Stöd och anpassning i förskolan/skolan

Transkript

1 Stöd och anpassning i förskolan/skolan - vad säger skollagen? Din patientförening när bindväven inte fungerar

2 Innehåll Sid 5 Individuella behov Sid 5 Åtgärdsprogram Sid 6 Skaffa dig kunskap Sid 6 Skollagen Sid 8 Kapitel 3 Sid 9 Kapitel 8 Sid 10 Betyg Sid 11 Förberedelser inför mötet med förskola/skola Sid 12 Att framföra klagomål och överklaga Sid 14 Hur gör jag när jag anser mitt barn är i behov av anpassning eller särskilt stöd? Sid 15 Vill du läsa mer? Redaktör: Marie Falk Layout: Jeanette Alfredsson Foto och illustrationer: Ehlers-Danlos syndrom Riksförbund 2019 Riksförbundet Ehlers-Danlos syndroms texter är licensierade under Creative Commons. Du får gärna använda materialet under förutsättning att källan framgår tydligt och att det görs utan ekonomisk vinst. PDF-dokument får endast laddas ner för eget bruk och utskrift, men däremot får du gärna länka till dem. Bilderna får endast användas av Riksförbundet Ehlers-Danlos syndrom. 2

3 P En del barn behöver mer hjälp än andra för att klara skolarbetet eller en dag på förskolan. Behovet av särskilt stöd kan ha fysiska, psykiska, sociala eller andra orsaker. Det kan vara tillfälligt eller bestå under hela förkole/skoltiden. Skollagen reglerar barnens/elevernas rätt till stöd och förskolan/skolan ska utgå från det enskilda barnets/elevens behov. Det krävs alltså inte en diagnos för att ha rätt till stöd i förkolan/skolan. Vad skall man då göra om man anser att ens barn är i behov av anpassning eller särskilt stöd? Det bästa för ett gott samarbete mellan hemmet och förskolan/skolan är förmodligen inte att komma med skollagen i högsta hugg och kräva sina rättigheter. Men om man upplever att förskolan/skolan inte tar barnets behov på allvar kan det vara bra att känna till vad lagen säger och på vilket sätt förskolan/skolan är skyldiga att utreda och anpassa. 43

4 4

5 Individuella behov Alla barn är olika och har olika behov. Detta gäller även för våra barn med (eller utan) EDS- diagnos. Vissa kan behöva ett omfattande stöd eller anpassningar medan andra har betydligt mindre behov och där några få anpassningar räcker för att få en fungerande vardag. Det är därför viktigt att få igång en dialog där föräldrarna beskriver sitt barns behov. I samtal med den ansvariga pedagogen kan man ringa in vad som kan göras på avdelningen/ i klassrummet i ett första steg. Ofta kan små anpassningar vara till god hjälp. Det är viktigt att på ett tidigt stadium få till ett samarbete mellan föräldrar och pedagoger där man har gemensamt fokus på att hitta lösningar. Även om anpassningarna inte enligt lagen måste dokumenteras så är det något som du som vårdnadshavare kan kräva att det görs. Alla vinner på att det ni kommit överens om, vad ni provat och hur det fungerat- både bra och mindre bra resultat av anpassningarna dokumenteras. Åtgärdsprogram Ibland behövs större anpassningar eller särskilt stöd. Då är det förskolechef/rektor som ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp det behöver för att utvecklas och nå målen i läroplanen. Om barnet går i skolan skall ett åtgärdsprogram upprättas. Detta är inte nödvändigt i förskolan men det finns inget som hindrar att det görs även där. Åtgärdsprogram kan låta krångligt men det är ett otroligt viktigt dokument för både skolan och er som familj. Man kan säga att det är en form av skriftligt kontrakt och en konkret plan för vilken form av särskilt stöd eleven behöver för att uppnå kunskapskraven. I åtgärdsprogrammet skall också stå när åtgärderna skall utvärderas och du (och ditt barn) skall vara med och ge er syn på och kunna komma med konkreta förslag på åtgärder. 5

6 Skaffa dig kunskap Både förskolan och skolan har regler och rutiner för hur man skall agera när ett barn har behov av särskilt stöd eller anpassningar för att utvecklas och nå kunskapskraven i skolan. Trots detta vet vi att det inte alltid fungerar. Ekonomi är inte ett skäl för förskolan/skolan att inte följa lagen utan det är barnets/ elevens behov som skall styra. I första hand bör man försöka ha en dialog med pedagoger/ förskolechef/ rektor. Om man inte har kunskap om vad lagen säger kan det vara lätt att känna sig frustrerad och hjälplös i dessa samtal speciellt om man har oturen att hamna i en verksamhet som brister i sitt uppdrag. Då är det ännu viktigare att själv känna till vad skollagen säger och därför kommer här en kort genomgång av vad lagen föreskriver. Skollagen Skollagen gäller för alla skolformer. Det betyder att verksamheten i förskolan, förskoleklasser, fritidshem och skolan regleras i skollagen. Den innehåller grundläggande bestämmelser för alla dessa verksamheter. I skollagen regleras rättigheter och skyldigheter för barn, elever och deras vårdnadshavare. Där finns också beskrivet skolans och huvudmannens ansvar för verksamheten. Skollagen reglerar alltså alla skolformer och det spelar ingen roll om ditt barn går i kommunal skola eller enskild (privat) skola. När det står huvudman så kan det alltså vara t.ex. kommunen eller styrelsen i ett föräldrakooperativ eller ägaren av en privat skola. Det är därför viktigt att veta vad som menas med huvudman eftersom det är hos denne som man kan överklaga beslut kring särskilt stöd eller särskilda anpassningar. Skolagen består av totalt 29 kapitel och beslutas av riksdagen. Rätten till anpassningar och särskilt stöd står det främst om i kapitel 3 och kapitel 8. 6

7 7

8 I korthet innebär kapitel 3 (gäller för förskoleklassen, skolan och fritidshemmet) följande: Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever behöver stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Ifall extra anpassningar inte är tillräckligt ska eleven få särskilt stöd, vilket beslutas av rektorn. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser, även om de kan antas nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Innan extra anpassningar eller särskilt stöd sätts in är det viktigt att skolan ser över om förändringar av organisationen kring eleven kan vara tillräckligt. Personalen är skyldig att anmäla till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås trots stöd, stimulans och extra anpassningar. Om personalen bedömer att en elev behöver särskilt stöd omgående, dvs. att extra anpassningar inte kommer att vara tillräckliga, ska det också anmälas till rektorn. Behovet av särskilt stöd ska också utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas om utredningen visar att en elev behöver särskilt stöd på grund av att det befaras att han eller hon annars inte når kunskapskraven. Beslut om att utarbeta åtgärdsprogram eller beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram får överklagas. Om man är nöjd med att ett åtgärdsprogram har utarbetats, men inte med själva innehållet i programmet, kan man också överklaga åtgärdsprogrammet. (Källa Kapitel 3 8

9 Kapitel 8 För förskolan gäller följande och regleras i kapitel 8: I förskolan ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver. Det innebär att barn ska ges särskilt stöd på det sätt och i den omfattning som behövs för att barnet ska ha möjligheter att utvecklas och lära enligt läroplanen. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. 9

10 Betyg Elever med behov av särskilt stöd eller anpassningar bedöms som alla andra elever mot läroplanens kunskapskrav och får betyg utifrån dessa. Det finns något som kallas för pysparagrafen (regleras i kap 10, 21 i grundskolan och kap 15, 26 för gymnasieskolan i skollagen). Pysparagrafen innebär att en lärare får bortse från enstaka delar av kunskapskraven som eleven skall ha uppnått om det finns särskilda skäl för det. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållande som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Pysparagrafen skall användas både när det gäller terminsbetyg och slutbetyg och syftet med den är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte har någon möjlighet att nå ett visst betyg. Pysparagrafen får endast tillämpas mycket restriktivt och det skall vara omöjligt för eleven att nå kravet oavsett vilket särskilt stöd och i vilken omfattningen eleven fått det. Skolan kan alltså inte använda pysparagrafen för att kringgå sin skyldighet att anpassa undervisningen eller utformningen av särskilt stöd genom att använda sig av pysparagrafen. Ytterligare en förutsättning för att använda pysparagrafen är att funktionsnedsättningen inte är av tillfällig natur. 10

11 Förberedelser inför mötet med förskola/skola Som vi skrev om i början krävs ingen diagnos för att ett barn har rätt till anpassningar eller särskilt stöd. Det finns dock vissa saker som kan vara till hjälp både för er som vårdnadshavare, för barnet och för förskolan/skolan. Dels besitter ni som familj och barnet själv (när de kan uttrycka sig) på den bästa kunskapen om vad som fungerar och inte. Försök förbereda er innan ni skall på möte med förskola/ skola om hur just ert barn fungerar och vilka särskilda behov ni ser. Skriv ner lite kort innan mötet så ni känner att ni får ta upp det som är viktigast för er just nu. Om ni har läkarkontakt be denne skriva ett utlåtande om ditt barns symtom och dess konsekvenser. Det spelar ingen roll om barnet inte har diagnos, läkaren kan ändå beskriva barnets svårigheter. Skolhälsovården och specialpedagog kan också vara till hjälp och vara ett stöd för pedagogerna/ förskolechef/ rektor när det kommer till vilka anpassningar eller särskilt stöd som behöver göras. 11

12 Att framföra klagomål och överklaga Enligt skollagen (4 kap 8 ) ställs krav att det ska finnas skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Varje förskola/skola skall ha rutiner för detta och bästa sättet att få reda på rutinerna är att fråga pedagogerna/förskolechef/ rektor. De flesta brukar också tydligt skriva om dessa på sin hemsida och det skall finnas en särskild blankett för detta. I första hand tar du kontakt med berörd personal på aktuell avdelning/skola. Kommer man inte fram till en lösning eller om det känns svårt att ha kontakt med berörd personal vänder du dig till förskolechef eller rektor för den aktuella enheten. Om du inte är nöjd med ett åtgärdsprogram kan man sedan den 1/ överklaga detta. Man kan också överklaga ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram om skolan bedömt att eleven inte är i behov av särkskilt stöd. Överklagandet skall ske inom tre veckor efter att du fått beslutet. Det är viktigt att det finns ett formellt beslut och om det inte finns det så ska du kräva detta. I samband med att du får beslutet skall det finnas med information om hur du gör om du vill överklaga. Du skickar ditt överklagande till rektor och det är sedan denne som skickar in överklagandet, tillsammans med beslutsunderlaget som ligger till grund för åtgärdsprogrammet till Skolväsendets överklagansnämnd. Det är sedan de som prövar överklagan och meddelar sitt beslut. 12

13 13

14 Hur gör jag när jag anser mitt barn är i behov av anpassning eller särskilt stöd? 1. Börja alltid med att ta kontakt med ditt barns lärare/förskollärare och beskriv barnets behov. Detta kan göras redan innan barnet skall börja i förskolan/skolan eller när behov uppstår. Att redan från början skapa goda kontakter med de personer som träffar ditt barn varje dag är viktigt. 2. Ta kontakt med rektor/förskolechef om behovet av anpassningar eller särskilt stöd är större än vad pedagogerna kan åstadkomma Det är förskolechef/ rektor som ansvarar för att alla barn/elever får det särskilda stöd och hjälp de behöver. Du tar också kontakt med förskolechef/rektor om du upplever att pedagogerna inte lyssnar och tar dig på allvar. 3. Se till att alla möten, alla beslut om åtgärder mm dokumenteras och att du får en kopia av dokumentationen. Viktigt är att ni på mötet bestämmer när åtgärderna skall följas upp och på vilket sätt. 4. Om du inte får hjälp av rektorn eller förskolechefen kan du vända dig till huvudmannen. De är skyldiga att ta emot och utreda klagomål och har ansvar för att verksamheten följer de regler som gäller. Förskolechefen/ rektorn är skyldiga att berätta hur det fungerar när du vill lämna klagomål och vart du ska vända dig. Förskolan/skolan skall ha rutiner för hur detta går till. 5. Får du fortfarande inte gehör gör en anmälan till skolinspektionen som är den instans som granskar att huvudmannen följer skollagen. 14

15 Vill du läsa mer? Skolagen: Klagomål/överklaga: Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan Organisera extra anpassningar och särskilt stöd Övergång och samverkan i skolan inom och mellan skolformer overgang-och-samverkan-i-skolan 15

16 Hemsida: E-post: