Vad innebär god diabeteskontroll? Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad innebär god diabeteskontroll? Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm"

Transkript

1 Vad innebär god diabeteskontroll? REFERAT Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm 1

2 2

3 REFERAT Vad innebär god diabeteskontroll? Barnmöte, fredagen den 18 januari 2013 Sheraton Hotel, Stockholm För sjunde året i rad arrangerade Sanofi Diabetes i samarbete med Barndiabetesfonden ett vintersymposium kring barndiabetes. Flera framstående läkare och sköterskor hade kommit till Sheraton Hotel i Stockholm för att föreläsa för drygt tvåhundra kollegor. Symposiet var interaktivt och auditoriet kunde svara på frågor genom att välja svarsalternativ med sina mentometrar. Temat för 2014 års möte kommer att presenteras på (en hemsida som vänder sig till vårdpersonal) Sanofi Diabetes vision är att bli ledande på området diabetes under de närmaste åren och på företaget arbetar därför en hel avdelning enbart med diabetesområdet. De åsikter som uttrycks i referatet är föreläsarnas egna och delas inte nödvändigtvis av Sanofi 3

4 Inledning Professor Johnny Ludvigsson, Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Johnny Ludvigsson inledde med att berätta om Barndiabetesfondens angelägna arbete och vikten av att hålla de lokala föreningarna vid liv och starta nya där det fortfarande inte finns en lokalförening. Han uppmanade alla närvarande att dels bli medlemmar av Barndiabetesfondens Riksförening (se dels att ställa upp i olika sammanhang ex när Röda Fjädernkampanjen behöver föreläsare. Han betonade också att forskning är det enda som radikalt kan hjälpa barn med diabetes. Som en del av det interaktiva symposiet ställde han sedan mentometerfrågor som auditoriet fick svara på. Av svaren framkom att auditoriet ansåg att övervikt och fetma är ett problem vid diabetes: 67% tyckte att det är ett mycket stort eller ett ganska stort problem. Auditoriet upplevde att även ätstörningar är ett problem, men inte ett lika stort problem som övervikt och fetma. Professor Johnny Ludvigsson Tillväxt och utveckling (kortvuxenhet, fetma och anorexi) som markör för diabeteskontroll Professor Peter Bang, Universitetssjukhuset, Linköping Hur påverkar diabetes längdtillväxt? Peter Bang konstaterade att data visar att svår brist på insulin påverkar kroppssammansättningen och att insulin är viktigt för normal utveckling av vikt och längd, samt pubertets utveckling. Han lade fram hypotesen att normal längd, vikt, BMI och pubertal utveckling är markörer för god diabeteskontroll hos barn med typ 1-diabetes. Genom presentationen ville han sedan bekräfta eller slå hål på antagandet. Med data från Swediabkids (ur Nationella Diabetesregistret) visade han att längden hos barn med typ 1-diabetes är normal och att längd endast är marginellt associerad med HbA1c. Möjligen kan ett mycket högt HbA1c påverka längdtillväxt negativt. Peter Bang tyckte sig inte heller se ett övertygande samband mellan insulindos och längd. För BMI fann han däremot ett starkare samband, som dessutom var beroende av kön. Övervikt förekommer generellt vid barndiabetes, men det som Peter Bang an såg var särskilt intressant var att flickornas BMI ökade med åldern, medan pojkarnas BMI minskade vid högre ålder. Samma trend sågs för HbA1c: hos flickor ökade BMI vid högre HbA1c-värden, medan BMI minskade vid högre HbA1cvärden för pojkar. 4

