Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena!

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena!"

Transkript

1 Bild 1-2 Presentationen för dagen handlar om hälsoekonomi. Vad är hälsoekonomi och vad kan det användas till samt de vanligaste användningsområdena! Bild 3-4 Hälsoekonomi är ett delområde inom nationalekonomi som behandlar ekonomi kopplat till hälsooch sjukvårdsområdet. Till skillnad från vad man i lekmannakretsar tänker sig ekonomi så är man i hälsoekonomi intresserad av effekter kopplat till kostnader, t.ex. att få största effekt (hälsa, minskning i blodtryck, minskad mortalitet eller annat). I försvaret uttrycker man det som mera pang för pengarna. Om man exemplifierar detta till ett verkligt fall som involverar medicinsk teknologi, så kan man exempelvis ställa sig frågan Är mobil röntgen bättre i förhållande till vad det kostar, jämfört med traditionell diagnostik för äldre på de särskilda boendena? Då tittar man på kostnader och effekter och var dessa bägge hamnar. Är det på kommunen som fördelarna (effekterna) hamnar medan kostnaderna hamnar på landstinget/region. Då måste man se till den totala samhällsekonomiska effekten så att saker inte blir gjorda för att fördelar och kostnader inte hamnar på samma ställe! Bild 5 Men detta behöver inte bara begränsas till att titta på medicinska teknologier eller behandlingar, man kan även studera reformer som Hälsovalet, folkhälsoinsatser eller ersättningssystem d.v.s. vilken effekt får man av olika ersättningsystem, exempel på detta är vad skulle hända om läkarna/sjuksköteskorna fick betalt efter hur många patienter man behandlar jämfört med om man betalar per listad patient till vårdcentralen? Skulle besöken öka eller minska? Vad skulle hända med kvaliteten? Bild 6 Följande områden skall behandlas idag! Bild 7-8 Här sammanfattar jag redan nu dagen. 1

2 Vi har begränsade resurser i samhället, Detta gör att vi måste välja vad vi ska göra i hälso- och sjukvården? För detta måste vi veta vilka kostnaderna är och var de finns! Vilka effekter får vi av våra insatser och vilket mått! Svårt att mäta hälsa! Hälsoekonomiska utvärderingar som finns! Detta möte man vanligtvis när man läser artiklar i där hälsoekonomi och medicin möts! Bild 9 Hur det ser ut i Region Skåne 2012 Bild 10 Hur ska vi fördela resurserna? Detta är en typ av fråga man kan möta! Bild 11 Hur ska man veta vilken behandling som är bättre? Är privat vård bättre än offentlig? Hur många om några, operationsrobotar ska vi ha i Region Skåne? Hur ska vi förhålla oss till dyra cancerläkemedel, är det detta vi sak satsa på eller ska vi satsa på annat? Vad händer om sjukvården blir helt gratis för barn? Etc.. Bild 12 Hälsoekonomi är mycket i ropet pga. att (se presentation). Bild I de flesta fall är hälso- och sjukvård inte så dramatisk. Det är BVC besök, primärvård etc. Ibland kommer man dock in på avvägningar när resurserna inte räcker till! Människor har en benägenhet att värdera dramatisk händelser högre. Indirekt kommer man in på vad ett liv kostar. Satsningar görs på t.ex förtidigt födda barn, cancerläkemedel trots att effekterna är små eller resultaten osäkra och resurserna kanske hade gett mera hälsa på andra områden. Människor har en etik som leder till att man bedömer situationer, diagnoser, patientgrupper olika. Till syvende och sist är det våra värderingar som styr! I tabellen visas hur människor värderar insatser inom olika områden och ur det kommer man fram till värdet av ett liv. Som man ser varierar det beroende på situation. Bild 15 Ur etisk synvinkel är detta en frågeställning som en del känner sig tveksamma till. Många tycker att sjukvården är speciell och att man inte kan prissätta den. Men det går att använda ekonomisk teori på hälso- och sjukvård! Man tillämpar ekonomisk teori på andra områden som också är livsviktiga för människor. Man behöver t.ex. mat, bostäder och kläder! Detta är också livsviktiga saker men få ifrågasätter att man använder ekonomisk teori på dessa! Överallt där man har begränsade resurser och val måste göras där kan ekonomisk teori tillämpas. Målen sätter däremot samhället själva upp! 2

