i behov av särskilt stöd Motala kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av gymnasieskolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd Motala kommun Håkan Lindahl December 2011

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Bakgrund och uppdrag Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga Avgränsning och metod 3 3 Granskningens resultat Styrdokument Resursfördelning Rutiner för att upptäcka och utreda elevs stödbehov Arbetet med åtgärdsprogram Organisation av stödet till eleverna 6

3 1 Sammanfattning och revisionell bedömning Den revisionsfråga som ska besvaras i granskningen är Säkerställer bildningsnämnden att gymnasieskolorna har en ändamålsenlig organisation så att elever ges det stöd de behöver för att kunna fullfölja sin gymnasieutbildning? Den samlade bedömningen utifrån genomförd granskning är att nämnden i tillräcklig utsträckning säkerställer detta. Det finns inga centralt framtagna styrande dokument för hur skolorna ska arbeta med stödet till eleverna eller hur åtgärdsprogrammen ska hanteras. Skolorna har dock själva, utifrån kraven i den nya skollagstiftningen, nyligen utarbetat rutiner och stöddokument f ör arbetet. Granskningen visar att det på båda skolorna finns väl fungerande organisation, arbetssätt och rutiner för arbetet med stöd till eleverna. Båda gymnasieskolorna bedöms ha fungerande rutiner för att identifiera elever i behov av stöd. Informationsöverföringen från grundskolan inför elevernas övergång till gymnasiet bedöms i allt väsentligt fungera bra. Resursfördelningen till skolorna för att hantera de ökande behoven av stöd till eleverna kan behöva ses över. Ett första fall i en annan kommun där en skola har minskat stödet till en elev pga. behov av besparingar har avgjorts till kommunens nackdel i förvaltningsdomstolen. Förslag till åtgärder: Nämnden bör fortsättningsvis systematiskt följa upp hur respektive skola arbetar med att ge stöd till de elever som riskerar att inte nå målen. Nämnden bör även diskutera hur behoven av resurser för stödet till elever ska utformas och dimensioneras i framtiden. På gymnasieskolorna bör man löpande diskutera utformningen och hanteringen av åtgärdsprogrammen så att man uppfyller skollagens krav. 1 av 7

4 2 Bakgrund och uppdrag 2.1 Bakgrund Fr.o.m. juli 2011 gäller en ny skollag som bl.a. reglerar skolornas ansvar och hantering av elever som kan ha behov av särskilda stödinsatser. I den nya skollagens 3:e kapitel 8 sägs följande om stödinsatser till elever: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektor ska se till att elevens behov av stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd I lagens 9 sägs följande angående åtgärdsprogram: Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Det är viktigt att syftet med åtgärderna är så konkreta att programmet kan följas upp och utvärderas. Utvärderingen ska visa vad eleven, föräldrarna och skolan tycker har fungerat bra respektive mindre bra, så att stödet hela tiden kan förbättras. 2.2 Uppdrag och revisionsfråga På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Motala kommun har PwC Kommunal sektor granskat gymnasieskolornas insatser för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig för granskningen är konsulten Håkan Lindahl. Granskningen ska ge svar på följande revisionsfråga Säkerställer bildningsnämnden att gymnasieskolorna har en ändamålsenlig organisation så att elever ges det stöd de behöver för att kunna fullfölja sin gymnasieutbildning? För att kunna besvara revisionsfrågan har följande frågeställningar/områden granskats: Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner för att tidigt uppmärksamma, utreda dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som har svårigheter i skolarbetet? Skapar resursfördelningen och organisationen likvärdiga förutsättningar för eleverna? Utvärderas arbetet av rektor? 2 av 7