5 Och samma förhållande ser vi om vi tittar på insulindosen. Högre insulindos har samband med högre BMI hos flickor medan pojkarnas BMI minskar ju högre insulindosen är. Men insulindosen har ändå endast en marginell betydelse för BMI hos både flickor och pojkar. Tyvärr hade registret bristfällig registrering av pubertetsstadium enligt Peter Bang, vilket gjorde det svårt att dra några slutsatser kring pubertetsutveckling och metabol kontroll. Däremot visade längdata ur registret på en ökad kroppslängd vid en tidigare ålder hos pojkar med typ 1-diabetes jämfört med pojkar som inte har diabetes. Det indikerar att puberteten startar tidigare hos pojkar med typ 1-diabetes. Peter Bang spekulerade i att det skulle kunna bero på ökad fettmängd i kombination med ökad insulindos, tillväxthormon och IGF-1 nivå. Vidare visade Peter Bang data på IGF- 1 nivåer i serum i relation till längd för en kohort av diabetespatienter på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Slutlängd var inte lägre än förväntat, vilket står i kontrast till en genomsnittlig IGF-1 nivå under -1 SDS och under den senare delen av puberteten på under 2 SDS. IGF-1 SDS är negativt associerad med HbA1c och insulin dos. Däremot är distansen från slutlängd till target inte beroende av HbA1c eller IGF-1 nivå. Förklaringen till dessa fynd, tror Peter Bang, är kopplad till störningar i GH-IGF-axeln med låg leverinsulinering och dålig IGF-1 frisättning till blodet medan IGF-1 är ökad i tillväxtplattan och i andra vävnader som följd av hyperinsulinemi och hypersekretion av GH. Om detta kan på visas i framtida studier kan det få avgörande betydelse för att förstå och möjligen före bygga diabeteskomplikationer. Peter Bang avrundade med att han också ville ta upp ämnet ätstörningar i presentationen, men att det inte har hänt så mycket på den fronten. Han föreslog att förekomst av ätstörningar och anorexia kan kartläggas genom noggrann registrering i Swediabkids. Om vi vore duktiga på att notera alla barn som har ätstörningar då skulle vi ha en guldgruva för att kunna rapportera incidens. Just nu antyder studier att ätstörningar är mer vanliga, men detta är inte visat i större populationer. Om diabetes predisponerar för ätstörningar, och vilken påverkan det har på metabol kontroll, går att svara på om vi får en bättre rapportering av bidiagnoser och tiden för dessa i Swediabkids. Professor Peter Bang 5

6 Livskvalitet Diabetessjuksköterska Gunnel Viklund, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna Gunnel Viklund började med att läsa upp flera berättelser från patienter, föräldrar och sjukvård för att illustrera att livskvalitet kan betyda olika saker för olika personer. Jag tänker presentera några tankar för er om livskvalitet och hälsa för att vi ska kunna reflektera över vad det är vi menar med dessa begrepp - vad är det som gör livet bra för den som lever det? Livskvalitet kan ha ett så kallat finalt värde: de positiva eller negativa mål som gör livet värt att leva som till exempel lycka, frihet, kärlek och hur bra eller dåligt man mår. Livskvalitet kan också ha ett instrumentellt värde: ett medel som ökar den finala livskvaliten, såsom pengar eller bra sjukdomsbehandling. Gunnel Viklund gick sedan igenom hur livskvalitet används som begrepp inom sjukvården. Begreppet används på olika sätt och det finns också olika definitioner av hälsa. Till exempel kan man tala om manifest hälsa: hur väl eller illa man mår vid en speciell tidpunkt, eller så kan man tala om grundläggande hälsa: hur disponerad man är att drabbas av till exempel manifest ohälsa eller förtidig död. En person med diabetes kan ha manifest god hälsa men sämre grundläggande hälsa med risk för komplikationer eller för tidig död. Det finns inget enhetligt sätt att tolka begreppen livskvalitet eller hälsa på och det är svårt att mäta nivåerna av livskvalitet. Gunnel Viklund menade att även om nivån är svårmätt går det att mäta förändring av livskvalitet, både för en enskild person och mellan grupper av personer. Genom att visa på olika mätverktyg gav Gunnel Viklund en inblick i vilka metoder som finns tillgängliga för den som vill mäta sina patienters livskvalitet. Auditoriet fick också veta att yngre barn skattar sin hälsorelaterade livskvalitet högre än tonåringar. Unga pojkar och flickor skattar sin hälsorelaterade livskvalitet lika, men i tonåren skattar flickor den lägre än pojkar. I ett skattningstest för livskvalitet, som utfördes 2007, skattade ungdomar med diabetes sin hälsorelaterade livskvalitet något lägre än friska ungdomar i alla kategorier utom social funktion. Sociala relationer påverkas alltså inte i samma utsträckning hos diabetiker som hos personer med cancer, fetma, reumatism och andra kroniska sjukdomar som undersökningen inkluderade. Sedan vet man att det finns ett ganska starkt samband mellan depression och ångestsjukdomar och diabetes hos unga personer. Några faktorer som korrelerar till livskvalitet är: HbA1c: Resultaten från de flesta artiklar visar att barn med lågt HbA1c rapporterar bättre livskvalitet än de med högt HbA1c. Ålder: Äldre barn rapporterar högre HbA1c och sämre livskvalitet. Kön: Flickor rapporterar ofta sämre livskvalitet än pojkar och har högre HbA1c. Familjesituation: Färre diabetesrelaterade konflikter i familjen ger högre livskvalitet. Gunnel Viklund berättade att Disabkids, ett europeiskt instrument som mäter upplevd hälsa och livskvalitet hos ungdomar med kronisk sjukdom, kommer att tas in i Swediabkids. Snart kommer vi att kunna följa utvecklingen av livskvalitet hos barn och ungdomar med diabetes i Sverige, precis som vi följer HbA1c. Vi kommer att kunna se effekten av olika behandlingsmodeller. Vi kommer att kunna jämföra olika mottagningar. Kanske kan vårt register leda till att våra barn får förbättrad livskvalitet, precis som de fått lägre HbA1c. Men innan dess kan ni börja träna nu, genom att arbeta med livskvalitet på mottagningen. 6

