Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33"

Transkript

1 Barnets tillväxt och utveckling Health Department,

2 Innehållsförteckning Barnets tillväxt och utveckling Längdtillväxten...3 Tillväxtens faser...3 Intrauterin fas Infancy fas (spädbarnsåret) Childhood fas (barndomen) Puberty fas (puberteten) 2 Födelsestorlek....4 SGA LGA Tillväxtkurvor... 5 BMI hos barn och ungdomar...7 Tillväxthastighets Syndromspecifika tillväxtkurvor Target hight... 8 Förändringar i kroppsproportioner under uppväxten... 8 Avvikelser i huvudomfång Referenser..9

3 Barnets tillväxt och utveckling Barnets tillväxt och kropps mognad är genetiska programmerade process som är känsliga för: 1. Kroppsliga sjukdomar 2. Näringssituation 3. Fysisk- och psykisk stress Barnets tillväxt spegla den socioekonomiska standarden. 3 Längdtillväxten Längdtillväxten sker i skelettets tillväxtzoner som består av det så kallad tillväxtplattan (specialiserat brosk lager) som lokaliseras till ändarna av benen i kroppen och har olika utvecklings tempo som ge de olika kropps proportioner. Östrogen är det hormonet som i både könen orsaker en förbening av broskcellerna i tillväxtzonerna under senadolescens fasen (flickor16-17, pojkar 18-2) och resulterar i upphörandet av längdtillväxten. Tillväxtens faser Dela in i fyra olika faser: Intrauterin fas tillväxthastigheten initialt är mycket hög men bromsas in från graviditetsvecka 20 (viktig för passagen via förlossningskanalen). Infancy fas (spädbarnsåret) 0-1 år, ingen/minimal könskillnad (Hormoner: Insulin, Tyreoideahormoner, IGF-1). Kritisk period och nutrition har stor betydelse. Childhood fas (barndomen) 2 år- puberteten, ingen/minimal könskillnad (Hormoner: Insulin, Tyreoideahormoner, GH och IGF-1). Pojkar oh flickor är lika långa vid 2 års ålder. Snabb längdtillväxt och oftast slankare barn. Puberty fas (puberteten) flickor år, pojkar år (Hormoner: Insulin, Tyreoideahormoner, GH, IGF-1 samt könshormoner som orsaker en snabb tillväxt). Tillväxten under pubertetsfasen har könsskillnader (ca 13 cm i längden) som beror på att fickorna startar sin pubertet tidigare, dvs. högre hastighet än pojkar med andra ord utnyttjar pojkar sin Childhood fasen längre. Pubertetsstart Binjurarnas produktion av androgena hormoner Adrenarke (vid 6-8 årsåldern) dock hör den inte till den riktiga puberteten hudpubertet (talgkörtel- och svettkörtel stimulation samt axillar- och könsbehåring), (se avsnittet om pubertetsutvecklingen).

4 Tillväxten under dessa faser styrs av samspelet mellan de genetiska faktorerna och omgivningsfaktorer (nutritionsstatus, kroppslig- eller psykisk ohälsa). Tillväxten dokumenteras i kurvor (längd, vikt och huvudomfång) som tillsammans med familj anamnes (längder och utvecklingstempo) utgör ett viktigt hjälpmedel för bedömning av barnets hälsotillstånd. Födelsestorlek OBS! Födelsestorleken är stark korrelerat till moderns storlek. OBS! graviditetslängden påverkar födelsestorleken. 4 Genomsnittliga längden 50 cm 2 cm Genomsnittliga vikten 3,5 kg 0,5 kg Mot slutet av graviditeten bli tillväxten lika långsamt som 1 cm respektive g/vecka. Postnatalt är den initiala tillväxten detsamma (1 cm/vecka) samt huvudomfånget cirka 35 cm ( 1,5 cm). OBS! barnet förlorar cirka 6 % av sin vikt efter födelsen och under det tredje levnads dygnet. SGA (Small for Gestational Age) och IUGR (Intrauterin tillväxthämning) Definition Längd eller vikt <-2 (SDS) för graviditetslängden ( 2,5 kg rep. 46 cm) Orsaker Undernutrition Bristande hälsa Ung moder Rökning Kroniska infektioner ex. Malaria och Hakmask med anemi (mer som bidragande faktorer). Intrauterina infektioner System sjukdom hos modern ex. SLE Cyanostisk hjärtfel Hypertoni Preeklampsi Koagulationsrubbningar

5 Många nyfödda SGA är konstitutionellt små beroende på: 1. Epigenetisk prägling 2. Kromosomalt aneuploidi (få eller för många kromosomer) 3. Avvikelser i enstaka gener OBS! IUGR är ett foster som inte klarar att växa efter sin genetiska konstitution beroende på externa eller maternella orsaker. IUGR är en undergrupp av SGA. Majoiteten av IUGR (ca 90 %) gör en postnatal Catch up tillväxt till sin genetisk bestämda storlek. OBS! Dessa barn har en ökad risk att drabbas av metabolt sjukdom framför allt obesitas och diabetes i vuxen ålder. 5 LGA (Large for Gestational Age) Definition Födelsevikt eller längd > 2 SDS ( 4,5 kg resp. 55 cm) Ett ökande andel LGA på sista åren vilket beror på att andelen mödrar med hög BMI har ökat samt andelen rökande mödrar har sjunkit. Maternellt obesitas + Placenta hormonell påverkan Insulinresistens blodglukos- och lipidnivåer hos modern foster exponering till de höga koncentrationerna LGA. OBS! LGA- barnen har i likheten med SGA- barnen hög risk för metabola syndromet vid vuxen ålder. OBS! Flickor mognar kroppsligt snabbare än pojkar under hela uppväxten. Tillväxtkurvor Längd och huvudomfång är normalfördelade i populationen (följer Gausskurvans utseende) med en variation kring medelvärdet som kan beskrivas med hjälp av standardavvikelse (SD) som är ett statistik mått för normalfördelade variabler. Vikt och BMI är däremot inte normalfördelade mått som bli snedfördelade och deras respektive populationsfördelning går inte att beskriva med SD. Ett problem med denna typ av kurvor att de inte ta hänsyn till individuella skillnader i mognadstempo vilket också styr tillväxthastigheten. Tydligast noteras detta under pubertetsåren. Därför avviker de flesta barnen under denna period så att de med tidigare pubertet accelererar i kurvorna medan de med senare pubertet sjunker i positionen (figur 1).

6 Figur 1. Tillväxtkurvan av en flicka 0-24 månader 6 Ref. Hanseus, K. et al. Barn medicin, Tillväxt och pubertet; Kap 3 sida OBS! längd och vikt ska bedömas tillsammans. Vid en stillastående vikt under en längre period eller viktnedgång oftast finns det bakomliggande somatisk- eller psykologisk problem. Tillväxtkurvan är nödvändigt för att avslöja kroppsliga- och/eller psykosociala ohälsan.

7 BMI hos barn och ungdomar BMI är ett mått på relativ vikt eller vikt för längd BMI är beroende av ålder och utvecklingsstadium. BMI är en indikation på barnets metabola konstitution (slankperioden vid 6-7 årsåldern därefter ökar Adiposity rebound). OBS! En Adiposity rebound som förekommer i tidigare ålder är en indikator för risken för framtida övervikt. BMI ökar under hela puberteten och är nästan likadant för både könen. 7 Tillväxthastighets En kurva som fås genom att följa samma barns tillväxt och därefter registrera tillväxthastighet per åldersintervall (figur 2). Figur 2. Tillväxtkurvan av en flicka 0-24 månader Ref. Hanseus, K. et al. Barn medicin, Tillväxt och pubertet; Kap 3 sida Tillväxthastigheten minskar kontinuerligt under hela barndomen till lägsta hastighet vid pubertetsstarten.

8 Syndromspecifika tillväxtkurvor Många syndrom medför avvikande längd. De vanligaste syndromen är de med avvikande antal kromosomer: 1. Turners syndrom (45,X) oftast flickor som saknar X-kromosom eller har en mosaik sådant. Oftast förläng tillväxtperiodpå grund av utebliven pubertet. Detta behandlas med tillväxthormon. 2. Klinefelters syndrom (47,XXY) oftast pojkar. 3. Down syndrom (47,XX,+21) ca 20 % kortare än friska barn. 8 Target hight Medelföräldralängd som ger möjlighet att värdera barnets längdposition. Detta måste korrigeras för könet av barnet eftersom det 13 cm skillnaden i längden mellan män och kvinnor. Target hight beräknas enligt Tanners metod som följande: [ ] [ ] [ ] [ ] OBS! Vid stora skillnader i föräldrarnas längdegenskap är det vanligt att den ena föräldrars längd dominerar vilket säter begreppet Target hight ur spelet. Hur går mätningarna till? Årligen (ju tätare desto sämre resultat), samma tidpunkt på dagen (längden minskar mot kvällen eftersom disken mellan kotorna långsamt bli lägre) samt att mätningen ska ske med samma teknik vid varje tillfälle. < 2 års ålder i liggande position (knäleden måste hålls ihop) 2 års ålder i stående position med barnets huvud riktad fram så att undersökaren ser barnets ögonspringa i nivå med övre delen av öronmusslan. Undersökaren fattar med händerna under processus mestoideus och sträcker barnet uppåt. Förändringar i kroppsproportioner under uppväxten Olika kroppsdelar har olika tillväxt program. Den nyfödda har oproportionerligt stort huvud samt en initialt hög tillväxthastighet som speglar hjärnans utveckling som ä dramatisk under första levnadsåret. Huvudomfång vid födelse = 60 % av huvudets vuxenstorlek. Huvudomfång vid 1 års ålder = 84 % av huvudets vuxenstorlek.

9 Huvudomfång vid 2 års ålder = 88 % av huvudets vuxenstorlek. OBS! En vuxen man/kvinna har ett genomsnittligt huvudomfång på ca 56 respektive 55 cm. OBS! längre individer har större huvudomfång. Avvikelser i huvudomfång Vid acceleration på huvudomfånget bör tätare mätningar göras med täta mellanrum eftersom detta kan vara en störning i vätskecirkulation i hjärnan med utveckling av hydrocefalus. Vid en tydlig asymmetri av huvudformen bör Prematur Kraniosynostos (tidig suturslutning mellan skallens ben) uteslutas. Vid en tydlig sänkning av huvudomfånget bör barnet utredas eftersom detta kan vara förenat med störning av kognition. 9 Referenser Hanseus, K. et al. Barn medicin, Tillväxt och pubertet; Kap 3 sida

PED NUTRITION CAVEFORS

PED NUTRITION CAVEFORS Att följa barns tillväxt Kurs i pediatrisk nutrition 24 nov 2015 Ann Sofie Cavefors Att mäta barn Förebygga ohälsa och främja hälsa Övervaka hälsa Övervaka förändringar på befolkningsnivå Vad påverkar

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat

Läs mer

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser

Läs mer

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka

Läs mer

FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN

FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN IWONA JANOWSKA-SZAMLEWSKA BARNLÄKARE SBUG, DSBUS GÖTEBORG 2018-05-08 TILLVÄXT = FRÅN KONCEPTION TILL 20ÅÅ TILLVÄXT

Läs mer

Seminarium tillväxtavvikelser Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus

Seminarium tillväxtavvikelser Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus Seminarium tillväxtavvikelser 2013 Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus Fall 1 5½-årig flicka, inremitterad från BVC p g a avplanande längdtillväxt. Haft upprepade

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Nyheter Tillväxtkurva

Nyheter Tillväxtkurva 2015-03-09 Servicecentrum IT-avd Gun Ulfves Nyheter Tillväxtkurva Många fler kurvor Endast mindre justeringar i de vanliga kurvorna Nya mätvärden för sitthöjd, armspann, fotlängd och midjeomfång Nya beräknade

Läs mer

Tillväxtkurvors användning i barnets olika utvecklingsfaser. Lars Hagenäs Barnkliniken Karolinska Sjukhuset

Tillväxtkurvors användning i barnets olika utvecklingsfaser. Lars Hagenäs Barnkliniken Karolinska Sjukhuset Tillväxtkurvors användning i barnets olika utvecklingsfaser Lars Hagenäs Barnkliniken Karolinska Sjukhuset att jämföra sig med andra Normalitet och bortom normalitet Normal längd omfattar ±2 SD dvs cirka

Läs mer

Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser Niklas Dahrén Allmänt om kromosomavvikelser Vad menas med kromosomavvikelser? Kromosomavvikelser: Kromosomavvikelser är förändringar i kromosomernas antal eller

Läs mer

Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata

Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata Bilaga till Fortsättning Barnhälsodata Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata En inspiration och ide skiss baserat på en tolkning av NEXT gruppens specifikation i slutrapport

Läs mer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Läs mer

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Övervikt och fetma Giltig fr.o.m: 2018-03-19 Faktaägare: Anna Bärtås, verksamhetschef Barn- och ungdomskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema

Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema Klinefelters syndrom MUN-H-CENTER 215-12-2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas

Läs mer

Ultraljud och tillväxt/intrauterin tillväxthämning samt dopplerundersökning

Ultraljud och tillväxt/intrauterin tillväxthämning samt dopplerundersökning Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Ultraljud Giltig fr.o.m: 2018-01-24 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Ultraljud

Läs mer

Vetenskapen bakom igro

Vetenskapen bakom igro Vetenskapen bakom igro igro är ett interaktivt verktyg som kan hjälpa läkare utvärdera tillväxtresultat för patienter som får behandling med tillväxthormon (GH). Dessa sidor ger en översikt över begreppen

Läs mer

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department

GynObstetrik. Graviditets komplikationer. the33. Health Department GynObstetrik Graviditets komplikationer Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets komplikationer......2 Preeklampsi.......2 Patofysiologi Klassifikation Riskfaktorer Symtom Handläggning Komplikationer

Läs mer

Fetometri. Hans Bokström MD PhD Överläkare Kvinnokliniken Sahlgrenska

Fetometri. Hans Bokström MD PhD Överläkare Kvinnokliniken Sahlgrenska Fetometri Hans Bokström MD PhD Överläkare Kvinnokliniken Sahlgrenska Definition och bakgrund Fetal biometri är mätningen av parametrar för att bedöma Tillväxt Fostervattenmängden Normal fostertillväxt

Läs mer

Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53

Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53 Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53 1. Nämn 2 faktorer som har betydelse för en normal konception hos kvinnan. 2p 2. Nämn 3 faktorer som kan bidra till ett avvikande spermaprov.

Läs mer

Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet

Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hormonproblem vid optikushypoplasi Professor Lars Sävendahl Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Hypothalamus-hypofys 3 veckor 8 veckor Hypofysbakloben Hypofysstjälken Hypofysframloben ACTH-celler

Läs mer

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing

Diabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl

Läs mer

Fosterövervakning under graviditet och förlossning

Fosterövervakning under graviditet och förlossning Fosterövervakning under graviditet och förlossning Fosterasfyxi Asfyxi: otillräckligt gasutbyte; hypoxi, hyperkapni och acidos påverkan, sjukdom, skada eller död Patogenes till perinatal asfyxi Hypoperfusion

Läs mer

Pubertas praecox & Pubertas tarda hos barn och ungdomar - Utredning och Behandling-

Pubertas praecox & Pubertas tarda hos barn och ungdomar - Utredning och Behandling- Pubertas praecox & Pubertas tarda hos barn och ungdomar - Utredning och Behandling- Olle Söder Professor i Pediatrik Barnendokrinologiska Enheten Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa Astrid Lindgren

Läs mer

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department

GynObstetrik. Förtidsbörd. the33. Health Department GynObstetrik Förtidsbörd Health Department Innehållsförteckning 1 Förtidsbörd.....2 Definition.......2 Incidens.......2 Riskfaktorer.......2 Orsaker.......2 Faktorer associeras med förtidsbörd.. 3 Akut

Läs mer

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department

GynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Normal och avvikande pubertetsutveckling

Normal och avvikande pubertetsutveckling Normal och avvikande pubertetsutveckling Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Tillväxtstörning hos barn

Tillväxtstörning hos barn Dok-nr 13894 Författare Karel Duchen Munoz, överläkare, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Godkänd av Carin Widén, överläkare/läkarchef, H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa igenom Koopmans et al. Induction of labour versus expectant monitoring for gestational hypertension or mild pre-eclampsia after

