Nu ska alla barn få vad de förtjänar

Transkript

1 Barn behöver dagligen utmana kropp och knopp för att bli hela människor genom hela livet. Peter Wigert, generalsekreterare Friskis&Svettis Riks Nu ska alla barn få vad de förtjänar Manifest för alla barns rörelse Friskis&Svettis i Almedalen 2013 Det här kan DU göra!

2 Barnens rätt att få röra på sig Vi lever i ett samhälle där daglig, fysisk rörelse inte längre är självklar. Många av oss tar bilen till jobbet, har ett stillasittande jobb och hamnar sedan framför tv:n när vi slår oss till ro på kvällen. Barnens vardag är inget undantag. Det råder brist på naturlig, fysisk rörelse i vardagen, för både vuxna och barn bestämde Friskis&Svettis Årsstämma att starta projektet Alla Barnen och lyfta fram hur barn kan röra sig mer i dagens samhälle handlade om planering. Under 2013 och 2014 ska vi agera. Nu vill vi göra verklighet av det som både forskning och vi vet: Barn som får röra på sig och grundlägga ett intresse för rörelse får bättre förutsättningar senare i livet genom en aktiv livsstil. Avgörande är att beslutsfattare, politiker och andra som kan göra skillnad, också gör något. Hur mycket barn rör på sig skiljer sig i dag åt mellan olika grupper. Bland barn som lever under goda sociala och ekonomiska villkor är det knappt hälften, 45 procent, som rör sig rekommenderade en timme om dagen. Bland barn med sämre socioekonomiska förutsättningar är motsvarande andel 30 procent. Inte ens hälften av barn med goda förutsättningar rör sig alltså tillräckligt. I övriga grupper är siffran ännu dystrare. Skolan och förskolan når alla barn och har en särskilt viktig roll. Vårt eget bidrag är att under 2 år sätta extra fokus på barnen i vår verksamhet. Vi inspirerar våra ideella funktionärer för att ge dem extra energi och ökar takten i utbildningen av inspiratörer för Röris i skolan och Mini-Röris i förskolan. (I september kommer nya utgåvor av Mini-Röris och Röris.) Dessutom driver vi debatten om rörelse i skolan mot rikspolitiker, och inspirerar våra föreningar att göra detsamma mot sina lokalpolitiker. Barn behöver dagligen utmana kropp och knopp för att bli hela människor genom hela livet. Gärna genom organiserade aktiviteter, men lika viktigt är att närmiljö och skolgårdar inbjuder till rörelse och lek i vardagen. Vill du veta mer om projektet? Läs på under Alla barnen. Vill du bidra till vårt arbete med barns rörelse? Din Friskis&Svettis-förening tar emot dig. Glöm inte att du som vuxen är en förebild. Peter Wigert Generalsekreterare Friskis&Svettis Riks Telefon , peter@friskisssvettis.se forskningen entydig: Barn mår bra av rörelse Hur mycket behöver barn röra sig? Hur påverkar aktivitet barns koncentration? Vi har sammanställt vad forskningen säger om barns rörelse och hälsa. För att få en översikt av forskningsläget och för att ha en stabil kunskapsgrund till Alla barnen-satsningen gav Friskis&Svettis Riks Magnus Kilger, Stockholms universitet, och Susanne Wolmesjö, Bosön Idrottsfolkhögskola, uppdraget att sammanställa vad forskningen säger om barns rörelse och hälsa. Vilket är det viktigaste argumentet för att barn ska vara aktiva? Fysisk aktivitet påverkar så många vitt skilda saker som hänger ihop med varandra, säger Susanne Volmesjö. Hälsan blir bättre, koncentrationen ökar, matspjälkningen blir effektivare, humöret blir bättre med mera. Studier visar dessutom att förhållandet till aktivitet när man är liten verkar hänga ihop med hur aktiv man blir som äldre. Varför rör sig många barn inte tillräckligt? En del av den naturliga rörelsen har minskat, som att cykla till skolan och leka utomhus på rasten eller efter skolan. Miljön har förändrats och det finns fler andra typer av fritidsaktiviteter att välja på i dag. Hur kan barn bli mer fysiskt aktiva? Det behövs både teoretisk information och