3 Bild 16 En definition av hälsoekonomi: Bild 17 Hälsoekonomi är en vetenskap som studerar företeelser och beteenden av betydelse för människors hälsa med hjälp av ekonomisk teori och analysmetod. Speciellt studeras hälsooch sjukvården, dess organisation, finansiering och resursanvändning. Ett stort steg mot att förstå ekonomi är att inse att resurser är knappa. Resurser är knappa är grunden för all ekonomi, som betyder att hushålla (från grekiskan). Detta leder till valsituationer och prioriteringar. Bild 18 Nästa stora kliv är att förstå att det finns alternativa användningar av resurser. Cancer screening vs rökavvänjning. Alternativkostnaden kan räknas ut från två synvinklar. Objektiva och subjektiva produktionssamband. - Objektiva innebär hur produktionen kan ändras. I subjektiva ingår hur människor värderar att avstå en vara för att få en annan. Alternativkostnaden är värdet av de vi väljer bort, d.v.s. vi ska göra ett val som ger den högsta möjliga hälsa i förhållande till kostnaderna. Bild 19 Ekonomer är oftast intresserade av marginalanalyser av olika slag. Detta syftar till att bestämma hur människors nytta påverkas av att konsumera ytterligare en enhet av varan. Den s.k. marginalnyttan antas vanligen vara positiv och avtagande. Exempelvis kan ett tillskott på 1000 kronor ha stor betydelse för en person men ju mer förmögen personen blir desto mindre välbefinnande erfar hon av ytterligare kronor. På samma sätt kan man resonera när det gäller hälsa. (Vad betyder en extra promenad i veckan för den stillasittande kontorsarbetaren jämfört med den vältränade fotbollsspelaren), dvs nyttan avtar och är högst i början. Bild 20 Hälso- sjukvården fungerar inte som en marknad där vi får balans mellan efterfråga och utbud genom priset. Man kan inte ha ett system där man går in på ett sjukhus och säger att man behöver hjärtoperation och betalar för vad den kostar. Alla skulle inte ha råd och alla behöver det inte. Därför behöver man ett system som hanterar behovet hos människor i förhållande till hur mycket man har råd att betala. Till exempel genom försäkringar eller genom skatter (solidarisk finansiering) Bild 21 Varför intresserade sig nationalekonomer för hälso- och sjukvård i så hög grad så att det blev en egen subdisciplin. Inom hälsoekonomi finns det ett antal intressanta problemställningar som förvisso finns 3

4 i andra subdiscipliner, men som i hälsoekonomi både är betydande och existerar samtidigt i sektorn vård och hälsa. Dessa redovisas nedan. Markandsmisslyckande innebär att resurser inte allokeras effektivt dvs när varor och tjänster inte speglar den faktiska kostnaden av att producera dessa varor och tjänster. Detta innebär att om man hade en helt oreglerad marknad där allt skedde på frivillig väg till marknadspriser så skulle resultatet bli otillfredsställande. Inom hälso- och sjukvård är marknadsmisslyckanden vanliga. Ett exempel skulle kunna vara om vård- och omsorg för de gamla skulle erbjudas på en marknad till marknadspris. Detta skulle kunna innebära att gamla i kommunernas 24 timmars-omsorg skulle vara tvungna att betala uppemot kr per år. Inom hälso- och sjukvården brukar man föra fram tre huvudgrupper av marknadsmisslyckanden: (1) Externa effekter: Externa effekter innebär att en vara eller tjänst som någon nyttjar drabbar en annan part som inte är involverad i transaktionen. Exempel på en negativ extern effekt är om en person som missbrukar alkohol en dag kör rattfull och förorsakar personskada. Exempel på en positiv extern effekt skulle kunna vara att man influensavaccinerar sig. Detta medför, om tillräckligt många vaccinerar sig, att influensans spridning begränsas. Detta kommer andra till nytta som inte medverkat i betalningen av vaccineringen. Ett klassiskt exempel på negativa externa effekter är miljöförstöring. Företag som gör sig skyldiga till utsläpp överför det som skulle ha varit en kostnad för dom, nämligen att begränsa utsläppen, till miljön. Vilket kan leda till framtida hälsoproblem pga. utsläppen. (2) Informationsproblem: På den perfekta marknaden har köparen all information tillgänglig om varan eller tjänsten. Inom hälso- och sjukvården är det sällan så. Behandlaren vet mer om patientens tillstånd och om kvaliteten på den tjänst eller behandling som man föreslår (man säger att det råder asymmetrisk information). Kruxet är att behandlaren skall behandla och ge den service som patienten skulle vilja ha om patienten själv hade exakt de kunskaper som behandlaren har. (3) Osäkerhet: Vi har slumpvisa variationer i den framtida hälsan. Vi vet inte om och när vi kommer att drabbas av en sjukdom. Detta gör att det är svårt att spara av sina inkomster för en eventuell framtida sjukdom. Sedan finns det ytterligare andra faktorer som gör hälsoekonomi till en intressant subdisciplin. (4) Regleringar: Eftersom det finns så mycket marknadsmisslyckanden inom hälso- och sjukvård samt att samhället och människor prioriterar det, så uppstår behov av regleringar. Dessa medför särskilda styr- och incitamentsproblem som är viktiga att studera och hantera för att fördelningen av resurser skall bli så rättvis som möjligt. Man vill alltså ha så mycket vård som möjligt för de insatta resurserna och att rätt grupper skall få tillgång till vården. (5) Stora resurser: Storleken i mått av insatta resurser i sig gör hälso- och sjukvården intressant att studera. 4

5 (6) Tredje-parts-betalning: Vid mötet mellan patient och behandlare så har varken patienten eller behandlaren intresse av att hålla nere kostnaderna. Detta beror på att patienten betalar en liten del av kostnaden för vården och behandlaren bär inte själv kostnaden för behandlingen. Notan betalas istället av skattebetalare eller i en del länder av försäkringsbolag. Problemet blir att väga patientens intresse mot skattebetalarnas. Vad är lagom kostnad för vården? Bör man skattemässigt finansiera skönhetsoperationer. Det görs ju i väldigt låg grad men då har vi satt en nivå att det tycker vi inte att skattebetalarna skall finansiera. Men var går gränsen? Bild 23 Två typer av analyser görs! Bild 24 (Hoppa över) Detta kännetecknar hälsoekonomi. Bild Olika studieområden och frågor för hälsoekonomer! Bilder Bilderna visar var vi står i världen. Det visar att vi inte utmärker oss så mycket förutom att vi har en ganska lång medellivslängd. Detta verkar inte vara kopplat till hur mycket man satsar på hälso- och sjukvård. Snarare är det så att man satsar mycket på hälso- och sjukvård när man är ett rikt land och man lever länge för att man är ett rikt land. Med detta menas att det finns andra faktorer som påverkar vår hälsa mer än hälso- och sjukvården själv, som t.ex. bra bostäder, tillräckligt med mat samt utbildning! Bild 33 Vi repeterar vad vi lärt oss! Bild Finns olika nivåer för kostnader. Vilket perspektiv har vi? Bild 36 Ofta är man intresserad av att se på hur mycket sjukdomar kostar samhället. Skälet till detta är att man vill få reda på hur mycket resurser som skulle kunna frigöras om man skulle slippa den sjukdom man studerar. Intangibla = kostnader som är svåra att greppa, exempelvis, hur värderar man människors oro och anhörigas oro? Att man är deprimerad hur värderar man detta? Bild Exempel på samhällsekonomiska kostnader för olika diagnosområden! 5

6 Bild Men det finns svagheter med COI! Hur ska man beräkna det positiva med tex, alkoholkonsumtion. Mera som en indikator än prioriteringsunderlag! Bild Vad är hälsa? Svårt att få grepp om. Med en del definitioner så betyder det att ingen har full hälsa! Eftersom hälsa är ett svårt begrepp att fånga så använder man olika andra hälsomått, exempelvis mortalitet, morbiditet, diagnoser etc. Man kan även fråga patienterna om deras hälsa med olika enkäter (EC5D, GAF, SF12 eller SF36). Bild 44 Det finns även olika hälsomått som tar hänsyn till livskvaliteten! QALY, DALY, HYE (vi hoppar över HYE). Bild Man värderar inte bara att man lever utan livskvaliteten! Man använder EQ5D formulär! Bild 47 Det finns kritik av QALYs! Alla beräkningar har någon svaghet! QALY är det som används mest! Bild Ett annat mått är DALYs! Sjukvårdspersonal värderar de olika hälsotillstånden! Hur fångar man upp vad individen tycker om man frågar sjukvårdspersonlen! Bild 50 (Hoppa över) Bild 51 Detta är teoretiska ansatser och finns dolt i hur vi angriper problematik som t.ex. alkoholkonsumtion, motorcykelkörning, och andra aktiviteter som kan vara farliga! Welfarism är när hälsan är en av många komponenter som bestämmer människors välbefinnande. Det finns alltså andra saker som anses värdefulla nöjen, spänning, självrespekt, social tillhörighet, vänskap etc. Det faktum att människor fortsätter med beteenden som riskerar hälsan anses vara ett bevis på att ett exklusivt fokus på hälsa är irrelevant. Enbart individen kan välja vad som är bra för henne eller honom. Individansatsen. Dvs att man skall som folkhälsoarbetare respektera individens val i hög grad. I Extra-welfarism mäts det goda i hälsa. Individerna har så olika förutsättningar så att man inte kan låta deras efterfråga styra. Man bedömer istället vad individen behöver. Paternalistisk ansats. Som 6

7 folkhälsoarbetare så skulle detta innebära att man exkluderar eller värderar ner andra behov än hälsa. Bild 52 (hoppa över) Paretoprincipen säger att man skall rekommendera åtgärder som leder till att någon får det bättre utan att någon får det sämre. En paretooptimal situation blir då en situation där ingen kan få det bättre utan att någon får det sämre. Man viktar lika, dvs en förbättring för de med bäst position betyder lika mycket som för en missgynnad. Det finns inga policyimplikationer för hur samhället skall använda sina resurser. Svårt att hitta åtgärder som inte missgynnar någon. Maximering: samhället bör maximera individers sammanlagda nytta. Vinnare kompenserar förlorare. Målsättningen i ansatsen Extra-Welfarism på området hälsa är ofta en maximeringsprincip. Vilka motiv finns det till jämlikhet? Vi tycker inte om att se ojämlikhet t.ex. stora inkomstskillander. Mera förenligt med extra-welfarism om vi vill ha det som etisk princip. Hur skall man undvika att få dem förstörda av själviska intressen. Bild Ekonomiska utvärderingar är den stora delen av hälsoekonomi som man möter i medicin. Hur utvärderar man kostnader i förhållande till effekt! Man har resurser i ena änden och hälsoförbättringar i andra. I boxen sker det som görs, behandling, ett program, eller vad som vi använder för att skapa en effekt! Bild Olika typer av utvärderingsmetoder! De vanligaste är CEA och CUA! Bild 63 (Hoppa över) Hur man räknar ut kvoten! Bild 64 CUA gör det möjligt att jämföra olika typer av behandlingar eftersom man översätter resultatet till ett livskvalitetmått! Bild 65 (Hoppa över) Ett räkneexempel Bild 66 Kan användas till prioriteringar av olika typer av behandlingar! Bild 67 Bilden visar att om man bara skulle räkna med kostander så skulle denna Stroke-behandling kosta men tar man hänsyn till värdet av livskvaliteten så hamnar man på Detta skulle man i teorin kunna jämföra med andra typer av behandlingar inom helt andra diagnoser. 7

8 Bild (hoppa över) Olika beräknade kostnader för QALY. Varierar i olika undersökningar! Beror på metod och undersökningsgrupp! Skulle man inte kunna gör tabell över vad kostnaden för QALY är och ta bort de som inte ger så mycket hälsa för pengarna? Inte så bra idé! Finns problem med dessa tabeller! Däremot kan det utgöra en vägledning! Bild Ovanligare form av utvärderingsmetod i hälso- och sjukvård, men har börjat användas allt mera! Man mäter allt i pengar och satsar på det som ger mest i förhållande till kostnad! Bild Sammanfattning av vår dag! Bild 75 Lästips! 8

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm 2011-05-06 Socioekonomins betydelse för hälsa på lika villkor Krister Järbrink, hälsoekonomisk rådgivare Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Mål för

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr Hälsoekonomi tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och analysmetoder med kunskap om faktorer som påverkar människors hälsa samt om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering. Nationalencyklopedin

Läs mer

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015 Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR? ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR? (OCH VAD ÄR DET I SÅ FALL VI GODTAR?) DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE ARBETSGRUPPEN FÖR ORDNAT

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa

Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Politisk teori 2 Föreläsning 2: Fortsättning, utilitarism; Introduktion till Liberal jämlikhet och social rättvisa Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Utilitarismen Nyttomaximering Några skillnader inom

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng Hur värderas medicinska produkter av samhället Wing Cheng Vår vision Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Det här gör TLV Beslutar om subvention av läkemedel och förbrukningsartiklar Beslutar om subvention

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE

GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE GRUNDEN FÖR VÄRDEBASERAD PRISSÄTTNING OCH TLV:S UTVECKLINGSARBETE TLV fattar beslut om att läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån en värdebaserad prissättning Det värdebaserade systemet för subvention

Läs mer

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för

Läs mer

Med egenavgifter menas avgifter som

Med egenavgifter menas avgifter som Egenavgifternas roll som finansieringskomplement Med egenavgifter menas avgifter som individen betalar för tillgång till eller användning av offentliga tjänster. Avgiften kan motsvara hela kostnaden eller

