är täckt av grus eller lera. Uppgrundningen mot Gotlands kust är mycket brantare jämfört med fastlandskusten. Gotlands kust består av renspolad berggrund eller sandbotten. Baserat på den geologiska undersökningen är bedömningen att den föreslagna sträckningen består huvudsakligen av transport och/eller erosionsbotten. Finkorniga sediment (lera) förekommer framförallt i de djupare områdena men Seabed profile KP Water Depth Max Depth 149.2m Min Depth 1.4m Max Slope 14.9deg Slope Slope ( )

63 63 är troligen inte recenta (d.v.s. inte nutida sedimentation). Finkorniga sediment längs den föreslagna kabelsträckningen har provtagits och kemiskt analyserats för att bedöma sedimentets miljöstatus. I samband med utläggningen av sjökabeln kan en temporär grumling uppkomma vilket kan medföra spridning av miljöstörande ämnen om sådana förekommer i sedimentet. Sedimentundersökningen är utförd på samlingsprov och resultaten visar att de flesta proven uppvisar halter som är i nivå med bakgrundshalter. Undersökta parametrar är metaller, PAH:er, PCB:er, hexaklorbensen, EOX, klorerade pesticider och tennorganiska föreningar. Sedimentprov tagna i det kustnära området vid fastlandet och framför allt utanför landtagningspunkten tyder dock på en industriell påverkan vilket innebär avvikande halter av metaller och organiska miljögifter jämfört med bakgrundshalter. Av de organiska miljögifterna var det endast PAH:er, PCB:er och EOX som var detekterbara. Utbredningen av recenta (nutida) sedimentationsbottnar är dock begränsad enligt den geotekniska och geofysiska karteringen. Detta vittnar även sedimentprovtagningen och de kemiska analyserna om då uppmätta halter varierar mellan undersökta prov. Inom utredningsområdet baserat på de geofysiska och geotekniska undersökningarna har den föreslagna sjökabelsträckningen anspassats för att så stor del av sträckan som det är möjligt ska kunna förläggas ner i havsbotten. Ungefär 90 % av den totala sträckan har uppskattats kunna förläggas ner i havsbotten genom troligtvis spolning. För resterande 10 % av den totala sträckan kommer ledningen att förläggas på morän eller hårdbotten som medför andra förläggningsmetoder såsom plogning, grävning, fräsning eller övertäckning med stenmassor alternativt betongmattor. Se Teknisk beskrivning, bilaga 3, för detaljerad beskrivning av metoderna. Den slutliga föreslagna kabelsträckningen har även anpassats för att minimera påverkan på biologiska värden och eventuella fornminnen Skyddade natur- och kulturområden Beskrivning Utredningsområdet sammanfaller inte med något Natura 2000-område. Strax norr om utredningsområdet, nära kusten vid fastlandssidan, ligger Natura 2000-området Misterhult (SE ). Avståndet mellan utredningsområdet och sydöstra Natura 2000-området är som minst drygt 100 meter och avståndet mellan den föreslagna kabelsträckningen och Natura 2000-området är ca 150 meter. Vid landtagningspunkten för sjökabeln på fastlandet är avståndet till Natura 2000-området ca 5 km. Inom Natura 2000-området finns ett stort antal skär och mindre öar, flera av dessa, speciellt de i ytterskärgården, är kalspolade eller har mycket lite vegetation. På många trädfria öar häckar fåglar som ejder, grågås, svärta, strandskata, skrattmås och roskarl. Mellan ögrupperna öppnar vattnet upp sig i fjärdar med större djup. Avsaknad av stora utsläppskällor i närområdet gör att vattenkvalitén är relativt god. I bevarandeplanen för området anges som förutsättningar för gynnsam bevarandestatus bl.a. att hydrologin och hydrokemin ska hållas opåverkad samt att bottenlevande växt- och djursamhällen ska fortsätta att vara artrika. I öster gränsar Natura 2000-området till två sälskyddsområden. På de öar som ingår i utredningsområdet finns inga utpekade fågelskyddsområden. I anslutning till utredningsområdet och den föreslagna kabelsträckningen finns dock ett antal djur- och växtskydd identifierade, framför allt fågelskyddsområden inom Misterhults skärgård. Generellt gäller att inom fågelskyddsområdena är det inte tillåtet att komma närmare land än 100 meter. För fågelskyddsområdena är tillträdesförbudet oftast 1 april till 10 juli med kan vara förlängt på grund av tidig- eller senhäckande arter som tordmule, tobisgrisslan, havsörn och labb. För fågelskyddsområdena vid Kråkelund är tillträdesförbudet förlängt till 31 juli. Förutom ovan nämnda fågelskyddsområden förekommer även havsörn som häckfågel längs hela Kalmars kust. På både Gotland och fastlandet kommer sjökabeln att anläggas inom strandskyddsområde. På Gotland gäller 100 meters strandskydd på land och i vattenområdet från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. På fastlandet är strandskyddet utvidgat genom beslut av länsstyrelsen och gäller inom ett område 300 meter på motsvarande vis. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strand-

64 64 Figur Kustlinjen på Gotland. områden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Ansökan om dispens söks i samband med att Svenska Kraftnät ansöker om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken för hela sjökabeln. Passagen av klinten på Gotlandssidan kommer att ske genom styrd bergsborrning (kalkberg) och startar ca 130 meter in på land och avslutas ca meter ut till havs. Landtagningen på fastlandsidan kommer också att ske genom styrd bergsborrning och startar ca 70 meter in på land och avslutas ca meter ut till havs. Konsekvenser Enligt 7 kap. 28 a miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Utläggningen av kabelförbindelsen kommer att innebära temporär grumling. I området längs utredningsområdet som ligger närmast Natura 2000-området består geologin av berg, morän och sandig lera. Sedimentets miljöstatus tyder inte på avvikande halter av miljöstörande ämnen jämfört med bakgrundshalterna. Den sammanlagda bedömda konsekvensen av den extra grumlingen är obetydlig och bedöms inte påverka miljön i Natura 2000-området på ett betydande sätt. Inte heller bedöms fågelskydds- eller sälskyddsområdena att påverkas negativt av förläggningen av sjökabeln. Eftersom båda landtagningarna, på Gotland och på fastlandet, sker genom schaktfri metod har påverkan på bottenvegetation och bottefauna kunnat minimeras. På Gotland undviks hela strandskyddsområdet från fysiska ingrepp på botten, eftersom förläggning sker under botten på hela sträckan. På fastlandssidan undviks de första ca metrarna av strandzonen och påverkan genom fysiska ingrepp i botten samt av viss grumling sker först på djupare vatten. Tillgängligheten i vattenområdet kommer inte att påverkas permanentoch förutsättningarna för goda livsvillkor för djur- och växtlivet bedöms inte försämras. Syftet med strandskyddet blir därför inte påverkat. Konsekvenserna av den påverkan som uppstår i strandskyddsområdet bedöms som obetydlig. Förslag till åtgärder Med styrd borrning vid förläggning av likströmsförbindelsen kommer påverkan inom de områden som omfattas av strandskydd att minimeras Områden av riksintresse Beskrivning Olika sektorsmyndigheter har med stöd av 3 kap. miljöbalken pekat ut mark- och vattenområden längs kusterna som varande av riksintressen för naturvård, yrkesfiske, kulturvård, friluftsliv, energiproduktion och kommunikationer. Hela kustområdet och skärgårdarna från Oskarshamn till Arkösund samt hela Gotland omfattas av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken om hushållning med mark och vatten. Dessa bestämmelser innebär att ingrepp i miljön, exempelvis exploateringsföretag, bara får göras under vissa förutsättningar som anges i 4 kapitlet. Bestämmelserna ska dock inte hindra utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller totalförsvarets anläggningar. Energimyndigheten har pekat ut Simpevarpshalvön och del av Ävrö

65 65 med tillhörande vattenområde som riksintresse för energiproduktion samt riksintresse för slutförvaring som dock innefattar ett större landområde. Kustnära utanför Simpevarp finns två områden utpekade som riskintresse för vindbruk, vilken den föreslagna kabelsträckningen passerar. Inom Oskarshamns kommun ligger landtagningspunkten och utredningsområdet inom områden av riksintresse för naturvård. Alla riksintresseområden i Oskarshamn, utom Skurö (N98, söder om Simpevarp), är också redovisade som klass I-områden (högsta naturvärde) i Länsstyrelsens naturvårdsprogram Natur i östra Småland. För vattenområdet är stor mångformighet i den marina topografin och det marina växt- och djurlivet utpekade som värdefulla värden. Inom Oskarshamns kommun ligger landtagningspunkten och utredningsområdet inom områden av riksintresse för friluftsliv (Västerviks och Oskarshamns skärgårdar samt norra Smålands skärgård) och rörligt friluftsliv. En mycket stor del av kommunens riksintressen för friluftsliv bygger på möjligheten att vistas vid vatten. På Gotland berör landtagningsläget i Ygne ett riksintresse för friluftslivet (Gotlandskusten). I Oskarshamns kommun finns åtta områden av riksintresse för kulturmiljövården, men inget av dessa kommer att beröras av utredningsområdet. Inte heller på Gotlandsidan berör utredningsområdet något riksintresse för kulturmiljövården. Utredningsområdet och den föreslagna kabelsträckningen går genom ett område som Fiskeriverket har pekat ut som varande av riksintresse för yrkesfisket, Ölands norra, Byerum och Kungsgrundet - ett fångstområde för strömming, skarpsill och torsk (område 29 enligt Fiskeriverkets områdesnumrering, Finfo 2006:1 Områden av riksintresse för yrkesfisket). Specifikt gäller riksintresset inom djupintervallet 0-6 meter, med undantag för de områden som genom verksamhet är exploaterade (Oskarshamns kommuns översiktsplan, 2000). Utöver riksintresset för kustområdet finns även ett trålområde av riksintresse på öppet vatten norr om Öland (H:Y2 i Fiskeriverkets benämning). Inom utredningsområdet finns ett antal farleder och hamnar som är utpekade som riksintresse för sjöfarten. Sjöfartsverket har pekat ut Oskarshamns hamn och anslutande farled (farled nr 335) som riksintresse för sjöfarten. Förutom anslutande farleder är även farled 337 till Simpevarp riksintresse för sjöfarten. Området kring denna farled är även utpekat som riksintresse för totalförsvar. Hamnen i Simpevarp är inte utpekat som ett riksintresse, framförallt beroende på att hamnen inte är en allmän hamn. Visby hamn med sin färjetrafik till fastlandet och omfattande kryssningstrafik är riksintresse för sjöfarten enligt beslut av Sjöfartsverket, likaså är inseglingsfarlederna till Visby hamn utpekade som riksintresse för sjöfarten. Enligt Gotlands översiktsplan bör godshantering i den inre delen av Visby hamn flyttas till Klintehamn och Slite hamn där de företag som idag använder Visby hamn har sin bas. Inriktningen för Visby hamn är att den ska användas till linjetrafiken, oljehantering, kryssningstrafik och gästhamnsverksamhet. Konsekvenser Områdena som har pekats ut som varande av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Inom riksintresseområden för yrkesfisket gäller att området så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Riksintressena för energiproduktion och kommunikationer ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Under anläggningsskedet begränsas tillgängligheten i området. Vattenverksamheten kommer då att inverka negativt på riksintressena för friluftsliv, sjöfarten och fisket. Hänsyn behöver tas till anläggningsfartygen som har begränsad manöverförmåga. Inverkan blir dock liten, övergående och lokal. För att undvika påverkan på yrkesfisket under driftsskedet kommer sjökabeln att förläggas på sådant sätt att bottentrålning kommer att kunna fortgå inom riksintresset. Både riksintressena för yrkesfisket och för sjöfarten har detaljstuderats i delutredningar och beskrivs mer utförligt under avsnitt Naturresurser och Infrastruktur. Båda landtagningspunkterna ligger inom områden som är utpekade som riksintresse för naturvården. De planerade arbetena med utläggningen av sjökabeln kommer att ge upphov till vissa lokala ef-