7 Mentometerundersökning Johnny Ludvigsson värmde upp auditoriet inför nästa presentation genom ett flertal frågor om livskvalitet. Auditoriet upplevde överlag att livskvaliteten påverkas positivt av behandlingsintensitet. Men 35 procent ansåg att livskvaliteten påverkas ganska negativt, eller mycket negativt, av många injektioner, och över hälften (57 procent) ansåg att antalet blodsockerbestämningar påverkar patientens livskvalitet negativt. Hypoglykemier var auditoriet tämligen överens om har en negativ påverkan på livskvaliteten. Auditoriet bedömde också att rädslan för att få hypoglykemi har en ännu mer negativ inverkan på livskvaliteten än de faktiska hypoglykemierna. Åsikterna gick isär gällande vilken effekt som regelbundna tider och kostrestriktioner har på livskvaliteten. Mortalitet vid typ 1-diabetes Professor Per Herik Groop, Helsingfors Universitets Centralsjukhus, Helsinki Ämnet mortalitet är inte upplyftande, men det är ett viktigt ämne. Per Herik Groop talade om incidensen av typ 1-diabetes och övergick sedan till att beskriva hur långtidsprognosen hos patienter med typ 1-diabetes påverkas av njursjukdom. Ju allvarligare stadie av njursjukdom desto högre är mortaliteten. Så med andra ord, se upp för njurproblem. Om ni hittar nefropati hos en patient så sök också efter neuropati och retinopati. Det finns där, det är bara en tidsfråga. Per Herik Groop diskuterade risker och konstaterade att åldern vid diabetesdebuten påverkar risken för ESRD (End stage renal disease) och proliferativ retinopati. När det gäller risken för mortalitet i kardiovaskulär sjukdom så är 70 procent av dödsfallen i kardiovaskulära sjukdomar relaterade till nefropati, så även där menade Per Herik Groop att njurkomplikationerna är den underliggande faran. I Finland har antalet döda i kroniska sjukdomar minskat för diabetiker. Antalet döda i alkohol och drogmissbruk har däremot ökat både för diabetikerna och för den finska befolkningen i stort, vilket Per Herik Groop relaterade till de förändrade reglerna kring alkohol i Finland. Saltintag i kosten kan också vara en riskfaktor. Ett stort saltintag ökar mortalitet, men Per Herik Groop visade också att lågt saltintag ökar mortaliteten och att vändpunkten ligger på 6,5 gram. Han resonerade sedan kring övriga riskfaktorer och betonade att dålig sockerbalans, högt blodtryck, höga blodfetter och metabolt syndrom är förknippade med ökad risk för nefropati, vilket i sin tur är en faktor som starkt påverkar mortaliteten. Detta är indikatorer som vi kan använda oss av på klinikerna. Leta efter dessa symtom så kan ni upptäcka tecken på njursjukdom. Professor Per Herik Groop 7

8 Vad dör svenska diabetesbarn av? Professor Johnny Ludvigsson, Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Johnny Ludvigsson började med att visa data från en studie med patienter som insjuknat mellan , och gick igenom dödsorsakerna för de 25 deltagare i studien. Tretton av dem dog av sena komplikationer efter många års sjukdom. En dog av cancer och elva av dem dog av andra orsaker såsom dead in bed, ketoacidos, suicid och hypoglykemi. Johnny Ludvigsson konstaterade att de som dog av akut död dels var många, dels många gånger dog i mycket unga år (20-25-årsåldern), medan de i detta material som dog av sena komplikationer oftast dog i årsåldern. Han berättade sedan både om patienter som han mindes från sin egen verksamhet och om fall som han hört och läst om. Bland dessa tog han upp flera exempel på dead in bed, ex i något fall en patient med insulinpump som dog i hypoglykemi vid 13 års ålder. Han visade också den publicerade bild på glukossensorkurvan från en patient som vid 23 års ålder tog korrektionsdoser av insulin under natten, som medförde att han plötsligt rasade i blodsocker och dog av hypoglykemi. I slutet av presentationen sammanfattade Johnny Ludvigsson att typ 1-diabetes är en dödlig sjukdom och att risken att dö numera skulle kunna vara eller bli större i akuta än i sena komplikationer. Vi måste vara observanta så att inte vår behandling ökar risken för död i akuta komplikationer, utan vi bör sikta på en blodsockerbalans som förebygger både svåra akuta och sena komplikationer. Han ansåg också att vi behöver öka medvetenheten om typ 1-diabetes både hos allmänheten och hos sjukvårdspersonal så att ketoacidos vid debuten upphör. Mentometerundersökning Johnny Ludvigsson frågade från vilken genomsnittlig HbA1c-nivå under många års tid som auditoriet trodde att risken för allvarlig nefropati respektive behandlingskrävande retinopati börjar öka? Svaren gick isär, men många i auditoriet trodde att risken för allvarlig nefropati ökar redan från ett HbA1c på 45, medan studier talar för högre HbA1c-värden som gräns innan allvarlig nefropati uppträder. På samma sätt hade man föreställningen att allvarlig retinopati ökar från ett HbA1c 50, en nivå då risken för att utveckla allvarlig retinopati enligt studier är liten. Johnny Ludvigsson påtalade att risken för behandlingskrävande retinopati börjar öka vid ett lägre HbA1c än nefropati. 8

9 HbA1c och sena komplikationer Dr Maria Nordwall, Vrinnevisjukhuset, Norrköping Maria Nordwall inledde med att definiera HbA1c och dess funktion. Därefter presenterade hon och definierade långtidskomplikationer såsom hjärtinfarkt, stroke, nedsatt perifer cirkulation, retinopati, nefropati och neuropati. delse. Däremot ökar risken för komplikationer om HbA1c varierar över tiden jämfört med om det ligger stilla på samma medelvärde. HbA1c verkar inte ha lika stor betydelse för makrovaskulära komplikationer, såsom hjärtkärlsjukdomar, som för mikrovaskulära komplikationer. Maria Nordwall frågade sig om det finns ett tröskelvärde eller nivå av HbA1c som är säker för att undvika förhöjd risk för komplikationer. Data indikerar att ett HbA1c på under cirka 60 mmol/ mol verkar tillräckligt för att undvika svåra diabeteskomplikationer. Hon bekräftade också det som Johnny Ludvigsson nämnde under mentometerundersökningen att det krävs bättre blodsockerkontroll för att undvika ögonskador än för att undvika njurskador. God blodsockerkontroll kvarstår som den viktigaste faktorn för att undvika långtidskomplikationer. Glukosvariabiliteten verkar ha mindre betydelse. För att undvika hjärtkärlsjukdom måste man också fokusera på livsstilsfaktorer och andra riskfaktorer. Vi vet idag att bättre blodsockerbalans ger minskad risk för retinopati, nefropati och neuropati, men många frågor kvarstår fortfarande. Hur god blodsockerbalans måste man ha och är det bara HbA1c som spelar roll? Med data från DCCT-studien visade Maria Nordwall att lägre HbA1c minskade risken för retinopati, nefropati och neuropati, men att man från studien inte säkert kunde säga att risken för kardiovaskulära sjukdomar minskade. Antalet svåra fall av hypoglykemier ökade med lägre HbA1c. Det finns en kvarstående effekt av intensivbehandling som påverkar risken för långtidskomplikationer, det så kallade glykemiska minnet. Effekten avtar med tiden, men kvarstår ändå ett antal år. Att HbA1c har betydelse, det är nog alla övertygade om, men hur är det med glukosvariabilitet? Är det extra farligt att sockret svänger och att man har höga postprandiella värden utöver det som påverkar HbA1c? Det visade sig att det än så länge inte finns några säkra bevis för att glykos variabiliteten har någon avgörande bety- Dr Maria Nordwall 9

