Sträckning och tekniskt utförande

Transkript

1

2 Grunden för ansökan Den nya ledningen mellan Lindbacka och Östansjö syftar till att förstärka stamnätet från östra Svealand, mot Västerås- och Örebroområdet för att därefter fortsätta söderut till Hallsbergområdet där SydVästlänken byggs. Förstärkningarna är nödvändiga på grund av effekthöjningar i kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark, en nyligen drifttagen länk (Fenno-Skan 2) mellan Sverige och Finland samt utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion och ström försörjningen i Örebroom rådet. Den nya 40 0 kvledning mellan Lindbacka och Östansjö kommer att utgöra en första del av en planerad ledning mellan Hamra och Östansjö, via stationerna Västerås, Himmeta och Lindbacka. Det ger en stark koppling mellan överskottsområdet Uppland (Forsmark och Fenno-Skan-förbindelserna) och SydVästlänken. Den nya 400 kv-ledningen ska förläggas till större delen i ledningsgatan för 220 kv-ledning RL1 som därmed måste rivas. Ansökan om koncession för ledningen mellan Lindbacka och Östansjö lämnades in till Energimarknadsinspektionen , ert ärendenummer Sträckning och tekniskt utförande Växelströmsledningen RL1 går mellan station Lindbacka i Örebro kommun till station Tälle i Hallsbergs kommun. Sträckningen går genom Örebro, Kumla, Lekebergs och Hallsbergs kommuner i Örebro län, se karta bilaga 1. Från Lindbacka går ledningen söderut huvudsakligen genom jordbruksmark med ett fåtal mindre skogsområden. Ledningen är till större delen uppförda med portalstolpar av trä, ca 125 stycken. Ca 10 stycken är byggda som portalstolpar av stål med slipersfundament. Dessa återfinns i anslutning till stationerna Tälle och Lindbacka samt vid passager av större vägar och järnvägar. 2/ 7

3 Allmänna miljöhänsyn och miljöpåverkan Rivningsarbetena kommer att utföras av erfarna entreprenörer som har kunskap om rivning på ett fackmannamässigt sätt och som är väl förtrogna med arbeten av liknande slag. Arbetena utförs m ed bästa m öjliga teknik. Sökanden har beaktat de begränsningar och försiktighetsmått som fordras för att minimera skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Den miljöpåverkan som bedöms uppstå på grund av den aktuella ledningen och som bör beaktas vid prövningen av upphävande av koncession är fysisk påverkan på m arken, spridning av förorening till mark och vatten samt spridning av luftföroreningar. Vid borttagande av linor, stolpar och fundament krävs arbetsfordon som kan ha en fysisk påverkan på m arken genom exem pelvis körskador och packning. Vid återfyllning av massor finns risk för sättningar. Transporter i samband med rivning av ledningen har även en miljöpåverkan genom det föroreningsutsläpp till luften som arbetsfordonen orsakar. Risk för viss spridning av föroreningar till m ark och vatten finns genom att kreosotimpregnerade träslipers har använts för några få stolpfundament. Studier och undersökningar som utförts visar att kreosot sprids i mycket begränsad omfattning kring trästolpar. Provtagningslokalerna som ingått i undersökningen är placerade inom jordbruksmark samt områden där svampplockning och jakt kan förekomma. Övriga markanvändningsområden längs ledningssträckan är av typen skogsområde eller vägområde och bedöms vara av mindre känslig karaktär. Resultatet av den utförda jordprovtagningen vid kreosotimpregnerade trästolpar längs befintlig kraftledning, visar att PAH:er påträffas i jord i mycket låga halter vid samtliga provtagningslokaler. Det saknas ett tydligt spridningsmönster och PAH:er stannar i huvudsak i det allra ytligaste jordlagret (0,3 meter under markytan). Spridningen av PAH:er i sidled från stolparna bedöms som mycket begränsad. Sammanfattningsvis förekommer PAH:er i både ytliga mullrika och djupare leriga jordlager. Halterna är dock sammanfattningsvis låga och bedöms ej vara förknippade med betydande miljö- och hälsorisker, se bilaga 2 och bilaga 3. 3/ 7