66 66 fekter på naturmiljön, men att konsekvenserna härav, för naturmiljön som helhet i området, blir små. Inom de områden som är utpekade som riksintresse för vindbruk kan framtida etablering av havsbaserad vindkraft komma att anläggas. Den föreslagna kabelsträckningen tangerar områden som är utpekade som riksintressen för vindbruk. Inom dessa områden begränsas utbygganden av vindkraft i den direkta närheten av kabeln på så sätt att hänsyn behöver tas till sjökabeln. Förslag till åtgärder Se vidare underavsnitt till Naturmiljö Beskrivning Som en följd av EU:s ramdirektiv för vatten har Vattenmyndigheten har delat upp landets olika vatten i vattenförekomster och statusbedömt dessa efter objektiva kriterier. Kravet enligt ramdirektivet är att samtliga vattenförekomster ska uppnå god status senast Statusbedömningen har därefter legat som grund för beslut om miljökvalitetsnormer för varje vattenförekomst vars syfte är att kunna uppnå kraven ställda i ramdirektivet för vatten. Miljökvalitetsnormer hanteras i svensk lag i miljöbalkens 5 kapitel. På fastlandssidan sammanfaller utredningsområdet med en kustvattenförekomst benämnd Simpevarpsområdet. Den ekologiska statusen i Simpevarpsområdet som helhet har klassificerats av Vattenmyndigheten för södra Östersjön som måttlig. Statusen varierar för de olika kvalitetsfaktorer som har bedömts. Bottenfaunans och näringsämnens status är måttlig, medan exempelvis makroalger och gömfröiga växter, syreförhållanden, klorofyll och växtplankton har hög status. Utredningsområdet tangerar även Misterhults skärgårds kustvatten som har liknande statusklassning som Simpevarpsområdet, d.v.s. den ekologiska statusen är måttlig. Den ekologiska statusen i kustvattenförekomsten Gotlands nordvästra kustvatten, som sträcker sig från landtagningsläget på Gotland och norrut längs västra Gotlandskusten, har klassificerats som måttlig. En vegetationskartering och naturvärdesbedömning har utförts inom utredningsområdena vid respektive landtagningspunkter ut till ca 15 meters djup. Syftet med undersökningen var att dokumentera och beskriva känsliga eller skyddsvärda biotoper, livsmiljöer, längs den föreslagna kabelsträckningen. Fältundersökningen utfördes av Marine Monitoring AB i slutet av juli och början av augusti Undersökningen utfördes som en transektinventering. Den totala sträckan som undersöktes vid fastlandssidan var ca 6 km lång. Första kilometern består främst av grundområden (0-6 meter), och andra kilometern av både grundare områden och djupare områden (0-15 meter). Utanför dessa 2 km är djupet 6-15 meter eller djupare. På Gotlandssidan varierar djupet mellan 0-15 meter inom 0,5 km från strandkanten. På fastlandssidan identifierades sex olika livsmiljöer och vid Gotlandssidan tre olika livsmiljöer. Inom grundområdet (0-6 meter) vid fastlandssidan klassades området som stor grund vik och sund vilket är en biotop som innehåller flera olika arter. Längst in i viken bestod botten av mjukbotten övertäckt av kransalger och natar (t.ex. borstnate och ålnate). Innanför sundet öst om Förön var vegetationen kraftigt påväxta av fintrådiga alger medan utanför sundet var vegetationen mer eller mindre fri från fintrådiga alger. Påväxt av fintrådiga alger är ett tecken på överskott av näringsämnen i vattenmiljön. Längs med land finns även stora stenar och block som är beväxta med blåstång och t.ex. snärjtång. Utanför grundområdet fanns vegetationsfri mjukbotten och sjögräsängar. Totalt påträffades nio större sjögräsängar, vilka bestod främst av ålgräs och nating. Två av ängarna låg omkring ön Bylingen på båda sidor av den föreslagna sträckningen. Området mellan de två sjögräsängarna bestod av vegetationsfri mjukbotten. Inom ängen som ligger närmast Bylingen finns även inslag av klippbotten och blåstång. Generellt är ålgräsängarna fina med mindre inslag av fintrådiga alger. Ytterligare längre ut tog klippbottnar, musselbankar och enstaka sandbottnar över. De bottnar som dominerade till yta var musselbankar och klippbottnar. Vegetationen på klippbottnarna domineras av fingreniga rödalger men även snärj- och blåstång. Tillsammans med musselbankarna förekommer även olika arter av fingreniga rödalger.

67 67 Det är troligt att det finns musselbankar även djupare än 15 meter då musslor i Östersjön är vanliga ner till 30 meter djup. Längs den föreslagna kabelsträckningen förekommer även ett fåtal sandbottnar. Dessa är till största del vegetationsfria. Vid Gotlandskusten bestod utredningsområden av tre olika biotoper musselbankar, klippbottnar och sandbotten. Utanför Gotland bestod botten närmast land av stora kalkhällar blandat med block och sten. Vegetationen bestod främst av grönbrun och rödalger (t.ex. slick, blåstång och sleke) men även sammanhängande blåstångbälten förekom. I takt med att djupet ökar dominerade finngreniga rödalger (slick) medan grön- och brunalger upphörde. Längs den föreslagna kabelsträckningen förekom även ett större område av sandbotten som var vegetationsfri. Djupare områden dominerades av blåmusslor. Den föreslagna kabelsträckningen kommer till övervägande del att föreläggas i djuphavsområden mellan fastlandet och Gotland. Till mer än hälften av sträckningen förläggs kabeln i ett område med syrefria bottnar. Längs sträckningen förekommer tre utsjöbankar, Blackan, Ölands Norra grund och Knolls grund (se figur ) som alla tre ligger inom eller angränsar till ett av Fiskeriverket utpekat riksintresse för yrkesfisket, se vidare avsnitt Den föreslagna kabelsträckningen har undersökts marinbiologiskt vid dessa tre utsjöbankar genom analys av bottenfaunan. Undersökningen utfördes av Marine Monitoring AB den 19 juni Undersökningsområden söder om grundet Blackan är det grundaste området av de tre undersökta (ca 35 meter djup). Vid undersökningsområdet norr om Ölands Norra grund är vattendjupet mellan meter och vid Knolls grund ca 42 meter djupt. Knolls grund består av en ås i nord- sydlig riktning med stor andel hårdbottnar. Undersökningen utfördes som en kvantitativ provtagning av bottenfaunan och tre bottenhugg utfördes per provtagningsområde. Ett BQI-index (Benthic Quality Index) beräknades för respektive område i syfte att klassificera den ekologiska statusen enligt EU:s vattendirektiv. Vid Knolls grund utfördes även videobservationer av havsbotten längs med tre ca 100 meter långa transekter. Bottnarna i undersökningsområdena bestod till stor andel av sand och grus, d.v.s. erosionsbottnar. Bottenfaunans sammansättning vid Blackan visar en god ekologisk status, en dålig ekologisk status vid Ölands Norra grund samt en måttlig ekologisk status vid Knolls grund. Öster om Blackan ligger Natura 2000-området Misterhult och BQI-klassningen vid Blackan överensstämmer med tidigare ± Kilometer Figur Utsjöbankarna längs sjökabelsträckningen.

68 68 0 0,5 1 2 Kilometer Figur Blackans utsjöbank. ± ± Grunda havsvikar med grunda mjukbottnar och sjögräsängar anses generellt utgöra viktiga områden för fisk med avseende på födosök, lek och uppväxtområden. Vid karteringen observerades abborre i grundområdena vid fastlandet. Utredningsområdet vid fastlandet kan utgöra lekplats för kommersiellt viktiga fiskarter såsom strömming, skrubbskädda, piggvar och gös men även för sik, abborre och gädda. Norr om utredningsområdet vid fastlandet finns ett av Fiskeriverket utpekat riksintresse för yrkesfisket, vilket anses vara fångstområde för ål och sötvattenarter. Vegetationsfria sandbottnar grundare än 3 meter är viktiga lek- och uppväxtområden för bl.a. skrubbskädda. På Gotlandssidan förekommer sådan sandbotten, men den börjar först på ca 10 meters djup, men vid karteringen observerades ändå relativt mycket skrubbskäddor Kilometer Figur Knolls Grunds utsjöbank. 0 0,5 1 2 Kilometer Figur Ölands Norra grunds utsjöbank. redovisade status i Misterhultområdet. Den djupaste lokalen (ca 70 meter) i undersökningen var vid Ölands Norra grund och i detta prov saknades bottenfauna vilket troligen tyder på låg syrehalt. Vid Knolls grund grundobserverades högst biodiversitet av de tre utsjöbankarna men trots detta klassades den ekologiska statusen som måttlig. Bottenkarteringen med videotransekterna vid Knolls grund visar total avsaknad av makrovegetation. Inga rödlistade arter påträffades inom undersökningsområdena. Skorv/ishavsgråsugga och vitmärla påträffades dock i proverna från Knolls grund och dessa finns med på HELCOM:s lista över hotade och/eller minskade arter i Östersjön. ± Konsekvenser En sjökabel påverkar vattenmiljön framför allt i anläggningsfasen och då huvudsakligen i grundområdena. Förläggningen medför fysiska ingrepp, såsom exempelvis grävning, plöjning eller spolning, i bottenmiljön på de ställen där kabeln förläggs under botten. Detta medför viss omflyttning av material och en något förändrad bottenmaterialstruktur vid kabelsträckningen samt, i förekommande fall, en lokal påverkan på flora och fauna. Vid anläggningsarbetena grumlas vattnet, vilket kan ha effekter på fisk, bottenfauna och bottenflora. Grova partiklar sedimenterar snabbt, medan det kan ta betydligt längre tid för finare partiklar som lera, finsilt och visst organiskt material att sedimentera. När vattenmassan grumlas kan även de näringsämnen och föroreningar som finns i sedimentet spridas till angränsande vattenområden. Risken att anläggningsarbetena skulle bidra till ökad övergödning bedöms dock som mycket liten. Likaså bedöms risken att negativt påverka vattenkvaliteten i vattenförekomsterna som mycket liten. Den extra grumling som uppkommer är temporär och sedimentets innehåll av föroreningar är generellt låg vilket tidigare har beskrivits under inledningen till 6.4. Föroreningar förekommer främst i sediment i landnära områden där utbredningen av finkorniga recenta sediment är begränsad. Musselbankar, grunda mjukbottnar, sjögräsängar och

69 69 tångbälten är enligt Naturvårdsverket speciellt skyddsvärda. Landtagningspunkterna kommer att utföras med styrd borrning vilket medför att påverkan de närmaste drygt 100 meter inom respektive vattenområde är obetydlig. På fastlandssidan kommer kabeln att förläggas inom ett skyddsvärt område med bl.a. tångsamhällen och ålgräsängar. Sjökabelsträckningen har anpassats för att minimera påverkan på dessa skyddsvärda områden men påverkan i form av temporär grumling är dock ofrånkomligt. Inom grundområdet förekommer även hårdbotten inom vilka spolning/nedgrävning av kabeln inte är möjlig. Inom dessa områden måste kabeln skyddas på annat sätt såsom skyddstäckning med stenmassor och eller betongmattor. Denna form av skyddstäckning medför mindre temporär grumling men dock en förändring av bottentopografin. Arbetena medför huvudsakligen en lokal påverkan på bottenmiljön. Bredden på kabeldiket vid förläggning av sjökabeln beror på bottenförhållanden och metod och kommer att bli mellan 1 och 5 meter bred, se vidare under bilaga 3 Teknisk Beskrivning. Växter och bottenlevande djur kommer att försvinna där kabeln spolas ner. För enskilda skyddsvärda områden kan konsekvenserna tillfälligt att bli måttliga på grund av avlägsnande av bottenvegetation och grumling. Efter förläggningen bedöms växter och djur kunna återkoloniseras på den botten över den nedlagda kabeln. Bottenvegetationen i grundområdet vid fastlandet är av relativt likartad karaktär varför det finns goda förutsättningar för återkolonisation från kringliggande bottnar när kabelförläggningen är slutförd och den temporära grumlingen är borta. Inom de områden som sjökabeln behöver skyddas på annat sätt än genom nerspolning kommer en ny hårdbotten att uppstå som är något grundare belägen än den ursprungliga botten. Även denna botten bedöms kunna återetableras av hårdbottenvegetation. Vid något större djup tar blåmusslorna över. Blåmusslorna täcker stora arealer varför återetableringsmöjligheten är stor. Blåmusslan har få konkurrenter i Östersjön vilket medför att blåmusslor kan finnas över stora områden. Blåmusslan har även tack vare sin reproduktionsstrategi möjlighet att återkolonisera områden via sina frisimmande larver som kan driva längre sträckor. Inom dessa områden bedöms konsekvenserna av kabelutläggningen som små. Sammantaget bedöms konsekvenserna av kabelutläggningen inom det strandnära området vid fastlandet som små. På Gotlandssidan dominerar sandbottnar och det finns ett område som består av ren sand utan någon direkt flora eller fauna. In mot stranden dominerar blåstång och längre ut blåmusslor. Den styrda borrningen innebär att i stort sett hela grundområdet till ca 10 meters djup kommer att förskonas från ingrepp och påverkan blir då i stort sett obetydlig. Förändringar i vattenströmningsmönster och erosion av stranden har noterats vid befintliga kablar och ledningar med landanslutningar vid Ygne. Liknande påverkan kommer att minimeras till följd av den styrda borrningen genom klinten. Konsekvenserna för kabelutläggningen på grundområdet vid Gotland bedöms sammantaget som obetydliga till små. Fiskbeståndens känslighet för grumling och exponering av föroreningar varierar under året, beroende på de olika fiskarternas lek- och vandringstider. En tillfällig grumling under höst och vinter, när det blåser mer, kommer snabbt att spädas ut och det material som sedimenterar på t.ex. växter spolas snabbt bort. På sommaren blåser det mindre. Grumlingen blir då kvar längre och det är känsligare med sedimentpålagring på fiskrom och växter. Generellt bör starkt grumlande arbeten undvikas i områden som det förekommer fisklek. Några kända lekområden har inte identifierats inom utredningsområdet men grundområdet vid fastlandet uppvisar dock goda förutsättningar för lek- och uppväxtområden för fisk. Under anläggningsskedet, och särskilt i landtagningspunkterna, finns det risk för spill och läckage av drivmedel och olja från de arbetsmaskiner och båtar som används. Svenska Kraftnät kommer att ställa krav på sina entreprenörer att de ska ha en god riskberedskap vid oförutsedda utsläpp av miljöfarliga ämnen. Under drifttiden begränsas kabelns påverkan på närmiljön i huvudsak till de få tillfällen då kabeln behöver repareras. Miljökonsekvenserna av eventuella reparationer liknar i huvudsak de som inträffar, eller kan inträffa, under anläggningsarbetena. Under drifttiden bildas ett statiskt magnetfält runt kabeln som är av samma typ som det jord-