10 HbA1c och hypoglykemier - omedveten känning Dr Marit Björgaas, St Olavs Hospital, Trondheim Marit Björgaas introducerade ämnet omedveten känning och allvarlig insulininducerad hypoglykemi med att definiera begreppen och ta upp problematiken med att upptäcka hypoglykemi hos barn. En av definitionerna för allvarlig insulininducerad hypoglykemi är att personen behöver hjälp från andra för att återställa blodsockernivån. Eftersom barn i regel är i större behov av att få hjälp med sitt blodsockervärde än vuxna blir det svårare att upptäcka en hypoglykemi. I forsk ningsstudier är därför allvarlig hypo glykemi hos barn ofta definierat som episoder av kramper. Hon redovisade sedan negativa konsekvenser av allvarlig hypoglykemi på hjärnan. Föräldrar oroar sig ofta för långtidskonsekvenser av upprepade allvarliga hypoglykemier, och det är inte utan grund. Det mest sårbara området i hjärnan är övre cortex, basala ganglierna och hippocampus som hanterar spatial förmåga och minne. Många studier visar också effekter av allvarliga hypoglykemier särskilt på grå hjärnsubstans. Marit Björgaas redovisade också flera studier på allvarliga hypoglykemier hos barn som visade på kognitiv dysfunktion, såsom nedgång i verbal IQ, uppmärksamhet, minne, problemlösning och spatial funktion. Hon övergick sedan till att jämföra studieresultat angående prediktorer för allvarlig hypoglykemi och kom fram till att ett lågt HbA1c inte är associerat med ökad risk för allvarlig hypoglykemi. Den starkaste prediktorn för allvarlig hypoglykemi är att personen har haft allvarlig hypoglykemi tidigare. Omedveten känning innebär att patienten inte uppfattar de begynnande symtomen på lågt blodsocker. Vanligtvis felar också motregleringshormonerna. Faktorer som påverkar utvecklandet av omedvetenhet om känningarna är bland annat ålder, hur länge patienten haft diabetes och om patienten haft upprepade hypoglykemier. Marit Björgaas framhöll att det finns behov av en klinisk definition av omedvetenhet om känningar, men att det finns flera definitioner och ingen konsensus kring vilken som ska råda. Avslutningsvis så medför omedvetenhet om känningar en mångdubblad risk för allvarlig hypoglykemi. 10

11 Mentometer undersökning Som förberedelse för nästa presentation frågade Johnny Ludvigsson auditoriet om de ansåg det relevant att bestämma blodlipider hos diabetespatienter. En övervägande del av auditoriet (79 procent) ansåg det vara relevant. Blodlipider vid typ 1-diabetes Professor Claude Marcus, Karolinska Universitetsjukhuset, Huddinge Jag ska prata om andra faktorer än HbA1c som har betydelse för metabol kontroll och jag är aningen tveksam till hur fantastiskt HbA1c är som markör. HbA1c är det bästa vi har och det är väldigt bra att använda, men vi ska vara lite försiktiga med att definiera tröskelvärden på någonting som varierar så mycket från en individ till en annan. Claude Marcus knöt tillbaka till Gunnel Viklunds presentation om livskvalitet och lyfte att det finns de som känner sig hårt pressade av att nå sina HbA1cmål, vilket kan inverka negativt på deras livskvalitet och deras benägenhet att sköta sin diabetes. Några av de faktorer som Claude Marcus behandlade under presentationen och som han ansåg kunde vara relevant att titta mer på var lipidstatus, insulinresistens, blodtryck, fysisk aktivitet och kost. Claude Marcus betonade att Swediabkids är ett fantastiskt register, men att det är ett problem att HbA1c är den enda viktiga markören i registret. Det finns många fördelar med HbA1c, det är till exempel lätt att jämföra populationer och följa individuella förlopp, men det är inte så bra att använda som hårt pressat målvärde på individnivå, menade han. Skälet till det är att HbA1c påverkas av bland annat benmärgsfunktion, infektioner och tyreoideastatus. Dessutom finns en ganska stor individuell variation. Sambandet mellan HbA1c och kontinuerlig glukosmätning är inte heller så bra som vi skulle kunna önska. Så det finns ganska många skäl till att det inte är fullt så bra som vi lätt tror. Det är lite förföriskt med de enkla siffrorna som vi får ut med HbA1c. Professor Claude Marcus 11