5 Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? 2.3 Avgränsning och metod Granskningen har avgränsats så att den endast omfattar verksamheten i gymnasieskolorna men inte gymnasiesärskolan. Granskningen har genomförts genom intervjuer med rektorerna vid kommunens två gymnasieskolor. Dessutom har genomgång och analys gjorts av olika dokument från respektive gymnasieskola som belyser hur arbetet med elever i behov av stöd sker. 3 Granskningens resultat 3.1 Styrdokument Granskningen visar att man inom bildningsförvaltningen centralt inte tagit fram några särskilda rutiner eller andra styrdokument som reglerar hur gymnasieskolorna ska arbeta med stödet åt elever som har behov av detta. De rutiner mm. som på de båda gymnasieskolorna styr arbetet med elever i behov av stöd har utarbetats lokalt. Inför den nya skollagens införande och kraven på hur beslutsgång mm. kring stödet till elever ska utformas har de båda gymnasieskolorna i samverkan tagit fram ett flödesschema för baselevvård och åtgärdsprogram. Man har även utarbetat en blankett för åtgärdsprogram samt en rutin med blankett för Kartläggning av elevens skolsituation. I dokumentet redovisas stegvis hur skolorna ska arbeta med att identifiera och hantera elever som har någon form av problem med sin skolgång. Dokumentet anger tydliga steg och ansvar för de olika stegen. Granskningen visar att arbetsmodellen börjat tillämpas på både Carlsund och Platengymnasiet. 3.2 Resursfördelning Gymnasieskolorna får ett samlat anslag, en elevpeng, från bildningsnämnden. Skolorna får sedan organisera verksamheten utifrån tilldelade resurser och fördela dessa till bl.a. insatser för att stödja de elever som har behov av detta. Utöver elevpengen har Carlsund en riktad resurs motsvarande knappt 2 tjänster. Denna resurs är fördelad i extratimmar till ett antal lärare. Utöver detta har Carlsund även en elevassistentresurs på motsvarande 1,75 tjänst varav 1 nyttjas inom introduktionsprogrammet. På Platengymnasiet finns, utöver elevpeng, en resurs motsvarande 0,7 tjänst som fördelats i timmar på ett antal lärare. Skolan har även en särskild resurs motsva- 3 av 7

6 rande tre elevassistenter som arbetar med stöd ute i klasserna mot en grupp elever med neuropsykiatrisk problematik. De intervjuade rektorerna uppger att antalet elever med behov av någon form av stöd ökat under senare år. Detta innebär krav på fler och olika insatser för att stötta eleverna så att de når kunskapsmålen i alla ämnen. Av ekonomiska skäl har man tvingats göra neddragningar t.ex. genom att minska möjligheterna till gruppdelning i vissa ämnen. Detta innebär att elever inte kan ges stöd i ordinarie undervisning vilket i sin tur lett till att behovet av enskilt stöd har ökat. Denna situation uppfattas som något av moment 22 då skolan är skyldig att ge eleven det stöd den behöver för att klara sin skolgång. 3.3 Rutiner för att upptäcka och utreda elevs stödbehov Inför starten i åk.1 har man s.k. överlämnande konferenser mellan grundskolan och gymnasieskolorna. Vid dessa diskussioner får gymnasieskolorna en första bild av de elever som har haft problem på grundskolan. Samtliga lärare i arbetslagen informeras om de elever som har problem. Denna information är en viktig del i underlaget för gymnasieskolornas planering av hur man ska skapa sin organisation kring de elever som har någon form av stödbehov. Gymnasieskolorna uppger att överlämnandekonferenserna i huvudsak fungerar väl och att grundskolorna överlag lämnar korrekt och fullständig information om elevernas tidigare skolsituation. Ett problem är att det kan ske förändringar i elevers situation, såväl positiva som negativa, efter det att man haft överlämnandekonferensen. Man genomför även vissa tester i åk. 1 främst vad gäller läs- och skrivkunskapen hos eleverna. På Platengymnasiet har varje lärare som har en åk 1 i svenska ett enskilt samtal med varje elev om tidigare eventuella problem och stöd. I svenska genomförs inga direkta tester på samtliga elever, utan eleverna lämnar in skriftliga arbeten och om läraren då ser att en elev har skrivproblem slussas eleven till specialläraren för professionella test i läs- och skrivkunskap. På båda skolorna görs vissa tester i engelska och matematik. Testerna är ett viktigt komplement till övrig information om eleverna. På båda skolorna är det i första hand lärare och mentorer som under läsåret fångar upp elever som kan ha behov av stöd av något slag med sin skolgång. Vid klasskonferensen vid mitten av terminen går man alltid igenom samtliga elevers skolsituation. De elever som riskerar att inte nå målen i något ämne fångas då upp om det inte skett redan tidigare under terminen. Den nya rutinen som införts innebär att mentor/lärare börjar med att samtala med eleven och eventuellt vårdnadshavaren då man upplever att eleven har problem med sin skolgång. Man tydliggör problemen och möjligheterna och diskuterar vad skolan respektive eleven kan göra åt situationen. I många fall kan denna diskussion räcka för att en elev ska förbättra sitt skolarbete och resultat. 4 av 7

7 Om det trots allt inte sker någon förbättring lyfter man frågan till arbetslaget för en mer ingående diskussion. Man kan då även ta hjälp av den kartläggningsblankett som tagits fram. I denna dokumenterar man bl.a. dagsläget för eleven, vad som gjorts hittills, om det är problem i flera ämnen, hur frånvaron ser ut om det finns tidigare åtgärdsprogram samt vilka åtgärder som kan sättas in. Denna genomgång kan leda till att man tillsammans med eleven bedömer att de åtgärder som kan göras inom arbetslaget är tillräckliga för att eleven ska klara sin skolgång och nå kunskapsmålen. I det fallet upprättas inget åtgärdsprogram. Man kan i arbetslaget också komma fram till att det finns behov av mer omfattande utredning för att avgöra stödets omfattning och inriktning. I dessa fall anmäler mentor ärendet till kurator som i sin tur informerar rektor. Enligt den nya rutinen kommer rektor sedan att i dialog med elevvårdsgruppen och mentor att gå igenom underlaget för att sedan fatta beslut om att en utredning om behovet av stöd till eleven ska inledas eller inte inledas. Om beslut om utredning fattas av rektor kan uppdraget att genomföra utredningen ges antingen direkt till mentor eller till den som anses lämpad i just det ärendet t.ex. undervisande lärare eller elevvårdsgruppen. Utredningen ligger sedan till grund för rektors beslut om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Uppdraget att upprätta åtgärdsprogram ges därefter normalt till mentor. 3.4 Arbetet med åtgärdsprogram I den nya skollagen är det rektors ansvar att se till att det görs en utredning för att avgöra om en elev är i behov av särskilt stöd eller inte. Rektor kan delegera ansvaret men då skall rektor även fastställa tydliga regler för hur delegationsbeslutet ska återrapporteras. Det beslut som fattas om att man ska eller inte ska upprätta ett åtgärdsprogram för en elev är numera möjligt att överklaga, vilket vårdnadshavare/elev ska informeras om. En besvärshänvisning ska därför lämnas till vårdnadshavaren/eleven. Ansvaret att utforma åtgärdsprogram vilar främst på mentorn. Denne gör sällan arbetet ensam utan man diskuterar inom arbetslaget hur stödet till eleven ska utformas. Även personal från elevhälsogruppen kan delta i dessa diskussioner. Granskningen visar att åtgärdsprogram alltid upprättas då en elev riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Däremot upprättas inte alltid åtgärdsprogram där skolan och eleven är överens om insatser och där man gör bedömningen att eleven med dessa insatser kommer att nå målen. Det kan röra sig om elever som varit frånvarande pga. sjukdom eller som av annan anledning tillfälligtvis kommit efter i skolarbetet i något eller några ämnen, men som i övrigt inte har några problem med sin skolgång.. En särskild blankett för åtgärdsprogram finns framtagen och ska användas på skolorna. Blanketten har tydliga rubriker där man ska notera elevens respektive sko- 5 av 7

8 lans syn på situationen, elevens styrkor och svagheter, kortsiktiga respektive långsiktiga mål, konkreta åtgärder samt när uppföljning ska ske. Uppföljning av åtgärdsprogrammen sker vid den tidpunkt som angivits i åtgärdsprogrammet men även i samband med mitterminskonferensen, då samtliga elevers skolsituation gås igenom. Uppföljningen av åtgärdsprogrammet görs på en särskild blankett där man anger vilka av målen som uppnåtts och vilka man eventuellt måste arbeta vidare för att nå. Även nya mål kan noteras liksom andra konkreta åtgärder. Det finns även en särskild ruta där man kan notera att åtgärdsprogrammet avslutas för att målen är uppfyllda och behov av stöd inte längre finns. Intervjuerna visar att kunskapen hos lärarna om hur åtgärdsprogramman ska upprättas och utformas varierar. Viss utbildning har skett tidigare, men de intervjuade rektorerna uppger att det finns behov av att löpande diskutera arbetet med åtgärdsprogrammen och hur de ska utformas. Eftersom rektor nu skriver under samtliga åtgärdsprogram får man en bra samlad bild av programmens kvalitet. Man kan då också direkt ta upp en diskussion med ansvarig mentor om man bedömer att ett åtgärdsprogram bör förtydligas eller på annat sätt ändras. 3.5 Organisation av stödet till eleverna Båda gymnasieskolorna betonar att det stöd som en elev kan behöva i första hand ska lösas inom den klass där eleven går. Om detta inte är tillräckligt har skolorna skapat komplement som på olika sätt kan ge eleverna stöd. På Carlsund har man avsatt resurser för olika lärare som på måndagar och onsdagar arbetar på något som kallas Stödet. Där finns 4 timmar avsatt för undervisning i matematik och 2 timmar för vardera svenska och engelska samt 1 timma för SOämnen. För elever med åtgärdsprogram inom något av dessa ämnen har man oftast skrivit in att eleven ska gå på Stödet för att få hjälp. Man dokumenterar också att dessa elever verkligen går på den tid som avsatts. Det finns även elever som inte har åtgärdsprogram men där man kommit överens om att eleven ska gå på Stödet för att få den hjälp man enats om. Även elever som vill läsa upp sina betyg har möjlighet att gå till Stödet för att få extra hjälp. På Carlsund har man även två lärare som arbetar med stöd inom läs och skrivområdet ute i klasserna och på introduktionsprogrammet. På Carlsund har man även organiserat en s.k. NP-grupp bland lärarna. En lärare från varje program ingår i gruppen liksom kurator. Gruppen arbetar med de elever som har en uttalad neuropsykiatrisk problematik. Gruppen har skapats för att man gemensamt ska kunna diskutera olika frågor som rör denna elevgrupp och hur man på bästa sätt kan stötta dessa elever. En särskild lärare arbetar vid behov också direkt ute i klasserna med coachning till lärare. 6 av 7

9 På Platensgymnasiet har man organiserat en rad olika stödinsatser. Grunden för resursfördelningen till stödinsatserna utgörs av lärarnas uppdragstid som skolledningen fördelar till olika stödformer. Man håller i detalj reda på hur varje lärares uppdragstid nyttjas och kan därigenom få ut timmar som kan planeras in för stödet till eleverna. Det finns ett generellt ämnesstöd i matematik och språk. För matematik finns avsatt 20 % av en tjänst och för språk 10 %. Stödet i matematik sker i form av en mattestuga under tre timmar en dag i veckan och delas mellan två lärare. Stödet i språk ges en timma i veckan och sköts av en lärare per språk varför många lärare är inblandade i språkstödet. Man har även ett planerat ämnesstöd i olika ämnen främst inom SO-området. Stödet omfattar 20 % av en lärartjänst som är fördelat på flera olika lärare. Stödtid finns planerad två timmar i veckan fördelat på två olika dagar och kan ges till elev vid tillfälle och vid behov. Skolan har också en stödgrupp för elever med neuropsykiatriska diagnoser. Här finns tre tjänster som elevassistenter med uppgift att stödja eleverna genom att strukturera tillvaron och studierna mm. Man har även fördelat 70 % av en tjänst på flera olika lärare för att stödja dessa elever. Skolan har avsatt 10 % av en tjänst så att enskilda lärare får extratid utöver ordinarie arbetstid för att kunna ge enskilt ämnesstöd till elever vid behov. Man har även ett specialpedagogiskt stöd i svenska på 40 %, mest för enskilt stöd, 70 % i matematik varav 25 % enskilt stöd samt 50 % i engelska. Dessa insatser görs av speciallärare. Utöver denna organisation använder sig skolorna av förlängda kurser för de elever som inte klarar att nå målen på ordinarie kurstid. Elever kan också få förlängd studiegång, dvs. påbörja ett fjärde skolår för att läsa in de ämnen man ej fått godkänt i. För närvarande finns på Platengymnasiet elever som har förlängd studiegång. Slutligen finns också möjligheter för elev att gå om en klass, vilket skolledningen upplever i de flesta fall vara ett bättre alternativ än att starta ett fjärde skolår. På båda gymnasiekolorna finns också möjligheter för eleverna att gå på sommarskola för att läsa upp ett eller flera ämnen. Sommarskolan brukar ge gott resultat och ger ofta eleverna bättre förutsättningar att kunna följa undervisningen på skolan när man slipper kämpa för att på ordinarie skoltid läsa upp ett eller flera ämnen. 7 av 7