70 70 magnetiska fältet. Det statiska fältet avtar snabbt i styrka och kan inte alstra strömmar i vävnader varför människor och djur inte bedöms påverkas av detta fält. Vissa fiskarter (t.ex. ål och laxfiskar) använder dock det jordmagnetiska fältet för sin orientering och försök finns som visar att fiskarna kan registrera magnetfält från likströmskablar (Fiskeriverket ), till följd av att fältet kring kabeln och det jordmagnetiska fältet samverkar. Ålen är listad som akut hotad enligt International Union of Conservation of Nature (IUCN), vilket innebär att arten riskerar att dö ut, och påverkan på denna hotade art måste därför minimeras. Fiskeriverket har tidigare undersökt effekterna på fisk och fiske av en likströmskabel mellan Blekinge och Polen, SwePol Link. Experimentella studier, modellering av fiskvandring och genomgång av olika typer av fångststatistik för lax, havsöring och ål, visade att driften av SwePol Link inte hade någon mätbar inverkan på de undersökta arternas sim- och vandringsbeteende. Fiskeriverket bedömde sammantaget att driften av SwePol Link inte orsakade någon fiskeskada. Sjökabelförläggningen bedöms därför inte påverka förekomsten av ål negativt. Förslag till åtgärder Styrd borrning vid landanslutningarna minskar och minimerar påverkan på de grunda havsmiljöerna vid både fastlandet och Gotland. Inom grundområden kommer förläggningen av kabeln att ske med mindre fartyg alternativt arbetsutrustning placerad på pråm som kan arbeta på grundare vatten. Svenska Kraftnät kommer att ställa krav på entreprenören att stor försiktighet ska råda vid förläggningen av kabeln i de grunda områdena vid fastlandet samt även vid Gotland i syfte att minimera påverkan på den skyddsvärda miljön. Åtgärder ska vidtas för att förhindra utsläpp av exempelvis petroleumprodukter från arbetsfartygen. Om läckage eller spill ändock uppstår ska fartygen vara utrustade med saneringsutrustning som exempelvis länsor Friluftsliv och rekreation Beskrivning Fritidsfiske med fritt handredskap förekommer både längs Oskarshamns och Gotlands kust, främst efter gädda, abborre, sik och havsöring. Längst de aktuella kustavsnitten förekommer även andra friluftsaktiviteter som havskajak, kanot, vindsurfing, småbåtstrafik och havsbad. Andra exempel är natur-och kulturstudier, cykling och vandring. Konsekvenser Den negativa påverkan som anläggningsarbetena kan ge upphov till, kommer mest att vara i form av buller från de arbetsmaskiner och fartyg som lägger ut kabeln samt av att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten i arbetsområdet runt landtagningspunkterna. Bullret från arbetsmaskinerna kommer inte att överstiga riktlinjerna i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Under drifttiden kan en likströmskabel lokalt störa magnetiska kompasser, främst precis ovanför kablarna. Kompassmissvisningen beror på kabelsträckningens riktning, avståndet till kablarna och strömstyrkan i kablarna. Missvisningen är som störst direkt ovan kablarna, framför allt där kablarna ligger på grunt vatten och löper i nordsydlig riktning. Kablarna bedöms inte hindra båttrafikens framkomlighet under drifttiden, eftersom det inte kommer att ske någon uppgrundning av grunda områden. Fritidsfiske kommer att kunna bedrivas längs kabelsträckningen. Konsekvenserna för friluftslivet under anläggningsskedet och vid eventuella reparationer under driftskedet bedöms bli obetydliga. Förslag till åtgärder Se vidare under avsnitt Kulturmiljö Beskrivning Inga kända kulturhistoriska lämningar berörs av utredningsområdet. I Oskarshamns kommun finns dock ett mycket rikt bestånd av fasta fornlämningar från äldre stenåldern och framåt i tiden. Den senaste fornminnesinventeringen gjordes i slutet av 1970-talet. De flesta fornlämningarna finns i direkt anslutning till forntida havsfjärdar och inga kända lämningar ligger inom utredningsområdet. Även Gotland är rikt på fornlämningar, men inte heller här har några

71 71 kända fornlämningar identifierats inom utredningsområdet. I samband med den geotekniska och geofysiska undersökningen som utfördes inom utredningsområdet (från fastlandet till Gotland) gjordes en sonarundersökning (Side Scan Sonar). Statens Maritima Muséer (SMM) och Riksantikvarieämbetet UV öst har därefter utfört en arkeologisk analys av side scan sonar-datan samt de ROV-filmningar som utförts (Remotely Operated Vehicles). Granskningen resulterade i 13 indikationer som bedömdes som möjliga kulturhistoriska lämningar. Ingen av indikationerna är bedömda som säkra fartygslämningar, utan är bedömda som oidentifierade eller andra objekt men som skulle kunna utgöra sönderfallna fartygslämningar. Fyra objekt har klassificerats som klass 2 objekt, och övriga som klass 3 enligt nedan SMM:s klassificering tabell 6.5. Tabell 6.5. Klassindelning av marina kulturhistoriska lämningar, SMM. Klass Typ Indikation Klass 1 Fartygslämning Indikationen utgörs av en tydlig fartygslämning Klass 2 Område med flera tydliga indikationer Område med flera indikationer som kan utgöra en eller flera sönderbrutna och fragmenterade fartygslämningar Klass 3 Enstaka objekt Indikation som utgörs av enstaka oidentifierade objekt I slutet av sommaren 2012 utfördes en kompletterande bottenundersökning vid landanslutningen på Gotland samt filmning av havsbotten inom grundområdena vid respektive landfäste. Kalmar läns museum har därefter detaljgranskat detta underlag i syfte att beskriva kabelförläggningens påverkan på kulturmiljön. Inga indikationer av kulturhistoriska lämningar har påträffats inom de strandnära områdena vid respektive landfäste. På Gotlandssidan består havsbotten av en erosionsbotten vilken ger sämre förutsättningar för bevarande av kulturhistoriska lämningar. Bottenkaraktären vid fastlandssidan består av transportbotten vilken karaktäriseras av både ackumulationsförhållanden samt erosion, men inga indikationer på det kan finnas kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet har identifierats. Konsekvenser SSS-kartering och en arkeologisk analys av karteringen är en vedertagen metod att för större ytor ta fram indikationer på kulturhistoriska lämningar. Dock kan metoden inte användas till att identifiera alla förekommande kulturhistoriska indikationer men är en rimlig metod i relation till kostnad och effektivitet. Indikationer som tagits fram i en analys av en SSS-kartering som inte säkert kan bedömas som kulturhistoriska lämningar måste besiktigas av dykande arkeologer alternativt filmas med ROV. I de strandnära områdena vid landfästena har SSSkarteringen kompletterats med filmning. Vid kabelförläggningen kan ett marinarkeologiskt intressant objekt påverkas negativt om utläggningen sker i direkt anslutning till objektet. Den indikation som har framkommit på SSS-karteringen kan också utgöra en del av en större lämning som kan påverkas av utläggningen även om utläggningen utförs en bit ifrån indikationen. För att minimera påverkan på identifierade indikationer har den sökta kabelsträckningen anpassats utifrån indikationerna. Den sökta kabelsträckningen har förlagts med ca 100 meter försiktighetsavstånd från identifierade objekt då indikationerna kan utgöra rester av fartygslämningar. Kabelsträckningen är generellt anpassad så att spolbarheten är maximerad samtidigt som avståndet till de identifierade indikationerna är ca 100 meter. Detta har dock inte lyckats för alla objekt på grund av omkringliggande geologiska förhållanden som inte tillåter kabelförläggning på längre avstånd från indikationen, se tabell 6.6. Innan arbetet med utläggning av sjökabeln påbörjas bör de identifierade objekten som ligger närmare än ca 100 meter detaljundersökas med ROV för att säkerställa värdet av den eventuella fornlämningen. Med värde menas i detta fall om det identifierade objektet är en fartygslämning eller inte, vilket i dagsläget inte är fastställt. Genom den anpassning av sjökabelsträckningen som har genomförts bedöms risken att påverka eventuella kulturvärden som liten.

72 72 Tabell 6.6. Indikation av närliggande eventuella kulturhistoriska lämningar. Indikation Klassifikation Avstånd mellan objekt och ledning Kommentar S (möjligt timmer) ca 404 m S (Okänt objekt, möjligen dump- eller ballastplats) ca 435 m S (okänt objekt, möjligen dump- eller ballastplats) ca 423 m S (okänt objekt, möjligen dump- eller ballastplats) ca 73 m Bör detaljstuderas med ROV. Kabelsträckan är anpassad, hårdbotten norr om ledningen S-55 3 (okänt objekt eller sten) ca 137 m Bör detaljstuderas med ROV, är möjligt att förlägga ledningen söder om hårdbotten om objektet ej är kulturhistoriskt intressant S (okänt objekt eller sten) ca 101 m Bör detaljstuderas med ROV, är möjligt att förlägga ledningen närmare om objektet ej är kulturhistoriskt intressant S (okänt objekt eller sten) ca 90,5 m Bör detaljstuderas med ROV. Kabelsträckan är anpassad, hårdbotten söder om ledningen S (avlångt objekt, möjligen del av fartygslämning) ca 183,5 m S (omr med flera objekt och lerformationer synliga på ROV-film) ca 143,6 m S (avlångt objekt, möjligt timmer eller balk, ev sammanhörande med område runt S-103 (dumphög?)) S-7 3 (möjligt timmer eller balk, likande objekt 50 m SO) ca 73 m ca 79 m Bör detaljstuderas med ROV, objekt S-719 och S-7 är belägen på var sida om ledningen Bör detaljstuderas med ROV, objekt S-719 och S-7 är belägen på var sida om ledningen S-SMM ID3 3 (avlångt objekt 30 m öster om S-566) ca 91,4 m Bör detaljstuderas med ROV S (ett troligt skeppstimmer eller köl synligt på ROV) ca 178,5 m Förslag till åtgärder Innan arbetet med utläggning av sjökabeln startar kommer Svenska Kraftnät att säkerställa om indikationerna som ligger närmare än 100 meter från den föreslagna kabelsträckningen är fasta fornlämningar. Detta kommer att utförs med hjälp av ROV och/eller dykbesiktning med marinarkeologer. Om det vid utläggningen av sjökabeln påträffas kulturhistoriska lämningar som inte framkommit i den arkeologiska undersökningen, och som kan antas utgöra fast fornlämning, kommer arbetet att avbrytas och kontakt kommer att tas med Länsstyrelsen enligt 2 kap. 10 Lag (1988:950) om Kulturminnen m.m Naturresurser Beskrivning Inom Oskarshamns kommuns skärgårdsområden finns många viktiga reproduktionsplatser för ett flertal längs kusten förekommande fiskarter. Huvudinriktningen för yrkesfisket i Kalmar län är ett småskaligt kustfiske efter ål, torsk, lax, skarpsill och strömming. I länets skärgårdsområden ut-