12 Gåva från Sanofi till Barndiabetesfonden Sanofi gav för sjunde året i rad en gåva på kronor till Barndiabetesfonden. Johnny Ludvigsson framförde ett varmt och stort tack till Sanofi för detta värdefulla stöd. Han passade också på att tacka föreläsarna, och indirekt därmed även Sanofi, för att alla skänkt sitt föreläsningsarvode till Barndiabetesfonden. Vi ser alla fram emot fortsatt gott samarbete och nya kommande symposier. SE.GLA sanofi-aventis AB, Box , Bromma, Tel

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

kost & diabetes Barnmöte, fredagen den 22 januari 2010 Sheraton Hotel, Stockholm

kost & diabetes Barnmöte, fredagen den 22 januari 2010 Sheraton Hotel, Stockholm kost & diabetes R E F E R A T Barnmöte, fredagen den 22 januari 2010 Sheraton Hotel, Stockholm kost & diabetes R E F E R A T För femte året i rad arrangerade sanofi-aventis, i samarbete med Barndiabetesfonden,

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

Hypoglycaemia R E F E RAT. Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm

Hypoglycaemia R E F E RAT. Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm Hypoglycaemia R E F E RAT Vintersymposium, 13 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm Referat 2012.indd 1 2012-02-28 08:17:47 Referat 2012.indd 2 2012-02-28 08:17:47 Hypoglycaemia R E F E R A T Vintersymposium,

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Peter Fors Alingsås Lasare2

Peter Fors Alingsås Lasare2 Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer

Läs mer

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson BDD-studien när forskning blir klinisk rutin ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson TYPER AV BARNDIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding Typ 1 Autoimmun HLA Insulinbrist Alltid insulin MODY: Maturity Onset

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Metabol kontroll och HbA1c-mål Metabol kontroll och HbA1c-mål Ragnar Hanås, Barn- och Ungdomskliniken, Uddevalla och NÄL Docent, Sahlgrenska akademin, Göteborg MAT FOOD INSULIN Syringe for subcutaneous injections England, 1853 Robert

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young Reflekterande lärande hos ungdomar Guided self determination-young Anna Lena Brorsson, Diabetessjuksköterska, Doktorand, Astrid Lindgerns Barnsjukhus, Huddinge Anna Lindholm Olinder, Diabetessjuksköterska,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

ÄTSTÖRNING VID DIABETES ÄTSTÖRNING VID DIABETES Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande

Läs mer

Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter

Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter Somatiskt omhändertagande av nyinsjuknade diabetespatienter R E F E R A T Barnmöte, 20 januari 2012 Sheraton Hotel, Stockholm Referat Barnmote 2012.indd 1 2012-03-05 09:26:29 Somatiskt omhändertagande

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla?

Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla? Evidensbaserade målvärden för glukoskontroll vid typ 2-diabetes lika för alla? R E F E RAT Januarisymposium, 10 januari 2014 Sheraton Hotel, Stockholm Referat 2014.indd 1 2014-02-21 08:54:08 Referat 2014.indd

Läs mer

Målblodsocker vid typ 2 diabetes

Målblodsocker vid typ 2 diabetes Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Fredagen den 16 januari 2009 Sheraton, Stockholm Målblodsocker vid typ 2 diabetes - ju lägre desto bättre? R E F E R A T Under det

Läs mer

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning BMI Epidemiology Study Göteborg Jenny Kindblom Docent, Sahlgrenska Akademin Specialistläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagens disposition Berätta

Läs mer

en av världens största hjälporganisa- tioner.

en av världens största hjälporganisa- tioner. Detta är LIONS Lions uppgift är att skapa och upprätthålla en anda av samförstånd mellan jordens folk gällande humanitära behov, genom frivilliginsatser med lokalt engagemang och internationell samverkan.