praktiska verktyg. Men framför allt krävs det att alla samarbetar: föräldrar, skola, samhälle. Det finns mycket att göra kring hur cykelbanor, skolgårdar och timplaner ser ut samt hur barnen tar sig till skolan och vad de gör på sin fritid. Text: Madeleine Carlsson Några nedslag i Friskis&Svettis egen barnrörelserapport 2013: Fysisk aktivitet kan förebygga barns risk för övervikt och depression och ökar bentätheten i skelettet. Vanor grundläggs tidigt och kan vandra mellan generationerna. En faktor för att bli fysiskt aktiv är att växa upp i en fysiskt aktiv miljö och vice versa. För att öka hälsan bör barn mellan 5 och 17 år ha minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag, enligt WHO:s rekommendationer. Minst tre gånger i veckan bör intensiteten vara hög och även innehålla övningar som stärker muskler och skelett. Motorik verkar ha en viktig roll enligt flera studier. Det finns även studier som pekar på att mobbning skulle kunna hänga ihop med brister i den motoriska utvecklingen. Det pågår mycket forskning kring hjärnans funktioner. Studier antyder att träning påverkar olika hjärnstrukturers volym. Det skulle bland annat innebära att det blir lättare att minnas samt att bli mer uppmärksam. Under skolåren ska en elev ha fått minst timmars undervisning. 500 av dem ska vara Idrott och hälsa. Läs hela Barnrörelserapporten på friskissvettis.se 2 3

3 foto: André de Loisted bunkefloprojektet foto: Lena Ringqvist De vanor man grundlägger i barndomen spelar stor roll för de vanor man har som vuxen. Göran Hägglund Idrott varje dag gav bättre betyg Idrott varje skoldag under nio år gav inte bara bättre motorik eleverna hade dessutom bättre betyg än de barn som endast haft två idrottslektioner per vecka. Är du trygg i din kropp ökar det självkänslan Ingegerd Ericsson, Malmö högskola foto: magnus jando Socialministern tog av sig kavajen men fick nej på frågan om han fick hoppa in. 4 För 14 år sedan startade Bunkefloprojektet, på Ängslättskolan utanför Malmö, ett samarbete mellan skolan, den lokala idrottsföreningen Bunkeflo IF, Friskis&Svettis Malmö och flera. Initiativtagarnas förhoppning var att en satsning på fysisk aktivitet skulle föda rörelseglädje samt ge en rad hälsovinster. Konkret innebar det att eleverna fick en lektion Idrott och hälsa på schemat varje dag, samt extra motorisk träning om de behövde det. Det kunde vara en lektion med idrottsläraren, ett jympapass med en Friskis&Svettis-ledare eller fotboll med en tränare från Bunkeflo IF. Ingegerd Ericsson vid Malmö högskola, som var med och startade Bunkefloprojektet, och flera med henne såg en rad olika intressanta forskningsmöjligheter. För att se hur daglig fysisk aktivitet påverkade barnen följde forskarna tre årskullar elever genom skolans nio år. Ena elevgruppen fick motorikträning och idrott varje dag. Den andra gruppen, kontrollgruppen, hade idrott två lektioner i veckan enligt skolans ordinarie timplan. Forskare tittade exempelvis på bentäthet och koncentrationsförmåga. Ingegerd Ericsson gjorde motorikobservationer i båda grupperna i årskurs 1 till 3 och i slutet av årskurs 9. När vi tittade på färdigheter som att kasta, fånga och studsa en boll, och om barnen kunde balansera på ett ben, upptäckte vi barn i sex-sjuårsåldern som hade brister i sin motorik, säger Ingegerd Ericsson. Om barnen tillhörde den undersökningsgrupp som hade idrott varje dag erbjöds de ytterligare en timmes träning per vecka med fokus på just motorik. Innan de tre årskullarna lämnade skolan och Bunkefloprojektet i årskurs 9 gjordes ett sista motoriktest. Det visade att 93 procent av eleverna som haft idrott varje dag hade bra motorik. I kontrollgruppen var motsvarande siffra 53 procent. Även andra intressanta iakttagelser kunde göras: 96 procent av eleverna som haft idrott varje dag var kvalificerade att söka till gymnasieskolan jämfört med 89 procent i kontrollgruppen. Särskilt tydligt var det bland pojkarna där de som haft idrott varje dag hade bättre betyg än kontrollgruppen. Man kan tycka att 7 procents skillnad mellan grupperna inte är så mycket. Men siffran i kontrollgruppen överensstämmer väl med siffran i övriga Sverige. Det innebär att cirka elever i Sverige inte klarar grundskolans mål. Varje år! Om det finns en möjlighet att hjälpa 7 procent av dem att göra det, har det stor effekt. För individen kan det göra stor skillnad i livskvalitet, säger Ingegerd Ericsson. På vilket sätt motorik och skolprestationer kan hänga ihop är inte helt klargjort men det finns olika teorier, berättar Ingegerd Ericsson. En teori är att om grovmotoriken är automatiserad får barnen energi över till att lyssna och lära. Vid en brist i motoriken krävs mycket kraft bara för att hålla ordning på kroppen. En annan mer kortsiktig effekt kan vara att fysisk aktivitet ökar vakenhetsgraden och därmed gör att barnen bättre orkar ta till sig mer kunskap. Ingegerd Ericsson beskriver även en tänkbar psykologisk effekt: Är du trygg i din kropp ökar självkänslan, vilket kan tänkas påverka skolprestationen. På Bunkefloprojektets startskola Ängslättskolan har alla barn fortfarande en lektion Idrott och hälsa om dagen och genom åren har projektets tankar spridits till cirka andra skolor. Men det bekymrar Ingegerd Ericsson att många barn fortfarande går genom skolans nio år utan att deras motorik uppmärksammas eller förbättras. Skolan och förskolan har en viktig uppgift att fånga upp de här barnen. Motoriken ska inte få sätta käppar i hjulet för barnens framtida hälsa och utveckling. I mars jympade ett 15-tal barn från Friskis&Svettis Täby på Socialdepartementet i samband med att Barnrörelserapporten lämnades över till socialminister Göran Hägglund. På frågan om man har en rörelseplan på skolan svarar knappt hälften av rektorerna ja, nästan lika många svarar nej. Över 80 procent av rektorerna säger att lärarnas engagemang för elevernas rörelse är stort eller mycket stort. Nästan 68 procent av rektorerna uppger att man prioriterar arbetet med att öka elevernas rörelse. Nästan 66 procent av rektorerna säger att man har rörelsepauser i vissa klasser. Knappt 43 procent av rektorerna upplever att barnen rör sig tillräckligt på deras skola. Ur Rektors- Text: Madeleine Carlsson undersökningen 2013, genomförd av PR-byrån Spotlight på uppdrag av 5 Friskis&Svettis.

4 6 Det här kan du göra direkt om du är: utbildningsminister Jan Björklund Du kan i tal, debattartiklar och politiska utspel ta upp hur viktigt det är att barn rör på sig. Du kan arbeta för att rörelse ska föras in i läroplanen för förskolan och grundskolan. Du kan uppmuntra förskolor och skolor att inrätta en rörelseplan och tänka på hur de kan ha med rörelse under alla lektioner. lokalpolitiker Du kan arbeta för att de anställda i förskolorna och skolorna får gå utbildningar kring barns rörelse. Du kan arbeta för att det inrättas rörelseplaner i förskolorna och skolorna så att barnen och eleverna får röra mycket på sig. Du kan arbeta för att det ska finnas många platser för lek och idrott. förskolechef eller rektor Du kan inrätta en rörelseplan tillsammans med personalen. Du kan be personalen att se över hur de kan inkludera rörelse på alla lektioner. Du kan arbeta för att området runt omkring förskolan eller skolan har lekplatser, fotbollsplaner och andra ytor som lockar till rörelse. Du kan erbjuda din personal att gå utbildningar som Friskis&Svettis Röris-utbildning. förskolepedagog eller lärare Du kan se över hur det går att lägga in rörelse på alla dina lektioner. Du kan gå Friskis&Svettis Mini Röris- eller Rörisutbildning och uppmana dina kollegor att också göra det. Du kan prata med din chef och föreslå att alla dina kollegor får gå utbildningen. förälder Du kan röra på dig och vara ett föredöme för barnen. Du kan ställa krav på förskolan och skolan att barnen ska få röra på sig mycket. Du kan aktivera dig tillsammans med barnen på lördagar och söndagar. Svenska barn är ofta stillasittande på helgerna. idrottsledare Du kan kontakta förskolor och skolor och föreslå att eleverna får prova din aktivitet. Det kan inspirera elever som inte är vana att idrotta att börja träna även på fritiden. Du kan informera föräldrar om din förenings verksamhet och ha prova-på-pass för barnen. idrottsförening Du kan fortsätta att erbjuda den breda barnverksamhet som du erbjuder. Du kan på ett ännu bättre sätt utveckla lusten och glädjen kring att få idrotta och röra på sig. Låt alla barn alltid vara med. journalist Du kan skriva artiklar om nyttan av att barn rör på sig. Du kan granska vad politikerna gör för att barnen ska få röra på sig. Du kan besöka en förskola eller skola och göra ett reportage om vilka möjligheter barnen just där har att röra på sig samt intervjua förskolechefen eller rektorn. Röris och Mini-Röris är Friskis&Svettis jympa för barn mellan 3 och 10 år. Röris kräver en halvdags utbildning med Friskis&Svettis, Mini-Röris funkar direkt. Båda programmen är framtagna för att inspirera till ett liv med rörelse både för barn och vuxna. Det är kul att röra sig till musik. Svårare än så behöver det inte vara. Mer på friskissvettis.se/traning Vad vill vi? Att öka möjligheterna för barn att röra på sig behöver inte vara svårt. Vi på Friskis&Svettis har identifierat tre konkreta förslag på hur det kan gå till. 1Lägg till Röris och Mini-Röris som ett pedagogiskt verktyg på förskollärar- och lärarutbildningarna Det är viktigt att öka medvetenheten bland blivande förskolelärare och lärare. I lärarutbildningarna bör det därför läggas in ett obligatoriskt moment kring fysisk rörelse som pedagogiskt verktyg, som omfattar både teori och metod. När alla förskollärare och lärare får kunskap om hur enkelt det är att aktivera barnen kommer rörelse att bli en naturligare del av förskole- och skoldagen. 3Inrätta en rörelseplan på varje förskola och skola Alla barn behöver få bättre förutsättningar för att kunna uppleva rörelseglädje i förskolan och skolan. Genom att ta fram en rörelseplan kan förskole- och skolledningar bli bättre på att ha med rörelse i den dagliga verksamheten inte bara på utflykter eller idrottslektioner. I rörelseplanen bör det också framgå hur förskole- och skolgårdarna och inomhusmiljöerna är anpassade för att locka till lek och idrott. 2 Ge rörelse en tydlig plats i läroplanen Fysisk rörelse måste bli ett naturligt verktyg i pedagogiken, och inte bara begränsas till idrottsämnet. Vi vill därför att läroplanen i nästa översyn kompletteras så att fysisk rörelse blir en naturlig del av verksamheten på Sveriges förskolor och i de flesta skolämnen. Det finns många exempel på att mer rörelse i skolan gör att eleverna mår bättre. Koncentrationsförmågan ökar, skolresultaten förbättras och mobbingen minskar. 7

5 Lägg aldrig av Vi pratar om barnen. Men det här med rörelse under barnaåren handlar väldigt lite om just de riktigt unga åren. Det är åren som kommer sen som blir viktiga. Kanske handlar det mest om dig. Som vuxen. Och om vad du kan göra för att påverka framtidens vuxna och hur dagens små mår om 50 år. Det avgörs nu och du är en av möjliggörarna. Ser barnen på dig hur kul du tycker det är att vara aktiv, röra på dig och träna? Går och cyklar du hellre när du kan, eller är det bilen som gäller? Ser barnen din rörelseglädje? Du har den i dig. Ta fram den tillsammans med barnen runt omkring dig. Barn som rör sig i tidiga år, fortsätter i din ålder. Lycka till. friskis&svettis riks friskissvettis.se Peter Wigert, generalsekreterare Telefon , peter@friskisssvettis.se