Stora Hammars skola och fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014

Transkript

1 Stora Hammars skola och fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014 Upprättad: Uppdaterad: Gäller till: Fastställd av: Rektor Personal Elever Föräldrar 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Vision..4 3 Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planerna..4 7 Utvärdering Utvärdering av fjolårets planer Delaktiga i utvärderingen av fjolårets planer Resultat av utvärderingen av fjolårets planer Uppföljning av vidtagna åtgärder Utvärdering av årets planer Utvärderingsförfarande Främjande insatser vad gäller diskrimineringsgrunderna Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Elevmedverkan Personalmedverkan Resultat och analys Förebyggande åtgärder Fokusområden Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärd Motivation för åtgärden Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidig upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever.. 13

3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rutiner för uppföljning Uppföljning när Trygghetsrådet har varit inkopplad Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 7..24

4 1 Inledning Stora Hammars skolområde är en nybyggd F-9 skola med tillhörande fritidshem. Skolan invigdes den 13 januari Läsåret 2013/2014 har skolan 505 elever. Rektor, föräldrar, personal samt elever har gemensamt bestämt att Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling ska gälla för alla de ingående verksamheterna. Det åligger rektor att ansvara för att alla vuxna och elever tillsammans arbetar för en likvärdig skola för alla. 2 Vision Barn, elever och föräldrar ser Stora Hammar som det självklara valet! Vi kan, vill och vågar klara dagens och framtidens utmaningar! Vi är en hälsofrämjande skola med barns-och elevers resultat i fokus! Vi har ekonomi i balans med kloka val! 3 Elevernas delaktighet På samlingar, mentorsträffar, klassråd, trygghet och trivselmöten, elevråd, elevskyddsombudsmöten diskuterar eleverna planerna. Eleverna uppmuntras även att informellt lämna synpunkter och förslag löpande genom E- mail eller lappar som läggs i Trygghetsrådets brevlåda. 4 Vårdnadshavarnas delaktighet Vid höstterminsstart får föräldrarna hem den omarbetade lätta versionen. Genom återkoppling till trygghetssamordnare ges föräldrarna möjlighet att ifrågasätta och lämna synpunkter på förbättringar i planerna. 5 Personalens delaktighet All personal medverkar i upprättandet av planerna genom diskussioner på teammöten/ arbetsplatsträffar. Planerna aktualiseras för all personal varje läsår. 6 Förankring av planerna Vid läsårets start i augusti finns skolans Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på skolans hemsida och i Vklass. Skolans Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling finns i en lättläst version som föräldrarna får hem vid starten av höstterminen i augusti. Föräldrarna ges härigenom möjlighet att tillsammans med sina barn diskutera innehållet och vad det innebär för det enskilda barnet. Vid föräldramöten diskuteras olika delar i planerna och synpunkter till förbättringar beaktas. Planerna förankras hos all personal varje år i juni genom att de får utvärdera planerna samt ha synpunkter på ny 4

5 plan innan den fastställs. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling behandlas i Verksamhetsrådet (bestående av rektor, pedagoger, föräldrar och elever) i oktober där synpunkter beaktas. Revidering sker vid upprättande av nästa års planer. All ny personal, föräldrar och elever får information om våra planer vid introduktionsmötet. 7 Utvärdering 7.1 Utvärdering av fjolårets planer 2013 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling utvärderas och skrivs om årligen i juni i samråd med elever, föräldrar, personal och rektor. Efter att föräldrar och elever har tagit del av skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling (lättlästa versionen) och genom återkoppling till trygghetssamordnare ges föräldrarna möjlighet att ifrågasätta och lämna synpunkter till förbättringar i planerna. Utav våra 505 elever finns en del syskon vilket innebär att skolan inte får in svar från alla elever. Av de utlämnade dokument inkom 479 svarstalonger vilket motsvarar 95% som bekräftade att föräldrarna hade tagit del av skolans lättlästa version. Se bilaga 1 "arbetsprocess Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling". 7.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets planer Skolinspektionen, rektor, all personal, elever och vårdnadshavare. 7.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Skolinspektionens utvärdering visade likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2013 inte innehöll en tydlig redogörelse för vilka åtgärder, som skolan utifrån den genomförda kartläggningen, avser påbörja eller genomföra under det kommande året. Planerna saknade även redogörelse för hur förra årets planerade åtgärder genomförts och utfallet av detta arbete. (6 kap.8 skollagen) 7.4 Uppföljningen av vidtagna åtgärder 2013 Trivsel på individ-grupp och verksamhetsnivå Rastvärdsrutinerna: Rastvärdsschemat har, efter pedagogernas önskemål, ändrats så att pedagogerna har ansvar för sina egna elever på rasterna vilket skapar en trygghet för elever och för pedagoger. Eleverna i år f-år 5 önskade fler rastvärdar vid fotbollsplanen vilket beaktades vid planeringen av rastvärdszonerna. I våra inkomna incidentrapporter kan vi utläsa att effekten från utökningen av rastvärdszonerna till att innehålla våra trapphus har gett önskat resultat. Det förekommer numera inga incidenter i trapphusen. Trivselenkäterna: Arbetet med det normkritiska tänkande har under läsåret funnit med i all daglig verksamhet från förskoleklassen till och med år 9. Som exempel kan nämnas att i förskoleklassen arbetar man mot normer som Det finns tjej- och kill-lego - Killar är starkare än tjejer. - Tjejer skriker och är räddare än killar. genom att framförallt ifrågasätta dessa uttryck: Får bara tjejer leka med Legofriends? Vem har bestämt att det rosa legot bara är för flickor? Är alla killar starkare än alla tjejer? Är inte killar rädda för något? Medvetet val av böcker med ett genusperspektiv vid högläsningen. Genom drama i åren 3-6 har vi medvetet arbetat med eleverna genom att försöka att få dem att se från ett annat håll, 5