Läs mer

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel. Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Forska!Sveriges opinionsundersökning

Forska!Sveriges opinionsundersökning Forska!Sveriges opinionsundersökning 2016 Innehåll Om undersökningen Om undersökningen... 2 Sammanfattning... 3 Sjukdom och sjukvårdens kvalitet... 4 Investeringar i medicinsk forskning... 5 Värdet av

Läs mer

Forska!Sveriges opinionsundersökning Om allmänhetens och politikernas inställning till medicinsk forskning

Forska!Sveriges opinionsundersökning Om allmänhetens och politikernas inställning till medicinsk forskning Forska!Sveriges opinionsundersökning 06 Om allmänhetens och politikernas inställning till medicinsk forskning Om undersökningen Ämne: Medicinsk forskning Målgrupper Svenska allmänheten 8 år och äldre Politiker:

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL

Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12 Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL Välfärdsstatens värden (NOU 2014:12) Människovärde Solidaritet

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström:

Läs mer

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016 Historik om beslutsstödet Dåvarande Hjälpmedelsinstitutet (HI) diskuterade

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

HEMTENTAMEN. Fråga 1. a) Vad är en produktionsmöjlighetskurva? b) Vad betyder alternativkostnad? Ge två exempel från verkligheten.

HEMTENTAMEN. Fråga 1. a) Vad är en produktionsmöjlighetskurva? b) Vad betyder alternativkostnad? Ge två exempel från verkligheten. HEMTENTAMEN Hemtentan består av 10 frågor som ger 10 poäng var. För att få Godkänd (G) måste man uppnå minst 65 poäng. För Väl godkänd (VG) krävs minst 85 poäng. Skriv så tydligt som möjligt. Motivera

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Hälsoekonomiska analyser

Hälsoekonomiska analyser Hälsoekonomiska analyser Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet Samt SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering 1 oktober

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 Nationell patientenkät i Skåne Utbildningsdag HSO Skåne 2012-03-27 1 Vad mäter vi? Patienternas upplevelser och erfarenhet av vården Nationella mätningar (obligatoriskt) Primärvård Specialiserad vård somatik

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

En introduktion.  PrioriteringsCentrum PrioC HÄLSOEKONOMI och PRIORITERINGAR En introduktion Emelie Heintz & Gustav Tinghög Emelie.heintz@liu.se Gustav.tinghog@liu.se Centrumför utvärdering av MedicinskTeknologi CMT PrioriteringsCentrum PrioC Vilka

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)

Läs mer

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar?

Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? Hur resonerar nybilsköparna av icke miljöbilar? En intervjustudie med privatbilister och förmånsbilister, samt några leasingbolag 2014-05-02 FÖRORD Miljöförvaltningen i Stockholm stad vill ha ett underlag

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

Hemligheten med framgång är att veta hur man ska förmå andra att ändra sig. Det är en stor skillnad mellan att vara dirigent eller solist.

Hemligheten med framgång är att veta hur man ska förmå andra att ändra sig. Det är en stor skillnad mellan att vara dirigent eller solist. Hemligheten med framgång är att veta hur man ska förmå andra att ändra sig. En chef måste man följa, en ledare vill man följa. Det är en stor skillnad mellan att vara dirigent eller solist. De stora ledarna

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor

Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska frågor vid prioritering av kunskapsluckor Bilaga till rapport 1 (6) Prioritering av kunskapsluckor - behandlingsmetoder vid adhd (2014) Bilaga 2 Etiska aspekter och kunskapsluckor i hälso- och sjukvården - En vägledning för att diskutera etiska

Läs mer

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014 Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara

Läs mer

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet, 80 poäng Study Programme in Public Health Sciences, 80 credits (120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2003-06-04 Utbildningsplan för

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se

Nyhetsbrev Nr 1, 2013. Vad får ett nytt läkemedel kosta? HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se HÄLSOEKONOMISKA NÄTVERKET I VÄSTSVERIGE www.henv.se Nyhetsbrev Nr 1, 2013 Vad får ett nytt läkemedel kosta? Årets första nätverksträff ägde rum den 20 februari. Mötet inleddes med att moderator Krister

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Hälsoekonomiska konsekvenser av tandvårdsstödets utformning

Hälsoekonomiska konsekvenser av tandvårdsstödets utformning Hälsoekonomiska konsekvenser av tandvårdsstödets utformning Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings Universitet 16 oktober 2014 Innehåll Vad

Läs mer

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)

Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer