DOM Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN GÖTEBORG Avdelning 2 DOM Meddelad i Göteborg Sida 1 (8) 0 Mål nr { KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg MOTPART s Vårdnadshavare: Ombud: Gustav Grek Assistansia AB Box Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrätten i Vänersborgs dom den 29 oktober 2009 i mål nr , se bilaga A SAKEN Assistansersättning enligt lagen ( 1993 :3 89) om assistansersättning (LASS) KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Kammarrättens inhibitionsbeslut den 13 november 2009 upphör dänned att gälla. Dok.d Postadress Box Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: kammarratten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:40

2 r KAMMARRÄTTEN, GÖTEBORG DOM Sida 2 Mål nr YRKANDEN M.M. Försäkringskassan (kassan) yrkar att länsrättens dom ska upphävas och att kassans beslut den 27 januari 2009 ska fastställas samt anför i huvudsak följande. Vad gäller S behov av hjälp med matintag hänvisas till intyg från arbetsterapeut den 26 juni 2008, vari anges följande: "Vid matsituationen behöver S. få maten delad i bitar. Matas till viss del av förälder men försöker även att äta själv, ex. korvbitar. S använder sked och gaffel samt dryckeskärl." Kassan hänvisar även till Kammarrätten i Stockholms dom den 4 december 2008 i mål nr samt Regeringsrättens dom den 17 juni 2009 i mål nr Utredningen visar att S klarar av att äta själv. Att hon behöver ha någon med sig vid måltiden för att stimuleras och för att sitta kvar, anses inte heller vara av sådan art att det kan järnställas med aktiv tillsyn av övervakningskaraktär gällande måltider (jfr RÅ 2003 ref. 33). - S klarar att med påpuffning och stöd trä in armarna genom tröjärmen och kan ta av och på tröja eller klänning som inte har knäppning. Av intyg från arbetsterapeuten Karin Hermansson den 26 juni 2008 framgår att S klarar på- och avklädning av tröja men behöver hjälp med knappar och fästanordningar samt att hon klarar att ta av mjukisbyxor, strumpor och skor men inte att ta på dem. Det grundläggande behovet på- och avklädning är avgränsat till den konkreta situationen att få kläderna på och av sig. S behov av påpuffning och stöd i alla klädsituationer kan inte anses vara av sådan karaktär att det kan inräknas i de grundläggande behoven. det överklagade beslutet har dessutom godtagits ett visst aktivt hjälpbehov om ca fem minuter per tillfälle. - intyg från arbetsterapeuten Karin Hermansson den 26 september 2008 beskrivs att S aktiv, hela tiden på gång och att hon blir utåtagerande när hon inte får som hon vill. Hon kan inte lämnas utan tillsyn då hon inte har någon uppfattning om vad som är farligt i sin omgivning och löper risk att skada sig. Kassan anser utifrån denna beskrivning samt rättsfallet RÅ 1997 ref. 23 att det inte är visat att S; utgör en fara för sig själv eller att hon av andra skäl är i

3 KAMMARRÄTTEN GÖTEBORG DOM Sida 3 Mål nr behov av aktiv tillsyn. RÅ 1997 ref. 23 rörde en 12-årig pojke med grav utvecklingsstöming och epilepsi som hade stora svårigheter att kommunice- ra. Kassan anser att S funktionshinder och behov av tillsyn inte går att jämställa med den pojkens. arbetsterapeutens intyg uttalas vidare "nhägna uteplats med staket så att S kan få frihet att leka på uteplatsen utan att förälder är tätt inpå. Förse dön och skåp med lås vilket minskar risken att S kan skada sig". Denna beskrivning visar också att S behov av tillsyn inte är av sådan kvalificerad karaktär som åsyftas i Regeringsrättens dom. Den tillsyn som krävs kan betecknas som tillsyn av allmän karaktär vilken inte ingår i de grundläggande behoven. - Vid tidpunkten för kassans beslut var S. 10 år. Det är endast hjälpbehov som ligger utöver behovet hos jämnåriga barn utan funktionshinder som ska ligga till grund för bedömningen av rätten till personlig assistans. När det gäller exempelvis tandborstning kan konstateras att barn under tolv år inte ska borsta tänderna själva. Moment som nagelklippning klarar jämnåriga barn utan funktionshinder inte heller själva. Tid för dessa hjälpbehov kan således inte medräknas. det överklagade beslutet har 30 minuter per dag dragits av för hjälp med de grundläggande behoven motsvarande så kallat föräldraansvar. Denna bedömning är rimlig. Kammarrät ten i Stockholm ansåg i dom den 24 juni 2003 (mål nr ) att kassans avdrag för föräldraansvar om tre timmar per dygn var rimligt för ett barn i åttaårsåldern. Kassan anser sammanfattningsvis att utredningen i målet inte visar att S. behov av hjälp med de grundläggande behoven är av sådan omfattning att det överstiger 20 timmar per vecka. s anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Det stämmer inte att hon kan äta själv. Hon måste många gånger matas, vilket tydligt framgår av utredningen. Det rör sig inte om aktiverings- och motivationsinsatser utan om ett behov av handgriplig hjälp eftersom hon annars inte får i sig maten. ntyget från arbetsterapeuten Karin Hermansson den 26 september 2008 styrker entydigt att hon har ett beteende som medför att hon kan skada sig själv. Två överläkare på barn- och ungdomshabilite-

4 KAMMARRÄTTEN GÖTEBORG DOM Sida 4 Mål nr ringen, ngemar Malmros och Anne-Berit Ekström, har också intygat att hon inte förstår farofyllda situationer, har ett utåtagerande beteende och kräver ständig tillsyn. Det är även styrkt att hon har kommunikationssvårigheter genom ett intyg från leg. logopeden Carina Mundin. avgörandet RÅ 1997 ref. 23 fäste Regeringsrätten särskilt hänseende vid att pojken hade ett beteende som innebar risk att han skulle skada sig själv, andra eller inredning och föremål. Detta i kombination med att han hade svårigheter att kommunicera med andra, medförde att han ansågs behöva sådan aktiv tillsyn som förutsatte ingående kunskaper om honom och därmed föll inom ramen för hans grundläggande behov. Hon uppfyller klart och tydligt dessa kriterier. Det är hjälpbehovet som är avgörande för bedömningen, inte om det rör sig om exakt samma diagnos/funktionshinder. Eftersom hennes behov av aktiv tillsyn föreligger under all vaken tid överstiger de grundläggande behoven med råge 20 timmar per vecka. Avseende föräldraansvaret så ska det inte göras något schablonmässigt avdrag på det sätt som kassan gör gällande. Regeringsrätten har i RÅ 2008 ref. 17 fastslagit att en individuell bedömning alltid ska göras där hjälpbehovet hos det funktionshindrade barnet järnförs med behovet hos ett jämnårigt barn utan funktionshinder. Vid en individuell bedömning framstår det som uppenbart att S i jämförelse med andra barn i hennes ålder utan funktionshinder, har ett betydligt större behov av hjälp med de grundläggande behoven. KammaTätten har den 13 november 2009 förordnat att den överklagade domen tills vidare inte ska gälla. SKÄLEN FÖR A V GÖRANDET Regeringsrätten har i en dom den 20 januari 2010 förklarat en nioårig pojke med autism och medelsvår utvecklingsstörning berättigad till personlig assistans enligt LSS (mål nr ). Pojken hade en mycket begränsad kommunikationsförmåga och förmedlade sig främst genom bilder men kunde säga vissa ord. Regeringsrätten uttalade att möjligheten

5 KAMMARRÄTTEN GÖTEBORG DOM Sida 5 Mål nr att kunna kommunicera med andra och dänned kunna skapa och upprätthålla sociala kontakter hör till de grundläggande behoven. Utredningen ansågs visa att det krävdes kunskap om pojken, hans funktionshinder och hans kommunikationssätt för att kunna förstå vad han ville säga och för att hjälpa honom att uppfatta budskap som andra ville förmedla till honom. Regeringsrätten ansåg därför att han hade behov av hjälp för att kommunicera. Pojken behövde ständig tillsyn under den tid han var vaken. Han saknade insikt om vad som var farligt och kunde t.ex. springa rakt ut i trafiken. Han blev lätt frustrerad och reagerade då ofta med att bli aggressiv och destruktiv. Ständiga ingripanden krävdes för att hindra att hans real'tioner vändes mot honom själv, andra människor eller egendom. Regeringsrätten ansåg att den aktiva tillsyn som krävdes förutsatte - bl.a. på grund av hans kommunikationssvårigheter - goda kunskaper om honom och omfattades därför av hans grundläggande behov Gfr RÅ 1997 ref. 23 ). Därefter var frågan i vilken mån pojkens behov av hjälp med kommunikation och tillsyn omfattades av föräldrarnas ansvar. Hans behov av att kommunicera inom familjen, i skolan och på fritidshemmet tillgodosågs av personer som kände honom väl. Hans behov av hjälp med kommunikation uppkom i första hand vid kontakt med andra personer, som t.ex. med andra barn vid olika aktiviteter och med vänner till familjen. Regeringsrätten uttalade att en nioåring utan funktionshinder normalt har omfattande kontakter med andra människor och aktiviteter tillsammans med andra barn utanför skoltid, men inte behöver sina föräldrars medverkan för att kommunicera med sin omgivning i vanliga sociala situationer. Något föräldraansvar skulle därför inte beaktas vid bedömningen av pojkens hjälp med kommunikation. En nioåring utan funktionshinder får anses ha ett visst behov av tillsyn, men endast undantagsvis sådan aktiv tillsyn som pojken behövde. Det var därför inte heller möjligt att med hänvisning till föräldraansvaret bortse från någon nämnvärd del av den tid som krävdes för att tillgodose hans behov av aktiv tillsyn.

6 KAMMARRÄTTEN. GÖTEBORG DOM Sida 6 Mål nr Kammarrätten gör följande bedömning. Försäkringskassan har inte godtagit något hjälpbehov vid måltider utan anser att S:. klarar av att äta själv och att den hjälp hon ändå behöver i samband med måltiderna är av sådan karaktär att den inte ingår i hennes grundläggande behov. Kammarrätten finner emellertid att det av utredningen måste anses framgå att S trots att hon klarar att äta viss mat själv, ofta behöver matas och således inte självständigt kan klara sitt matintag. Viss hjälp vid måltider ska därför inräknas i hennes grundläggande behov. Vad gäller det grundläggande behovet på- och avklädning framgår av utredningen att S. visserligen klarar vissa moment själv, men att hon behöver hjälp med att bl.a. ta på byxor, skor och strumpor. Den av Försäkringskassan godtagna tidsåtgången för hjälp med på- och avklädning skiljer sig endast marginellt mot den beräkning som gjorts av S och hennes ombud. Det saknas skäl att avvika från Försäkringskassans bedömning i denna del. Försäkringskassan har i sitt ursprungliga beslut den 14 oktober 2008 uppgett att den kommunikation som ingår i de grundläggande behoven endast avser kommunikation med tredje part såsom myndigheter, skola och sjukvård samt att S ännu är så liten att detta hjälpbehov faller under föräldrarnas ansvar. omprövningsbeslutet den 27 januari 2009 har Försäkringskassan anfört att tid för hjälp med kommunikation endast räknas till de grundläggande behoven i de fall man är i behov av hjälp av en personlig assistent för att kommunikation med andra över huvud taget ska vara möjlig. Av utredningen framgår att S konununikationsförmåga är mycket begränsad. Hon använder endast ett fåtal ord och kommunicerar i övrigt genom Pictograrn och tecken. Med beaktande av Regeringsrättens dom den 20 januari 2010 anser kammarrätten det visat att S ; har ett grundläggande behov av hjälp

7 KAMMARRÄTTEN l. GÖTEBORG DOM Sida 7 Mål m för att kunna kommunicera i sociala sammanhang utanför hemmet, skolan och korttidsboendet. Ecligt den bedömning som Regeringsrätten gjort i nämnda dom, vilken gäller ett barn i ungefär samma ålder som S kan man inte heller beakta något föräldraansvar vid beräkningen av S. hjälpbehov för kommunikation. Slutligen är frågan om S har behov av sådan aktiv tillsyn som anses ingå i de grundläggande behoven. Arbetsterapeuten Karin Hermansson har i två intyg den 26 juni 2008 och den 26 september 2008 uppgett bl.a. följande. S. _ visar ingen försiktighet vid trappa eller för varma och vassa föremål. Hon klarar att korsa en gata i förälders sällskap. Hon kan inte vistas i hemmet eller närmiljön utan tillsyn. Hon förstår inte vad som kan vara farligt med risk att skada sig. S _ :ir aktiv, hela tiden på gång och blir utåtagerande när hon inte får som hon vill. Hon är rymningsbenägen och klarar inte att hitta tillbaka hem. Överläkaren Anne Berit Ekström har i intyg den 24 november 2008 uppgett att S. utåtagerande beteende förekommer flera gånger dagligen och att hon inte förstår farofyllda situationer. Enligt Försäkringskassans utredning samt de uppgifter som S ombud har lämnat till Försäkringskassan blir lätt arg och kan då bli aggressiv mot sin mamma och bror eller andra barn i skolan och putta, slå eller dra dem i håret. Vidare framgår att S ofta förstör saker i hemmet. Mot bakgrund av vad som framkommer i utredningen om S beteende samt med hänsyn till Regeringsrättens avgörande den 20 januari är det kammarrättens bedömning att den ständiga och aktiva tillsyn soms: behöver får anses kräva, bl.a. med hänsyn till hennes kommunikationssvårigheter, sådan ingående kunskap om henne att den ingår i hennes grundläggande behov. nte heller i detta avseende ska något avdrag för föräldraansvar göras.

8 KAMMARRÄTTEN.GÖTEBORG DOM Sida 8 Mål nr Kammarrätten instämmer således i länsrättens bedömning att S har ett behov av hjälp med sina grundläggande behov som klart överstiger 20 timmar i veckan. Hon är därmed berättigad till assistansersättning enligt LASS. Såsom länsrätten har anfört får det ankomma på Försäkringskassan att närmare utreda i vilken omfattning och för vilken tid assistansersättningen ska utges. Överklagandet ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 4) Q_[L Ewa Mårdberg referent c::) /Linda Kullman

9 LÄNSRÄ TTEN VÄNERSBORG Linda Wallin DOM Meddelad i Vänersborg Sida 1 (7) KLAGANDE s. Vårdnadshavare: Ombud: Gustav Grek Assistansia AB Box Örebro MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg ' Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 27 januari 2009, bilaga 1 SAKEN Assistansersättning enligt l gen (1993:389) om assistansersättning, LASS DOMSLUT Länsrätten upphäver Försäkringskassans beslut och beviljar S. assistansersättning. Försäkripgskassan ska bestämma för hur många timmar och för vilken tid assistfinsersättning ska lämnas. Dok.d Postadress Box 1060 Besöksadress Residensgatan 23 Telefon Telefax Expeditionstid måndag - fredag... (".,.... ' ".,....

