BLFs delförening för endokrinologi och diabetes
|
|
- Torbjörn Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BLFs delförening för endokrinologi och diabetes DIABETES HOS UNGDOMAR ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines Chapter 17, Diabetes in adolescence. Cameron FJ, Amin R, de Beaufort C, Codner E, Acerini CL. Pediatric Diabetes 2014: 15 (Suppl. 20): Författare till den svenska kommentaren: Josephine Haas, Peter Bang, Maria Lodefalk och referensgruppen Detta vill vi särskilt framhålla ur ovanstående kapitel Det allmänna bemötandet av den unge patienten är centralt vid diabetesvård i ungdomsåren och inte enbart den medicinska behandlingen i sig. Det är visat att ungdomar vill att vårdpersonal ska vara kunnig, lyssnande, vänlig och ha gott om tid [1] Att samtala och informera om sexualitet och reproduktion inklusive ärftlighet och graviditet är viktigt. För lyckosamma samtal med tonåringar kan t ex anamnesverktyget HEADS särskilt lyftas fram. Transitionen till vuxenmedicin bör vara genomtänkt och planerad. o Transitionen bör vara en organiserad multidisciplinär process med hög kvalitet, sammanlänkade journalsystem och god kommunikation mellan barn- och vuxenklinik. Det bör finnas en skriftlig beskrivning av patientens väg genom processen. o Barnkliniken och vuxenkliniken bör ha en ömsesidig förståelse för varandras arbetssätt. o En särskild vårdpersonal, t.ex. en diabetessjuksköterska, bör fungera som en länk mellan barn- och vuxenklinik, och kan gå mellan klinikerna och följa övergången. o Det bör föras en diskussion med patient och föräldrar långt i förväg kring bästa tidpunkten för överföringen, inte bara utifrån om de är redo eller deras önskemål utan även utifrån tillgängligheten hos mottagande vuxenklinik. o Barnkliniken bör tillhandahålla en skriftlig sammanfattning till patienten kring sjukhistorien inkl resultat från screening, ev komplikationer och andra sjukdomar. o Barnkliniken bör försäkra sig om att det inte blir bristande vårdkontinuitet vid övergången. Kapitlet tar också upp hur olika föräldrastilar (parenting styles) kan påverka den sociala miljön för ungdomar med diabetes. Vi håller med om att rigida och krävande familjer kan behöva stöd för att utveckla en mer adekvat föräldrastil, men inser samtidigt att det kan vara ett både svårt och tidskrävande arbete vars upplägg kan behöva diskuteras djupare. Vilket sätt en förälder har eller använder i sitt föräldraskap kan bero på hur föräldern själv mår. Det är visat att föräldrar till barn med kronisk sjukdom kan vara utbrända, vilket försämrar deras eget välbefinnande liksom deras förmåga att stötta sitt barn [2]. Vidare kan påpekas att sättet att utöva sitt föräldraskap inte endast påverkar tonåringar utan förstås också barn i yngre åldrar. Sida 1 av 5
2 Kommentarer för svenska förhållanden Angående transitionen: En lista med sammanfattning över åren vid Barnkliniken kan skrivas ut från SWEDIABKIDS. När det gäller användning av illegala droger (sid 249 i stycket om alkohol, rökning och droger) menar vi att en mer restriktiv hållning fungerar i Sverige. Även om en del ungdomar provar illegala droger bör diabetesteamen i Sverige uppmuntra ungdomarna att inte göra det alls med tanke på de stora negativa konsekvenser som användning av droger kan föra med sig, särskilt om man har diabetes. Preventivmedel till unga med diabetes kan förskrivas både av diabetesläkare på diabetesmottagningar samt på ungdomsmottagningar, av barnmorskor och gynekologer. Diabetesläkaren bör vara uppdaterad om preventivmedel och kunna diskutera dessa. Ett tätt samarbete mellan ungdomsmottagning och diabetesmottagning är att föredra. Valet av metod ska baseras på kvinnans preferens. Vid diabetes utan komplikationer kan alla typer av preventivmedel användas. Kombinerade hormonella preventivmedel av andra generationen (innehållande levonorgestrel), spiral och p-stav rekommenderas i första hand. Vid önskan om en viss anti-androgen effekt kan gestagenet drospirenon i p-piller väljas. Samtidig användning av kondom rekommenderas som skydd mot sexuellt överförbara infektioner. Dagen-efter-piller fungerar lika bra hos ungdomar med diabetes som hos friska ungdomar. Unga har lägre följsamhet vid p-pilleranvändning och samtidigt en hög fertilitet varför långverkande preventivmedel som spiral och p-stav kan vara att föredra. Vid diabetes med kärlkomplikationer, och således vid ögonbottenförändringar, är behandling med kombinerade p-piller kontraindicerad, något ungdomen behöver informeras om. Hereditet för djup ventrombos hos förstagradssläkting är en kontraindikation för kombinerade p-piller vare sig kvinnan har diabetes eller inte. För mer detaljerad information, se Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för antikonception. Månatliga injektioner med kombinationen östradiol och gestagen som omnämns på sid 251 i ISPAD Guidelines finns ännu inte registrerade i Sverige. Vi saknar en del aspekter som hör till adolescensen men som inte är specifika för Sverige. Information Det är betydelsefullt att under tonåren upprepa informationen och undervisningen om diabetessjukdomen, dess behandling och möjliga komplikationer även om patienten haft diabetes under många år. Tonårshjärnan Hjärnan mognar sent och upp i års ålder. I ISPADs kapitel nämns års ålder, vilket inte överensstämmer med modern forskning. Under adolescensen genomgår hjärnan omfattande förändringar både strukturellt och funktionellt. Det typiska för perioden är att vissa områden i hjärnan mognar snabbare och blir mer dominanta till dess att andra områden mognar ikapp [3, 4]. Detta påverkar den unges beteenden och förutsättningar att klara av t ex diabetesbehandlingen. Under framförallt tidig adolescens och mellanadolescens ökar aktiviteten paraventrikulärt och i det limbiska systemet till följd av en ökad känslighet för dopamin och högre koncentrationer av könshormoner. Den ökade aktiviteten i dessa områden gör att känslolivet blir starkt och intensivt och ofta styr över förnuftet [4]. Det sker samtidigt en intensiv utveckling av den sociala hjärnan, i stort innefattande hur man läser av sin omgivning och tolkar den. Under mognadsprocessen är den unge ofta mycket känslig för omgivningens reaktioner och kan ha svårt att tolka dessa. Unga är t ex ofta känsliga för ansiktsuttryck och kan tolka Sida 2 av 5
3 neutrala ansikten som arga eller aggressiva [5]. Den prefrontala delen av hjärnan som ansvarar för framtidsplanering, impulskontroll samt exekutiv förmåga mognar sent och utvecklas upp i års ålder. Konsekvensen blir en obalans i hjärnans mognadsprocess med en påtaglig intensitet i känslolivet och en långsam mognad av konsekvenstänk och impulskontroll vilket ofta försvårar för den unge patienten att vara delaktig i och prioritera diabetesbehandlingen, och att förstå konsekvenser av bristande följsamhet. Neuropsykiatri och ätstörningar Ungdomar med typ 1-diabetes diagnosticeras med neuropsykiatriska sjukdomar i högre utsträckning, både inom sex månader från debuten och flera år senare [8]. Neuropsykiatriska problem kan presenteras i olika former men innebär vanligen svårigheter med arbetsminnet, organisationsförmågan, genomförandet av uppgifter, reflektion och tidsuppfattning. Dessa funktionsproblem påverkar individens förmåga att självständigt sköta sin diabetesegenvård och neuropsykiatriska besvär är associerade med högt HbA1c bland ungdomar [9]. Diabetesvården bör därför ta hänsyn till patientens kognitiva status och neuropsykiatriska störningar bör aktivt eftersökas, framför allt i patientgruppen med högt HbA1c. Ett nära samarbete med Barn- och Ungdomspsykiatrin krävs, om inte kompetens för neuropsykiatriska bedömningar finns inom diabetesteamet. När neuropsykiatriska störningar misstänks och/eller verifieras bör diabetesegenvården göras så konkret som möjligt. Patienten kan behöva hjälp med överenskomna påminnelser om blodsockerkontroller och insulindoser [10]. Tekniska hjälpmedel såsom CGM och pumpar bör användas i stor utsträckning. Bemötandet av dessa patienter inom diabetesvården bör vara strukturerat och bör fokusera även på salutogena faktorer. Gruppundervisning och gruppinformation kan vara mindre lämpligt för dessa patienter. Stört ätbeteende är vanligare hos ungdomar med typ 1-diabetes jämfört med friska jämnåriga ungdomar [11] och regelbunden screening för att tidigt hitta ungdomar med denna problematik är önskvärt. Genom att vi mäter kroppsvikt vid varje besök på diabetesmottagningen kan vi tidigt upptäcka onormal viktnedgång eller utebliven viktökning, vilka kan vara tecken på en ätstörning eller ett stört ätbeteende. Dålig metabol kontroll kan bero på en överdriven fixering av vikt och kroppsform ledande till minskad insulindosering för viktnedgång. Frågeformuläret SCOFF [12] kan användas för screening med en diabetesspecifik tilläggsfråga: Tar du mindre insulin än du borde för att undvika viktuppgång? [11] för att hitta ungdomar med risk för stört ätbeteende. SCOFF: - Gör du så att du kräks för att du känner dig obehagligt mätt? - Oroar du dig för att du har förlorat kontrollen över hur mycket du äter? - Har du nyligen gått ner mer än 6 kg inom loppet av 3 månader? - Tycker du att du är fet även när andra säger att du är för smal? - Skulle du säga att mat dominerar ditt liv? Två eller flera ja = trolig ätstörning Se även ISPADs kapitel om nutritionsbehandling [7]. Puberteten Under puberteten ökar insulinresistensen främst pga att könshormonerna ökar GH-frisättningen och det sker framför allt nattetid. GH ger insulinresistens. Hos barn med typ 1-diabetes blir detta särskilt uttalat eftersom insulintillförseln inte är fysiologisk utan subkutan. Därmed uppnås inte den normalt höga insulinnivån i porta-kretsloppet. Detta leder till hepatisk insulinbrist, vilket leder till låg IGF-I produktion och som en konsekvens av det minskad negativ återkoppling av IGF-I på hypothalam och hypofysär nivå ledande till ökad GH-frisättning. Under puberteten ökar alltså obalansen i GH-IGF-I-systemet hos barn Sida 3 av 5
4 med typ 1-diabetes med sjunkande IGF-I koncentrationer till runt eller under nedre normalgränsen och kraftigt ökade GH-koncentrationer. En annan konsekvens av låg insulinnivå i porta-kretsloppet är att leverns glukosproduktion ökar, vilket måste kompenseras med insulin-stimulerat glukosupptag i muskel och fettvävnad. För att säkerställa normoglykemi krävs mer insulin än vad som är fysiologiskt, vilket bidrar till ökad viktuppgång. Dessutom blir det svårt att uppnå normoglykemi, framför allt under sen-natten, vilket kallas Dawn-fenomenet. I Sverige är längdtillväxten hos barn med typ 1-diabetes i princip normal förutom en möjlig marginellt sämre längdutveckling vid mycket dålig metabol kontroll. Korta barn med typ 1-diabetes utreds på samma grunder och utifrån samma principer som barn utan diabetes (man kan inte skylla dålig längdtillväxt på diabetessjukdomen). Tolkning av serum IGF-I som en markör för nutritionstillstånd och/eller GHfrisättning bör göras med hänsyn till att barn med typ 1-diabetes generellt ligger lågt i IGF-I [13]. I tonåren ligger IGF-I medelvärdet för diabetespopulationen nära 2 SDS för referenspopulationen. Pubertetsstarten är normal hos både flickor och pojkar med typ 1-diabetes [14], vilket även stöds av SWEDIABKIDS-data. Dock har andra studier funnit försenad menarche [15-17] och att åldern för menarche korrelerar negativt med åldern för diabetesdebuten [18]. Detta kan möjligen vara kopplat till ovariell hyperandrogenism med oregelbundna menstruationer. Hirsutism och polycystiskt ovariesyndrom är vanligare hos tonårsflickor och unga kvinnor med typ 1-diabetes. Icke-fysiologisk insulintillförsel, brist på motion, ökad risk för övervikt hos flickor med dålig metabol kontroll, hyperinsulinemi och sänkt SHBG är troligtvis av betydelse för detta [17]. Referenser 1. Ambresin A et al. Assessment of youth-friendly health care: a systematic review of indicators drawn from young people's perspectives., J of Adol Health Jun;52(6): Zysberg L, Lang T. Supporting parents of children with type 1 diabetes mellitus: A literature review. Dovepress. 3. Colver A, Longwell S. New understanding of adolescent brain development: relevance to transitional healthcare for young people with long term conditions. Arch Dis Child 2013; 98: Casey BJ, Jones RM, Hare TA. The Adolescent Brain. Annals of the New York Academy of Sciences. 2008/03/01 00:00; 1124: Yurgelun-Todd DA, Killgore WD. Fear-related activity in the prefrontal cortex increases with age during adolescence: a preliminary fmri study. Neurosci Lett Oct 9;406(3): Epub 2006 Aug ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014 Compendium. Psychological care of children and adolescents with type 1 diabetes. Pediatric Diabetes 2014: 15 (Suppl 20): ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014 Compendium. Nutritional management in children and adolescents with diabetes. Pediatric Diabetes 2014: 15(Suppl 20): ). 8. Butwicka A, Frisen L, Almqvist C, Zethelius B, Lichtenstein P. Risks of Psychiatry. Disorders and Suicide Attempts in Children and Adolescents With Type 1 Diabetes: A Population.Based Cohort Study. Diabetes Care 2015 Mar;38(3): Sida 4 av 5
5 9. Nylander C, Toivonen H, Nasic S, Soderstrom U, Tindberg Y, Fernell E. Children and adolescents with type 1 diabetes and high HbA1c a neurodevelopmental perspective. Acta paediatrica 2013 (Oslo, Norway: 1992) 102: Olinder AL, Nyhlin KT, Smide B (2011) Clarifying responsibility for self-management of diabetes in adolescents using insulin pumps--a qualitative study. Journal of advanced nursing 67: Jones JM, Lawson ML, Daneman D, Olmsted MP, Rodin G. Eating disorders in adolescent females with and without type 1 diabetes: cross sectional study. BMJ 2000; 320 (7249): Hansson E, Daukantaité D, Johnsson P. SCOFF in a general Swedish adolescent population. Journal of Eating Disorders :48. DOI: /s Zachrisson I, Dahlquist G, Wallensteen M, Brismar K. Insulin-like growth factor binding protein-1 as glucose regulator in adolescent boys with type 1 diabetes. Acta Paediatr Sep;89(9): Salerno M, Argenziano A, Di Maio S, Gasparini N, Formicola S, De Filippo G, Tenore A. Pubertal growth, sexual maturation, and final height in children with IDDM. Effects of age at onset and metabolic control. Diabetes Care May;20(5): Snell-Bergeon JK, Roman R, McFann K, Klingensmith GJ. Menarche delay and menstrual irregularities persist in adolescents with type 1 diabetes. Schweiger BM1 Reprod Biol Endocrinol May 6;9: Deltsidou A. Age at menarche and menstrual irregularities of adolescents with type 1 diabetes. J Pediatr Adolesc Gynecol Jun;23(3): Codner E, Cassorla F. Puberty and ovarian function in girls with type 1 diabetes mellitus. Horm Res Jan;71(1): Harjutsalo V, Maric-Bilkan C, Forsblom C, Groop PH; Age at menarche and the risk of diabetic microvascular complications in patients with type 1 diabetes. Finn Diane Study Group Diabetologia Mar;59(3): Sida 5 av 5
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes HANDLÄGGNING OCH INSULINJUSTERING HOS BARN MED DIABETES TYP 1 VID SJUKDOM MED ELLER UTAN FEBER ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter
Läs merMetabol kontroll och HbA1c-mål
Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert
Läs merProtective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions
Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions Charlotte Nylander Barn- och ungdomsläkare Sörmland Medicine doktor
Läs merBiopsykosociala utvecklingsschemat
Barnveckan 2015! Biopsykosociala utvecklingsschemat Mognadsbedömning i ungdomsåren Josephine Haas Från Ispad guidelines Adolescents require care and education which is distinctly different from younger
Läs merOM EXEKUTIVA FUNKTIONSPROBLEM OCH DIABETES
Ibland har jag har tänkt på att allt kanske inte beror på hans diabetes Lars, pappa till 13-åring med diabetes och exekutiva funktionsproblem OM EXEKUTIVA FUNKTIONSPROBLEM OCH DIABETES För vårdpersonal
Läs merNormal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS
Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser
Läs merSWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010
SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7
Läs merBLFs delförening för endokrinologi och diabetes
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes DIABETES VID ÖPPENVÅRDSMOTTAGNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 7, The delivery of ambulatory diabetes
Läs merÄTSTÖRNING VID DIABETES
ÄTSTÖRNING VID DIABETES Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merUngdomars bästa. Barnveckan Västerås 24/4
Ungdomars bästa Barnveckan Västerås 24/4 Total mortalitet 2000-2016 120 100 Mortalitet per 100 000 80 60 40 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merÄtstörningar och diabetes vad ska man tänka på
Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande
Läs merBarn med typ 1-diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR BEHANDLING MED INSULINPUMP OCH KONTINUERLIG GLUKOSMÄTNING
Barn med typ 1-diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR BEHANDLING MED INSULINPUMP OCH KONTINUERLIG GLUKOSMÄTNING Barn med typ 1-diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR BEHANDLING MED INSULINPUMP OCH KONTINUERLIG
Läs merFörbättrade resultat i svensk barndiabetesvård
Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete Lena Hanberger, Linköpings Universitet Diabetesforum Oslo 2017-04-27 Lena.hanberger@liu.se HbA1c: 50
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merBLFs delförening för endokrinologi och diabetes
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes FYSISK AKTIVITET OCH DIABETES ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 14, Exercise in children and adolescents with diabetes [1]. Robertson
Läs merMedan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?
Medan ni väntar Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen? Mötet med ungdomar i din medicinska vardag Margrethe
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merDiabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;
Läs merNeuropsykiatri och diabetes
Neuropsykiatri och diabetes - Hur märks det och vad gör du? Charlotte Nylander Barn- och Ungdomsläkare Sörmland Vilka är ni? Sjuksköterskor? Undersköterskor? Läkare? Kuratorer? Psykologer? Lekterapeuter?
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merHemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik
Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Ulf Tedgård, Barnmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Idag kan de flesta barn med hemoglobinopatier förväntas leva upp i vuxen ålder
Läs merKronisk sjukdom hos ungdomar
Kronisk sjukdom hos ungdomar Kronisk sjukdom hos ungdom Antalet s4ger i takt med medicinsk utveckling! Utmaning för pa4ent, vårdpersonal, anhöriga, skola De flesta kroniska sjukdomar hos ungdomar går inte
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merGynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department
GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt
Läs merÖverföring. BLF Malmö 9 april Laslo Erdes
Överföring BLF Malmö 9 april Laslo Erdes Definitioner Transfer = övergång: Det datum då vårdansvaret övergår från en klinik till en annan Transition = överförande: den process under ett antal år som syftar
Läs merMen Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla!
Men Hallå. Vi vill inte hem redan. Lugn! Vi ska bara kolla! En till som Kollar!! Å Vad Kollar vi på här Då! Stor Spänning! Kanske störst i Kommunhuset. Hammarby kunde åka hem och Fira! Sammanfattning Typ
Läs merLedtal för diabetessjuksköterskor
Ledtal för diabetessjuksköterskor Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening SFSD och Svensk sjuksköterskeförening förordar: ledtalet 400 patienter med
Läs merGlukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?
Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK
Läs merMålvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Läs merSeminarium tillväxtavvikelser Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus
Seminarium tillväxtavvikelser 2013 Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus Fall 1 5½-årig flicka, inremitterad från BVC p g a avplanande längdtillväxt. Haft upprepade
Läs merOönskade graviditeterär LARC lösningen?
Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Dept Helena of Ob/Gyn Kopp Kallner Danderyds Bitr överläkare, Hospital med dr Stockholm, Danderyds Sweden Sjukhus helena.kopp-kallner@ki.se Unga kvinnor har fler
Läs merBLFs delförening för endokrinologi och diabetes
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes INSULINBEHANDLING ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 9, Insulin treatment Bangstad HJ, Deeb L, Jarosz-Chobot P, Mungai L, Saboo B,
Läs merKronisk sjukdom hos ungdomar
Kronisk sjukdom hos ungdomar 14 årig pojke Diabetesdebut 9 åå. Senaste halvåret försämrad blodsockerbalans, HbA1c 90 mmol/mol. Glömmer lunchinsulin, ibland Lantus. Verkar nedstämd, svårare att prata med
Läs merKontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?
Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research
Läs merÖverföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Läs merVälkomna till Anhörigutbildning!
Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merDiabetes hos barn och ungdomar. För distriktsläkare
Diabetes hos barn och ungdomar För distriktsläkare Disposition Förekomst Definition Insjuknande Blodsockergränser Akut behandling Diabetes och infektionssjukdomar Förhöjt blodsockervärde Diabetes och
Läs merOönskade graviditeterär LARC lösningen?
Oönskade graviditeterär LARC lösningen? Dept Helena of Ob/Gyn Kopp Kallner Danderyds Bitr överläkare, Hospital med dr Stockholm, Danderyds Sweden Sjukhus helena.kopp-kallner@ki.se Unga kvinnor har fler
Läs merPolycystiskt ovariesyndrom. Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!
Polycystiskt ovariesyndrom Jan Holte! Carl von Linnékliniken! Uppsala!! Ultraljudsdiagnostik -basen för modern bild av PCOS! Ett hormonellt och kliniskt spektrum utan tydliga gränser AF: < 5 5-9 > 9 >
Läs merInsulinpump med integrerad CGM. Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
Insulinpump med integrerad CGM Peter Adolfsson Överläkare Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Glukosmätning - SMBG Ett extra mätvärde per dag är associerat till ett lägre HbA1c Haller MJ, Stalvey
Läs merBLFs delförening för endokrinologi och diabetes
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes INSULINBEHANDLING ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 9, Insulin treatment Bangstad HJ, Deeb L, Jarosz-Chobot P, Mungai L, Saboo B,
Läs merTidig sexuell debut: spelar det någon roll?
Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Ja, det har haft en viss betydelse Varför studera tidig sexuell debut? Hörde flickornas livsstil enbart till tonåren eller skulle det få konsekvenser i vuxenlivet?