Läs mer

DUGGA. Utveckling. Fredag 22/3. Skrivtid: Max: 33 p. Godkänt: 21 p. Lycka till! LÄRAREX

DUGGA. Utveckling. Fredag 22/3. Skrivtid: Max: 33 p. Godkänt: 21 p. Lycka till! LÄRAREX DUGGA Utveckling Fredag 22/3 Skrivtid: 15.00-16.00 Max: 33 p Godkänt: 21 p Lycka till! LÄRAREX 1) Ange tre positiva effekter av feber på kroppens immunförsvar. (3 p ) Svar: Minskad/hämmad tillväxt av bakterier

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel

Läs mer

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning BMI Epidemiology Study Göteborg Jenny Kindblom Docent, Sahlgrenska Akademin Specialistläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagens disposition Berätta

Läs mer

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Tillväxtstörningar hos barn

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Tillväxtstörningar hos barn Barn och ungdomsklinikerna Tillväxtstörningar hos barn 1(6) Tillväxtstörningar hos barn 1. Bakgrund 2. Riktlinjer för utredning 3. Vårdnivå 1. Bakgrund Vid bedömning av tillväxten hos barn måste både längdutvecklingen

Läs mer

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk Att växa upp i ekonomisk utsatthet SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk Hur tänker nationalekonomer? Mål: att med begränsade resurser skapa så mycket välstånd som möjligt En viktig komponent i detta är individers

Läs mer

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Louise 38 år är i tidig graviditet och kommer för ett första besök på mödravårdscentralen där du jobbar som barnläkare. Hon har ett kroniskt alkoholmissbruk sedan

Läs mer

Hälsorisker med kadmium hos barn

Hälsorisker med kadmium hos barn Hälsorisker med kadmium hos barn Maria Kippler Enheten för Metaller och Hälsa Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet 2014-11-26 Maria Kippler 1 Exponering via kosten och rökning Ungefär 80%

Läs mer

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department

GynObstetrik. Fosterbjudning. the33. Health Department GynObstetrik Fosterbjudning Health Department Innehållsförteckning 1 Huvudbjudning.....2 Occipitoposterior......2 Lång rotation.... 3 Kort rotation......4 Handläggning av occipitoposterior bjudning........4

Läs mer

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi 8 hp Provmoment: 2 Ladokkod:62BO11 Tentamen ges för: BM06 samt studenter i fristående kurs TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 11 09 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer

Läs mer

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department

GynObstetrik. the33. Den normala förlossningen. Health Department GynObstetrik Den normala förlossningen Health Department Innehållsförteckning 1 Den normala förlossningen.....2 Puerperium.......2 Door test..2 Infektionsscreening......2 Förlossnings fyra faser......2

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

GENERELLA INDIKATIONER

GENERELLA INDIKATIONER Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården

Läs mer

Definitioner. Allmänt om fysisk aktivitet. Barn och ungdomars utveckling

Definitioner. Allmänt om fysisk aktivitet. Barn och ungdomars utveckling Barn och ungdomars utveckling Dan Andersson Definitioner Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas Motion = medveten fysisk aktivitet med viss avsikt Träning = en mer

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1

Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets

Läs mer

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn Används av sjuksköterska inom barnhälsovård eller skolsköterska inom elevhälsa (alternativt av undersökande

Läs mer

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?

Läs mer

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Fosterdiagnostik MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Vad är fosterdiagnostik? Enligt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrift: Undersökning av foster för att Beräkna

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268)

IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) 2018-11-15 17 1(6) IGFBP-3 på IDS isys (NPU28268) Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46

Läs mer

Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning , Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning , Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 10.9.2015, Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Ann Christin Lindgren, MD, PhD Enheten för Pediatrisk Endokrinolog, Institutionen för Kvinnor och Barn hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus,

Läs mer

Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården?

Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården? Hur kan vi förebygga övervikt och fetma inom barnhälsovården? Riskfaktorer för att utveckla övervikt Barnet en snabb tillväxt mellan 1 och 5 års ålder som leder till BMIacceleration en hög eller låg födelsevikt

Läs mer

Minskade fosterrörelser

Minskade fosterrörelser Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar

Läs mer

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015 Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos

Läs mer

Pubertet normal och onormal

Pubertet normal och onormal Pubertet normal och onormal Martin Ritzén Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Disposition Puberteten en stormig period Hormoner som är inblandade Somatiska pubertetstecken

Läs mer

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Endokrina organ. Håkan Karlsson Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer

Läs mer

Autism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår

Autism och utvecklingsstörning. Pubertet och tonår Autism och utvecklingsstörning Pubertet och tonår Stor variation Heterogen grupp Varierad utveckling i pubertet och tonår I stort oförändrat Utvecklas positivt Försämras och går tillbaka Beteendemässig

Läs mer

Den utvecklingsmässiga betydelsen av flickors pubertetsutveckling. Therése Skoog, Fil Dr

Den utvecklingsmässiga betydelsen av flickors pubertetsutveckling. Therése Skoog, Fil Dr Den utvecklingsmässiga betydelsen av flickors pubertetsutveckling Therése Skoog, Fil Dr Jag vill börja med att tacka Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet Martin Ritzén, professor

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Turners syndrom Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07 Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Tillväxt och BMI Svenska tillväxtkurvor baseras på populationsundersökning från 1974 i Göteborg. International Obesity Task Force IOFT ISO-BMI-gränser för vuxna,

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Tillväxt hos småbarn. Workshop. Fall. Vad tänker ni? Hur vill ni utforska? Hur vill ni utreda? När skickar ni en remiss? Maj 2014 2014-04-24

Tillväxt hos småbarn. Workshop. Fall. Vad tänker ni? Hur vill ni utforska? Hur vill ni utreda? När skickar ni en remiss? Maj 2014 2014-04-24 Tillväxt hos småbarn Maj 2014 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Charlotta Ramberg Allmänläkare AKO barn VC Granen Workshop Fall Vad tänker ni? Hur vill ni utforska?

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska

Läs mer

Gonadfunktion och fertilitet efter barncancerbehandling. Marianne Jarfelt 151112

Gonadfunktion och fertilitet efter barncancerbehandling. Marianne Jarfelt 151112 Gonadfunktion och fertilitet efter barncancerbehandling Marianne Jarfelt 151112 90% av alla vuxna kan få barn 70% av barncancerpatienter har normal förmåga att få barn Normal pubertet hos pojkar Definition

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken

Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-08-31 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Faktaägare:

Läs mer

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2

Läs mer

Diabetes.

Diabetes. Diabetes Emilie.agardh@ki.se Dagens föreläsning Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Denna bok är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Primary Care Tel 08-580 223 00 L.SCAN.05.2011.0052

Denna bok är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Primary Care Tel 08-580 223 00 L.SCAN.05.2011.0052 Handbok om POJKAR Denna bok är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Primary Care Tel 08-580 223 00 L.SCAN.05.2011.0052 FÖRORD Denna broschyr vill öka kunskapen om den hormonella utvecklingen av

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En

Läs mer

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Fakta och myter inom stress - Om kortisol Fakta och myter inom stress - Om kortisol Har stressade personer högt kortisol och vad händer med kortisolkurvan när man blir utmattad? Draken 29 mars 2017 Föreläsare: Ingibjörg Jonsdottir, professor ISM

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Screeningalternativ och risker

Screeningalternativ och risker Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius

Läs mer

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,

Läs mer

Innehållsförteckning. Sid. 3. Om Turners syndrom. 4. Den första tiden. 5. Småbarnsåren. 6. Skola och ungdomsåren. 7. Tillväxt och utveckling

Innehållsförteckning. Sid. 3. Om Turners syndrom. 4. Den första tiden. 5. Småbarnsåren. 6. Skola och ungdomsåren. 7. Tillväxt och utveckling Om Turners Syndrom Innehållsförteckning Sid. 3. Om Turners syndrom 4. Den första tiden 5. Småbarnsåren 6. Skola och ungdomsåren 7. Tillväxt och utveckling 8. Vuxenliv och Fertilitet 9. Familjen/ Till föräldrar

Läs mer