73 73 ± Teckenförklaring Planerad kabelsträckning RI Yrkesfiske Trålområden Kilometer Figur Riksintresse för yrkesfisket samt de platser som utpekats som aktiva trålningsområden. gör ålfisket, med ålflytgarn och ryssjor, grundförutsättningen för yrkesmässigt fiske även om fisket efter kustbundna arter som sik, gädda och abborre utgör ett betydande ekonomiskt tillskott. Inom riksintresset för trålområde har några av kustens fartyg plus fem stora fartyg från Västkusten dispens till fiske med finmaskig trål. De områden som det idag förekommer demersalt fiske (bottentrålning) har framkommit vid samråd med yrkesfiskarna och dess riksförbund, Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund (SFR). SFR har analyserat den föreslagna sjökabelsträckningen och angett de områden som aktivt bottentrålas. Det storskaliga fisket i området domineras av garn- och trålfiske efter torsk, samt snörpvadsfiske efter skarpsill. Den fiskemetod som riskerar att påverkas av den planerade sjökabeln är just bottentrålning efter torsk. Konsekvenser För att undvika påverkan på yrkesfisket under driftskedet bör sjökabeln förläggas på sådant sätt att trålning kan fortgå. Detta gäller inom området som är utpekat som riksintresse för yrkesfisket och har detaljstuderats i PM riskanalys yrkesfisket. Fiskerelaterade händelser såsom bottentrålning står för ca 40 % av alla skador som åsamkas sjökablar sett ur ett internationellt perspektiv. Det finns olika fiskemetoder som kan påverka och skada sjökabeln men för Gotlandskabeln bedöms bottentrålningen utgöra den största fiskerelaterade risken. Orsaken till att trålning sker över kabelns sträckning kan vara många, det kan vara oavsiktlig eller avsiktlig. Oavsett orsak är det viktigt att skydda kabeln antingen genom spolning eller genom ett annat skydd. Under anläggningsskedet kan grumlande arbeten i vatten ha vissa negativa effekter på fisk vilket i förlängningen kan ge konsekvenser för fisket. Dessa är dock övergående och bedöms som små. Erfarenheterna från SwePolprojektet (se vidare under Naturmiljö) visar att det statiska magnetfältet runt kablarna under drifttiden inte kommer att påverka fisk och därmed yrkesfisket negativt. Bottentrålning sker generellt på eller i närheten av grundområden inom riksintresset, och de två huvudområdena är öster om utsjöbanken Blackan och väster om Ölands Norra Grund. De områden som är utpekade som aktiva trålningsområden har detaljstuderats med avseende på bottentopografi och geologi. Kabelsträckningen har därefter justerats och optimerats för att så stor del av kabeln inom riksintresset som möjligt kan spolas ner i sedimenten. Det förekommer dock två områden inom riksintresset som bottenegenskaperna inte tillåter nedspolning

74 74 av kabeln. Inom dessa områden måste kabeln skyddas med andra metoder såsom plogning, fräsning och/eller övertäckning med sten. Sammanfattningsvis kommer utläggningen av sjökabeln att påverka yrkesfisket negativt under tiden anläggningsfasen pågår. Under denna tid är sjökabeln oskyddad. Efter färdigställande och kabeln är täckt med hjälp av olika skyddsåtgärder bedöms bottentrålning åter kunna återupptas som vanligt inom området igen. Förslag till åtgärder För att minimera risken för störningar på bl. a. yrkesfisket längs kabelsträckningen kommer sjökabeln att förläggas under havsbotten eller skyddas på annat sätt. Svenska Kraftnät kommer att ha en vidare kontakt med yrkesfiskarna och dess riksförbund för att i samråd utarbeta typ av kabelsydd. På detta sätt kommer risken att bottengående fiskeredskap fastnar i sjökablarna att minimeras. Som en extra skyddsåtgärd föreslås att kabelns skyddsnivå ( depth of burial ) bekräftas innan fiske åter tillåts i området Infrastruktur Beskrivning Den planerade kabelsträckningen passerar genom ett antal farleder varav några är kraftigt trafikerade. Sjöfarten utgörs huvudsakligen av nord-sydlig trafik i området mellan Öland och Gotland samt i norra Kalmarsund, se figur Mellan Oskarshamn och Gotland förekommer bland annat färjetrafik med både konventionella färjor och snabbfärjor, s.k. High Speed Crafts, HSC-färjor. Simpevarps hamn fungerar som en betydande förbindelse med Oskarshamns Kärnkraftverk (OKG) med transporter av utbränt kärnbränsle. Idag sköts dessa transporter av M/S Sigyn som under 2013 kommer att ersättas av M/S Sigrid som är något större än det befintliga fartyget. Oskarshamn kommuns översiktsplan 2000 antogs i mars Området där kärnkraftverket i Simpevarp ligger är detaljplanelagt (detaljplan MA 72, Oskarshamnsverkets verksamhetsområde). Utredningsområdet för sjökabeln går i huvudsak utanför detaljplaneområdet, förutom landtag- Figur Den föreslagna sjökabelsträckningen och sjöfartsintensiteten under 2010.

75 75 ningspunkten vid Simpevarp och något hundratal meter ut i sydostlig riktning där halva utredningsområdet överlappar detaljplaneområdet. Den del av utredningsområdet som överlappar detaljplanen för Oskarshamnsverkets verksamhetsområde står inte i strid med planen. Konsekvenser Antropogena risker såsom bottenfiske (t.ex. bottentrålning), ankring (nödankring eller draggning) samt muddring och dumpning står, sett ur ett internationellt perspektiv, för majoriteten av alla kabelskador. För att minimera dessa risker är det viktigt att skydda sjökabeln i så stor omfattning som möjligt. Omvänt kommer en nerspolning av kabeln eller skyddstäckning att minimera påverkan på exempelvis sjöfarten och yrkesfisket under driftskedet. Sjöfarten i Östersjön är livlig. Trafiken är koncentrerad till farleder, men sker även utanför dessa. En särskild studie har gjorts av hur kabelförbindelsen kan komma att påverka sjöfarten i olika skeden. Den föreslagna kabelsträckningen kommer att korsa flera av farlederna i nord-sydlig riktning men även öst-västlig riktning, t.ex. farleden mellan Oskarshamn och Visby respektive en farled mellan Polen och Nynäshamn. Kabelsträckningen passerar Simpevarps hamn där sjötransporter med utbränt kärnbränsle sker. Enligt studien kommer påverkan i första hand att vara kopplad till anläggningsskedet då kabeln förläggs på havsbotten. En säkerhetszon (normalt ca 500 meter) kommer att upprättas runt de fartyg som arbetar med utläggningen av sjökabeln då anläggningsfartygen har begränsad manöverförmåga. Därigenom begränsas framkomligheten i vattenområdet för sjöfarten. Vid kustnära områden kan det till och med vara aktuellt att avlysa sjöfarten i trånga kustnära farleder under tiden kabelutläggningen pågår. Ett tillfälligt ankringsförbud måste upprättas till dess kabeln är förlagd på botten och olika skyddstäckningar är utförda. Under denna tid kan det även vara aktuellt med bevakning av området, antingen med bevakningsfartyg eller med radar/ AIS (Automatic Identification System)-övervakning. Den negativa påverkan för sjöfarten är dock kortvarig och konsekvenserna kan minimeras genom god planering av arbetena. När väl kabeln är på plats och skyddad bedöms ankringsförbud och andra restriktioner på sjöfarten kunna upphävas. Kabeln kommer att skyddas genom nedspolningen eller på annat sätt, detta skydd är dock sällan tillräckligt om ett stort fartyg måste nödankra precis ovanför kabeln. Risken för nödankring i befintliga farleder längs den föreslagna kabelsträckningen bedöms som liten på grund av att sjöfartlederna passerar kabelsträckningen på så stora djup att sannolikheten att fartygen ska nödankra i dessa områden bedöms som mycket liten. Den passage av farled som bedöms som särskild känslig ur sjöfartssynpunkt är passagen öster om Simpevarps hamn där transport av utbränt kärnbränsle sker. Som en skyddsåtgärd planerar Svenska Kraftnät ett förstärkt kabelskydd i detta område. Sjöfarten till och från Simpevarps hamn kommer sannolikt att använda den särskilda farleden in till Simpevarp. Farleden passerar den planerade kabelsträckningen i stort sett vinkelrätt och vattendjupet överstiger 10 meter. Inom detta område är manöverförmågan god, d.v.s. farleden är inte en trång passage utan det finns gott om plats för fartyget att manöverera. Riskerna i detta område är främst kopplade till om ett fartyg av någon anledning behöver nödankra vid t.ex. maskinhaveri, blackout eller annan nödsituation. En annan skyddsåtgärd är att införa ett ankringsförbud inom detta område men det är dock aldrig ett hinder för just nödankring varför ett förstärkt kabelskydd som möjliggör nödankring på platsen, anses vara en bättre skyddsåtgärd. Havsbotten i detta område tillåter dock bara delvis nedspolning på grund av berg- och moränförekomster även efter optimering av kabelsträck Meters ± Teckenförklaring Planerad kabelsträckning RI Hamn - befintlig RI Sjöfart - farled inkl. buffertzoner Figur Den föreslagna sjökabelsträckningen samt farleden in till Simpevarps hamn.

76 76 ningen baserat på de bottenundersökningar som utförts inom utredningsområdet. Detta innebär att andra skyddsmetoder måste användas såsom t.ex. övertäckning med sten och betongmattor eller att kabeln fräses ner i hårdbotten och därefter täckas med sand. Skyddsåtgärderna är kommunicerade med SKB och bedömningen är att den planerade sträckningen inte påverkar SKB:s verksamhet på något annat sätt än temporärt under anläggningsskedet likt påverkan på övrig sjöfart. Norr om Simpevarp är den föreslagna kabelsträckan förlagd i en trång kustnära skärgård. Även i detta område kan det vara aktuellt att använda alternativa skyddsåtgärder såsom övertäckning med sten där det inte är möjligt att spola ner kabeln. Kustnära Gotland och landtagningspunkten ligger nära ett område med intensiv fartygstrafik. Även här finns ett ökat behov till kabelskydd längs de sträckor där nödankring och påsegling kan ske. Förstärkt kabelskydd (t.ex. grävning, fräsning eller övertäckning) bör utföras ner till ett vattendjup om meter om nedspolning inte är möjlig på grund av bottenförhållanden. Under driftsskedet kommer kabeln att vara utmärkt på sjökort. Underhålls- och reparationsarbeten under driftskedet innebär arbeten som ger likartad påverkan som under anläggningsskedet och det kan bli aktuellt att införa temporära skyddszoner. Förutom trafik som omfattas av AIS så förekommer även småskaligt fiske och fritidsbåtsaktivitet längs med den föreslagna sträckningen. Dessa båtar kommer att påverkas på samma sätt som övrig sjöfart under anläggningsskedet. Under driften kan sjöfarten påverkas genom lokala avvikelser för magnetiska kompasser som kan förekomma direkt ovanför kabelsträckningen, vilket har beskrivits ovan under rekreation och friluftsliv. Sammantaget bedöms konsekvenserna för infrastrukturen som små i anläggningsskedet och som obetydliga under driftsfasen. Förslag till åtgärder Svenska Kraftnät kommer att förse sjökabeln med extra skyddstäckning i de områden där detta krävs, t.ex. utanför Simpevarps hamn. Svenska Kraftnät kommer även att informera sjöfarten om anläggningsarbetena via UFS (Underrättelser för Sjöfarande/Notice to Mariners). När sjökablarna är på plats kommer en inmätning av förläggningsdjupet längs hela sträckan att genomföras för att säkerställa att ingen del av kablarna ligger oskyddade. Sjökablarna kommer även att mätas in och rapporteras till Sjöfartsverket för att föras in på sjökorten. Skyltning av förekomst av kabel kommer att uppföras vid landfästena i enlighet med Sjöfartsverkets riktlinjer och allmänna råd. 6.5 Markkabel i Kalmar län Den planerade markkabeln utgår från landtagningen av sjökabel, på sydvästra Simpevarpshalvön, väster om SKB s verksamhet vid CLAB. Den korsar den allmänna vägen 743 och sträcker sig sedan nordväst mot Mederhult. Vid Mederhult viker den planerade markkabeln av väster ut och följer sedan generellt den allmänna vägen 749 samt en mindre parallell enskild väg fram till den planerade stationen i Misterhult Skyddade natur- och kulturområden Beskrivning Liksom vad som beskrevs i Sjökabelavsnittet omfattar det generella strandskyddet 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. I Kalmar län finns ett beslut om att utvidga strandskyddsområdet där dominerande delen av Östersjökusten, bland annat i det område där landtagning sker, samt vissa sjöar har ett utvidgat strandskydd om 300 meter på land och vatten. Strandskyddsområdet syftar till att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Ungefär 500 meter markkabel kommer anläggas inom strandskyddsområdet på land genom schaktning och styrdborrning. Elförbindelsen kommer också att korsa ett antal vattendrag och diken längs sträckan fram till den planerade stationen. Kring vissa av dessa råder också strandskydd 100 meter på vardera sidan om vattendraget. Ansökan om strandskyddsdispens söks i samband med att Svenska Kraftnät ansöker om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken för sjökabeldelen samt för de korsningar av vattendrag där detta behövs. Norr om planerad station finns ett planerat na-

77 77 turreservat, Späckemåla. Markkabel är planerad som närmast 350 meter från dess planerade gräns. Syftet med det planerade naturreservatet är att bevara och förstärka naturtyperna västlig taiga, näringsrik ekskog och boreonemoral ädellövskog. Vidare är syftet att bevara och förstärka funktioner och strukturer såsom grova träd, gamla träd, hålträd, boträd, död ved, stående eller liggande döda och döende träd samt brynmiljöer samt att bevara och förstärka populationerna av rödlistade arter och områdets kulturhistoriska värden. Syftet är också att skapa förutsättningar för att friluftsliv, forskning och undervisning ska kunna bedrivas. I övriga delar av elförbindelsen på fastland är markkabeln planerad till områden utan särskilda skydd enligt 7 kap. miljöbalken. Inget Natura 2000-område finns i närheten av planerad markkabel på fastlandet. Konsekvenser Inom strandskyddsområdet kommer det att ske en påverkan genom olika schaktningsmetoder samt den styrda borrningen (framförallt i berg) för skarvning till sjökabeln. Det kommer att upprättas en skarvgrop/borrgrop ca 70 meter in på land där borrningen kommer utföras samt skarvningen mellan sjökabeln och markkabeln kan utföras. De sista 70 meterna ut mot vattnet kommer med andra ord att undantas från schaktningsarbeten. Resterande del av sträckan inom strandskyddsområdet kommer det att krävas en arbetsväg samt schaktning. Vid anläggningsarbetet kommer området i direkt anslutning av kabelschakt att utgöras av byggarbetsplatsbestämmelser och är därför inte allemansrättsligt tillgängligt. Dessa restriktioner är enbart temporära och kommer inte att vara bestående. Det kommer ske vissa avverkningar för kabelschakten samt den arbetsväg som krävs. Påverkan på strandnära vegetation kommer inte att ske. Konsekvenserna för påverkan inom strandskyddsområdet bedöms som små. Den planerade markkabeln angör stationen från sydost och förväntas därför inte påverka eller medföra några negativa konsekvenser för det planerade naturreservatet i Späckemåla. Förslag till åtgärder De villkor som ställs på verksamheten i till följd av tillståndsprövning eller anmälan av vattenverksamheten enligt 11 kap. miljöbalken ska följas. Inga övriga särskilda åtgärder anses nödvändiga. Figur Kuststräckan vid Simpevarpshalvön.

78 Områden av riksintresse Beskrivning Området för landtagningen (från borrgrop ned till och ut i vattnet) utgörs av riksintresse för naturvården, Simpevarp Västerviks och Oskarshamns skärgårdar. Området är en urbergsskärgård med mycket rika landskapsvärden. I figur 6.22 visas kusten vid Simpevarpshalvön. Kustområdet och skärgården från Oskarshamn i syd och Arkösund i norr omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 2 miljöbalken avseende rörligt friluftsliv och sammanfaller i stort med ett utpekat som riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Området vid Simpevarpshalvön är också av riksintresse enligt 4 kap. 4 miljöbalken, högexploaterad kust. Bestämmelserna i 4 kap. 2 miljöbalken innebär att ingrepp i miljön, exempelvis exploateringsföretag, särskilt ska beakta påverkan på friluftslivet. Bestämmelserna i 4 kap. 4 miljöbalken hanterar tillkommande fritidsbebyggelse. Riksintressena berörs vid landtagningsfästet vid Simpevarp. Simpevarpshalvön är vidare av riksintresse för energiproduktion enligt 3 kap. 8 miljöbalken och ett större område in över land är av riksintresse för slutförvaring av kärnbränsle enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Konsekvenser En viss påverkan på friluftsliv kan ske i samband med anläggningsarbeten, men effekterna av dessa är enbart temporära i en liten del av det totala riksintresseområdet. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms som obetydliga och kommer inte påtagligt skada riksintressena för friluftsliv. Markkabeln berör riksintresset för naturmiljö på en mycket begränsad sträcka och främst genom den styrda borrningen för anslutning av sjökabeln. Konsekvenserna för naturmiljön inom riksintresse för naturvård bedöms som obetydlig på grund av utformning som schaktfri metod och verksamheten kommer inte påtagligt skada riksintresset. Markkabeln kommer anläggas utanför riksintresset för energiproduktion och förväntas därför inte påverka detta. Avseende det förekommande riksintresset för slutförvaring har en dialog förts med Svensk Kärnbränslehantering, SKB. Markkabeln har anpassats och planerats efter SKB:s planer och förekommande detaljplan varför en påverkan har undvikits. Figur Landskasbild och befintliga kraftledningar. Konsekvenserna på riksintresset för slutförvarning bedöms obetydlig och kommer inte påtagligt försvåra fortsatt verksamhet inom riksintresseområdet. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga Landskapsbild Beskrivning Misterhult ligger i ett område som utgör en övergångszon mellan Kalmarslätten i söder och Tjustbygdens långsmala sprickdalar. I inlandet dominerar skogslandskapets urbergsplatå med kala berghällar och långsmala dalgångar. I öster framträder skärgårdslandskapet med sina nakna berghällar. Misterhult saknar Tjustbygdens djupa havsvikar som i förlängningen bildar relativt breda dalgångar. Kuststräckan i Misterhult är relativt flack och från kustlinjen höjer den sig långsamt och odramatiskt mot väster. Berggrunden går ofta i dagen och i övrigt förekommer främst tunna jordlager. Längs den planerade markkabeln förekommer mycket få bostadshus, närmaste bymiljö är Mederhult. Konsekvenser Påverkan uppstår på landskapsbilden dels genom den åtta meter breda skogsgatan som kommer avverkas och sedan underhållas under drift. Under anläggningsskedet blir påverkan något större då det även krävs en avverkad arbetsväg, närvaro av arbetsmaskiner samt de eventuella upplag som kan

79 79 den planerade markkabelsträckan följer mindre väförkomma längs sträckan och påverka landskapet gar och den allmänna vägen 749 och en delsträcka visuellt. Delar av den planerade markkabelsträckan är också samplanerad med ledningsgatan till den samplaneras med befintliga ledningsgator eller planerade luftledningen Ekhyddan-Barkeryd. Unkommande ledningsgator (Ekhyddan-Barkeryd) gefär 5 km av sträckan utgörs av skogsmark och ca vilket begränsar andelen i anspråktagen mark. Ef2,5 km utgörs av åkermark, i åkermark är ca 750 tersom det är fördelaktigt att minimera schaktning meter av sträckan planerad som styrd borrning då i berg kommer dock möjligheten till samförläggning dessa sträckor bedöms som besvärliga att schakta i samma ledningsgata bli begränsad. Detta kan i K4 Lövrikt bryn på grund av bärighet och hydrologiska förhållanslutändan vara positivt ur landskapsbildssynpunkt den. då påverkan på grund av att alla svängar minimera Klass 2 Längs markkabeln är detoch främst kustzonen siktstråken inom markkabelns skogsgata vilket mi- ålder Beskrivning: Skogsbryn dominerat av ek i varierande med inslag av asp, björk ung oxel på torr- som finns utpekat som nationella och regionala nimerar nya linjer i landskapet. Konsekvenserna frisk mark. Slånbuskage bildar bitvis en tät häck mot den kultiverade betesmarken. Enstaka gammalvärden i form av riksintresse strandskydd för landskapsbilden bedöms somstår obetydliga. grov ek med kraftiga grenar helt beskuggad och inträngd i skogen. På för aspnaturvård, växer signalarten krus- (N36) Terrängen är storblockig och flera stråk med hällmark löper in från ledningsgatan i väster. På och kring och i naturvårdsplanen (N37) i Kalmar län. Det är hättemossa. Skogsbrynet ingår i en större betesyta. I området syns en viss påverkan med tramp och hällarna står huvudsakligen gamla enbuskar och senvuxen tall, varav en del med lågt ansatta kronor. överoch 5 km till närmaste Natura 2000-område. Förslag till åtgärder gödsel, då kreaturen rör sig mellan kultiverad betesmark skogen. I fältskiktet hittas bl.a. tulkört, smultron, getrams, ängskovall, stensöta och kruståtel, medan det i botdet förekommer få sedan tidigare kända naturväringa särskilda åtgärder anses nödvändiga. tenskiktet växer renlavar och mossorär påknutna hällarna. Bedömning: Höga naturvärden till lövrika skiktade skogsbryn vilka ärmarkkabeln. särskilt värdefulla den längs den planerade Söderför om vägen många insekter. in mot OKG finns ett område med ädellövskog (N39) Naturmiljö I sydöstra delen blir skogen mer lundartad med äldre ek, sälg, hassel, tall och gran. Fältvegetationen som ingår i skogsstyrelsens naturvärden. Efter pasav ek i varierande ålder med asp, björk och ung på torr- rikligt med död ved i form av torrträd av gran och sådomineras här av helt avmed lundslok. Detoxel förekommer K5inslag Blandskog lövängsrest sage av den allmänna vägen 743 rinner Laxemarsån Beskrivning is en tät häck mot den kultiverade betesmarken. Enstaka gammal gade kvarlämnade granlågor. som är en vattenförekomst (N41) med god ekologisk Området omkring denväxer planerade markkabeln i Sim1 På asp elt beskuggad och inträngdklass i skogen. signalarten krusoch kemisk status. Insprängt ioch kilen mellan de befintpevarp och Misterhult utgörs till stora delar av bruvariationsrik blandskog med medelålders-äldre gran och tall, gammal ek och hamlad Ett parbeskrivning: små kärr ligger också i objektet. Det ena dominerat av blåsstarr, vitmossor videbusn större betesyta. I området synsblöta en viss påverkan med tramp och liga luftledningarna utgår från OKG finns kadoch skogsmark. Terrängen ärav variationsrik där Gamla berg jätteekar skogslönn på till största del torr-frisk mark. med vida lågasom kronor finns i området vilka en utkage, det andra helt igenväxt viden. kultiverad betesmark skogen. pekad nyckelbiotop (N43) som utgörs av en värdefull i dagenäräri stort vanligt och jordskiktet varierar i mäktigbehov av att frihuggas för att inte dö av utskuggning. Det finns även en del riktigt grova gamla knutna till lövrika skiktade skogsbryn vilka är särskilt värdefulla för Drygt hälften av iobjektets yta är klassat som nyckelbiotop. Odlingsrösen finns i området liksom en med stora spärrgreniga ädellövträd. het. Insprängt landskapet finns åkrar och övrigväxerlövängsrest tallar, liksom grova aspar i skogen. I buskskiktet främst hassel, men även uppslag av ek och oxel. Vid Mederhult finns två områden (N58 och norr om jordbruksmark som ofta utgörs av utdikade äldre nyligen röjd och snitslad stig. Lägre vegetation saknas bitvis, medan det här och var växer skogsfibblor, blåbär och kruståtel.n59) Enstaka vägi denna 749 som ingår i skogsstyrelsens våtmarker. det är fördelaktigt und- ligger grova Eftersom murkna tallågor och någon sågadatt granlåga del av skogen. Vid besöketnaturvärden noterades samt Bedömning: Objektet hyser mycket höga nivåskillnavärden knutna väst om gårdsmiljön vika bergsschakt och undvika för stora NT en utpekad nyckelbiotop (N64) blödticka på murken granlåga. Av fåglar observerades mindre hackspett, nötväcka och talltita. till lövängsrester med hamlade ochdet spärrgreniga som utgörs av en värdefull lövängsrest med stora dergamla har markkabeln planerats, i den mån gått, efträd, grova träd och lågor av barrträd samt hällmarker spärrgreniga ädellövträd. Observera att de utpekade ter de gran områden som har djupare Delar av g med medelålders-äldre och tall, gammal ek och jordlager. hamlad 5 5 med senvuxna buskar. isk mark. Gamla jätteekar med vida träd låga och kronor finns i området vilka att inte dö av utskuggning. Det finns även en del riktigt grova gamla K6 Brynskog med grov ek I buskskiktet växer främst hassel, men även uppslag av ek och oxel. dan det här och var växer skogsfibblor, blåbär och kruståtel. Enstaka Klass 2 sågad granlåga ligger i denna del av skogen. Vid besöket noterades Beskrivning: Skogsbryn med spridda grova ekar, yngre fåglar observerades mindre hackspettnt, nötväcka och talltita. skogslönn och hassel. I fältskiktet växer bl.a. tulkört, lundslok, smultron, stinknäva, bräkenväxter, björnbär, rosor, hundäxing och bergrör. Flera grova lågor av gran ligger i området och det finns även enstaka torrträd av samma slag, samt skadad skogslönn med nakna vedytor och påväxande spiklavar. Räfflad nagelskivlingnt växer vid basen av en gammal ekstubbe. Vid besöket 74 observerades tre korpar, och gröngöling hördes i om- 75 rådet. Bedömning: Höga värden är knutna till grov ek i solex74-75 ponerade lägen. Död ved bidrar också till naturvärden. lummiga lövträdobjekt K5 bjuder på Figur Lövängsrester.slundar med grova ett flertal värdefulla ekar. naturmiljöer som 75 hällmarker med torra tall- och enbuskbackar och 76 76

80 80 Tabell 6.7. I tabellen nedan sammanfattas de olika naturvärden som finns i närheten av planerad elförbindelse. Kartid är en referens till respektive id-nummer i kartbilagan till denna MKB. Källa anger vilken tillhörighet naturvärdet har, NVP avser naturvårdsplan Kalmar län, NBIO avser skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering, NATV avser skogsstyrelsens naturvärden, SS avser strandskydd, VF avser vattenförekomst och NVI avser den naturvärdesinventering som utförts inom projektet. Värdet avser bedömt värde i/utifrån respektive inventering. Typ anger naturtyp. I intrång/åtgärd anges om naturvärdet berörs, hur lång sträcka som blir berörd samt för vattendrag vilken metod (1-3) för passage enligt metodbeskrivningar i PM korsning av vattenfyllda diken och mindre våtmarker. Kartid Källa Värde Typ Intrång/åtgärd N36 SS Strandskydd 300 m ca 500 m N37 NVP Klass 1 Misterhults skärgård ca 100 m N38 NVI Högt naturvärde Blandskog med stort inslag av ädellöv ca 50 m N39 NATV Högt naturvärde Ädellövskog ca 50 m N40 NVI Högt naturvärde Al- & björkskog kring kan. bäck Nej N41 VF Laxemarsån Styrd borrning ca 80 m N42 NVI Högt naturvärde Hällmarkshöjd med senvuxna träd Nej N43 NBIO Mycket högt naturvärde Lövängsrest, spärr grov träd Tangeras N44 NVI Mycket högt naturvärde Blandskog med lövängsrest ca 200 m N45 NVI Högt naturvärde Brynskog med grov ek Nej N87 NVI Högt naturvärde Lövskogssuccession Nej N88 NATV Högt naturvärde Ädellövskog Nej N89 NVI Högt naturvärde Kärr Nej N47 NVI Högt naturvärde Källkärr ca 40 m, 10 m metod 3 N48 NVI Högt naturvärde Lövträdsbiotop ca 25 m N51 NVI Högt naturvärde Lövträdsbiotop Nej N54 NVI Högt naturvärde Lövträdsbiotop Nej N55 NVI Högt naturvärde Lövrikt bryn ca 40 m N56 NVI Högt naturvärde Skogsbete ca 200 m N58 NATV Högt naturvärde Lövträdrik barrskog Nej N59 NATV Högt naturvärde Lövträdrik barrskog Nej N60 NVI Högt naturvärde Ädellövslund Nej N61 NVI Högt naturvärde Ädellövslund Nej N63 NVI Mycket högt naturvärde Naturbetesmark med hällmark & rösen Nej N64 NBIO Mycket högt naturvärde Lövängsrest, spärr grov träd Nej N70 NVI Högt naturvärde Lövskog ca 50 m N74 NVI Högt naturvärde Naturbetesmark ca 70 m

81 81 Tabell 6.8. I tabellen nedan sammanfattas de småbiotoper (generella biotopskyddsbestämmelser) som identifierats inom naturvärdesinventeringen som utförts inom projektet. I intrång/åtgärd anges om biotopen berörs samt för vattendrag/öppna diken vilken metod (1-3) för passage enligt metodbeskrivningar i PM korsning av vattenfyllda diken och mindre våtmarker. Kartid Källa Värde Typ Intrång/åtgärd N46 NVI Småbiotop Öppet dike Avgrävning, metod 1 N49 NVI Småbiotop Åkerholm Nej N50 NVI Småbiotop Öppet dike Avgrävning, metod 1 N52 NVI Småbiotop Åkerholme Nej N53 NVI Småbiotop Öppet dike Nej N57 NVI Småbiotop Öppet dike Styrd borrning ca 80 m N62 NVI Småbiotop Odlingsröse, Åkerholme Nej N65 NVI Småbiotop Stenmur Kanske N66 NVI Småbiotop Odlingsröse Kanske N67 NVI Småbiotop Odlingsröse Kanske N68 NVI Småbiotop Stenmur Kanske N69 NVI Småbiotop Odlingsröse Kanske N71 NVI Småbiotop Odlingsröse Nej N72 NVI Småbiotop Öppet dike Nej N73 NVI Småbiotop Öppet dike Nej N75 NVI Småbiotop Åkerholme Nej N76 NVI Småbiotop Odlingsröse Nej N77 NVI Småbiotop Åkerholme Kanske N78 NVI Småbiotop Åkerholme Nej N79 NVI Småbiotop Åkerholme Nej nyckelbiotoperna och skogsstyrelsens naturvärden sammanfaller med områden identifierade i naturvärdesinventeringen och kommer därför behandlas utifrån naturvärdesinventeringen då denna bedöms noggrannare och mer aktuell. Inom ramen för naturvärdesinventering identifierades 32 stycken områden med höga eller mycket höga naturvärden inom utredningsområdet i Kalmar län. En betydande del av de identifierade områdena utgörs av skogliga naturvärden, både barr-, löv och blandskog. Det finns också inslag av våtmarker samt spår av tidigare agrikulturell verksamhet i form av av betesmarker och tidigare hävdad mark. Av de identifierade områdena berörs eller tangeras 8 stycken av planerad markkabel. Utöver dessa områden finns också i odlingslandskapet ett antal objekt som är biotopskyddade enligt generella biotopskyddsbestämmelser i 7 kap. 11 miljöbalken, såsom småvatten, stenmurar, åkerholmar och odlingsrösen. I inventeringen registrerades 46 stycken biotopskyddade objekt, med en viss reservation om att det

82 82 kan finns fler objekt som inte hittats. I tabell 6.7 och 6.8 finns en översiktlig genomgång av identifierade områden och objekt i närheten av planerad markkabel samt om hur dessa berörs eller inte. Konsekvenser Vid anläggning av markkabeln sker ett fysiskt ingrepp i naturmiljön som kan få effekter på flora och fauna genom t.ex. direkta habitatsförluster eller att en förändrad hydrologisk regim uppstår som indirekt påverkar förutsättningarna för livsvillkoren för floran och faunan. Påverkan uppstår i den yta som krävs för kabelschakten samt riskerar att uppstå i det arbetsområde som krävs för anläggningsmaskiner, uppställningsytor och tillfälliga upplag. För Gotlandsförbindelsen är i normalfallet arbetsområdet, inklusive kabelschakten, beräknad att bli mellan 15 och 20 meter, även om det kan ske vissa frånsteg t.ex. kan området smalnas av för att minska påverkan inom höga naturvärden eller i övrigt svåra passager. I skogsmark krävs i regel att hela arbetsområdet är trädfritt under anläggningstiden för att få rum med arbetsmaskiner, anlägga arbetsväg och för att kunna utföra schaktningsarbetena i kabelschakten. Skogen kommer att kunna återetableras inom arbetsområdet med undantag för ett område meter på vardera sidan av markkabeln som hålls trädfritt även under drift. Avverkningar av träd kommer därför att bli ofrånkomlig i skogsmark. Inom vissa av skogsbiotoperna utgör också markfloran en viktig del i habitatet och genom schaktningsarbetena kommer denna att påverkas, åtminstone temporärt. Under drift uppkommer en påverkan från underhåll och eventuella reparationsarbeten. Underhåll sker genom t.ex. periodisk besiktning en gång per år då enklare röjningar sker i den åtta meter breda skogsgatan samt inom ett längre intervall 6 år då en mer omfattande underhållsröjning sker. Vid driften av markkablarna uppstår en värmeutveckling runt kablarna på grund av överföringsförluster i förbindelsen. Hur värmeutveckling sedan sker till omkringliggande mark beror på markens egenskaper, t.ex. markens motstånd att överföra värme samt markens värmekapacitet. Svenska Kraftnäts erfarenheter avseende värmeutveckling kring markkablar är att den är mycket begränsad och lokal. De effekter av värmeutvecklingen som noterats är att det tar något längre tid för den första snön att lägga sig ovanför markkablarna (om det är milt väder i övrigt) och att marken ovanför markkablarna kan bli snöfria något tidigare vid snösmältningen. Temperaturregimen i marken kommer alltså att påverkas, men den är mycket begränsad varför den inte bedöms påverka marklevande fauna eller flora. Konsekvenserna för markkabeln under drift bedöms sammanfattningsvis som små. Den första delen av markkabelsträckan i Kalmar län kommer att ske inom strandskyddat område där delar också är utepekade i naturvårdsplanen för Kalmar län. Markkabeln ansluter sjökabeln genom en styrd borrning där borrgropen är planerad ca 70meter från strandlinjen. Påverkan inom strandskyddat område har sedan tidigare, i avsnitt6.5.1, bedömts som små. Den påverkan som uppkommer bedöms inte få några konsekvenser för de regionala/nationella värden som naturvårdsplanen avser att bevara. Söder om vägen in mot OKG finns en luckig blandskog (N38/N39) med stort inslag av ädellövträd samt i vissa delar tät buskvegetation som bedöms hysa höga naturvärden. För anläggning av markkabeln krävs avverkning av buskar och träd inom arbetsområdet. Det översta jordskiktet bedöms kunna återställas efter ingreppen. Markkabeln har inom området planerats till det som bedömts som det smalaste partiet genom naturvärdet för att minimera intrånget. Konsekvenserna för ingreppen i området bedöms som små. Något norr om väg 743 förekommer ett sumpskogsområde kring Laxemarsån, där vattendraget (N41) är utpekat som vattenförekomst. Skogen kring ån i planerad markkabelsträcka har inte bedömts hysa några speciella naturvärden. Eftersom en schaktning inom området är svår och arbetsmaskiner riskerar att orsaka körskador planeras området passeras med en ca 80 meter lång styrd borrning. Då förläggningen av markkabeln är planerad att utföras genom schaktfri metod förväntas ingen påverkan på Laxemarsån att uppkomma. Konsekvenserna för Laxemarsån bedöms som obetydliga. Efter den styrda borrningen under Laxemarsån och sumpskogspartierana samt efter passagen av befintlig ledningsgata åt VNV är markkabeln pla-