10 LÄNSRÄTTEN VÄNERSBORG YRKANDEN M.M. S DÖM yrkar att hon ska beviljas assistansersättning i sökt omfattning, dvs. 51,5 timmar per skolvecka och 80,75 timmar per lovvecka. Som skäl anför hon bl.a. följande. Vid omprövning av sitt beslut har Försäkringskassan funnit att beräkningen i grundbeslutet är korrekt utan att motivera varför eller för vilka behov det har gjorts avdrag för föräldraansvar. Försäkringskassan har gjort avdrag för föräldraansvar motsvarande 30 minuter per dag men inte redovisat vilka hjälp behov detta avser. En tioc\ring kan normalt sett på egen hand duscha, gå på toaletten, borsta tändem, klä av- och på sig varför föräldraansvaret inte kan anses täcka dessa hjälpbehov. Hennes totala behov av hjälp med personlig hygien uppgår till c,a 20 timmar per vecka, inklusive hjälp med blöjbyten/toalettbesök. Det är den Sida !...! r f f :., tid det faktiskt tar att tillgodose hela behovet som ska ingå i beräkningen (se Försäkringskassans Vägledning 2003:6, s. 59). Hon behöver hjälp med olika delmoment; först ska kläder och blöja tas av, sedan ska hon sitta på toaletten och under den tiden måste hennes mamma stå och vänta precis utanför dörren (hon f'ar ej plats inne på toaletten) till dess hon behöver hjälp igen med att torka sig, dra upp byxor, tvätta händer och eventuellt även kroppen. Vid vissa tillfällen sker bara ett blöjbyte utan att hon sitter på toaletten, men ibland sker det olyckor som gör att hon måste spolas av och byta kläder och det tar då längre tid. genomsnitt tar ett blöjbyte/toalettbesök minuter per tillfälle och det sker 6-10 gånger per dag, vilket ger 1 timme och 40 minuter per dag. Vad som är skäligt eller inte är oväsentligt, det är den faktiska tiden som det tar att tillgodose behovet som. räknas. - Duschning/badning tar 30 minuter förutom de två kvällar i veckan som hon tvättar håret som tar 45 minuter. Hon gillar inte detta moment och kan vara väldigt motsträvig. Avseende på- och avklädning uppgår hennes hjälpbehov till 30 minuter per dag. Försäkringskassan bör också beakta att hon även kan behöva ombyten när hon spiller vid måltider, svettas och när hon blir smutsig vid lek utomhus. Dessa ombyten finns inte

11 LÄNSRÄTTEN. VÄNERSBORG DOM Sida med i Försäkringskassans utredning. Avseende måltiderna har Försäkringskassan inte beaktat att hon väldigt ofta måste matas för att få i sig maten eftersom hon leker med maten, viftar med händerna och därför spiller mycket. Hon behöver aktiv hjälp med matning och behovet beror på hennes funktionshinder. För det andra är Försäkringskassans tollming av det grundläggande behovet hjälp med måltider inte förenligt med lagstiftarens intentioner; Tolkningen av 9 a lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har inget stöd i lag eller förarbeten och bör anses stå i d irekt strid med lagtexten eftersom begreppet "måltider" enligt alla vedertagna definitioner inte enbart innefattar att äta och dricka. Försäkr ringskassad. grundar sin bedömning på en tolkning av ursprw1gspropositionen (prop.: 1992/93:159) och hävdar att det krävs ett behov av mycket personlig kara kt är, vilket enligt Försäkringskassan innebär hjälp med att inta föda. En sådan indelning i olika grader av de grundläggande behoven finns inte angiven någonstans i förarbetena, utan hjälp med måltider avser alla moment som tillhör måltiden och inte enbart hjälp med att inta föda. Hennes behov av hjälp med måltider ska därför betraktas som ett grundläggande behov. Avseende hjälp med att kommunicera med andra måste det tilläggas att kommunikation som ett grundläggande behov även gäller för kontakter med andra personer såsom kompisar, grannar, släkt, affärspersonal, folk ute på gatan m.m. För att dessa kontakter ska fungera krävs att hon får hjälp att göra sig förstådd och förstå information av en person som känner henne väl och kan tolka hennes olika tecken och signaler, dvs. en personlig a$sistent. En tioåring behöver normalt sett ingen hjälp med att kommunicera med dem som räknas upp ovan, varför detta hjälpbehov inte kan räknas till föräldraansvaret. Som stöd för att detta behov går utöver föräldraansvaret hänvisas till Kammarrättens i Stockholm avgörande i mål nr som gällde en treåring där rätten fann att de grundläggande behoven översteg 20 tin1illar per vecka och beaktade särskilt pojkens svårigheter att kommunicera. Försäkringskassan har inte ifrågasatt att hon har detta hjälp behov, varför hjälp med att kommw1icera med andra helt klart