6 genustänk osv när de uttrycker sig efter vissa "normer". I år 7-9 har skolcoacherna och pedagogerna kontinuerliga diskussioner med eleverna kring det normkritiska tänkande. Arbetet med eleverna har genom intervjuer visat sig att ha haft positiv effekt. Vi kommer dock att fortsätta arbeta med det normkritiska tänkandet. Samarbete mellan åren: Under läsåret har vi haft olika samarbetsprojekt mellan åren. Förskoleklassen har tillsammans med elever i år haft en gemensam mattedag. År 8 har presenterat olika projektarbeten i NO och engelska för eleverna i år År 9 har haft sagostunder för förskoleklassen, läst sagor på engelska för eleverna i år 3, haft engelska i år 4 och hjälpt förskolklassen år 3 att fylla i Qualisenkäter. Genom våra olika mätinstrument ser vi att våra elever trivs och känner sig trygga på skolan oavsett om man är liten eller stor. Vi kommer fortsätta att låta eleverna arbeta i olika projekt med blandade åldersgrupper. Fritidshem: Elevintervjuer: Vi har under hösten inte haft möjlighet att genomföra elevintervjuer med syfte att undersöka vad eleverna förväntar sig av fritids och deras önskemål om verksamhet/aktiviteter under året. Vi kommer att genomföra dem under vårterminen 2014 istället. Vi kan därför inte redogöra för resultatet. Idélådan: Vi har under läsåret haft en idélåda på varje avdelning där elever kunnat lämna önskemål på aktiviteter de vill genomföra och material som de vill ska inhandlas. Personalen har kontinuerligt tömt lådorna och tagit elevernas önskemål i beaktning i den utsträckning verksamheten tillåter. Genom samtal med eleverna har det visat sig att idélådan varit uppskattad och vi kommer fortsätta med idélådan. Kompetensutveckling och lärlust på verksamhetsnivå: Hälsofrämjande arbete: Under junidagarna presenterades Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för samtliga pedagoger. Effekten är att alla anställda har fått insikt i både skolans skyldigheter och de egna utifrån gällande lagstiftning. Kompetensutveckling: Två pedagoger har under läsåret gått Skolverkets högskolekurs (7,5hp) Värdegrund och likabehandling i teori och praktik. All personal deltog i en fortbildningskväll under höstterminen 2013 med Balli Lelinge och Lilian Waldenström från Malmö högskola. Temat var Värdegrund och likabehandling i teori och praktik. Dessa insatser innebär att fler pedagoger har fått ökade kunskaper kring arbetet mot trakasserier och kränkande behandling. Ny personal fortbildades under ht i det coachande förhållningssättet. Övrig personal fick en halvdags uppfräschning av tidigare fortbildning. 7.5 Utvärdering av årets planer senast

7 7.6 Utvärderingsförfarande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Vellinge kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa påtalade brist. De vidtagna åtgärderna kommer senast den 13 oktober 2014 redovisas för Skolinspektionen. Planerna utvärderas genom vårt systematiska kvalitetsarbete där synpunkter lämnas till trygghetssamordnare. (bilaga 1 arbetsprocessen Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling) Ansvarig: Hanne Persson trygghetssamordnare 8 Främjande insatser gällande diskrimineringsgrunderna Vi som personal behöver föregå med ett gott exempel och skapa en positiv, omtänksam och tillåtande stämning mellan oss genom att göra trevliga saker tillsammans och bli bättre på att lyssna på varandra. Vill vi att eleverna ska vara på ett visst sätt måste vi vara sådana: att hälsa, att lyssna, att prata med varandra. Vi arbetar med ett medvetet val utifrån diskrimineringsgrunderna. Vårt mål är att med pedagogiska metoder medvetandegöra elever om olika synliga och osynliga normer. Nedan följer några exempel 8.1 Kön Vi arbetar medvetet med att ge pojkar och flickor samma möjligheter genom att uppmärksamma hur vi tilltalar dem, vilka läromedel vi köper in och hur vi grupperar eleverna i olika arbeten. Vi tänker på hur vi bekräftar elever, inte utifrån kön och klädsel mm. 8.2 Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi beaktar material, litteratur och lokaler så att de tilltalar och stimulerar elever oavsett kön. Vi har inga begränsningar när det gäller olika val pga. kön. 8.3 Etnisk tillhörighet Vid skolstart och vid samtal med nya elever samtalar vi med föräldrarna för att få veta så mycket som möjligt om elevernas bakgrund, modersmål, vanor och traditioner. Vi uppmuntrar barn och föräldrar att använda sitt eget modersmål och när behov finns, beställs tolk. Vi erbjuder modersmålsundervisning. Vi tänker på hur vi väljer bild- och textmaterial så att de speglar olika miljöer och människors olika utseende och bakgrund. 8.4 Religion och annan trosuppfattning Elever blir inte serverade mat som strider mot deras religion och vi förklarar varför en del elever får annan mat, pga. allergier, religion eller andra orsaker. Vi bedriver en verksamhet som inte begränsar elevernas deltagande utifrån deras religiösa tillhörighet. Vi har öppna diskussioner med elever om olikheter och likheter i samhället och vid behov använder vi oss av ändamålsenlig litteratur. 7

8 8.5 Funktionsnedsättning Vi tillhandahåller material som möjliggör en fungerande vardag för elever. Vi tillhandahåller kompensatoriska hjälpmedel till elever som t.ex. Daisy-systemet, datorer, TPBlicens, inlästa läromedel, stavningsprogram på engelska; Spell Right på svenska, Stava Rex, CD-ord (talsyntes). Vi deltar i fortbildningar som ger kunskap och förståelse för olika funktionsnedsättningar och vad de innebär för den enskilda individen. Vi har temadagar där alla elever deltar i övningar som är baserade på hur vardagen fungerar för individer med funktionsnedsättning. Våra lokaler är anpassade för att kunna ta emot barn med olika funktionsnedsättning. Hiss och handikapptoalett finns samt låga trösklar. Det finns dörröppnare på ett par entrédörrar och in till de olika solstrålarna. Vi har anpassade ljud - ljusförhållanden. Pedagogerna har tät kontakt med vårdnadshavare och elevhälsoteamet för att anpassa undervisningen efter elevers särskilda behov. Skolan har ett gott och inarbetat samarbete med Barnhabiliteringen och det centrala elevhälsoteamet. 8.6 Sexuell läggning Vi arbetar med att stärka elevers självkänsla, våga säga ifrån, respektera varandra och varandras olikheter. Vi arbetar med att lyfta elevers frågeställningar kring familjestrukturer. Familjer kan se olika ut. Vi bejakar allas rätt att ha vilka kläder de vill. Skolsköterskan träffar alla elever i år 5 gruppvis, pojkar för sig och flickor för sig, med inriktning på puberteten och förståelsen för sina kroppar. Skolår 8 har, förutom den fortlöpande sex- och samlevnadsundervisningen även besök på Ungdomsmottagningen. 8.7 Ålder Vi läser litteratur och samtalar om lika/olika och allas lika värde. Ansvarig: Alla personal ansvarar för att arbetet pågår under hela läsåret 9 Kartläggning 9.1 Kartläggningsmetoder 8 - Incident-/Tillbudsrapport - Diskriminering och/eller kränkande behandling - Trygghet och trivselenkäter - Otrygga platser - Qualisenkäter - Trygghet på nätet enkäter - Verksamhetsråd - Trygghetsvandringar - Rastvärderi - Mentorsamtal - Trygghet och trivsel ambassadörs -möten - Samtal med vårdnadshavare - Via elevhälsoteamet - Anonyma åsiktslådan - Elevråd

9 - Elevintervjuer 9.2 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder 9.3 Elevmedverkan -Trygghet och trivselenkäter skola/fritidshem (vårterminen) -Otrygga platser 2 gånger per läsår skola,/ fritidshem, -Qualisenkäter (höstterminen) -Trygghet på nätet enkäter skola (vårterminen) -Verksamhetsråd 2 gånger/termin -Trygghetsvandring skola 2 gånger per läsår -Mentorsamtal -Trygghet och trivsel ambassadörs -möten var tredje vecka -Anonyma åsiktslådan, fritidshem -Elevråd -Elevintervjuer skola /fritidshem ( kontinuerligt) 9.4 Personalmedverkan -Qualisenkäter (höstterminen) -Rastvärderi -Via elevhälsoteamet -Trygghetsrådet 9.5 Resultat och analys Trygghet- och trivselenkät skolan April 2014 gjorde vi, genom vår trygghet- och trivselenkät, en nulägesanalys av elevernas trygghet och trivsel (se bilaga 2). Våra Qualisenkäter tar upp frågor som tidigare fanns i vår trygghet- och trivselenkät och vi har därför valt att skapa nya enkäter med fokus på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och till viss del diskrimineringsgrunderna. Eftersom det är första gången vi lämnar ut denna typ av enkätfrågor är jämförelse med tidigare enkätresultat inte genomförbart. Enkäternas utformning varierade beroende på elevernas ålder. Vi valde att dela in eleverna i förskoleklass -år 2, år 3-5, år 6-9. En del av frågorna var samma till alla elever. För att eleverna ska känna igen svarsgraderingen har vi valt samma som i Qualisenkäterna. Svarsgradering var: instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer inte alls, vet ej. I redovisningen har vi valt att slå ihop resultatet instämmer helt, instämmer till stor del. Fritidshem Sammanställningen av fritidshemmets årliga enkätundersökning gällande trygghet och trivsel ( bilaga 6) som genomfördes vårterminen 2014 med elever från år 1-5 (172 svar) visar att 71% trivs på fritidshemmet vilket är en ökning jämfört med Qualisenkätresultatet. 9

10 Qualisenkäter Skolan De slutsatser som kan dras av resultatet från våra olika mätningar är att våra elever trivs på Stora Hammars skola och att det råder en förtroendefull relation mellan personal och elever. Som exempel kan nämnas att vid senaste Qualismätningen svarade 94% att de trivdes i skolan. Resultatet gällande kränkningar på nätet visar att ju äldre eleverna är desto fler kränkningar förekommer via nätet. Fritidshem Fritidshemmet/fritidsklubben består av elever från år1 -år 6. Fritidsklubben tar emot barn från årskurs 4-6. Fritidsklubben fick sin tillhörighet i det som är år 4 och 5s solstråle. Redan från start fungerade detta dåligt och fritidsklubben har för att komma tillrätta med problemen genomfört en rad innovativa förslag. I samtal under hösten konstaterades dock att vi behövde göra mer. Vi såg i våra kvalitetsenkäter/qualisenkäter att barnen på fritidsklubben var missnöjda, liksom deras föräldrar. Resultatet från senaste Qualisundersökningen oktober 2013 visade att 28% av elever i år 4-6 (104) trivdes på fritids/fritidsklubben vilket var en minskning med 4,9 % sedan förre mätningen ht Vi lyssnade till personalen som beskrev arbetet som ensamt och svårt. Vi försökte återigen att tillsätta mer personal och andra lokaler - bara för att återigen konstatera att vi inte var nöjda. Otrygga platser Skolan Vid kartläggningen av otrygga platser framkom det att elever i år 3-9 känner sig otrygga när de ska in på skolans område eftersom gång- och cykelväg korsar parkeringsplatser framför skolan och mellan skolan - Halörhallen. Eleverna i år 3 känner sig otrygga i det egna trapphuset där det finns möjlighet att gå upp ytterligare ett plan i trappan ovanför den egna solstrålen. Eleverna är inte tillåtna att befinna sig där. Fritidshem Vid kartläggningen av otrygga platser framkom det att fritidshemsbarnen i år 1-5 känner sig otrygga på följande platser: Stora fotbollsplanen och kompisgungorna när de äldre eleverna kommer och tar över Toaletterna känns otryggt när barn börjar rycka i handtaget och rädda att bli inlåsta. Korridoren utanför 8-9:orna (vid schackborden ). De äldre eleverna vistas där. Incident/tillbuds rapporter diskriminering och/eller/kränkande behandling Vid sammanställningen av våra incidentrapporter, trygghet- och trivselenkäter och resultatet från otrygga platser visar resultatet att fotbollsplanen är ett ställe där eleverna i år 3-5 känner sig otrygga. Det blir många fysiska konflikter där bland elever i år

11 Trygghet på nätet enkäter För att kartlägga elevernas nätvanor och för att förebygga kränkningar på nätet har vi under senare delen av våren gjort en enkätundersökning bland våra elever i år 7-9. Enkäterna gick ut till samtliga elever i år 7-9. Endast elever i år 7 och 9 (80) svarade på enkäten eftersom år 8 var på prao under veckan. Av detta drar vi följande lärdom att vid nästa mätning 2015 lägger vi inte ut enkäterna under perioder med nationella prov eller under en praoperiod. Av enkätundersökningen trygghet på nätet drar vi följande slutsats: Elever i år 7 och 9 ägnar MINDRE tid till tidningar/böcker än vad de gör åt sociala sajter. 38% läser aldrig tidningar/böcker varemot endast 10% aldrig är ute på olika sociala sajter. 25% av eleverna tycker att tiden de lägger ner på att läsa tidningar/böcker är lagom och 52% tycker att tiden de lägger ner på sociala sajter är lagom. Vi kan dra konklusionen att eleverna prioriterar sociala sajter framför tidningar och böcker ändå ser vi att 32,5% tycker att de borde lägga ner mer tid på att läsa tidningar/böcker. Endast 9 % tycker de bör lägga ner mer tid på sociala sajter. Av de elever som vet någon eller som själv har råkat ut för elakheter kränkningar- lagt ut bilder på nätet har 50 % informerad någon vuxen och 50% har inte gjort det. Endast 2 % pratade med någon vuxen på skolan om incidenterna. 10 Förebyggande åtgärder 10.1 Utifrån resultatet från kartläggningen kommer vi att fokusera på följande områden: 1. Trygghet och trivsel 2. Delaktighet och inflytande 3. Höja kvaliteten på fritidshemmet 10.2 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling 10.3 Mål och uppföljning Säker skolväg Trygghet på rasterna Trygghet på nätet Hög kvalitet på fritidshemmet Öka elevernas medvetenhet om elevinflytande i verksamheten Öka tryggheten på fritidshemmet 10.4 Åtgärd Kontakt med trafikingenjören i Vellinge kommun. Utöka rastvärdszonerna till att innefatta trapphuset i den solstråle där år 3 befinner sig. Lunchrastaktiviteter för elever i förskoleklass-år5. Vidareutveckla samarbetet kring trygghet på nätet med intresserade skolor i Vellinge kommun. Implementera "SURFA-LUGNT trappan". Eleverna i årskurs 3-5 flyttar in på bibliotekets nedanvåning och denna lokal kommer att vara tillgänglig för bokning under dagtid. På eftermiddagen är det fritidshem/storfritids. Storfritids 11

12 för de äldre eleverna kommer att befinna sig i bottenhuset, kring pingisbord, bibliotek och de första klassrummen i solstrålen. För att tydliggöra för eleverna det inflytande de redan i dagens läge har över fritidshemmets innehåll kommer pedagogerna ständigt samtala och belysa detta för eleverna. Öka tryggheten på fritidshemmet genom att prata med de äldre eleverna att när det är fritidshemstid är det först och främst fritidhemsbarnen som har rätten att vara på fotbollsplanen och stora gungan. Alla elever ska lämna skolans område när skoldagen är slut. Öka tryggheten på toaletterna genom att göra toalettskyltar som är vändbara, upptaget/ledigt. Lyfta problemet genom att samtala med eleverna Motivation för åtgärd Säkra elevernas trygghets gällande skolväg. Eleverna ska känna trygghet under uterasterna. Säkra elevernas trygghet på nätet Höja kvaliteten på fritidshemmet. Öka elevernas medvetenhet om delaktighet och inflytande över fritidshemsverksamheten Fritidshemsbarnen ska känna sig trygga under sin fritidshemsvistele. Ansvarig: Hanne Persson trygghetssamordnare. Alla fritidspedagoger Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer 11.1 Policy All personal på skolan har samma ansvar och skyldighet att ingripa när någon kränker, bär sig illa åt, tilltalar någon otrevligt eller på annat sätt bryter mot vår trivsel och ordningsregler Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdar som är ute/inne under varje rast med fokus på de riskområden som framkommit i enkäter, intervjuer, trygghetsvandringar och samtidigt är aktiva i samspel med eleverna. Lunch tillsammans med eleverna där vuxna sitter tillsammans med eleverna och deltar i samtalen med barnen/ungdomarna. Skolvärd som ansvarar för skolcaféet 12

13 11.3 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsrådet: Hanne Persson Trygghetssamordnare Telefon nr: Jonas Quick Resurspedagog Telefon nr: Karin Olsson Mentor år7 Telefon nr: Kenn Olsson Mentor år 6 Telefon nr: Eva Lindqvist Eva.L.Lindqvist@vellinge.se mentor f.klass/dramapedagog Telefon nr: Mia Dämhagen Mia.d.dämhagen@vellinge.se Resurspedagog/Skolcoach Telefon nr: Conny Svensson Conny.s.svensson@vellinge.se Resurspedagog Telefon nr: Micke Hansen Micke.H.Hansen@vellinge.se Skolvärd Telefon nr: Tina Edbladh -Holmer skolsköterska Telefon nr: Elevens mentor eller övrig personal på skolan 11.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Alla på skolan 1. När du får vetskap om, att ett barn kränks av andra elever skall du samla information och dokumentera från olika håll så snabbt som möjligt. 2. Du har ansvar för att dokumentera incidenten på incident/tillbudsrapporten och informera elev/elevernas mentor om incidenten. Rutiner och ansvar för ifyllande av incident/tillbudsrapport finns. 3. Du vidarebefordrar rapporten till trygghetssamordnare som sedan vidarebefordrar den till rektor och Trygghetsrådets medlemmar. 4. Trygghetssamordnare ansvarar för att rapporten diarieförs i W3D3. 5. Mentor/mentorer ansvarar för att utreda kränkningen och informera berörda vårdnadshavare inom 24 timmar. 6. Om kränkningar kvarstår ansvarar mentor för att koppla in Trygghetsrådet. 7. När Trygghetsrådet kopplas in samlas information diskret in så fort som möjligt samma dag från den som anmält händelsen och den som utsatts för kränkningen. Samtalet med den som utsätts för kränkningen är det viktigaste eftersom konkreta händelser måste vara med i samtalet. För att få med konkreta händelser, måste en anteckna och en föra samtalet. Detta är anledningen till att två ur Trygghetsrådet tar sig an fallet. Vi: 1.klargör att vi inte accepterar någon form av kränkningar genom att hänvisa till Likabehandlingsplanen och Plan mot kränkande behandling 2.låter den utsatte berätta vad som hänt, hur länge det har pågått, var det har hänt, vem som varit med etc. 3.berättar vad vi tänker göra 4.bestämmer tid för nytt samtal 5.undviker publicitet, av hänsyn till den som blivit kränkt, men också för att inte förvarna de personer 13

14 som utfört kränkande handlingar 6.frågar om vårdnadshavare vet vad som hänt 7.berättar att vi inom 24 timmar informerar vårdnadshavare per telefon och via åtgärdsrapporten. Tillvägagångssättet vid samtalen: 1. Samtal genomförs med den/de som utfört den kränkande handlingen. Är det fler än en som utfört kränkningen genomförs alla samtalen samma dag, direkt efter varandra. Direkt efter detta samlas Trygghetsrådet för att analysera innehållet från samtalen. 2. Trygghetssamordnare kontaktar vårdnadshavarna till både den utsatte och förövaren kontaktas per telefon inom 24 timmar efter att samtalen genomförts. 3. Trygghetssamordnare skickar skriftlig information om händelsen samt vidtagna åtgärder till vårdnadshavarna för påskrift som sedan återlämnas efter senast en vecka i retur till trygghetssamordnare. 4. Trygghetssamordnare mejlar kopia av incident/tillbudsrapport samt åtgärdsrapport till rektor samma dag som samtalen har genomförts och ansvarar för diarieföring i W3D3. Kränkning via nätet, gäller samma rutiner som vid annan kränkning. Handlingsplan om mobbning/kränkande behandling kvarstår: 1. Vid upprepade kränkningar av elev kontaktas rektorn direkt av ansvarig mentor. 2. Rektor utreder tillsammans med trygghetssamordnare vad som hänt. De samtalar med berörd elev i förälders närvaro. Om så bedöms kontaktas individuell myndighetsutövning (IMU), polismyndigheten och arbetsmiljöverket Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1.En anställd som upplever att en kollega kränker en elev ska tala med de inblandade inom 24 timmar 2.Om kränkningen kvarstår rapportera till rektor 3.Rektor/ eller den av rektor delegerad samtalar omedelbart med den drabbade. Samtal sker därefter med den som utfört kränkningen och åtgärder vidtas för att kränkningarna omedelbart skall upphöra 4. Rektor/ eller den av rektor delegerad informerar vårdnadshavare, elevhälsoteamet, fackliga förtroendemän och skyddsombud 5.Rektor/eller den av rektor delegerad kallar vårdnadshavare och elev till samtal för att gå igenom händelsen och diskutera vidare åtgärder 6. Rektor/eller den av rektor delegerad ansvarar för att incidentrapportering görs så fort som möjligt och eventuell arbetsskadeanmälan 7. Rektor/ eller den av rektor delegerad anmäler till Arbetsmiljöverket om händelsen betraktas som allvarlig utifrån gällande riktlinjer 8. Rektor/ eller den av rektor delegerad samtalar skall arbeta för att eleven skall få stöd för en snabb återgång till skolan genom att eventuellt anpassa skolarbetet och genom att noggrant följa upp eventuell sjukfrånvaro. 14

15 9. Rektor/eller den av rektor delegerad ansvarar för att dokumentation av det inträffande, utredningen och vidtagna åtgärder görs. Varje uppkommet ärende måste dokumenteras. Dokumentationen ska ske i samband med att utredning sker. 10.Rektor/eller den av rektor delegerad ansvarar för att diarieföra i W3D Rutiner för uppföljning: 1. Mentor ansvarar för att följa upp incidenten med berörda elev/elever. 2. Mentor ansvarar för att informera trygghetssamordnare samma dag som uppföljningssamtalet har ägt rum Uppföljning när Trygghetsrådet har varit inkopplad: 1. Trygghetsrådet ansvarar för att genomföra uppföljningssamtal med den utsatte och förövarna. Vårdnadshavarna till både den utsatte och förövaren kontaktas per telefon inom 24 timmar efter att samtalen genomförts. 2. Om den utsatte eleven eller Trygghetsrådet anser att behovet finns sker flera uppföljande samtal. 3. Slutligen utvärderar och dokumenterar Trygghetsrådet fallet. 4. Trygghetssamordnare ansvara för att dokumentation diarieförs i W3D3 och att informera rektor. E- mobbning Vid kränkning via nätet, gäller samma rutiner som vid annan kränkning eller mobbning Rutiner för dokumentation 1. Inom 24 timmar är den som bevittnar incidenten ansvarig för att skriva incident/tillbudsrapport och informera berörd elev/elevers mentor är den som bevittnar incidenten. 2. Inom 24timmar är den som bevittnar incidenten ansvarig för att mejla incident/tillbudsrapporten till trygghetssamordnare. 3. Trygghetssamordnare ansvarar för att samma dag som incidenten kommer till trygghetssamordnares kännedom informera rektor och Trygghetsrådets medlemmar. 4. Trygghetssamordnare ansvarar för att dokumentationen diarieförs i W3D3 samma dag som incident/tillbudsrapporten inkommer Ansvarsförhållande Den som får vetskap om att en elev har varit utsatt för kränkningar ansvarar för att dokumentera på incident/tillbudsrapporten och att det skyndsamt kommer till elevens mentor och trygghetssamordnares kännedom. Mentor ansvarar för att berörd elevs vårdnadshavare informeras om incidenten och vilka åtgärder som har eller kommer att vidtagas. 15