83 83 nerad inom ett område (N43/N44) med mycket höga naturvärden (för exempel, se figur 6.24). Området utgörs av en blandskog i kombination av tidigare hävdad betesmark med gamla ekar, hamlad skogslönn med inslag av gran och tall. Inom området finns vissa mycket gamla jätteekar som är i stort behov av naturvårdsinsatser, t.ex. frihuggning. För anläggning av markkabeln krävs avverkning av buskar och träd inom arbetsområdet men de största delarna av den planerade markkabeln är inom detta område samplanerad med en planerad luftledningsgata mellan Ekhyddan-Barkeryd. Denna luftledning är planerad på östra sidan av markkabeln varför delar av dennas kommande luftledningsgata kan användas för arbetsväg. Behovet av avverkning kommer därför minimeras. Det översta jordskiktet bedöms kunna återställas efter ingreppen. Inom ramen för Gotlandsförbindelsen kan påverkan minimeras genom god detaljprojektering samt samlokalisering till Ekhyddan-Barkeryds luftledningsgata och konsekvenserna bedöms därför bli måttliga för det lokala naturvärdet. Konsekvenserna som uppkommer från den planerade luftledningen Ekhyddan-Barkeryd kommer att bedömas inom ramen för prövning av densamma. Längre norr ut, vid Nyhägnarna, berörs ett öppet dike (N46) i en åkermark. Diket har inte bedömts hysa några särskilda naturvärden förutom att öppna diken generellt utgör viktiga biotoper, som t.ex. spridningskorridorer, i jordbruksmark. Diket kommer troligen att korsas genom avgrävning där kabelförläggningen sker i skyddsrör under dikets botten. Utpekade naturvärden väster om markkabeln (N87 och N88), skogliga naturvärden längs med diket, kommer inte att bli berörda. Ingreppet går mycket fort eftersom schakten av praktiska skäl inte kan hållas öppen mer en just tillfället när skyddsrören läggs ned. Konsekvenserna bedöms som obetydliga då påverkan är mycket temporär och biotopen och dikesbotten återställs fullt ut efter ingreppet. Något norr om diket är markkabeln planerad intill ett mindre källkärr i avverkningsmogen blandskog (N89). Kärret har en öppen vattenspegel och är en viktig biotop för insekter och groddjur och bedöms ha höga naturvärde. Markkabeln är här planerad så att ingen schaktning eller arbetsväg krävs inom kärrmarken. Den hydrologiska regimen i området bedöms kunna säkerställas genom att vidta försiktighetsmått och konsekvenserna för kärret bedöms som obetydliga. Vid Vettlösen planeras markkabeln inom ett skogligt källkärr (N47) med förekomst av öppen vattenspegel som bedömts ha höga naturvärden. Skogen har karaktär av en avverkningsmogen produktionsskog och de särskilda naturvärdena är främst kopplat till småvatten i skog som kan utgöra viktiga biotoper för insekter och groddjur. För anläggning av markkabeln krävs avverkning av buskar och träd inom arbetsområdet. Eftersom en schaktning inom området är svår och arbetsmaskiner risker att orsaka körskador planeras delar av området att passeras med en anpassad metod (metod 3 med tätspärr) enligt PM korsning av vattenfyllda diken och mindre våtmarker. Syftet med metoden är att minimera risken för påverkan av den hydrologiska regimen i våtmarken. Påverkan kommer uppkomma i objektet genom avverkning och vissa ofrånkomliga körskador men den hydrologiska regimen bedöms kunna säkerställas genom försiktighet. Konsekvenserna av ingreppet bedöms som små-måttliga. Ungefär 100 meter från källkärret, innan markkabeln kommer ut i åkermark, berörs en lövskogsbiotop (N48) med höga naturvärden. Inom området finns sporadiskt med större ädellövträd och till viss del död ved. Påverkan kommer ske genom avverkning av träd och att vegetationen inom arbetsområdet blir påverkad av schaktning, upplag och en arbetsväg. Det översta jordlagret bedöms till viss del kunna läggas åt sidan för att sedan återställas i anläggningsområdet efter anläggningsarbetet vilket minimerar den permanenta effekten på floran. Marken är dock mycket blockrik varför det är osäkert om hur stor del som kan återställas. Konsekvenserna av ingreppen bedöms som små. Markkabeln är härefter planerad inom en åkermark där det finns ett öppet dikessystem (N50). Förläggning av markkabeln är planerad att ske som vid diket i N46 och konsekvenserna bedöms likartat, som obetydliga. I utkanten av åkermarken finns en brynmiljö (N55) med hög andel lövträd som bedöms hysa höga naturvärden. Området ingår i en större betes-

84 84 marksyta och uppvisar påverkan från beteshävd. Påverkan kommer ske genom avverkning av träd och att vegetationen inom arbetsområdet blir påverkad av schaktning, upplag och en arbetsväg. Det översta jordlagret bedöms till viss del kunna läggas åt sidan för att sedan återställas i anläggningsområdet efter anläggningsarbetet vilket minimerar den permanenta effekten på floran. Marken är dock mycket blockrik varför det är osäkert om hur stor del som kan återställas. Konsekvenserna av ingreppen bedöms som små. Markkabeln är sedan planerad till ett skogsområde som betas (N56) och i största mån också i direkt närhet till en befintlig skogsbilväg. Påverkan kommer ske genom avverkning av träd och att vegetationen inom arbetsområdet blir påverkad av schaktning, upplag och en arbetsväg. Behovet av att avverka träd minimeras eftersom att arbetsvägen kan nyttja befintlig skogsbilväg. Konsekvenserna av ingreppen bedöms som små eftersom området redan är påverkat samt, ingreppen sker i en liten del av ett stort område samt att stora delar kan samförläggas intill skogsbilvägen. Vid Mederhults gårdsmiljö löper ett dike (N57) dels i åkermark och bredvid väg 749. Dike är delvis kulverterat. Markkabeln måste passera diket på åkermarken. Eftersom åkermarken har bedömts ha dålig bärighet och med har en hög grundvattenyta planeras korsningen av hela åkermarken att ske genom styrd borrning. Ingen påverkan uppkommer därför på diket och konsekvensen bedöms därför som obetydlig. Efter Mederhults gård, väster därom, och innan åkermarken är markkabeln planerad inom en lövskog med höga naturvärden (N70). Påverkan kommer ske genom avverkning av träd och att vegetationen inom arbetsområdet blir påverkad av schaktning, upplag och en arbetsväg. Det översta jordlagret bedöms till viss del kunna läggas åt sidan för att sedan återställas i anläggningsområdet efter anläggningsarbetet vilket minimerar den permanenta effekten på floran. Marken är dock mycket blockrik varför det är osäkert om hur stor del som kan återställas. Konsekvenserna av ingreppen bedöms som små. Tabell 6.9. I tabellen nedan sammanfattas de olika naturvärden som påverkas av planerad elförbindelse samt vad konsekvensen förväntas bli av påverkan. Kartid är en referens till respektive id-nummer i kartbilagan till denna MKB. Kartid är en referens till respektive id-nummer i kartbilagan till denna MKB. Källa anger vilken tillhörighet naturvärdet har, NVP avser naturvårdsplan Kalmar län, SS avser strandskydd, VF avser vattenförekomst och NVI avser den naturvärdesinventering som utförts inom projektet. Typ anger naturtyp. I andel av total sträckan anges den sträcka som blir berörd i förhållande till den totala markkabelsträckan på fastlandet. Konsekvens anger den bedömning av påverkan som uppkommer i respektive objekt. Kartid Källa Värde Typ Andel av total sträcka Konsekvenser N36 SS Strandskydd 300 m 6,5 % Små N37 NVP Högt naturvärde Misterhults skärgård 1,5 % Obetydliga N38/N39 NVI Högt naturvärde Blandskog med stort inslag av ädellöv 0,75 % Små N41 VF Laxemarsån Styrd borrning ca 80 m Obetydliga N43/N44 NVI Mycket högt naturvärde Blandskog med lövängsrest 3 % Måttliga N47 NVI Högt naturvärde Källkärr 0,75 % Små-måttliga N48 NVI Högt naturvärde Lövträdsbiotop 0,5 % Små N55 NVI Högt naturvärde Lövrikt bryn 0,75 % Små N56 NVI Högt naturvärde Skogsbete 3 % Små N70 NVI Högt naturvärde Lövskog 0,5 % Små N74 NVI Högt naturvärde Naturbetesmark 1 % Små

85 85 Tabell I tabellen nedan sammanfattas de småbiotoper (generella biotopskyddsbestämmelser) som identifierats på fastlandet inom naturvärdesinventeringen som utförts inom projektet och som bedömts kunna påverkas av planerad markkabel samt tillhörande konsekvensbedömning. I intrång/åtgärd anges om biotopen berörs samt för vattendrag/öppna diken vilken metod (1-3) för passage enligt metodbeskrivningar i PM korsning av vattenfyllda diken och mindre våtmarker. Kartid Källa Värde Typ Intrång/åtgärd Konsekvenser N46 NVI Småbiotop Öppet dike Avgrävning, metod 1 Obetydliga N50 NVI Småbiotop Öppet dike Avgrävning, metod 1 Obetydliga N57 NVI Småbiotop Öppet dike Styrd borrning ca 80 m Obetydliga N65 NVI Småbiotop Stenmur Kanske Obetydliga N66 NVI Småbiotop Odlingsröse Kanske Obetydliga N67 NVI Småbiotop Odlingsröse Kanske Obetydliga N68 NVI Småbiotop Stenmur Kanske Obetydliga N69 NVI Småbiotop Odlingsröse Kanske Obetydliga N77 NVI Småbiotop Åkerholme Kanske Obetydliga Fortsättningen av markkabeln är planerad som styrd borrning under åkermark, längs väg 749 samt enskild väg, styrd borrning i åkermark för att sedan snedda in genom en varierande naturbetesmark (N74) vid planerad station vid Misterhult. Betesmarken har ett delvis öppet och slutet trädskikt och marken är tydligt stenbunden. Påverkan kommer ske genom avverkning av träd och att vegetationen inom arbetsområdet blir påverkad av schaktning, upplag och en arbetsväg. Konsekvenserna för ingreppen bedöms som små. I övrig längs den planerade markkabeln återfinns ett antal småbiotoper i form av stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar som kan bli berörda vid anläggningsskedet (N65-69 och N77). Dessa kommer i den mån det går att undvikas. Påverkan på dessa kan kräva dispens enligt 7 kap. 11 miljöbalken. Sker ingrepp i dessa bedöms påverkan bli temporär då biotoperna kan återställas efter ingreppen. De konsekvenser som i så fall uppkommer bedöms som obetydliga. En sammanfattning av konsekvenserna för de småbiotoper på fastlandet som identifierats inom ramen för projektet återfinns i tabell Sammanfattningsvis berörs 18,25 % av planerad markkabel i Kalmar län av höga eller mycket höga naturvärden, se tabell 6.9. Beroende på naturvärdets typ och känslighet för ingrepp har påverkan i 13 % av sträckan bedömts innebära små konsekvenser, påverkan i 0,75 % av sträckan bedömts innebära små-måttliga konsekvenser och påverkan i 3 % av sträckan bedömts få måttliga konsekvenser. De resterande 81,75 % av markkabelns sträcka är planerad i åkermark, som styrd borrning (ca 10 %) eller i övrig natur som bedömts sakna speciella värden, eller där påverkan blir så liten, att den bedömts som obetydlig. Konsekvenserna för naturmiljön i sin helhet, för hela markkabelsträckan på fastlandet, bedöms därför bli obetydlig. Förlag till åtgärder Ingreppen i biotopskyddade biotoper längs planerad markkabel kan kräva dispens enligt 7 kap. 11 miljöbalken. I nuläget har planerad markkabeln identifierats påverka objekt N46 och N50. Vid planering av anläggningsarbeten och utstakning avser Svenska Kraftnät att mäta in biotopskyddade objekt samt att dessa märks ut i fält. Vid påverkan på biotopskyddade biotoper avser Svenska Kraftnät att ansöka om dispens. Svenska Kraftnät avser upprätta motsvarande restriktionskartor, åtgärdslistor, miljöplan etc. för planerad markkabelsträcka där känsliga naturvärden kommer behandlas. Kända känsliga naturvär-

86 86 den kommer undantas från påverkan, i den mån det går, vilket innebär att arbetsområdets storlek, upplag, uppställning av material eller körning utanför väg ska minimeras inom dessa områden. De entreprenörer som utför anläggningsarbeten i samband med anläggning av markkabeln kommer att delges all denna information. För att förhindra dränerande effekter i kabelschaktets längdriktning i hydrologiskt känsliga områden kommer kabelschakten i dessa områden att, på lämpligt inbördes avstånd, utformas med vattenspärrar, t.ex. bentonitlera. De öppna diken som berörs av schaktning och områden där det kan krävas länspumpning kan det krävas anmälan eller tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Svenska Kraftnär avser att söka erfordliga tillstånd i samband med att tillstånd enligt 11 kap. söks för sjökabeldelen av Gotlandsförbindelsen. Svenska Kraftnät avser att inom de marker där förhållandena tillåter, separera det översta jordlagret (fröbanken) från övriga schaktmassor. Detta jordlager kommer sedan att återläggas som översta marklager vid igenfyllnad av kabelschakten. Inom nyckelbiotopen (N43) tillika naturvärdet (N44) kommer vid detaljprojektering utgångspunkten vara att göra småjusteringar av markkabelsträckningen, skarvgropar, arbetsväg samt arbetsområdet så att avverkning av och påverkan på äldre, spärrgreniga grova ädellövträd minimeras. Gran och tall bedöms kunna avverkas utan några restriktioner, vilket också gäller yngre lövträd som beskuggar jätteträd (generella skötsel-/ restaureringsåtgärder i en lövängsrest). Om förläggning av markkabeln sker i direkt anslutning till ett jätteträd (under kronan), kan för att minska påverkan, rötterna sågas av, vilket främjar rotbildning. Om jätteträd behöver avverkas för genomförandet av projektet, sparas de grovstammiga delarna av träden på lämpligt ställe, gärna solbelyst, inom N43/N44 som död ved. Tabell I tabellen redovisas fasta fornlämningar, bevakningsobjekt och övriga kulturhistoriska lämningar samt resultatet från den kulturhistoriska utredningen som skett i området. Kartid avser en referens till objektet i kartbilagan till denna MKB. Källa uppger om status samt vart informationen kommer, FMIS avser Fornminnesinformationssystemet vid RAÄ samt KMI avser den kulturhistoriska utredningen. ID anger det externa ID-numret till FMIS eller objekt i den kulturhistoriska utredningen. Berörs anger om objektet kommer beröras av planerad markkabel. Kartid Källa/Typ ID Typ Berörs K31 KMI - Bevakningsobjekt Misterhult 2036 Fossilåker Nej K32 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Misterhult 2034 Färdväg Ja K36 KMI - fast fornläming Misterhult 2033 Stensättning Nej K37 Fast fornlämning Misterhult 499:2 Stensättning Nej K38 Fast fornlämning Misterhult 499:1 Stensättning Nej K39 Fast fornlämning Misterhult 499:3 Stensättning Nej K40 KMI - Stentipp Ej reg. Stentipp Nej K41 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Misterhult 2035 Husgrund, historisk tid Nej K42 Övrig kulturhistorisk lämning Misterhult 841:1 Husgrund, historisk tid Ja K43 Övrig kulturhistorisk lämning Misterhult 1538:1 Lägenhetsbebyggelse Nej

87 Friluftsliv och rekreation Beskrivning Den planerade markkabeln berör som tidigare nämnts riksintressen för friluftslivet. Utöver detta finns en vandringsled som kommer att korsas av planerad markkabel, Ostkustleden (Naturskyddsföreningen, 2012). Vandringsleden är en sluten ring som erbjuder en vandring om totalt 16 mil. Skogsmarkerna längs planerad markkabel utnyttjas troligen för t.ex. svamp- och bärplockning, jakt samt de olika vägarna och stigarna för vandringar, rastning av hundar och ridning. Konsekvenser Den påverkan som kan uppkomma på friluftslivet är främst i samband med anläggingsfasen då t.ex. tillfartsvägar kan få begränsad framkomlighet. Området vid landtagningspunkten är relativt nära industriell verksamhet och anses mindre värdefullt för friluftsliv och rekreation. Påverkan på vandring i befintlig led kommer att bli ytterst begränsad med vissa temporära störningar i samband med anläggningsarbetet. Vandring kommer kunna fortgå vid anläggningsarbetet, men det kan krävas en viss omväg runt byggarbetsplatsen. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms sammantaget som obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga Kulturmiljö Beskrivning Kunskapen om de arkeologiska perioderna sten-, brons- och järnålder i Misterhultsområdet baseras fram för allt på inventeringsresultat från Riksantikvarieämbetets (RAÄ:s) två fornminnesinventeringar, den senaste utfördes i slutet av 1970-talet. De arkeologiska undersökningarna i området är få och det finns därför kunskapsluckor. RAÄ:s två fornminnesinventeringar i Misterhult var inriktade på att kartlägga förhistoriska gravar varför bilden av var och hur människor bodde och hur de försörjde sig är mindre bra. Det finns sedan tidigare sex stycken kända fasta fornlämningar och två övriga kulturhistoriska lämningar i närheten av planerad markkabeln. Vid den särskilda utredningen etapp 1 som genomfördes inom utredningsområdet för Gotlandsförbindelsen har ytterligare en fast fornlämning, ett bevakningsobjekt samt två övriga kulturhistoriska lämningar registrerats. Ett objekt, en stentipp, har registrerats som icke kulturhistorisk lämning men nämns för att det ändå är värdefullt med hänsyn till objektet. Överlag konstateras att området inte har speciellt stort bestånd av fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar och att kunskapen nu är god av fornlämningsbilden. I tabell 6.11 redovisas det urval av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som finns i närheten av den planerade markkabeln. Konsekvenser Längs den planerade markkabeln bedöms bara två stycken övriga kulturhistoriska lämningar att påverkas (se tabell 6.12), en färdväg och en husgrund. Inom dessa kommer schaktning att ske. Genom hänsyn, försiktighet samt att markens nuvarande nivåer återställs ovan markkabeln efter ingreppen bedöms påverkan kunna minimeras. Konsekvenserna för kulturmiljön i området bedöms som obetydliga. Förslag till åtgärder Hänsyn bör tas inom områden som utgörs av övrig kulturhistorisk lämning och bredden på arbetsom- Tabell I tabellen redovisas övriga kulturhistoriska lämningar samt resultatet från den kulturhistoriska utredningen som skett i området. Kartid avser en referens till objektet i kartbilagan till denna MKB. Källa uppger om status samt vart informationen kommer, FMIS avser Fornminnesinformationssystemet vid RAÄ samt KMI avser den kulturhistoriska utredningen. ID anger det externa ID-numret till FMIS eller objekt i den kulturhistoriska utredningen. Konsekvens avser hur den planerade markkabeln bedömts påverkan respektive objekt. Kartid Källa/Typ ID Typ Konsekvens K32 KMI - Övrig kulturhistorisk lämning Misterhult 2034 Färdväg Obetydlig K42 Övrig kulturhistorisk lämning Misterhult 841:1 Husgrund, historisk tid Obetydlig

88 88 rådet bör minimeras samt att inga upplag eller uppställningar sker inom dessa. Information, så som t.ex. restriktionskartor, åtgärdslistor, miljöplan och vad som gäller vid påträffande av misstänk fornlämning. De entreprenörer som utför anläggningsarbeten i samband med anläggning av markkabeln kommer att delges all denna information. Anläggningsarbeten kommer att avbrytas på berörd sträcka om en misstänkt fornlämning påträffas samt anmäls enligt kulturminneslagen till länsstyrelsen för bedömning Naturresurser Beskrivning Den planerade markkabeln berör ett skogs- och jordbrukslandskap utan andra särskilt utpekade naturresurser som t.ex. grus-/berg-/torvtäkter, vattenskyddsområden eller övriga grundvattentäkter. Konsekvenser Påverkan på skogsbruket sker främst genom arealförlust där nya eller utvidgade skogsgator leder till mindre ytor att bruka. Samma sak gäller i jordbruksmark om inskränkning sker i en yta ovanför en markkabel. Markkabeln kommer delvis att anläggas i närheten av en planerad lednings (Ekhyddan-Barkeryd) skogsgata varför intrånget minimeras då arbetsvägen kan anläggas inom planerad lednings skogsgata. Markkabeln bidrar ändå till en viss arealförlust i det område som kommer hållas fri från skog ovan markkabeln. Markkabelns sträckning har även, i den mån det gått, planerats till jordbruksmark, då jordbruket kan fortgå ovan markkabeln. Konsekvenserna för skogsbruket bedöms i sammanhanget som obetydlig då det inte handlar om några stora arealförluster jämfört med den totala arealen produktiv skogsmark i området. Svenska Kraftnät tillämpar restriktioner i området ovanför markkablar i jordbruksmark, till följd av bland annat elsäkerhetsföreskrifter. Jordbruket kommer efter att markkabeln är anlagd att kunna fortgå men det kommer att finnas restriktioner avseende schaktningsarbeten direkt ovanför markkabeln. Konsekvenserna för jordbruket blir tillfälliga och bedöms som obetydliga. Förslag till åtgärder Inga särskilda åtgärder anses nödvändiga Bebyggels och boendemiljö Beskrivning I området på fastlandet där elförbindelsen planeras är huvudsakligen glest bebyggt. Endast vid landtagningen vid Åby och vid Mederhult förekommer områden med något tätare bebyggelse i bymiljö. Närmaste bostadshus ligger ca 35 meter från planerad markkabel i Mederhult. Konsekvenser Vid anläggning av en markkabel uppstår buller och övriga störningar som är förknippade med t.ex. anläggningsmaskiner och transporter. Störningarna under byggnation utgörs främst av bullerpåverkan samt risken för damning (t.ex. vid transporter på grusvägar). Buller uppkommer bland annat från grävnings- och schaktningsarbeten, knackningar vid bergsschaktning och eventuella de sprängningar som krävs. Därtill tillkommer det buller och övriga störningar, t.ex. begränsad framkomlighet, som kan uppkomma av transporter till och från anläggningsområdet. Det är därför framförallt de hus som ligger närmast planerad markkabel, dvs de hus som ligger vid Åby och Mederhult, som också kommer utsättas för störst påverkan i form av buller och eventuella damningar. Området mellan husen i Åby och den planerade markkabeln (ca 85 meter) utgörs av skog som troligen kommer få en dämpande effekt på ljudutbredningen. Svenska Kraftnät avser att följa Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) för att begränsa den bullerstörning som uppstår vid anläggningsarbetena. Markkabeln kommer inte generera något ljud under drift. De bullerstörningar som kan uppkomma vid drift är därför helt förknippade med behovet av reparationsarbeten och kommer därför bli mycket begränsade i tid om ett fel skulle uppstå. Markkabelns läge bedöms inte medföra några konsekvenser avseende statiska magnetfält för närboende under drifttiden. Magnetfältet är högst direkt över kabeln och avtar sedan snabbt med ökat avstånd. Aktuell nivå på magnetisk flödestäthet av

89 89 planerad markkabel direkt ovan kabeln (ca 1,5 meter över marknivå) har beräknats till 19,5 µt, vilket motsvarar ca 0,05 % av rekommenderat gränsvärde för exponering av statiska magnetfält för en frisk person. Konsekvenserna för bebyggelse och boendemiljö bedöms sammantaget bli små eftersom det endast är ett mindre antal hus som påverkas och att störningarna är förknippade med anläggningsarbetena och därmed är övergående. Förslag till åtgärder Planering av arbetet under anläggningstiden genomförs så att konsekvenser för närboende i form av begränsad framkomlighet och damning minimeras. Bullrande arbete i närhet till bostadshus bör utföras i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Närboende informeras om hur arbetena kommer att bedrivas och vilka störningar som kan uppstå. Vid sprängningar ska denna utföras i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter för sprängningsarbeten samt transport och förvaring av explosiva ämnen Infrastruktur Beskrivning Den planerade markkabeln kommer att korsa den allmänna vägen 743 mellan Fårbo och Siimpevarpshalvån, ungefär vid infarten till OKG. Vid Mederhult kommer den allmänna vägen 749 att korsas samt att markkabeln anläggs i stort sett parallellt med denna på den delssträcka, dock utanför vägområdet. De korsningar som sker av allmän väg utförs som hammarborrning under väg. Utöver detta kommer ett antal mindre enskilda vägar (fram för allt grusvägar) bli berörda, där förläggning kommer ske genom schaktning. Transporter till och från verksamheten under anläggningsperioden kommer sannolikt att komma norr eller söder ifrån på E22, antingen används sedan väg 740/749 (norr) eller väg 743 (söder). Vägarna 743/749/750 är på aktuell sträcka mycket smala, endast 5-7 meter och väg 743 har i anslutning till arbetsdagens början och slut på Simpevarpshalvönen hög enkelriktad trafikbelastning (SKB, 2005). (! (! (! (!! ( (! (! (!! (! ( (! (! (!! ( (!! ( (!! ( ( (! (! (! (! (! (!!! ( (! (!! ( (! ( (!! (! (! (! (! (! (! (! (! (! (! Planer vid Simpevarp Planerad kabelsträcka (! SKB Borrhål, Detaljplan FÖP - Utvecklingsområde Meters Figur Planförhållanden vid Simpevarp. ±