12 LÄNSRÄ TTEN VÄNERSBORG DOM ska ingå i beräkningen av hennes grundläggande behov. Hon kart enbart ett fåtal ord och i övrigt använder hon sig av pictogtam och en del tecken. Utan hjälp av en personlig assistent som känner henne mycket väl kan hon inte kommunicera med andra. Hon kräver ständig tillsyn eftersom hon li:\tt blir irriterad och arg och har sönder föremål, slåss, drar i håret, inte inser faror osv. Detta i kombination med hennes komrhunikationssvårigheter gör att tillsynen kräver ingående kunskaper om henne och ska därför räknas till hennes grundläggande behov i enlighet med de kriteri.er s,om har fastslagits av Regeringsrätten, se RÅ 1997 ref. 23. Behovetär väl styrkt genom intyg från såväl läkare som arbetsterapeut. Vårdbidrag ska nte påverka J:>edömningen av rätten till assistansersättning. DOMSKÄL Gällande bestämmelser Av 3 LASS framgår bl.a. följande. Den som omfattas av 1 LSS har, utom i fall som anges i 4,rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Personlig assistans har i denna lag samma betydelse som i 9 a LSS. Sida: 4.: j.. r.. i. J l l l 1 r f! i i! i ' i!.! Enligt 9 a LSS avses med personlig assistans enligt 9 2 personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grw1d av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av sådan personlig assistans har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.

13 -! VÄNERSBORG. LÄNSRÄ TTEN DÖM Sida Utredning Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. S _ har en medfödd skada kallad Rubenstein-Taybis syndrom. Hon har till följd härav en utvecklingsstörning samt avvikande tal- och språkutveckling. Hon är hyperaktiv, förstår inte konsekvenserna av sitt handlande och är lättstörd. Hon kommunicerar huvudsakligen genom tecken, bilder och pictogram eftersom hon har dålig ordförståelse. Hon har en medfödd hög gom som gör det extra svårt att forma ord och tala. Hon har dålig finmotorik och balans. Hon använder blöjor dag och natt. Hon har börjat toaletträning men har svårt att hålla sig mellan toalettbesöken. Hon behöver hjälp att duscha nertill varje morgon i badkaret eftersom hon har blöja på natten. Hon behöver stöd att ta sig i badkaret samt hjälp att tvätta sig när hon sitter i. Varje kväll behöver hon hjälp att duscha/bada hela kroppen och är motsträvig i detta. Även hjälp med tandborstning krävs. Hon är ganska stel i kroppen och behöver hjälp med påklädning. När hon äter behöver hon ofta matas för att få i sig maten eftersom hon leker, viftar med händerna och spiller. Hon har svårt att tugga och svälja vilket gör att det tar längre tid än vanligt att äta. Hon kräver ständig tillsyn, blir lätt arg och kan putta, slå, dra i hår och hon har ofta sönder saker. S bor med sin mamma och en fyra år äldre bror. S går på träningsskola i Trollhättan. Hon åker taxi till och från skolan som är mellan klockan 8.00 och varje dag. Mamman lämnar henne vid taxin ca kl och hämtar henne vid taxin som stannar utanför hemmet ca kl S är beviljad korttidsvistelse en natt per vecka samt varannan helg fredag till måndag. Enligt mamman vistas S bara på korttidsboende en natt per vecka. Manunan uppbär vårdbidrag för S och hennes bror. Enligt utlåtande daterat den 21 november 2003 av habiliteringsöverläkare ngemar Malrnros vid Barn- och ungdomshabiliteringen innebär S sjukdom att hon behöver omfattande hjälp med det mesta i vardagen och ständig tillsyn.

