Revisionsrapport nr 1, 2013, R Wallin. Vadstena kommun. Överlämning mellan stadier

Transkript

1 Revisionsrapport nr 1, 2013, R Wallin Vadstena kommun Överlämning mellan stadier

2 t Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Revisionsfrågor Metod, avgränsningar och utgångspunkter Avgränsningar Utgångspunkter Läroplaner och nationell lagstiftning Motiv för samverkan Kommentar Svagheter med samverkan - forskningsrön Svagheter enligt en del forskningsrapporter Omfattning av överlämningar kommentarer Rutin för överlämning mellan förskola och förskoleklass och grundskola Tidsaxel för överlämning från förskola till förskoleklass Rutin vid överlämning från förskola till förskoleklass Mottagning från förskolan Resursfråga i förskolan Kommentar Rutin för överlämning mellan förskoleklass och åk 1 samt från åk 3 till åk Tidsaxel för överlämning från förskoleklass till åk Tidsaxel för överlämning mellan åk 3 och åk Rutin vid överlämning från S:t Persskolan Resurser Barn med särskilda behov Katarinaskolan Tidsaxel för överlämning från åk 6 till åk Rutiner vid mottagandet Rutiner vid överlämning Kommentar till arbetsplanen Elevhälsan med ibland Övergripande syn på överlämningen - Intervju med grundskolechefen Svar på revisionsfrågorna Bedömning

3 t 1. Sammanfattning Kommunrevisionen har uppdragit åt EY att biträda i en granskning av systemet kring överlämning av elever mellan förskola och grundskola, inom grundskolans olika stadier och mellan grundskola och gymnasieskolan. Syftet med granskningen har varit att se om överlämningen mellan stadier sker på ett ändamålsenligt sätt. I bedömningen av ändamålsenligheten kring samverkan har vi utgått från att Det skall finnas en handlingsplan för överlämnandet med mål och innehåll Det skall finnas en aktivitetsplan för olika typer av aktiviteter som genomförs för att underlätta överlämnandet mellan stadier Det skall finnas ett utpekat funktionsansvar för olika delar i genomförandet av aktiviteterna Det bör finnas en dokumentation kring överlämnandet Det skall finnas en typ av internkontroll, dvs. checklista på att momenten är gjorda och vilka erfarenheter som gjorts I granskningen har följande framkommit. Granskningen har visat att en del av bedömningsgrunderna finns beaktade och andra inte. Den sammantagna bedömningen är att hanteringen delvis är ändamålsenlig. Frågan om en systematisk hantering av överlämning av barn/elever kan behöva utvecklas ytterligare, vilket också planeras Rekommendationer Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att ta fram en handlingsplan med mål och innehåll för vad överlämningen skall syfta till. att klargöra vilka moment som skall ingå i överlämningen så att en internkontroll kan säkerställa att det finns ett systematiskt arbete kring överlämning av elever mellan olika stadier. 3

4 t 2. Inledning Kommunrevisionen har uppdragit åt Ernst & Young att biträda i en granskning av systemet kring överlämning av elever mellan förskola och grundskola, inom grundskolans olika stadier och mellan grundskola och gymnasieskolan. Under ett barns skolperiod från förskola till gymnasieskolan finns följande stadier där överlämning sker från förskola till förskoleklass från förskoleklass till grundskola, åk 1 från grundskola åk 3 till åk 4 från grundskola åk 6 till åk 7 från grundskola åk 9 till gymnasium I granskningen utgår vi från att det skall finnas en fungerande samverkan för att hantera överföringen i vart och ett av de fem stadierna. 3. Bakgrund År 2012 var det nästa 30 procent av eleverna som slutade grundskolan i Vadstena och som inte hade uppnått målen i ett eller flera ämnen. Denna andel hade ökat från nästan tio procent fem år tidigare. Det är en stor ökning. I sammanställningen nedan jämförs situationen i Vadstena med länet i övrigt och riket. Andel elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen, åk 9 år Vadstena 9,4 15,2 13,5 16,5 29,3 Länet 23,3 25,5 24,7 24,7 24,3 Riket 23,4 23,0 23,4 22,7 22,6 I såväl länet i övrigt som i riket är andelen som slutar grundskolan utan att ha nått målen i ett eller flera ämnen i stort oförändrad mellan de aktuella åren. Å andra sidan skall framhållas att Vadstena kommun gått från ett relativt gynnsamt läge till en situation som mer liknar länet och riket i övrigt. Men det relevanta är inte jämförelser i detta fall. Enligt skollagen skall alla elever som riskerar att inte nå målen identifieras och få stöd. Det är hundraprocentig måluppfyllelse som gäller enligt lagen och då har Vadstena kommun mycket att arbeta med. Skolverket publicerade för drygt tio år sedan en rapport där de bl.a. hade granskat ett tjugotal kommuner kring frågan om övergångar mellan förskola och grundskola, inom grundskolan och mellan grundskolan och gymnasiet och funnit att samarbetet var svagt. 1 Det finns inte mycket forskning som visar hur övergångarna fungerar, bara ett antal olika vetenskapliga uppsatser där frågeställningarna tas upp. I flera av dessa uppsatser pekas på att övergångarna fungerar dåligt. 4. Syfte Syftet med granskningen är att se om överlämningen mellan stadier sker på ett ändamålsenligt sätt. 1 Nationella kvalitetsgranskningar, Skolverket, år Uppgiften hämtad från en forskningsrapport I forskningsrapporten år 2009 konstaterades att det saknades mycket aktuell forskning kring övergångar mellan skolor. 4