4 Bedömningen är att erforderliga åtgärder är att stolphålen fylls igen med befintliga omgivande massor. Ledningen utgörs till en mindre del av portalstolpar, ca tio stycken, av stål med fundament av betong eller kreosotimpregnerade slipers. Svenska kraftnät har i ett FoU-projekt undersökt föroreningssituationen för fundament längs 220 kv-ledningen Tälle - Nässjö för att klargöra när kreosotfundament bör schaktas upp och när de kan ligga kvar när en kraftledningsgata tas ur bruk. För fundament belägna i mycket fuktiga marker har föroreningsspridning okulärt kunnat konstateras mer än 0,4 meter i sidled och 0,8 meter i djupled vid vissa fundament. Analysresultaten visar att okulär bedömning vid schaktsanering av förorenad jord kring fundament är tillräcklig för att riktvärdet för känslig markanvändning (KM) avseende kreosot (PAH:er) underskrids med god marginal, bilaga 2. Mot bakgrund av detta föreslås åtgärder för hantering av fundament, se punktlista nedan. En avvägning mellan hushållnings- och försiktighetsprincipen samt skälighetregeln i miljöbalken har resulterat i åtgärdsförslagen. Där fundament inte utgör någon risk för människors hälsa eller annat hinder förligger föreslås att fundamentet lämnas kvar för att minska antalet transporter och den miljöpåverkan dessa medför. I projektet har olika typer av markanvändning identifierats (1-5) som utgör typexempel för hur fundament bör hanteras. Under respektive markanvändning redovisas åtgärdsförslag. 1. Närhet till yt- och grundvatten Föreslagen åtgärd: Fundament tas bort om Brunn som används för dricksvatten (till djur eller människor) finns inom 50 meter. Det finns ytvatten som använ ds för dricksvatten (till djur eller m änniskor), för fiske, eller vatten som leder till ytvatten som används för dricksvatten/ fiske inom 50 meter. De ligger inom vattenskyddsområde eller grundvattenförekomst enligt VISS 1. 1 VattenInformationsSystem Sverige 4/ 7

5 2. Åker Förslagen åtgärd: Fundament tas bort vid: Våta marker där fundamentet kan antas ligga permanent under grundvattenytan och om grundvattenytan fluktuerar så att den tidvis är över/ i nivå med markytan. Provtagning görs på jordmassor samt grundvatten och om kreosotförorening förekommer i marknivå (0-0,5 meter, det vill säga rotzonen) tas fundamentet bort. Konflikt med planerade dräneringssystem. 3. Ängs- och betesmark Föreslagen åtgärd: Fundament tas bort vid: Våta marker där fundamentet kan antas ligga permanent under grundvattenytan och om grundvattenytan fluktuerar så att den tidvis är över/ i nivå med markytan. Provtagning görs på jordmassor samt grundvatten och om kreosotförorening förekommer i rotzonen (0-0,5 meters djup) tas fundamentet bort. 4. Naturvärden Där det finns värdefulla naturvärden finns det en miljövinst med att låta fundamentet vara kvar eftersom man påverkar marken så lite som möjligt och fundamenten inte bedöms utgöra någon risk. På identifierade ställen med naturvärden föreslås fundamenten att lämnas kvar. Rivning av ledning ska ske utan att skada värdefulla träd, buskar och/ eller markvegetation. Hänsyn ska tas vid rivning och de transporter som kommer att ske för att minimera påverkan på markens naturvärden. Föreslagen åtgärd: Fundament lämnas kvar vid: Värdefull fältflora eller andra naturvärden och stolpen tas bort till ett djup av 0,3-0,5 meter. Grävning bör ske för hand i de fall maskinell grävning innebär att värdfulla arter hotas. 5. Skog Markanvändningen påverkas inte av kreosotförorening och fundamenten utgör därmed ingen risk. Fundamenten utgör inget hinder för skogsbruk. Föreslagen åtgärd: Fundament lämnas kvar. 5/ 7

6 Berörda fastigheter Rivningen av 220 kv-ledningen RL1 mellan Lindbacka och Tälle berör ca 90 fastigheter. Tidplan Arbetena med rivning av ledningen kan inte utföras förrän station Karlslund med anslutande ledningar har byggts. Ärenden som har samband med denna ansökan Ansökan om att få påbörja stationsbyggnationen innan beslut om ändrad koncession för de befintliga ledningar som ska ansluta till statinen ligger för närvarande hos regeringen. Ansökningar om ändrad koncession för de anslutande ledningarna till stationen ligger för närvarande hos Energimarknadsinspektionen Ärendets beredning Beslut om denna ansökan har fattats av avdelningsdirektör efter föredragning av. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit enhetschefen Sundbyberg, dag som ovan 6/ 7

7 Bilaga 1: Översiktskarta 220 kv-ledningen RL1 s7 Lindbacka Tälle Bilaga 2: Miljöbeskrivning rivning av 220 kv-ledningen RL1 s7 Lindbacka - Tälle Bilaga 3: Översiktlig miljöteknisk markundersökning av jord anslutning till elstolpar längs sträckan Östansjö Lindbacka (Örebro). Rapport, Sweco, Bilaga 4: Markägarförteckning 7/ 7