14 .. LANSRÅTTEN VÄNERSBORG '. l DOM Enligt intyg daterat den 27 maj 2008 av leg. logoped Carina Mundin vid Trollhättans Stads utbildningsförvaltning behöver S personer omkring sig som använder tecken såväl hemma som i skolan. Hon kan säga alla "bokstäver"/ljud men har svårt att kombinera dem till ord. Enligt intyg daterade den 26 juni samt den 26 september 2008 av leg. arbetsterapeut Karin Hermansson vid Barn- och ungdomshabiliteringen har S ett stort behov av hjälp och stöd från förälder i personlig vård som överstiger vad som är vanligt för jämnåriga barn. S. diagnos har medfört bl.a. utvecklingsstörning, språkstörning och försenad motorik. Hon har ett stort omvårdnadsbehov där hon behöver hjälp i matsituationen, vid skötsel av hygien, hon använder blöja och behöver hjälp vid på- och avklädning. Hon har något nedsatt rörelseförmåga, är ostadig och långsam. Vid längre förflyttning utomhus används sulky. Hon har kraftigt begränsad social förmåga och ligger långt under järnnårigas nivå. Hon kommunicerar med tecken och några ord men initierar inte till socialt samspel med andra utan är i sin egen värld här och nu. Hon har ett stort behov av pedagogiskt stöd och struktur i sin vardag från förälder. Hon kräver ständig tillsyn av förälder eftersom det finns risk att hon kan skada sig. Hon har inte någon uppfattning om vad som är farligt i sin omgivning. Hon är aktiv, hela tiden på gång och blir utåtagerande när hon inte f'ar som hon vill. Hon är rymningsbenägen och klarar inte att hitta tillbaka hem. Sida 6 ;, '! i:!. : - l.l.! i 1! i l el.!.1.! ' i.! Enligt utlåtande daterat den 24 november 2008 av överläkare Anne-Berit Ekström vid Barn- och ungdomshabiliteringen förekommer S utåtagerande beteende flera gånger dagligen. Hon förstår inte farofyllda situationer. Hon kan förflytta sig med stor möda och stora balanssvårigheter max 100 meter. Denna förflyttning tar mycket lång tid och hon får ofta lyftas upp flera gånger under denna sträcka. S har annars sulky som förflytt- ningshj älpmedel.

15 LÄNSRÄTTEN VÄNERSBORG DOM Sida Länsrätten gör följande bedömning Det är ostridigt att S tillhör personkrets 1 enligt 1 LSS. Frågan i målet är om hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sådan omfattning att hon har rätt till assistansersättning enligt LASS. Av praxis, se t.ex. RÅ 2008 ref. 17, framgår att vid bedömningen av barns rätt till assistansersättning ska föräldrarnas ansvar enligt föräldrabalken beaktas på så sätt att ersättningen ska ges endast för sådan hjälp barnet behöver som inte ingår i det vanliga föräldra.ansvaret. Det innebär att man jämför omfattningen av föräldraansvaret för ett friskt barn i samma ålder med behovet hos det funktionshindrade barnet. Av utredningen i målet framgår att S har ett omfattande behov av hjälp i den dagliga livsföringen med bl.a. sin personliga hygien, matintag samt av- och påklädning, dvs. med sina grundläggande behov. Av utredningen framgår också att hon har behov av ständig tillsyn för att hindra att hon skadar sig själv. Det innebär bl.a. att s, alltid måste övervakas. En sådan aktiv tillsyn f'ar anses vara av så speciell karaktär att den kräver ingående kunskaper om S. Tillsynsbehovet f'ar därför anses falla inom ramen för hennes grundläggande behov. Vid en samlad bedömning överstiger därmed hennes behov av hjälp med grundläggande behov 20 timmar i veckan. Detta gäller också då föräldraansvaret har beaktats. Hon är därför berättigad till assistansersättning enligt LASS. S kan därmed också ha rätt till assistans för andra personliga behov. Det sammanlagda behovet ska därför beräknas av Försäkringskassan. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/lB) v_ Peter Kockum avgörandet har även deltagit nämndemännen Vivi Ann Gidebratt, Roland Treding och ngvar Karlsson..