16 Mentor ansvarar för att uppföljande samtal med berörda elever genomförs och återkopplar till trygghetssamordnare. Trygghetssamordnare ansvarar för att rektor och trygghetsrådets medlemmar informeras om incidenten och att incidenten diarieförs i W3D3. När Trygghetsrådet har varit inkopplat är det trygghetssamordnares ansvar för att berörda informeras och att diarieföra i W3D3. Trygghetssamordnare ansvarar för att uppföljning sker tills elev/eleverna känner sig trygga i skolan. 16

17 Arbetsprocessen Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Arbetsprocess vid revidering av skolan trygghet och trivselregler Bilaga1 17

18 Trygghet och trivselenkäter ht Jag blir alltid behandlat rättvist av mina lärare på skolan ( År 3-9) 2. Jag tycker att vuxna lyssnar och engagerar sig i om det händer otrevliga saker på rasterna eller i klassrummet ( F-år9) 3. Någon har varje dag under terminen knuffat, sparkat eller slagit mig ( F-år9) 4..Någon på skolan har under terminen spridit rykten eller fryst ut mig ( år 6-9) 5. Under terminen har någon tagit och förstört mina saker ( år f-9) 6. Någon på skolan har under terminen skickat runt bilder på mig via sms eller på annat sätt spridit saker om mig på nätet ( år 3-9) I Någon på skolan har under terminen behandlat mig illa eller annorlunda för att jag är flicka eller pojke ( år 6-9) 8. Någon på skolan har under terminen retat dig för att du är flicka och vill leka med pojkarna eller tvärtom (år 3-5) 9. Någon elev har under terminen retat mig för mina kläder eller för hur jag ser ut /utseende ( F-år9) 10. Någon elev låter mig aldrig få vara med och leka / med på rasterna ( F-år5) 11. Någon på skolan har under terminen sagt något elakt om mitt eller mina föräldrars ursprung ( år 6-9) 12. Någon på skolan har under terminen sagt något elakt till mig på grund av att jag tror på någon Gud/min tro ( år 3-9) 13. Någon har under terminen sagt att jag inte får vara med för att jag kommer från ett annat land ( F-år5) 14. Någon på skolan har under terminen sagt något elakt om mitt eller mina föräldrars ursprung ( år 6-9) Bilaga 2 18

19 Främjande arbete mot alla former av kränkande behandling på grupp, individ och verksamhetsnivå Hur: Handling/åtgärder Ansvarig: Tidsplan: När Nybyggda lokaler med naturliga samlingsplatser, t.ex. vid pingisbord, cafeteria, bibliotek och schackborden inomhus. Uppföljning av elevs ogiltiga frånvaro. Frånvaro vid skolstart uppmärksammas av undervisande lärare. När en elev är frånvarande, utan frånvaroanmälan, kontaktas vårdnadshavare av mentor, undervisande lärare eller annan personal snarast inom samma dag. ( Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun bilaga 3) Vi har pedagogiska metoder som har som syfte att hjälpa elever att utveckla sin sociala kompetens. Detta sker på lektioner och mentorstid i form av samtal, drama/forumspel utifrån identifierade händelser, övningar där syftet är att arbeta tillsammans, visa respekt för andra människor, ta ansvar, fatta positiva och sunda beslut och att visa uppskattning. I förekommande fall har vi tjej och killsamtal Undervisande lärare Mentor. Dramapedagog Skyddsrond minst en gång/läsår Dagligen Veckovis Mentorsamtal Mentor Veckovis Utvecklingssamtal med elever och föräldrar som utgår från nulägesbeskrivningarna Rastvärdar som är ute/inne under varje rast med fokus på de riskområden som framkommit i enkäter, intervjuer, trygghetsvandringar och samtidigt är aktiva i samspel med eleverna. 19 Mentor All skolpersonal Augusti, januari. Dagligen

20 Lunch tillsammans med eleverna där vuxna sitter tillsammans med eleverna och deltar i samtalen med barnen/ungdomarna. Alla personal Dagligen TT(trygghet, trivsel)- ambasadörer Åk 3-9 utser två TTàre per klass, en flicka och en pojke är önskvärt. TT`arna är delaktiga i klassrumsövningar. Två TT are i årskurs 8 och två i årskurs 9 är tillsammans med 6 andra elever i respektive årskurs 8 och 9 skolguider som guider besökande under skoltid. Alla TT are är faddrar till nya elever i klassen under en period på tre veckor med ansvar för att guida runt på skolans område både ute och inne. TT arna träffas regelbundet en timme var tredje vecka. Var tredje gång träffas alla tillsammans övriga tillfällen träffas årskurs 3-5 och 6-9 var för sig. Hanne Persson trygghetssamordnare/ Micke Hansen skolvärd Klassrumsövningar månadsvis Möte en timme var tredje vecka. Var tredje gång träffas alla tillsammans övriga tillfällen träffas årskurs 3-5 och 6-9 var för sig. Tidplan för TT-verksamheten Vecka 36 Elevernas förslag till TTàre Vecka 37 Intervjuer av föreslagna TTàre Vecka 38 Utbildning av TTàre. Vecka Klassbesök Vecka 22 el 23 Avslutning och tack till TTàrna Elevråd Ulf Sandberg/ Benny Hansson Månadsvis Vid behov ytterligare möten Trygghetsråd Hanne Persson Var tredje vecka trygghetssamordnare Matråd där elever/barn från förskolan till och med årskurs 9, pedagoger samt föräldrar deltar. Mickael Andersson köksmästare/ Susanne Freij administratör. Två gånger per termin Elevskyddsombud Robert Dahlqvist rektor Tre gånger per termin Verksamhetsråd Robert Dahlqvist rektor Sammankallande: Susanne Freij administratör Två gånger per termin Nätverk. Samarbete med sociala myndigheter, polis, BUP, föreningar, företagare verksamma i Vellinge kommun Informationsträffar/föreläsningar för vårdnadshavare Incidentrapporter skrivs vid konflikter och kränkningar för att trygghetssamordnare ska kunna analysera mönster på skolan Robert Dahlqvist rektor och EHT Robert Dahlqvist rektor, Hanne Persson trygghetssamordnare All personal Planerade möten under året samt vid behov Två gånger per termin Löpande 20 Bilaga 3

21 Gemensamma aktiviteter för att främja gemenskapen mellan åldersgrupperna Aktivitet Ansvariga När Vem Gemensamma projekt Mentor Löpande Ht/Vt Samtliga år Talangjakt Elevrådet Vt 2014 Samtliga år Skoljoggen Mentor v Samtliga år Orientering Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare September 2014 År 4-9 Vollyboll Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare December 2014 År 8-9, lärare Vinteraktiviteter Innebandyturneringar Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare V2- V Samtliga år V År 3-9 Hopprepstävling Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare Mars/april 2015 År 3-5 Handboll Simtest Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare Vt-2015 År 8 April/maj 2015 År 3-9 Fritidshemmets dag Fritidspedagogerna v Fritidshemmets barn Hälsoveckan med HLR Friluftsdag HLR gruppen År 9 v Samtliga år År 1-3 Friidrott Lilla- dm Fotboll Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare Malin Narfgren/ Håkan Olsson/Lin Eriksson idrottslärare Maj/juni År 4-6 Juni 2015 År 9, lärare Bilaga 4 21

22 Handlingsplan elevs närvaro och frånvaro Frånvaro vid skolstart/lektionsstart uppmärksammas av undervisande lärare som kontrollerar mot anmäld frånvaro i V klass. All oanmäld frånvaro ska läggas in i V klass Senast 30 minuter efter skoldagens början måste vårdnadshavare kontaktas. Detta sker genom telefonsamtal till föräldrarna. Om undervisande lärare är ensam eller helt saknar möjlighet att ringa inom angiven tid tar denna kontakt med Lisen via mejl som kan ta kontakt med vårdnadshavarna och svarar pedagogerna via mejl. När en elev är frånvarande, som inte har blivit anmäld som frånvarande i V. klass följer vi Handlingsplan olovlig skolfrånvaro För att kunna starta upp vår verksamhet på utsatt tid krävs det att den undervisande läraren loggar in på V klass direkt i samband med arbetstidens början vanligtvis kl Vid varje lektionsstart ska alltid närvaron kontrolleras. Robert Dahlqvist Rektor 22 Bilaga 5

23 Viktiga telefonnummer, e-adresser och litteraturtips: Barn- och elevombudsmannen Tel Diskrimineringsombudsmannen Tel Friends BRIS (barnens rätt i samhället)tel BRIS föräldratelefon Tel Litteraturtips: Eriksson, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian (2002). Skolan en arena för mobbning. Stockholm: Skolverket Skolverkets allmänna råd (2006) Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Thors, Christina (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundet Wrethander, Bliding, Marie (2007). Inneslutning och uteslutning barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentliteratur Bilaga 6 23

24 Utvärdering av fritids vt 14 år Hur trivs du på fritids? 2. Om du vill, har du någon att leka med på fritids? 3. Om du behöver hjälp med något, eller är ledsen, finns det någon vuxen som kan hjälpa dig då? 4. Får du vara med och tycka vad vi ska göra på fritids? 5. Vad tycker du om det vi gör på fritids? 6. Vad tycker du om det vi gör på loven? Har ej fritids på loven. Bilaga 7 24