5 t 4.1. Revisionsfrågor De frågor som skall belysas i granskningen är: Vilka system finns vid överlämning mellan olika stadier? Hur är ansvarsfördelningen utformad vid överlämningen? Är det tydliggjort vad barnen/eleverna skall ha uppnått innan de lämnar ett stadium för ett annat? Finns det en plan för mottagande verksamhet att arbeta efter för att ge fortsatt stöd för barn/elever för att de skall nå de mål som eleven skall nå i den mottagande verksamheten? Vilka erfarenheter har berörd personal av överlämningen? Vilka erfarenheter har berörd personal av uppnådda resultat? 4.2. Metod, avgränsningar och utgångspunkter Granskningen har gjorts i form av genomgång av aktuella styrdokument, intervjuer med ansvariga i förskola, grundskola och ett urval lärare Avgränsningar Följande skolenheter berörs Förskolorna: Gullvivan, Solrosen, Vitsippan. Förskoleklass t o m åk 3: S:t Persskolan Grundskolan: Katarinaskolan och Petrus Magniskolan Den nytillträdda rektorn för Petrus Magniskolan har inte intervjuats eftersom hon är nytillträdd. Intervjuer har skett med grundskolechefen som tidigare också var rektor för skolan. De enskilda enheterna inom förskolan ingår inte i granskningen. Rogslösa skola ingår heller inte i granskningen. Rapporten har sakgranskats inom verksamheten och kvalitetssäkrats inom EY av Ann-Mari Ek, revisor Utgångspunkter Granskningen görs mot bakgrund av de krav som finns angivna i läroplanen för förskola och grundskola kring samverkan vid överlämning. I granskningen används begreppet samverkan i följande betydelse. Samverkan är en form där organisationen via systematiska system hanterar organisatoriska resurser på ett samlat och strukturerat sätt. I bedömningen av ändamålsenligheten kring samverkan utgår vi från att Det skall finnas en handlingsplan för överlämnandet med mål och innehåll Det skall finnas en aktivitetsplan för olika typer av aktiviteter som genomförs för att underlätta överlämnandet mellan stadier Det skall finnas ett utpekat funktionsansvar för olika delar i genomförandet av aktiviteterna Det bör finnas en dokumentation kring överlämnandet Det skall finnas en typ av internkontroll, dvs. checklista på att momenten är gjorda och vilka erfarenheter som gjorts 5

6 t 5. Läroplaner och nationell lagstiftning Följande regelverk styr frågan om samverkan: Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010 Läroplan för grundskolan, Lgr 11 I läroplanen för förskolan finns bara ett strävansmål, dvs. mål som skall genomsyra undervisningen. I läroplanen för grundskolan finns både ett strävansmål, dvs mål som skall genomsyra undervisningen och ett uppnåendemål (dvs. vad eleven skall uppnå för mål i sitt skolarbete) Motiv för samverkan Enligt läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 finns följande uppgift kring samverkan. Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ägnas särskild uppmärksamhet åt de barn som behöver särskilt stöd. 2 I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 framgår följande riktlinjer beträffande övergång och samverkan Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd Kommentar Kraven på förskolan är att den har att ansvara för att hitta former för överlämning till förskoleklass att ta hänsyn till barn med behov av särskilt stöd vid överlämnandet Kraven på grundskolan är att läraren skall utveckla samarbetet i de aktuella fallen att utbyte av kunskaper och erfarenheter sker att elever med behov av särskilt stöd uppmärksammas vid överlämnandet I princip får kraven anses vara likvärdiga i så måtto att den avlämnande verksamheten har huvudansvaret för att överlämnandet fungerar enligt intentionerna i de nationella riktlinjerna. Men det finns en skillnad i regelverket för de olika verksamheterna. I förskolans regelverk talas om barn, omsorg och lek och i skolan talas om elever, kunskap, mål och undervisning. Det finns, enligt lagstiftningen, inte några formella formkrav på hur överlämningen skall gå till när en elev byter stadium. Den dokumentation som finns för elever är utvecklingssamtalet och skriftliga omdömen en gång per termin och betyg from åk 6. Den enda individuella dokumentation som krävs är i de fall enheten identifierat att ett barn/elev har särskilda behov. Då skall en utredning göras och åtgärder, uppföljningar etc. dokumenteras. 2 Lpfö 98 sid 13 3 Läroplan för grundskolan sid 11 a 6

7 t 6. Svagheter med samverkan - forskningsrön I olika vetenskapliga rapporter kring överlämnandet mellan förskola och skola pekas på vikten av ett aktivt brobyggande parterna emellan. Det handlar om att skolan skall bygga vidare på det som förskolan påbörjat och i förskolan betonas det lustfyllda lärandet och tryggheten. Forskarrapporter pekar på vikten av att förskolebarnen gör besök i skolan före skolstarten för att underlätta en kommande skolstart Svagheter enligt en del forskningsrapporter I några rapporter pekas på en del svagheter i överlämnandet. En svaghet rör den dokumentation som överförs. I dokumentationen summeras barnets språkliga medvetenhet, sociala kompetens, eventuella läs- och skrivsvårigheter och vilken allmän utvecklingsnivå barnet befinner sig på. I förskolan och skolan råder dock sekretess. Det finns således ingen lag som förordar att dokumentationen i förskolan skall lämnas vidare till skolan. Det är vårdnadshavaren som avgör hur dokumentationen i förskolan skall hanteras. Om vårdnadshavaren inte vill förmedla den pedagogiska dokumentationen vidare till skolan förloras en del i överlämnandet. En annan forskningsrapport konstaterar att det som i bästa fall förs vidare med föräldrarnas goda minne är barnens egenskaper, men ganska lite om tidigare kunskaper, intressen eller eventuella behov. Ett annat hinder för samverkan är bristen på tid bland skolans lärare, enligt andra rapporter. Det är så enkelt ibland att lärare inte får vikarier då skolan skall besöka förskolan och bristen på vikarier gör att de inte kan medverka i överlämnandet. Då blir barnen lidande eftersom läraren inte känner till dess behov och intressen. 7. Omfattning av överlämningar Under de tre senaste åren har i genomsnitt 350 individer totalt varit föremål för samverkan mellan olika stadier i kommunens förskole- och skolverksamhet. Mellan 60 och 70 barn har varje år gått från förskola till förskoleklass eller bytt stadium inom grundskolan. Antal individer berörda av samverkan vid stadieförändring åren , Vadstena Börja f-klass Börja åk 1 Börja åk 4 Börja åk 7 Sluta åk 9 Totalt Genomsnitt Antal specialpedagoger, speciallärare m fl på de olika skolorna, uttryckt som tjänster Special- Speciallärarlärare Resurs- Elevassistenter Elevstöd Totalt pedagoger Petrus Magni 2,00 0,60 2,00 3,35 7,95 Katarinaskolan ,30 7,05 S:t Persskolan 0,70 1,85 4,25 0,75 7,50 Rogslösa 1,25 1,25 Förskolan 0,20 0,75 0,95 Totalt 4,45 2,65 6,25 10,65 0,75 24,70 7

8 t kommentarer Det är en förhållandevis stor grupp barn/elever som varje år är föremål för överlämning. Det finns drygt 13 tjänster som specialpedagog/speciallärare/resurslärare för elever i grundskolan. 8. Rutin för överlämning mellan förskola och förskoleklass och grundskola Det finns tre förskolor i Vadstena kommun: Gullvivan, Solrosen och Vitsippan. Utöver det finns tre föräldrakooperativ: Hovet, Smultronstället och Våga Gård. I personalgruppen för kommunen finns 1,2 tjänst som specialpedagog Tidsaxel för överlämning från förskola till förskoleklass 25 april börjar planeringen av förskoleklassen till höstterminen. 17 maj publiceras de nya förskoleklasserna i SchoolSoft 21 maj information till föräldrarna om de nya förskoleklasserna V 44 följs de skapade förskoleklasserna upp 8.2. Rutin vid överlämning från förskola till förskoleklass Överlämningen påbörjas v 18 på våren och avslutas v 44 på hösten. Vid överlämningen deltar följande funktioner. 1) Avlämnade förskollärare 2) Mottagande förskollärare 3) Rektor i grundskola F-klass till åk 3 4) Föräldrar till barn som identifierats ha särskilda behov 5) Specialpedagoger till de barn som behöver mer stöd Innehållet i överläggningen är att avlämnade förskola informerar om förskolans arbetsätt, förhållningssätt, samspelet mellan barnen och samspelet mellan barnet och gruppen och hur barngruppen fungerar utifrån läroplanen. Överlämningen styrs av den handlingsplan som finns upprättad. Förskolan har en blankett som ligger till grund för överföringssamtalet. På den summeras varje individs uppgifter i förskolan inför överlämningen. De aspekter som tas upp är vad barnet gjort i förskolan, vilka intressen och behov barnet har och vad barnet ev vill göra när det kommer i förskoleklass. Blanketten innehåller också en uppgift om mottagande personal kan få rätt att ta kontakt med förskolan när barnet börjat förskoleklass. På blanketten finns också utrymme för noteringar om behov av extern hjälp. Förskolan informerar föräldrarna om innehållet i den pedagogiska dokumentationen och då får också föräldrarna ta ställning till om dokumentationen kan föras vidare till förskoleklass vid överlämnandet. Om föräldern ger sitt medgivande och sedan själv inte kan vara med vid överlämningen informeras mottagande lärare om barnet utifrån informationen på blanketten. Om barnet behöver särskilt stöd i förskoleklass medverkar föräldrarna. Varje år omfattar överlämningen ca 60 barn/elever. Överlämningen är individuell. Förskolechefen betonar vikten av informationen om arbets- och förhållningssätt inom förskolan. Inom förskolan arbetar man mycket med att skapa pedagogisk struktur kring arbetsdagen för barnen med olika bildsymboler för mat, aktiviteter, raster etc. Förskolan jobbar även med att förbereda barnen kring språk, matematik och natur och teknik. Specialpedagogen arbetar mycket med förhållningssätt. 8

9 t Förskolan följer grunden för sin medverkan utifrån läroplanen och lämnar således inte något dokument om vilka resultat barnen/eleverna uppnått kunskapsmässigt, det som lämnas kring detta är barnens intressen och starka sidor. Mottagande personal i förskoleklass pekar på att det är viktigt att bygga vidare på det arbete som förskolan gjort med barnen. På så sätt överbryggs de två läroplanerna mellan förskola och skola. På hösten sker en uppföljning. Då samlas alla berörda igen för att diskutera hur det gått för barnen i förskoleklass. Förskolechefen delar inte iakttagelsen som några forskare gjort om att mottagande lärare inte hinner medverka i överlämningen eller att föräldrar inte vill att förskolan skall informera om barnen när de går vidare till förskoleklass och grundskolan Mottagning från förskolan Rektorn för Förskoleklass till åk 3 betonar som representant för den mottagande skolan att det är förskolan som har ansvaret för överlämningen. Den mottagande skolan behöver veta hur man skall stötta barnen när de börjar förskoleklass. Om överlämningen indikerar att barnen behöver extra stöd finns föräldrar alltid med och som regel ger de sitt medgivande till att informationen om barnen förs över från förskolan till nästa stadium Resursfråga i förskolan Förskolan har inte tillräckligt med resurser, enligt förskolechefen. Förskolan har reducerat resurserna för specialpedagoger och elevassistenter samtidigt som man noterat viss ökning av behoven Kommentar Förskolan har ett uppdrag. Grundskolan har två uppdrag. Förskolan fångar inte upp ett av grundskolans två uppdrag kunskapsinhämtning, det är heller inte förskolans uppgift. Överlämningen fungerar på ett strukturerat sätt. 9. Rutin för överlämning mellan förskoleklass och åk 1 samt från åk 3 till åk Tidsaxel för överlämning från förskoleklass till åk 1 17 maj publicering av nya åk 1 23 maj överlämning från förskoleklass till åk 1 9 oktober uppföljning av nya åk Tidsaxel för överlämning mellan åk 3 och åk 4 17 april planeras de nya fyrorna intern bland skolpersonal 15 maj överlämning av elever från åk 3 till åk 4 efter särskild kallelse 17 maj publicering av de nya fyrorna i SchoolSoft 30 maj överlämning från åk 3 till åk 4 25 september uppföljning av nya fyrorna 9.1. Rutin vid överlämning från S:t Persskolan S:t Persskolan är en skola som omfattar förskoleklass till och med årskurs 3. Skolan har ca 220 barn under läsåret 2013/

10 t Inom skolan bedrivs sedan ett par år ett omfattande arbete att förändra attityder och förhållningssätt bland personalen i syfte att skapa förutsättningar för att ta hand om alla barn/elever och ge alla en chans att klara skolgången. Arbetet kring barnen/eleverna är organiserat kring arbetslagen. De är nyckeln. Arbetslagen arbetar mera flexibelt numera. Som personal går man i och ur möten med elever, eleverna blir inte beroende av en lärare. Det finns en ledare i varje arbetslag. Arbetslagen träffas varje vecka, och dessutom träffas personalen ämnesvis. Information från rektorn når alla. Nyordningen uppfattas vara bättre, enligt en intervjuad lärare. Mycket handlar om vår inställning, fortsätter lärare och säger: Tror vi att vi kan hjälpa och stötta och att det gör skillnad för barnen blir det så. Förr agerade vi som att det alltid skulle finnas några som inte klarade sig. Man vill också komma bort från tanken att barnen/eleverna inte kan något när den mottagande enheten tar över. Man arbetar med att integrera, bygga vidare på annans arbete och kunskap i syfte att hjälpa och stärka eleverna. Speciallärare och specialpedagoger är delaktiga i arbetslagens arbete. Enligt rektorn arbetar förskolan numera mycket mer med matematik, språk och naturkunskap i sin verksamhet. Det gör att barnen är mer mogna när de kommer till förskoleklass än de var tidigare. Läroplanen är ny från Den har bara gällt i två år. De som går i åk två nu kan mycket mer nu än tidigare, enligt specialpedagogen. Nyckelämnet i skolan är svenska. Förstår man språket har man lättare att ta till sig kunskap om andra ämnen. I S:t Persskolan är det fokus på svenska och matte. I en årskull är det ca 10 av 60 barn som behöver någon form av extra stöd, det gäller främst i matematik och svenska. Skolan erbjuder läxhjälp för elever i åk 2 och 3 om föräldrar inte kan stötta sina barn på fritiden. På skolan arbetar man systematiskt med att värdera behovet av insatser och numera beslutas tidigare om insatser än förr. För några sedan fanns en tanke om att elever mognade olika tidigt och de som inte hade så lätt för sig i början tilläts mogna innan man övervägde insatser. Nu identifieras dessa barn tidigt och bedöms insatser vara nödvändiga sätts de in. Det sätts då in ett åtgärdsprogram som kommuniceras med barnet, föräldrarna och ansvarig lärare. Programmet följs upp. Det är tidiga insatser som gäller och grundinställningen bland personalen är: Inget barn är kört! All personal har fått utbildning kring neuropsykiatriska sjukdomar Resurser Skolan har bara lärare plus specialpedagoger och speciallärare nästan inga elevassistenter. Skolan har en grundskolelärare som jobbar i förskoleklass för att sedan följa med barnen upp i grundskolan. Det uppfattas vara ömsesidigt utvecklande mellan yrkesgrupper och ett extra stöd kring eleverna Barn med särskilda behov Överlämning av elever till nästa stadium i skolan och som är i behov av fortsatt särskilt stöd sker med elevhälsan plus föräldrar närvarande. Den mottagande skolans personal har kunskap om vilka elever som har åtgärdsprogram, vilket stöd de behöver och vad som behöverföljas upp. Det är ofta något fler pojkar än flickor som behöver särskilt stöd. 10

11 t 9.4. Katarinaskolan Det är en grundskola för stadierna 4-6 skola. På skolan går omkring 200 barn och det finns två specialpedagoger och några elevassistenter. Skolan är både mottagande skola för elever som kommer från S:t Persskolan och ansvarar för överlämnade till Petrus Magni skola Tidsaxel för överlämning från åk 6 till åk 7 8 maj planering för att bilda nya åk 7 31 maj publicering av nya åk 7 i SchoolSoft 4 juni information till nya åk 7 elever och föräldrar om nya skolan 5 juni överlämning av elever från åk 6 till åk 7 9 oktober uppföljning av nya åk Rutiner vid mottagandet Det finns en plan som utarbetats tillsammans mellan enheterna. På Katarinaskolan lyssnar man in de nya eleverna som skall komma, vilka behov de har och om det är något särskilt man skall tänka på. Skolan accepterar fullständigt den information som ges och bygger vidare på de bedömningar som är gjorda för elevens fortsatta utveckling. Nu i början av höstterminen tog man emot mellan 60 till 80 elever. Överlämnandet består av två delar: klassvis om det inte är något speciellt enskilt om det finns åtgärdsprogram Vid överlämningen nu i höstas var det en handfull elever som hade åtgärdsprogram. Det är ungefär samma nivå år efter år, enligt specialpedagogen på skolan. Föräldrarna är med om eleven har ett särskilt åtgärdsprogram. Vid enskild överlämning informeras skolans mottagande lärare, specialpedagog och rektor fullständigt om eleven, förutsättningar, behov, gjorda insatser och ev diagnoser. Det finns inte några vattentäta skott mellan stadierna, enligt rektorn. De kunskapsmässiga resultaten från trean gås också igenom. Efter detta är man på den mottagande skolan klar över vilka insatser som eleven behöver ha fortsättningsvis. Målsättningen är att det inte skall bli något glapp i samband med överlämningen.. En del åtgärdsprogram avslutas under åren på Katarinaskolan, andra tillkommer. Programmen ändras vid behov. På Katarinaskolan används inte någon form av samlad blankett med information om eleverna, liknade den blankett som finns i förskolan Rutiner vid överlämning Den går till på i princip samma sätt då som när vi tar emot, bara med den skillnaden att det är vårt ansvar att sköta överlämningen, säger rektorn i intervjun. Normalt brukar vi ha en handfull individer som lämnar vår skola med åtgärdsprogram. Ofta handlar det då om barn som har neuropsykiatriska diagnoser. Det är inte ovanligt att dessa barn också har kunskapsmässiga brister. Resten av eleverna överlämnas genom klassvis överlämning, dvs. man går då inte igenom varje enskild individ. Det nya betygssystemet mäter elevens förmåga att nå kunskapsmålen. Detta slår hårt mot vissa elever, enligt specialpedagogen. I betygen förr mättes både prestation och kunskap så även om en elev kanske inte hade nått kunskapsmålen kunde de bedömas efter hur hårt de hade arbetat för att nå målen. 11

12 t Skolan arbetar kontinuerligt med kunskapsmässiga diagnosprov, ofta räcker det med avstämningar i svenska och matematik, enligt specialpedagogen på skolan. Som komplement finns dessutom nationella prov. Dessa gäller även numera för åk 3. Med stöd av de olika proven konstateras om och i så fall vad eleven behöver för stöd. På skolan anses att man inte har tillräckligt med resurser att stötta alla elever. Man vill ge mer tid till eleverna. Enligt rektorn behövs en tjänst till som specialpedagog för att klara alla åtaganden Kommentar till arbetsplanen Det finns en struktur för överlämnandet. Den följs genomgående för alla stadier. Den tillgodoser momenten planering, beslut, överlämning och uppföljning. Arbetsplanen innehåller ingen dokumentation om syftet med överlämningen, formen för föräldrarnas medverkan, hur elevernas individuella utvecklingsplaner skall stämmas av eller vilka andra moment som skall checkas av i samband med överlämningen. Detta hanteras i den muntliga överlämningen, enligt samstämmiga uppgifter vid intervjuerna. I normalfallet kan den muntliga överlämningen ofta sägas fungera väl, men för att säkerställa en systematisk hantering rekommenderas kommunen ändå att komplettera arbetsplanen på detta område Elevhälsan med ibland Elevhälsan medverkar regelbundet vid överlämningar då det konstaterats att en elev har behov av särskilt stöd och vid överlämning mellan åk 6 och åk 7 för att biträda i diskussioner om klassammansättning. Chefen för Elevhälsan framhåller i sin intervju att skolorna numera blivit mycket bättre på överlämning av elever än tidigare. Samtidigt framhålls att det starka fokus på kunskapsinhämtning numera gör att fler elever uppfattas vara i behov av särskilda insatser av olika slag. Med de nya betygskraven ökar behovet av att mäta kunskapen vilket gör att Elevhälsan kopplas in oftare nu samtidigt som fler elever uppfattas få svårt att leva upp till kunskapsmålen, trots att de uppfattas normalbegåvade, enligt chefen för Elevhälsan Övergripande syn på överlämningen - Intervju med grundskolechefen Enligt grundskolechefen är överlämningen ett utvecklingsområde. De olika stadierna har inte sett på frågorna på samma sätt. Den avlämnade enheten har bedömt elevens utifrån sina utgångspunkter medan den mottagande skolan värderat kunskapen annorlunda. Ofta har mottagande skola ansett att eleverna inte nått så långt som man skulle ha rätt att förvänta. En avlämnande enhet uppfattade t.ex. att eleverna hade nått 90 procent av den kunskap de behövde för att flyttas upp till ett högre stadium. Den mottagande skolan uppfattade kanske att eleverna hade nått 75 procent. Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete med att skapa en samsyn över stadierna. Den börjar göra sig gällande i alla led, även om det återstår en del innan man kan anse att man har fullständig överensstämmelse i bedömningarna. Till förbättringarna hör också att enheterna upp till åk fyra redan tidigt sätter in åtgärder för att stötta en elev än att som förr avvakta i tron att mognaden kommer successivt. Skolorna lägger mycket ansträngningar på att skapa en gemensam referensram för bedömningsgrunderna. Tre gånger om året genomförs studiedagar där dessa frågor diskuteras. Utöver det genomförs konferenser där de gemensamma begreppen definieras och tolkas i syfte att skapa samsyn kring de pedagogiska bedömningsgrunderna. Det finns en uttalad strävan att nå ett gemensamt synsätt och numera uppfattas alla inblandade ha tagit till sig innebörden av samverkan, enligt grundskolechefen. 12

13 t Grundskolechefen anser att överlämningen inom grundskolan kan beskrivas i tre huvudgrupper: Kollektivt, när inte några specifika aspekter är aktuella för elever i en klass t.ex. Individuellt, om eleven har åtgärdsprogram, gäller dock inte alla med åtgärdsprogram Elever som kräver särskilt överlämnade och där även vårdnadshavarna deltar i överlämnadet Det finns däremot inte någon enhetlig dokumentation för varje individ för närvarande, en brist som grundskolechefen vill åtgärda framöver. Vid överlämningen får mottagande enhet dokumentera uppgifterna själv. Behövs åtgärdsprogram är de dock dokumenterade av avlämnande enhet. Det finns planer på att ta fram en gemensam blankett/mall där man dokumenterar uppgifter för varje elev som t.ex. starka sidor, mål som individen har och uppgifter som det är viktigt för individen att tänka på bl.a. Vid överlämningen finns följande resurser tillgängliga: speciallärare, rektor, föräldrar och elevhälsa. Enligt grundskolechefen finns det numera tillräckligt med resurser, förr fanns inte spetskompetens (specialpedagoger) i åk 7-9. Grundskolechefen pekar också på att det nya betygssystemet underlättar betygssättningen samtidigt som det kan försvåra för individer att få godkända betyg i och med att betygssystemet enbart skall mäta kunskapsinhämtning. I det tidigare systemet kunde lärare också ta hänsyn till elevens ambition, vilja och kraft, även om eleven inte nått fullständigt upp till kunskapskravet. Det är inte möjligt i det nya systemet. 10. Svar på revisionsfrågorna I granskningen skulle sex frågor besvaras. Fråga: Vilka system finns vid överlämning mellan olika stadier? Svar: Det bedrivs ett arbete bland personalen som syftar till attitydförändring. Målsättningen i skolan är att det är personalens förhållningssätt som avgör om och hur många av barnen som inte får chans till eget lärande och egen utveckling. Ett annat inslag i skolans förändringsarbete är att snabbt identifiera behoven och inte som förr, kanske - avvakta tills individen mognar. Det nya arbetssättet har tillämpats i ett par år, sedan läroplanen 2011 infördes så det dröjer sju år innan dessa barn slutar åk nio för att börja på gymnasiet. Systemet innebär att avlämnande enhet ansvarar för överlämningen och mottagande enhet bygger vidare på de erfarenheter och insatser som gjorts tidigare. Ambitionen är att barnet/eleven skall uppfatta sin skolgång som en integrerad process, oavsett vilka stadier eleven gått igenom. Enligt skollagen (kap 3 3) skall alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar skall kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst skall uppnås skall ges ledning och stimlans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Mellan förskola och förskoleklass finns en skriftlig dokumentation som lämnas med för varje barn om vårdnadshavare tillåter. Någon motsvarande dokumentation finns inte vid överläm- 13

14 t ning mellan andra stadier. Där sker överlämningen genomgående gruppvis. I de fall barnet/eleven har särskilda behov dokumenterade görs överlämningen individuellt. Målsättningen med all överlämning, oavsett stadium, är att mottagande enhet bygger vidare på avlämnande enhets arbete, uppnådda resultat och rekommendationer. Fråga: Hur är ansvarsfördelningen utformad vid överlämningen? Svar: Det är avlämnade enhet som ansvarar för att överlämningen sker. Överlämningen sker i två grupper: kollektivt och individuellt. Den kollektiva överlämningen avser en hel grupp/klass och där gruppen beskrivs. Den individuella överlämningen avser barn/elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Den överlämnande enheten informerar om de enskilda elevernas situation, behov av fortsatt stöd, ev. diagnoser (Asberger ADHD, eller motsvarande). Föräldrarna medverkar vid dessa överlämningar och informerar också om sina barn och vilket stöd de behöver. Det finns en skillnad mellan förskola och grundskola enligt lagstiftningen. När barnen lämnar förskola för förskoleklass informeras om förskolans arbetssätt, förhållningssätt, det generella arbete som gjorts, men ingen information om barnets kunskapsinhämtande el.dyl. När barnet/eleven går från ett stadium i grundskolan till ett annat informeras både om strävansmål och kunskapsmål. Skolorna arbetar kontinuerligt med olika kunskapstester i svenska och matematik för att se på vilken nivå eleven befinner sig och utifrån det vilket ev. behov som individen har behov av för att nå målen. Fråga: Är det tydliggjort vad barnen/eleverna skall ha uppnått innan de lämnar ett stadium för ett annat? Svar: Inom grundskolan görs löpande kunskapstester och det finns också nationella prov för avstämning etc. Dessa testillfällen ligger till grund för övervägande om vilka ev. ytterligare åtgärder som kan bli aktuella för eleverna. Om skolan upptäcker att behov av stödinsatser föreligger tas beslut om åtgärdsprogram. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses och hur åtgärder skall följas upp och utvärderas. Eleven och dennes vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Omkring tio procent av en årskull som byter stadium behöver särskilda stödinsatser. Andelen är relativt konstant. I många fall har dessa elever någon neuropsykiatrisk diagnos. På skolorna finns speciallärare och specialpedagoger för att hjälpa till. Det finns också ett särkilt elevvårdsteam. Fler av dem som har åtgärdsprogram har det under hela skolgången, men det finns också gott om exempel där en elev avslutat insatser och kan följa den ordinarie undervisningen. Det finns också elever som under sin skolgång råkar ut för omständigheter som medför att de under en tid behöver särskilt stöd. Fråga: Finns det en plan för mottagande verksamhet att arbeta efter för att ge fortsatt stöd för barn/elever för att de skall nå de mål som eleven skall nå i den mottagande verksamheten? Svar: Ja. Skolorna bygger vidare på vad avlämnade stadier rapporterar. Fråga: Vilka erfarenheter har berörd personal av överlämningen? 14

15 t Svar: Erfarenheten är övervägande positiv. Skolorna arbetar numera mycket mer integrerat över stadiegränser än förr, vilket gör att man därigenom hoppas kunna stötta eleverna bättre, snabbare och mer samordnat än förr. Fråga: Vilka erfarenheter har berörd personal av uppnådda resultat? Svar: Med hänsyn till att den nya läroplanen är från 2011 är det för tidigt att uttala sig om vilka effekter arbetssättet har. 11. Bedömning I bedömningen av ändamålsenligheten kring samverkan har vi utgått från att Det skall finnas en handlingsplan för överlämnandet med mål och innehåll Det skall finnas en aktivitetsplan för olika typer av aktiviteter som genomförs för att underlätta överlämnandet mellan stadier Det skall finnas ett utpekat funktionsansvar för olika delar i genomförandet av aktiviteterna Det bör finnas en dokumentation kring överlämnandet Det skall finnas en typ av internkontroll, dvs. checklista på att momenten är gjorda och vilka erfarenheter som gjorts Granskningen har visat att en del av dessa utgångspunkter finns beaktade och andra inte. Bedömningen är att hanteringen delvis är ändamålsenlig. Frågan om en systematisk hantering av överlämning av barn/elever kan behöva utvecklas ytterligare något, vilket också planeras. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas att ta fram en handlingsplan med mål och innehåll för vad överlämningen skall syfta till. Nämnden behöver också klargöra vilka moment som skall ingå så att en internkontroll kan säkerställa att det finns ett systematiskt arbete kring överlämning av elever mellan olika stadier. 15