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merBDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson
BDD-studien när forskning blir klinisk rutin ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson TYPER AV BARNDIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding Typ 1 Autoimmun HLA Insulinbrist Alltid insulin MODY: Maturity Onset
Läs merVad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman
Ett första steg mot ett nationellt vårdprogram: Vad vet vi idag om insulin och glukoshomeostas: Emilia Hagman Claude Marcus 2016-04-26 Frågor att försöka besvara idag kring glukoshomeostas: När ska prover
Läs merMEQ Gynekologi T 8 2002-05-23
MEQ Gynekologi T 8 2002-05-23 Du har fått drömjobbet och blivit läkarassistent på KK under sommarlovet. Efter introduktionen på kliniken får du naturligtvis börja jobba på akuten, där du således befinner
Läs merDiabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes
Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns
Läs merBlodketonmätning används för att påvisa insulinbrist. Frida Sundberg 2017
Blodketonmätning används för att påvisa insulinbrist Behandlingsmål God livskvalitet på kort och lång sikt Frihet från ketoacidos och grava hypoglykemier Komplikationsfrihet Normal tillväxt och utveckling
Läs merBio- psykosociala utvecklingsschemat. Mognadsbedömning i ungdomsåren
Bio- psykosociala utvecklingsschemat Mognadsbedömning i ungdomsåren Från Ispad guidelines Understand the psychosocial and physiological development of adolescence, and that Chronic illness/diabetes inhibits
Läs merMotion och diabetes. Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se
Motion och diabetes Peter Adolfsson barnläkare och idrottsläkare peter.adolfsson@regionhalland.se Fysisk aktivitet och riskreduktion Regelbunden fysisk aktivitet är minst lika viktigt som förbättrad glukoskontroll!
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merBLFs delförening för endokrinologi och diabetes
BLFs delförening för endokrinologi och diabetes KOSTRÅD TILL BARN OCH UNGDOMAR MED DIABETES ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2014. Chapter 10, Nutritional management in children and adolescents
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merNormal och avvikande pubertetsutveckling
Normal och avvikande pubertetsutveckling Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska
Läs merA" fundera kring. 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren?
Tonårshjärnan A" fundera kring 1. Vad vet ni om hjärnans utveckling under ungdomsåren? 2. Vad vet ni om utvecklingen av exeku@va funk@oner och @dsuppfa"ningen hos unga? 3. Vad vet ni om den biologiska
Läs merIGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel. Kerstin Brismar. Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet
IGF-Systemet som diagnostiskt hjälpmedel Kerstin Brismar Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet kerstin.brismar@ki.se 21 sept 2017 First publications IGF-I Kerstin Hall et al 1972
Läs merFertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merBiopsykosociala utvecklingsschemat
Biopsykosociala utvecklingsschemat Mognadsbedömning i ungdomsåren Josephine Haas Adolescents need specific a0en1on, dis1nct from children and adults WHO 2014 Figur 1. Utvecklingen av logiskt tänkande kontra
Läs merSomatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor
Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12
Läs merADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER
ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merSårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar
Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar Charlotte Nylander Läkare, Barn- och Ungdomskliniken Sörmland Doktorand, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Uppsala Universitet Mångfacetterad sårbarhet
Läs merTyp 1 diabetes hos barn och ungdomar
Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Presentationen finns att hitta på www.diabit.se under Mitt diabetesteam Karolinska - Föreläsningar
Läs merCerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)
Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder
Läs merDet händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar
Det händer bara en gång i varje människas liv: man är barn och blir vuxen. Detta är en av de märkvärdigaste passager vi måste igenom, och det präglar oss för all framtid. Det finns inga hopplösa patienter
Läs merHur skyddar Estrelen, Estron och Rosal 28 mot oönskad graviditet? Kombinerade p-piller. Har Estrelen, Estron och Rosal 28 några biverkningar?
P-piller Denna information handlar om ditt nya p-piller Estron, Estrelen eller Rosal 28. Det är viktigt att du läser den innan du startar med din första p-pillerkarta. Mer finns att läsa i bipacksedeln
Läs merBarnkliniker Universitetskliniker
Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk
Läs merEgenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes
Egenvårdsplan för skoldagen för elever med diabetes Födelsedatum: Elevens namn: Hemadress: Skolans namn: Klass: Vårdnadshavare/anhöriga: Av rektor utsedd skolpersonal som hjälper eleven med egenvården:
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merDatum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström
Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets
Läs merSwedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions
Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions Bakgrund Ungdomar med långvariga sjukdomar behöver successivt förberedas inför övergången till vuxensjukvården och
Läs merTörstprov och minirintest
Törstprov och minirintest Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Endokrina PM mars 2018 Indikation: Differentialdiagnostik av polyuriska tillstånd Bakgrund: Vid begränsad tillgång till vatten ökar insöndringen
Läs merFördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014
Fördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014 Kristina Narbro 1 och Bill Hesselmar 1 Gun Forsander 2 och Stig Attvall 2 1 Koncernavdelning data och analys 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merVad innebär god diabeteskontroll? Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm
Vad innebär god diabeteskontroll? REFERAT Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm 1 2 REFERAT Vad innebär god diabeteskontroll? Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton
Läs merCleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg
Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar
Läs merAnhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal
Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal Sjuksköterskedagarna Lust & kunskap 2018-11-20 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merCleosensa och Cleosensa 28
Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
Läs merP-pillerlarmen. Venös tromboembolisk sjukdom (VTE) Kombinerad metod och trombos. Vad är det senaste som gäller?
Kombinerad metod och trombos Vad är det senaste som gäller? P-pillerlarmen Barbro Westerholm chef för biverkningsinsamlingen Samband p-piller och VTE publicerades i Lancet 1970 Hemma var det den stora
Läs merCarl Rogers; terapeut
Carl Rogers; terapeut Människan strävar efter utveckling. Strävan är konstruktiv och social Utvecklas i positivt riktning under vissa förhållanden och negativt under andra. Rodgers C (1961) On becoming
Läs merUnga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merVälkommen till. Rom, 30 November 2012
Välkommen till 2 nd A. Menarini Diagnostics International Conference on Challenges and opportunities of diabetic ketoacidosis management and 21 st century approaches to prevention Rom, 30 November 2012
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merHypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Hypothalamisk amenorré Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Anna 27 år Remitterad pga sekundär amenorré Ensamstående, arbetar i hälsokostbutik,
Läs merPrata med bordsgrannarna
Ungdomsvänlig vård Prata med bordsgrannarna Vad uppmärksammade du när du iakttog din verksamhet ur ett ungdomsperspektiv? Fysisk miljö Tillgänglighet Administrativa och praktiska rutiner Välkomnande atmosfär?
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merStudier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård
Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård Nationell psykoskonferens i Göteborg 2018-05-17 Mats Ewertzon Lektor/fil.dr. Ersta Sköndal Bräcke högskola Ersta Sköndal Bräcke högskola Campus
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merBarnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33
Barnets tillväxt och utveckling Health Department, Innehållsförteckning Barnets tillväxt och utveckling......3 Längdtillväxten...3 Tillväxtens faser...3 Intrauterin fas Infancy fas (spädbarnsåret) Childhood
Läs merUse it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected
Läs merVetenskapen bakom igro
Vetenskapen bakom igro igro är ett interaktivt verktyg som kan hjälpa läkare utvärdera tillväxtresultat för patienter som får behandling med tillväxthormon (GH). Dessa sidor ger en översikt över begreppen
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merFysisk aktivitet vid diabetes
Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är
Läs merMånatliga blödningar är både onaturligt och onödigt.
REK dagen 31 januari 2018 Mariann Hansson Gynekolog Närhälsan Göteborg Månatliga blödningar är både onaturligt och onödigt. 1 Menstruation =reaktion på misslyckad/utebliven befruktning Förekommer hos:
Läs mer