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

SWEDIABKIDS-IQ1projektet

SWEDIABKIDS-IQ1projektet SWEDIABKIDS-IQ1projektet Jan 2011- okt 2012 KVALITETSUTVECKLINGSPROJEKT tillsammans med Qulturum TEAM BARN-OCH UNGDOMSKLINIKEN CSK, KRISTIANSTAD Karin Larsson Vad är SWEDIABKIDS? Nationellt diabetesregister

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.

BESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och

Läs mer

Fördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014

Fördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014 Fördjupningsanalys Diabetes hos barn i Västra Götaland 2010-2014 Kristina Narbro 1 och Bill Hesselmar 1 Gun Forsander 2 och Stig Attvall 2 1 Koncernavdelning data och analys 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Sammanfattning av Dag för genombrott

Sammanfattning av Dag för genombrott Sammanfattning av Dag för genombrott Stockholm 1 juni SÅ MÅR STOCKHOLM SCAPIS GER SVAR I överlag tycker Tomas Jernberg, professor och ansvarig för SCAPIS Stockholm är hälsan är god hos Stockholmarna i

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2019-09-26 Vår beteckning SÖKANDE AstraZeneca AB Pricing & Reimbursement B674 151 85 Södertälje SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Presentationen finns att hitta på www.diabit.se under Mitt diabetesteam Karolinska - Föreläsningar

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN KETIPINOR, FILMDRAGERADE TABLETTER (QUETIAPIN) DATUM: , VERSION 1.1

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN KETIPINOR, FILMDRAGERADE TABLETTER (QUETIAPIN) DATUM: , VERSION 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN KETIPINOR, FILMDRAGERADE TABLETTER (QUETIAPIN) SLUTDATUM FÖR DATAINSAMLINGEN 07.07.2016 DATUM: 20.02.2017, VERSION 1.1 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig

Läs mer

Diabetes och äldre. Marie Olsen Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK Högskolan Dalarna. Diabetesforum 2010

Diabetes och äldre. Marie Olsen Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK Högskolan Dalarna. Diabetesforum 2010 Diabetes och äldre Marie Olsen Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK Högskolan Dalarna Diabetesforum 2010 Fler äldre - medellivslängden Förväntad medellivslängd efter födelseår 1966-2008.

Läs mer

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Allmänläkardagarna 2011-01-27

Allmänläkardagarna 2011-01-27 Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska

KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska KAS kvalitetsansvarig sjuksköterska Helena Johansson Jönköping Annika Pantzar Jönköping Ingvor Andersson Jönköping Mats Ringblom Kalmar Kristina Svensson Kalmar Helen Nilsson Kalmar Anne-Lie Neumann Östergötland

Läs mer

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn och tonåringar Preliminärt Program Halmstad 29-31 januari 2014 Hotel Tylösand, Halmstad. Foto: pamela.se. Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning barn

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett

Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation. Peter Fors Alingsås Lasarett Nyupptäckt diabetes Fysiologi/patofysiologi Klassifikation Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com NYUPPTÄCKT Fall 1 Ingvor 44 1. Bör Ingvor skickas till akutmottagningen på lasarettet? 2.

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

Deepti vill flytta fokus från huden

Deepti vill flytta fokus från huden Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser

Läs mer

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad

Läs mer

Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin)

Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin) Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Kronisk sjukdom hos ungdomar Kronisk sjukdom hos ungdomar 14 årig pojke Diabetesdebut 9 åå. Senaste halvåret försämrad blodsockerbalans, HbA1c 90 mmol/mol. Glömmer lunchinsulin, ibland Lantus. Verkar nedstämd, svårare att prata med

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016. ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET Rapportserie 2017:2 Certifiering av diabetesmottagningar 2016 - uppföljning Den här rapporten publicerades under september månad 2017. Avsikten med

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se DIABETES OCH MOTION Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se Kontaktperson Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB Mobil: 070-609 88 27. E-mail: ATOLL@LILLY.COM HA091103-25

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Fludeomap 250 MBq/ml injektionsvätska, lösning. fludeoxiglukos( 18 F)

Bipacksedel: Information till användaren. Fludeomap 250 MBq/ml injektionsvätska, lösning. fludeoxiglukos( 18 F) Bipacksedel: Information till användaren Fludeomap 250 MBq/ml injektionsvätska, lösning fludeoxiglukos( 18 F) Läs noga igenom denna bipacksedel innan du får detta läkemedel. Den innehåller information

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer