Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4

Transkript

1 BOKSLUT 2016

2 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Stadens ledning Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Stadens personal Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Bedömning av de största riskerna Miljöfaktorer Hur den interna kontrollen ordnats Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernstyrning Väsentliga händelser som gäller koncernen Bedömning av koncernens sannolika framtida utveckling Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Koncernbokslut och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfall Driftsekonomidelens utfall Driftsekonomidelen totalt Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Räddningsverket i Östra Nyland Uppnåendet av målen för affärsverken Uppnåendet av målen för kommunkoncernen Resultaträkningens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som stadsfullmäktige har godkänt

3 3 Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Koncernresultaträkning Koncernens finansieringsanalys Koncernbalansräkning Noter till bokslutet Noter om upprättande av bokslutet Noter till stadens bokslut Noter till koncernbokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen Särredovisade bokslut Balansenhet Räddningsverket i Östra Nyland Affärsverket Borgå vatten Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa Affärsverket Borgå lokalservice Hur affärsverken påverkar stadens ekonomi Dokument som säkrar bokslutet Underskrift av bokslutet och bokslutsanteckning

4 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Under verksamhetsåret genomförde man stadsstrategin fullödigt. Bokslutet visar att man kunde uppnå de viktigaste målen för verksamheten och kvaliteten på tjänster på olika verksamhetssektorer och i stadskoncernen. Det totala antalet anställda kunde också hållas inom målsättningen. Samtidigt förberedde man sig på stadsorganisationens olika nivåer på förändringar som eventuella rikstäckande reformer kommer att kräva, även om det halvfärdiga lagstiftningsarbetet, motstridigheterna mellan konsekvensbedömningar och mål samt den väldiga proportionen som förändringarna har utgjorde tillsammans med de eftersträvade tidsplanerna för reformerna en märkbar osäkerhetsfaktor som påverkar hela stadens verksamhet. I fråga om Borgå och landskapet Nyland övergick den centralaste delen av beredningen av reformerna till åren 2017 och Hösten 2016 inledde staden en utredning av möjligheten att bolagisera vissa social- och hälsovårdstjänster särskilt för att lokalt kunna bemöta den riksomfattande social- och hälsovårdsreformens mål. Det som man ska lägga märke till är att man inte i tillräckligt omfång har förstått den eventuella förändringen av stadens roll från den centrala producenten och finansiären av social- och hälsovårdstjänster närmast till en övervaka av kommuninvånarnas intressen. Detta gällde gemensamt beslutsfattandet i staden, beredningen av ärendena och den offentliga debatten. Stadens ekonomiska läge blev starkare Stadens ekonomiska helhetsläge har blivit starkare under de två senaste stadsstrategierna ( och ). Beaktansvärt är att förhållandet mellan de viktigaste indikatorerna, dvs. årsbidraget, nettoinvesteringar och avskrivningar, i den kommunala ekonomin målmedvetet har blivit bättre och samtidigt har man kunnat minska stadens skuldbelopp. Att man har genomfört de ekonomiska riktlinjerna gör den pågående betydande investeringshelheten i skol- och daghemsfastigheter. Med hjälp av detta kan man för sin del bemöta kraven på sunda och trygga verksamhetslokaler. Under verksamhetsåret 2016 var stadens ekonomi i genomsnitt i balans. Årsbidraget var 36 miljoner euro, vilket är 12,7 miljoner euro bättre än ifjol. Årsbidraget innan affärsverken räknades med var 31 miljoner euro. Med årsbidraget kunde man finansiera 81 procent av nettoinvesteringarna och 118 procent av avskrivningarna. Resultatet blev märkbart starkare till följd av ökad skattefinansiering och inkomster från försäljning av egendom. Försäljningarna av egendom bestod huvudsakligen av tomtaffärer och koncernens interna köp av bostadsförmögenhet. Ökningen av verksamhetskostnader var ganska måttlig och särskilt i fråga om löneutgifter kunde man uppnå budgetmålen. Stadens alla affärsverk uppnådde ett positivt resultat. Stadens verksamhetsintäkter var 98 miljoner euro, vilket är 5 miljoner mer än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsutgifterna var 351 miljoner euro, vilket är dryga 3 miljoner euro över det budgeterade beloppet. I verksamhetsintäkterna och -utgifterna ingick också nästan 30 miljoner interna poster. Stadens nettoinvesteringar var under verksamhetsåret 35 miljoner euro efter att ett stort och mångårigt investeringsprogram kom i gång. Stadens skuldbelopp steg bara lite, med cirka 2,8 milj. euro. Stadens lånestock vid årets slut var 118 miljoner euro och lånen per invånare euro. Summan är cirka 600 euro mindre än i kommunerna i Finland i medeltal. Sedan år 2011 har stadens avskrivningsnivå varit ganska hög. Avsikten var att ge en mera realistisk bild av stadens helhetsekonomi eftersom avskrivningsnivån på tidigare årtionden var klart underdimensionerad. Stadens avskrivningar och nedskrivningar var år 2016 totalt 27 miljoner euro och affärsverkens avskrivningar cirka 4 miljoner euro. Byggnadernas avskrivningsnivåer justerades också och staden övergick till ett system med linjära avskrivningar. Ändringen av avskrivningssystemet höjde avskrivningsnivån med cirka 4 miljoner euro av engångsnatur. Ändringen möjliggör en jämnare avskrivningsnivå i framtiden. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden hade ett överskott på 7,5 miljoner euro före reserveringar och fondöverföringar. Resultatet möjliggör frivilliga reserveringar för stadens och områdets blivande livskraft i förändringen av yrkesutbildningen på andra stadiet och ökad markanskaffning i allmänhet. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett överskott på 3,9 miljoner euro. Osäkerheterna återspeglar sig i den kommande utvecklingen Även om det ser ut som om att de strategiska målen i stadens ekonomi uppnås ganska bra kunde man i fråga om bildningsnätverket inte sända för beslut till fullmäktige beredning och beslutsfattande som gällde förnyande av stadens servicenätverk och servicestruktur, investeringar som har allokerats på rätt sätt och genom detta möjliggörande av hållbar ekonomi på längre sikt. Ärendet kommer att bli en av de viktigaste framtida lösningar med en lång verkningstid till vilket det nya fullmäktige ska ta ställning till så snabbt som möjligt. Beaktande av förändringar i den externa verksamhetsmiljön är fortfarande av alldeles central betydelse. De eventuella kommande reformerna tillsammans med den nya stadsstrategin som ger möjlighet till deltagande ger riktlinjer för vilken stadens roll i framtiden är och med vilka resurser för ekonomi och verksamhet det är möjligt att främja stadens invånares välbefinnande. Verksamhetsåret 2016 gav med tanke på hela stadskoncernen och invånarna ett bra utgångsläge att bemöta den sannolika tiden för osäkerhet. Ett särskilt tack för detta hör till den motiverade personalen. Jukka-Pekka Ujula, stadsdirektör 4

5 1.1.2 Stadens ledning Den politiska organisationen Tjänsteinnehavarorganisationen 5

6 Stadsfullmäktige, 51 ledamöter Stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Nylander (SFP), 1:a vice ordförande Matti Valasti (SDP), 2:a vice ordförande Taru Tujunen (SAML) Det politiska styrkeförhållandet i stadsfullmäktige : Svenska folkpartiet 16, Finlands Socialdemokratiska Parti 12, Samlingspartiet 9, Sannfinländarna 6, Gröna förbundet 4, Centern i Finland 2, Vänsterförbundet 1, Kristdemokraterna i Finland 1. Stadsstyrelsen, 13 ledamöter Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP), 1:a vice ordförande Berndt Långvik (SFP), 2:a vice ordförande Jarmo Grönman (SAML), ledamöter Anders Rosengren, Stina Lindgård, Bodil Lund, Kristel Pynnönen, Jussi Sairanen, Tuula Virkki, Raija Tölkkö, Markku Välimäki, Sari Glad, Jari Oksanen Ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen: Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula, biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz, förvaltningsdirektör Outi Lehmijoki, finansdirektör Raija Vaniala, personaldirektör Anu Kalliosaari, lokalitetsdirektör Börje Boström Revisionsnämnden, 9 ledamöter Revisionsnämndens vice ordförande Satu Leinonen, vice ordförande Sirpa Hanska, ledamöter Mats Green, Anne-May Ståhlberg-Kuovi, Birgitta Vasara, Ilkka Alava, Tuomas Jakovesi, Petri Peltonen, Timo Lilja Yrkesrevisionen utfördes av PwC OFR-revision Ab: Ansvarig revisor Outi Koskinen (CGR, OFR), övriga revisorer Topi Katajala (OFR) Stadsutvecklingsnämnden, 11 ledamöter Ordförande Janette Englund, vice ordförande Silja Metsola, ledamöter Torbjörn Blomqvist, Pehr Sveholm, Jaakko Jalonen, Tom Ingelin, Riitta Ahola, Pekka Malin, Juha Elo, Anne Wetterstrand, Paula Teinonen-Lahti Byggnads- och miljönämnden, 11 ledamöter Ordförande Hilkka Knuuttila, vice ordförande Laura Karén, ledamöter Elisabeth Svaetichin, Christian Gustafsson, Patrick Nyholm, Mirja Suhonen, Arja Eenilä, Veijo Eskelinen, Pasi Siltakorpi, Jere Riikonen, Joonas Dachinger Regional avfallsnämnd, 11 ledamöter Ordförande Kristel Pynnönen, vice ordförande Matti Kalvia, ledamöter Peter Granqvist, Sari Janhunen, Åke Laitinen, Pekka Malin, Pirkko Nokkala, Bernt Olin, Stefan Rehnström, Reija-Riikka Stenbäck, Camilla Stenvall Social- och hälsovårdsnämnden, 11 ledamöter Ordförande Tapani Eskola, vice ordförande Björn Sundqvist, ledamöter Gia Mellin Kranck, Johan Sandberg, Matti Lehesniemi, Eila Kohonen, Perttu Tuomaala, Lotta Hällström, Hannu Martikainen, Johanna Olkanen, Henna Oikarinen Social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme, uppgiftsområdeschefer Piia Väntsi (social- och hälsovårdssektorns ledning), Kati Liukko (hälsovårdstjänster), Soili Partanen/Lea Laakso (äldreomsorg och handikappservice), Maria Andersson (social- och hälsovårdstjänster) Bildningsnämnden, 11 ledamöter Ordförande Ulf Backman, vice ordförande Nina Uski, ledamöter Cecilia Björkskog, Catharina von Schoultz, Markus Hammarström, Marianne Korpi, Juha Jokinen, Juha Kittilä, Sira-Liisa Martniku, Joakim Lybeck, Anne Korhonen Bildningsdirektör Hilding Mattsson, uppgiftsområdeschefer Hilding Mattsson (bildningssektorns ledning), Jari Kettunen (finskspråkiga utbildningstjänster), Rikard Lindström (svenskspråkiga utbildningstjänster), Leila Nyberg (småbarnspedagogik), Merja Kukkonen (kultur- och fritidstjänster) Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland, 8 ledamöter Ordförande Ulf Backman (Borgå), vice ordförande Kaj Montonen (Lovisa), ledamöter Maria Helgars (Lappträsk), Jonna Mäenpää (Mörskom), Anna Granfelt (Borgå), Inger Sjöholm (Sibbo), Tero Suominen (Askola), Asko Vilenius (Pukkila) Räddningsdirektör Olavi Liljemark Direktionen för affärsverket Borgå vatten, 5 ledamöter Ordförande Eero Henttala, vice ordförande Hans Högström, ledamöter Outi Lankia, Teppo Lindh, Anita Spring Verkställande direktör Risto Saarinen Direktionen för Kungsvägens arbetshälsa, 5 ledamöter Ordförande Anna Granfelt (Borgå), vice ordförande Kari Kytömaa (Borgå), ledamöter Antti Ansas (Borgå), Christer Silén (Sibbo), Suvi Vuoksenranta (Sibbo) Verkställande direktör Carita Schröder Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice, 5 ledamöter Ordförande Torolf Bergström, vice ordförande Mats Nyman, ledamöter Laura Ollila, Sanna Hänninen, Mikael Stjernberg Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen 6

7 1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Allmän ekonomisk utveckling Finlands bruttonationalprodukt förutses vända mot en begynnande tillväxt. Enligt finansministeriets prognos stiger BNP med 1,6 procent år 2016 och under följande åren med en procent. År 2016 byggde tillväxten på inhemsk efterfrågan, särskilt privat konsumtion. Byggnadsinvesteringar har ökat. Läget på arbetsmarknaden har blivit bättre. Arbetslöshetsgraden var vid utgången av året 7,9 procent. År 2017 blir tillväxten av den privata konsumtionen långsammare när den ökande inflationen minskar tillväxten av realinkomsterna. På grund av konkurrenskraftsavtalet förblir ökningen av lönesumman liten på kort sikt. Tillväxten av privata investeringar blir tillfälligt långsammare år 2017 och ökningen av byggnadsinvesteringar bryts av. År 2017 minskar de offentliga utgifterna till följd av nedskärningen av semesterpenningen inom den offentliga förvaltningen, minskningen av arbetsgivarens socialskyddsavgifter och förlängningen av årsarbetstiden. Tillväxten av exporten förväntas öka åren 2017 och Finansministeriet har i början av år 2017 offentliggjort en rapport om läget och utsikterna av Finlands offentliga ekonomi. Enligt rapporten har läget av Finlands offentliga ekonomi varit svagt nästan ett årtionde. Industrins strukturförändring och befolkningens åldrande har försvagat den offentliga ekonomin. Att konjunkturläget blir normalt räcker inte till att väsentligt förbättra den offentliga ekonomins läge eftersom befolkningen åldrande fortsätter och den strukturella arbetslösheten är hög. Även på nästa årtionde måste man ska vara beredd på en anspråkslös tillväxt. De centrala målen i regeringsprogrammet kommer inte att uppnås. Det är ännu långt kvar till målet att mer skuld ska inte tas efter Den offentliga skulden i förhållande till BNP börjar minska lite enligt målet i slutet av årtiondet men skuldförhållandet hotar börja växa igen på 2020-talet. Sysselsättningsgraden håller på att bli två procentenheter mindre än det eftersträvade 72 procent år Kommunernas bokslutsprognoser år 2016 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2016 visar att kommunekonomin utvecklas positivt. Kommunsektorns utgifter ökade måttligt i hela landet, i genomsnitt med 1,3 procentenheter. Verksamhetsbidraget försvagades med 1,4 procent. Kommunernas skatteinkomster och statsandelar ökade med 3 procent. Kommunerna fick i skatteinkomster euro (i Borgå euro) per invånare och statsandelar euro (i Borgå euro) per invånare. Kommunernas årsbidrag förbättrades tack vare en ökad skattefinansiering. Kommunernas lånestock var 16 miljarder euro, en ökning på 0,5 miljarder euro. Samkommunernas lånestock var 3,1 miljarder euro. Kommunernas lånestock per invånare var enligt en förhandsuppgift euro (2 835 euro år 2015). Utvecklingen i östra Nyland Invånarantalet i kommunerna i östra Nyland (Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola, Lappträsk, Pukkila, Mörskom) var i slutet av år Befolkningstillväxten i regionen var cirka 0,5 procent. Invånarantalet i Borgå stad var Borgå stads andel av hela den östnyländska befolkningen är cirka 52 procent. Invånarantalet i Borgå ökade med 182 personer, dvs. 0,2 procent. Födelseöverskottet var 37 invånare, nettoflyttningen mellan kommunerna -55 invånare och nettoinvandringen 200 invånare. Arbetslöshetsgraden i Borgå var 10,2 procent i slutet av år I staden fanns det vid årsskiftet arbetslösa personer. Antalet arbetslösa minskade från förra årets slut med 282 personer. Utveckling av Borgå stads verksamhet och ekonomi Borgå stads ekonomiska läge var nästan i balans år Stadens årsbidrag utan affärsverken var 31 miljoner euro, vilket är 13 miljoner euro bättre än i fjol. Med årsbidraget kunde staden finansiera största delen av nettoinvesteringar på 34 miljoner euro. Ökade skatteinkomster och justeringsredovisningar av skatter höjde stadens räkenskapsresultat. Även inkomsterna från försäljning av egendom ökade med 5 miljoner euro från ifjol. Vid slutet av året var stadens skulder 118 miljoner euro, vilket är cirka 2352 euro per invånare. Lånemängden per invånare är nästan 600 euro lägre än i kommunerna i genomsnitt. Kassamedlen var vid utgången av året 2 miljoner euro mindre än i början av året Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Social- och hälsovårds- och regionförvaltningsreformen fortsatte, och lagutkasten lämnades på remiss i höstas. Borgå har aktivt deltagit i förberedelserna i Nyland inför en social- och hälsovårds- och landskapsreform. Vid slutet av året inleddes också stadens egen utredning om bolagiseringar. I utredningen kartläggs om det lönar sig för staden att redan före social- och hälsovårdsreformens ikraftträdande bolagisera en del av social- och hälsovårdstjänsterna antingen i ett alldeles eget företag eller i ett företag som staden äger tillsammans med en annan aktör. Utredningen gäller främst hälsostationstjänster och munhälsovården. Social- och hälsovårdssektorn har berett en reform av sin egen organisationsstruktur. Reformen ska börja gälla i början av Avsikten är att bilda servicehelheter som utgår från kundernas behov och som förenar hälso- och socialtjänster. Betalningen av det grundläggande utkomststödet övergick till FPA fr.o.m , varför staden var tvungen att dra in 7 tjänster som förmånshandläggare. Ansvaret för finansieringen av det grundläggande utkomststödet blev ändå kvar hos kommunerna eftersom finansieringskostnaderna och FPA:s förvaltningskostnader dras av från statsandelarna. Staden måste fortfarande betala utkomststöd enligt prövning och förebyggande utkomststöd. 7

8 Utredningen av bildningsnätet blev färdig på hösten. Under beredningen har det ordnats invånarmöten och en kommuninvånarenkät. Besluten om bildningsnätverksutredningen fattas av fullmäktige som väljs år På grund av problem med skolornas och daghemmens inomhusluft har en del av verksamheten har flyttats till tillfälliga lokaler. Staden har inlett ett stort livscykelprojekt för byggande av nya skolor och daghem. Vid sidan av livscykelprojektet byggs nya skolor och daghem också med traditionellt sätt. Avskrivningssystemet justerades i början av år Avskrivningar av byggnaderna räknas i fortsättningen enligt systemet med linjära avskrivningar. Till följd av ändringen kom bokslutet för år 2016 att innehålla en extra engångsavskrivning på 4 miljoner. En utredning av beräkningsgrunderna för den interna hyran utarbetades. Nya interna hyror fastställdes utifrån den i budgeten för De nya beräkningsgrunderna bygger huvudsakligen på faktiska kostnader som har uppstått och som allokeras enligt användningen till olika byggnadstyper och byggnader. En utredning av en eventuell bolagisering av social- och hälsovårdens fastigheter utarbetades. Utredningen ledde ändå inte till åtgärder på grund av höga överlåtelseskattepåföljder. I arrangemangen av garantiförlusten som Skärgårdens vattenandelslag medförde kom man fram till att staden köper stomnätet och affärsverksamheten från andelslaget. Vattenverket tar över vattentjänsterna och svarar för finansieringen av köpet med ett internt lån från staden. Vattenverket betalar lånet tillbaka inom en tid av 12 år och har en separat bokföring om vattentjänster på det aktuella området. Arrangemanget belastar inte vattenverkets övriga kunder. Ett beslut om fusionering av stadens bostadsegendom fattades. Aravafinansierade hyreshus som staden äger slås samman med Borgå A-bostäder Ab och fritt finansierade hyreshus med KOY Suolapuro. Affärerna med hyreshusen genomfördes i slutet av Genomförandet av bostadsfusionens övriga delar sker år Dessutom bildar staden av två nuvarande hyreshus aktiebolag vars aktier kommer att säljas. Övriga fusioner av bostadsbolag som staden äger med stadens aravafinansierade och fritt finansierade bolag genomförs före slutet av år Staden beslutade köpa Point Colleges aktier från aktieägarna. Efter aktieköpen steg stadens ägarandel till 55 procent och bolaget blev stadens dotterbolag. Staden beslutade också godkänna ett substitutionsavtal som kan jämföras med borgen som gällde leasingfinansieringen av Point College Ab:s nybyggnadsprojekt, Den nya anordnandestrukturen för utbildningssamkommuner framskrider. Kommunerna som är ägare av yrkesutbildningen i östra Nyland har under flera år utrett ett blivande sätt att anordna yrkesutbildningen på andra stadiet. Samkommunernas Inveon och IUKKY anordnarrättigheter slutar år Avsikten är att Inveons verksamhet slås samman med Prakticum Ab. Verksamheterna för vilka Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä och Point College är de ansvariga anordnarna slås samman till ett nytt aktiebolag i vilket Borgå stads ägarandel är tänkt att vara över 50 procent. Till Finland kom det under hösten oförutsett mycket asylsökande, över FRK inrättade också i Borgå tillfälliga mottagningscentraler vars verksamhet fortsatte till slutet av Stadsfullmäktige beslutade om placeringen av 119 asylsökande i Borgå. Av kommunplatserna var 60 reserverade för ensamkommande minderåriga som beviljats asyl. För deras behov anställdes 1 socialarbetare och 5 boendehandledare för 2 års tid. Utöver dessa ensamkommande minderåriga har 100 personer med asyl flyttat till Borgå. Bildningssektorn inrättade fem tilläggsgrupper för förberedande undervisning för invandrare Stadens personal Enligt personalplanen skulle antalet tjänster och befattningar vid staden minska sammanlagt med 21 år Personalplanen upprättas enligt tjänster och befattningar när man i bokslutet och personalrapporten rapporterar om anställningsförhållanden. En tjänst eller befattning kan innehålla ett ordinarie anställningsförhållande och flera tidsbundna anställningsförhållanden. Siffrorna är därför inte direkt jämförbara med varandra Ordinarie Visstidsanställda Kortfristigt Totalt Hela stadens personalantal (antalet anställningsförhållanden) SEKTOR Personal Löner och arvoden milj ändring ändring Koncernförvaltningen ,95 % 10,35 10,63-2,63 % Social- och hälsovårdssektorn ,89 % 36,29 35,69 1,68 % Bildningssektorn ,65 % 50,94 50,88 0,12 % Räddningsverket i Östra Nyland ,57 % 7,53 7,68-1,95 % Borgå vatten ,98 % 1,89 1,79 5,59 % Kungsvägens arbetshälsa ,54 % 0,97 1,24-21,77 % Borgå lokalservice ,35 % 7,48 7,37 1,49 % SAMMANLAGT ,28 % 115,47 115,30 0,15 % Antalet ordinarie anställda hos staden minskade med 22 anställningsförhållanden jämfört med utgången av förra året men antalet tidsbundna anställningsförhållanden ökade med 40 anställningsförhållanden. Till detta har bidragit bl.a. osäkerheten om social- och hälsovårds- och landskapsreformens och bildningsnätverkslösningens effekter på personalbehovet i framtiden. Beloppet på betalda löner och arvoden har stigit måttligt med hänsyn till att löneuppgörelsens totala kostnadseffekt var i genomsnitt 0,59 % av lönesumman. 8

9 1.1.6 Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Stadens ekonomiska resultat var på räkenskapsperioden nästan i balans och totalt sett märkbart bättre än under fjolåret. Verksamhetsresultatet gjorde det också möjligt att göra frivilliga reserveringar. I ekonomiplanen för är årsbidraget cirka miljoner euro. Årsbidraget räcker i genomsnitt för att täcka avskrivningarna men med årsbidraget kan man finansiera bara en del av planerade nettoinvesteringar. Finansieringsunderskottet måste täckas med låneupptagning. Lånebeloppet kommer troligen att stiga till cirka 170 miljoner euro före utgången av år I stadens strategi har man tagit ställning till få ekonomin sundare. Målet är bl.a. att med hjälp av och en ny planering av tjänstenätverket förbättra kostnadseffektiviteten i stadens verksamheter. Under de kommande åren har staden ett påtagligt investeringstryck eftersom inneluftproblem förekommer i flera lokaler. Investeringstrycket avlastas med ny- och reparationsbyggande. Byggsätten är både livscykelavtal och traditionella byggavtal. När nya lokaler planeras strävar man efter ett ekonomiskt och effektivt tjänstenätverk med vilket man i framtiden kan hantera ökningen av driftsekonomins utgifter. Riksomfattande lösningar om hur social- och hälsovården ska ordnas kommer att väsentligt ändra stadens uppgifter och verksamhetsmöjligheter. Social- och hälsovårdsuppgifterna överförs till landskap som grundas. Lagförslagen ges under våren Avsikten är att landskapen börjar sin verksamhet vid ingången av år Dryg hälften av stadens budget och beslutanderätt försvinner. En större del av skatteinkomster och statsandelar övergår till landskapet. Stadens grundkapitalandelar i social- och hälsovårdens samkommuner överförs till landskapet utan ersättning, så också all lös egendom i social- och hälsovårdssektorns och räddningsväsendets besittning. Balansvärdet på egendomen som överlåts är cirka miljoner euro. Det faktiska värdet är högre eftersom placeringarnas värde har vuxit, lösöret avskrivs på en ganska kort avskrivningstid och en del av den lösa egendomen skaffa smed årsanslag. Staden kommer att uthyra fastigheterna som social- och hälsovårdssektorn och räddningsväsendet använder till landskapet för 3 4 år mot ett hyrespris som staten bestämmer. Staden bär fortfarande ansvaret för saneringen och underhållet av fastigheterna. Överföringen av social- och hälsovårdens uppgifter till landskapet påverkar också väsentligt på den kvarstående kommunorganisationen. Staden har många stödtjänster i anslutning till social- och hälsovårdens tjänster. Upplösningen av dessa stödtjänster måste lösas med samma tidsplan som regionförvaltningsreformen framskrider. En del av personalen i stödtjänsterna och förvaltningen övergår till landskapets tjänst. Den kvarstående förvaltningen och stödtjänsterna måste organiseras och dimensioneras om. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin återspeglar sig i stadens ekonomi. Staten har försökt lätta på underskottet i statsfinanserna genom flera extra nedskärningar i kommunernas statsandelar. Å andra sidan har staten också försökt lätta kommunernas ekonomi bl.a. genom möjligheter att höja kundavgifter, enklare krav i anordnandet av tjänster och mindre dimensioneringar. Hur kommunerna kan uppnå de faktiska besparingsmålen beror ändå på kommunens egen vilja och färdighet att använda de möjligheter som staten erbjuder. Stadens befolkning åldras. Äldre befolkningens andel ökar med cirka 1 1,5 procentenheter årligen fram till år Antalet barn och unga förblir enligt prognoserna stabilt. Andelen arbetsför befolkning minskar och antalet t.o.m. minskar. Att den arbetsföra befolkningen blir mindre försvagar kommunens ekonomiska läge eftersom grunden och den viktigaste källan för kommunalskatteinkomsterna är beskattning av lönerna Bedömning av de största riskerna Med risk avses en skadlig faktor eller händelse som, om den inträffar, leder till att stadskoncernen inte uppnår de mål som har ställts till den. Om risken blir verklighet, kan den orsaka ekonomisk eller annan förlust eller den kan äventyra kommunkoncernens verksamhet eller dess kontinuitet. Risken kan också vara en förlorad möjlighet. Strategiska risker Strategiska risker är risker som hotar stadens målsättningar på lång sikt och framgångsfaktorer som med hänsyn till dem är väsentliga. Av strategiska risker återspeglar sig särskilt den pågående landskaps- och social- och hälsovårdsreformen som en osäkerhetsfaktor i planeringen av stadens ekonomi och verksamhet. Äganden av koncernsammanslutningar är förknippad med risker som kan ha verkningar på stadskoncernens ekonomi och verksamhet. Strävan är att koncerntillsynen genomförs på det sättet som kommunallagen förutsätter och att ägarvärdet på detta sätt bevaras. Praxis med anknytning till koncerntillsynen och koncernstyrningen har förra året stärkts genom att ägarpolitiska riktlinjer utarbetades för sammanslutningar som hör till koncernen. Ekonomiska risker De ekonomiska riskerna anknyter till balansen i stadens ekonomi, investeringar och finansiering. Stadens skuldsättning är en betydande ekonomisk risk i synnerhet under kommande år när staden investerar starkt i byggande av skolor och daghem. Det förutsedda årsbidraget räcker inte till att finansiera investeringsplanen och finansieringsunderskottet måste täckas med låneupptagning. Stadens lånestock var vid utgången av året 118 miljoner euro. Skuldbeloppet har sjunkit med cirka 34 miljoner euro från år Finansieringsrisker kan hanteras med olika finansieringsinstrument och derivat. Under räkenskapsperioden har staden använt räntebyteavtal för att skydda sig mot ränterisker. Ränterisken ut- 9

10 görs huvudsakligen av förändringar i referensräntor i låneportföljens lån med rörlig ränta och marginaler. Ränterisken hanteras dels med lån med fast ränta och dels med räntederivat. Skyddsnivån för låneportföljen var 29 procent och räntebindningstiden 1,8 år. Medelräntan för lånen och ränteskydden var 0,67 procent. I stadens verksamheter finns det ingen valutarisk. Stadens kassaflöde är nästan helt i euro. Alla lån är i euro. Kreditrisken anknyter till anskaffning av finansiering och kundernas betalningsförmåga. I anskaffningen av finansieringen försöker staden anlita flera finansinstitut och finansieringsformer. Risker i anslutning till verksamheten Risker i anslutning till verksamheten, dvs. operativa risker är risker som hotar kontinuiteten, processer och system i den dagliga verksamheten i stadens organisation. Som en risk som anknyter till den operativa verksamheten har man identifierat olika störningssituationer. Störningssituationer hanteras huvudsakligen även i normalfall av personal som bär ledningsansvar. En störningssituation kan kräva att samarbetet mellan myndigheterna och ledningen effektiveras. Detta riktar sig t.ex. på skapande och upprätthållande av en lägesbild samt informering av den. Stadens ledningsgrupp utvecklar beredskapen och deltar regelbundet i beredskapsutbildningar. Som operativ risk kan anses utmaningar med tillgången på kompetent personal. I och med att personalen åldras är en ytterligare risk att upprätthålla personalens arbetsförmåga och kompetens till pensionsåldern. En funktionsstörning i datasystemen kan märkbart försvaga effektiviteten av tjänsteproduktionen och i värsta fall avbryta produktionen eller äventyra uppgifternas sekretess. Risker i anslutning till datasäkerheten och datasystemen hanteras på många olika sätt, bl.a. med anvisningar och utbildning samt med tekniska metoder. Märkbara kända risker anknyter till tjänster såsom stadens vattentjänster samt mattjänster som riktas till stora invånargrupper. Sannolikheten av dessa risker är liten men om de blir verkliga kan de ha betydande effekter på t.ex. kommuninvånarnas hälsa. För dessa risker finns det egna riskhanteringsförfaranden samt handlingsmodeller för de fall där riskerna realiseras. Skaderisker Skaderiskerna riktar sig typiskt på ett bestämt objekt. Skaderisker är t.ex. skada, förstörelse eller försvinnande av organisationens egendom till följd av t.ex. brott eller någon annan skadlig händelse. Följder för skade- och ansvarsrisker som anknyter till stadens egendom, verksamhet, ansvarsskyldighet och personal har begränsats genom försäkringar. Försäkringsskyddet och behovet att uppdatera det genomgås regelbundet tillsammans med försäkringsmäklaren. En betydande risk som anknyter till egendomen, verksamhetens kontinuitet, ekonomin och personer ingår i stadens verksamhetslokaler. I verksamhetslokalerna har det fortfarande år 2016 upptäckts flera inneluftproblem som har lett till stängning av lokalerna och tillfälliga arrangemang. Skötseln av fastighetsegendomen utvecklas bl.a. med nya avtalsmodeller, konditionskartläggningar samt om- och nybyggen. Genom märkbara satsningar i investeringar strävar staden efter att trygga sunda och funktionellt bättre lokaler i framtiden. Arbetarskyddsrisker bedöms regelbundet. Utbildningen och rapporteringen har uppdaterats så, att de motsvarar arbetarskyddslagen och ärenden som har kommit upp i arbetarskyddsinspektioner som regionförvaltningsverket har utfört Miljöfaktorer I miljöns tillstånd i Borgå syns spår på boende, trafik, jordbruk och belastningen från industrin. Miljöns tillstånd är ändå stabil när man betraktar den på ekonomiplaneringens tidsperiod. Enligt uppföljande undersökningar har inga större förändringar skett i luftkvaliteten eller i vattendragens tillstånd under år På basis av bioindikatorer har luftkvaliteten under de senaste tio åren förbättrats en aning. Till detta har bidragit den gynnsamma utvecklingen inom industrin, energiproduktionen och trafikens utsläpp per enhet tillsammans med den måttliga nivån i bakgrundsbelastningen som förs till oss från utlandet. Belastningen av luften är lokalt störst i omgivningen av Sköldviks industriområde, stadens centrum och vid de livligaste trafiklederna. I Sköldvik och dess närområden förekommer speciellt i samband med produktionsstörningar höjda halter av svavelföreningar och oljekolväten och samtidigt lukt och störande buller. Enligt uppföljningsrapporter har gränsvärden för utsläppen per timme, dygn eller år i miljötillståndsvillkoren huvudsakligen inte överskridits. Det kommunala avloppsvattnets påverkan på recipienten har minskat tack vare ett utvidgat avloppsnät, bl.a. transportavloppet till Hindhår och små belastarnas effektivare hantering av vatten. Belastningen av jord- och skogsbruksområdet, hanteringen av erosionen på åker- och skogsmarker har inte väsentligt framskridit. Detta håller vattendragen grumliga och näringshaltiga, mest synbart på våra flod- och kustområden. Kortvariga variationer i vattenkvalitet förekommer beroende på årstid och väder. I vattenkvaliteten i Östersjöns bassäng har man år 2016 upptäckt framgång tack vare randstaternas gemensamma åtgärder. Den positiva utvecklingen bromsas av syrelösa zoner som förekommer i höljor. I dessa förhållanden löser näringsämnen sig från sedimentet som ackumulerat i bottnen till aktivt omlopp på nytt. Genom ett beslut av HFD är det Borgå stad som är ansvarig för saneringen av Mätäjärvi avstjälpningsplats. Beslutet innebär saneringskostnader på 2,5 3,5 milj. euro med vikten på åren Reserveringen gäller kommunteknikens budget. Borgå hör till HINKU-kommunerna och strävar efter att senast år 2030 minska växtgasutsläppen med 80 procent jämfört med utsläppsnivån år Under år 2016 hade ungefär en dryg tredjedel av målet förverkligats. En tväradministrativ arbetsgrupp för klimatförändring har koordinerat arbetet inom stadens olika sek- 10

11 torer för att motverka klimatförändringen. Staden utmanade företagen och invånarna i Borgå att anmäla sina klimatvänliga insatser till en lista på webben. Risken mot miljön i undantagssituationer ökas av den framskridande klimatförändringen, kärnkraftverken och petrokemisk industri på närliggande områden samt allmänna riskfaktorer såsom utrikespolitiska spänningar eller terrorhotet. Dessa betonar behovet av förberedelser för tillgången på rent vatten, luft och näring också i undantagssituationer och utmanar staden att på förhand tänka på handlingsmodeller i dessa situationer. Nyckeltal Miljövården, myndighetsarbetet, Trafikmängden på Mannerheimgatans och Alexandersgatans bro, fordon/dygn, tot Fastigheter som förvaltas av Lokalservice: elförbrukning kwh * oljeförbrukning liter * Längden på gång- och cykeltrafikleden, km * uppgifter finns inte 11

12 1.2 Hur den interna kontrollen ordnats Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa uppnåendet av målen som ställts och den effektiva verksamheten. Enligt kommunallagens 14 ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering. Grunderna som stadsfullmäktige fastställde år 2015 gäller alla organ inom kommunkoncernen och dess ledning samt all verksamhet inom kommunkoncernen som kommunen ansvarar för genom ägande, styrnings- och tillsynsansvar och andra skyldigheter. Bestämmelserna om organisering av och ansvar för intern kontroll och riskhantering ingår i stadsstyrelsens, nämndernas och stadsdirektörens uppgifter och beslutsrätt i förvaltningsstadgan samt separat i förvaltningsstadgans 39 Intern kontroll och riskhantering inom stadskoncernen. De ledande tjänsteinnehavarna och cheferna för verksamhetsenheter svarar för verkställigheten och resultatet av intern kontroll och riskhantering samt rapporterar om översynen till det högre organ eller den tjänsteinnehavare som svarar för intern kontroll. Stadens verksamhet ska ordnas och skötas så att ekonomiska och andra risker undviks och målen för verksamhet och ekonomi uppnås. Alla uppgiftsområden och resultatenheter ansvarar för det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet. De borde därför arbeta enligt sådan praxis som främjar god förvaltningssed och gott ledarskap (förvaltningsstadgan 31 ). Denna redogörelse baserar sig på en självutvärdering av ordnandet av intern kontroll och riskhantering som sektorerna och affärsverken gjort i samband med bokslutet. År 2016 har organisationens kompetens inom riskhantering stärkts bl.a. med utbildning. Dessutom har cheferna gjort en självutvärdering av intern kontroll och riskhantering inom sitt eget ansvarsområde. Tillsyn av förvärv, överlåtelse och skötsel av egendom Förvärvsbesluten har fattats i enlighet med lagstiftningen och förvärvsanvisningar samt inom anslagsramen. I konkurrensutsättningsprocessen samarbetar sektorerna med enheten för upphandlingstjänster. Staden förpliktades att sanera före detta avstjälpningsplatsen Mätäjärvi. Restvärdena på byggnaderna som inte längre används har kostnadsförts som en nedskrivning i bokföringen. Avtal Avtalsuppföljningen har huvudsakligen skötts ändamålsenligt. Avtalshanteringssystemet Dynastia och sektorernas egna uppföljningssystem har utvecklats men systemen betjänar inte till alla delar avtalsuppföljningens behov. Risker ingår i någon mån i övervakningen av efterlevnaden av avtalsvillkoren samt uppföljningen av tidsfristerna i avtalen. I övervakningen av skyldigheterna enligt beställaransvarslagen använder en del av organisationen tjänsten Valvoja.fi. Användningen av tjänsten utvidgas så att hela organisationen börjar använda tjänsten under år Intern revision Hur bestämmelser, föreskrifter och beslut följs I sektorerna och affärsverken har man inte upptäckt försummelser av lagstadgade uppgifter eller andra sådana åtgärder som strider mot lagar och bestämmelser eller anvisningar, vilka skulle ge anledning till betydande ersättningar, talan eller annat yrkande eller rättsföljder. Arbetsenheternas och personalens kännedom om iakttagande av bestämmelser, anvisningar och beslut som anknyter till arbetet säkerställs med hjälp av ledningsgruppsarbete, möten för chefer, regelbundna arbetsplatsmöten samt annan intern kommunikation. Måluppfyllelse, tillsyn av anslagsanvändningen, bedömning av hur kompetent och tillförlitlig utvärderingen av resultaten är Uppfyllelsen av målen har uppföljts och rapporterats regelbundet. Månads- och delårsrapporter har behandlats i stadsstyrelsen, nämnder och affärsverkens direktioner samt internt i olika ledningsgrupper. Styrning och uppföljning av ekonomin och verksamheten är sammankopplade i årsklockan. Riskhantering I grunderna för intern kontroll och riskhantering som gäller hela stadskoncernen har angetts den interna kontrollens och riskhanteringens ansvar på olika organisationsnivåer, processer för riskhanteringsprocessen samt kriterier för bedömning av riskerna och hur man ska förhålla sig mot dem. Ledande tjänsteinnehavare och verksamhetsenheternas chefer svarar för att riskhanteringen genomförs och att den ger resultat. Cheferna svarar för att personalen har tillräckliga kunskaper om den interna kontrollen och riskhanteringen. För organiseringen av intern revision ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören. Den interna revisionen gör en objektiv och oavhängig bedömning av den interna kontrollens, riskhanteringens och koncerntillsynens organisering och resultat samt ger åtgärdsförslag för en kontinuerlig utveckling av systemet. Denna uppgift sköts av stadens controller. Resultaten av den interna revisionens uppdrag har rapporterats till stadsdirektören när de blev färdiga. En rapport om genomförda uppdrag ges till stadsstyrelsen minst en gång per år i samband med följande års verksamhetsplan. Utveckling av den interna kontrollen Varje sektors, uppgiftsområdes, resultatenhets och kostnadsställes eget ledningssystem, egen intern tillsyn och interna kontroller är det viktigaste sättet att säkerställa att verksamheten är lagenlig, rätt och ger resultat. Sektorerna och uppgiftsområdena ska producera anvisningar om och praxis för intern kontroll som lämpar sig för egen verksamhetsmiljö. Controllerfunktionen hjälper och konsulterar i detta uppdrag och bereder gemensamma verksamhetsmodeller för hela staden bl.a. för riskhanteringsprocessen. Koncerntillsynens betydelse har blivit större till följd av den förändrade verksamhetsmiljön för kommunerna samt kommunallagens striktare bestämmelser om koncernen. Koncerntillsynen har utvecklats år 2016 genom att utarbeta ägarpolitiska riktlinjer för stadskoncernen. År 2017 uppdateras koncerndirektiven och koncernrapporteringen förbättras. 12

13 1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys Helhetsresultatet för räkenskapsperioden 2016 var exceptionellt bra. Bakgrunden för det goda resultatet är flera faktorer av engångskaraktär som riktade sig på år 2016, men på kort sikt har stadens egna påverkningsmöjligheter varit små vad gäller deras exakta tidpunkt. Det som mest bidrog till det goda resultatet var ökade inkomster från försäljningen av egendom och ökad skattefinansiering. Räkenskapsperiodens resultat för år 2016 har utarbetats så att själva stadsorganisationen omfattar affärsverken och balansenheten som hör till samma organisation. Från intäkterna och kostnaderna har de interna posterna mellan olika aktörer eliminerats. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden hade ett överskott på 7,5 miljoner euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett överskott på 3,9 miljoner euro. Det sammanräknade resultatet för affärsverken visar ett överskott på 0,8 miljoner euro. Stadens och affärsverkens externa inkomster var 74,6 miljoner euro. Intäkterna ökade med 5,7 miljoner euro, dvs. 8 procent från fjolåret. De ökade intäkterna beror huvudsakligen på ökade inkomster från försäljningen av egendom. Inom koncernen sålde staden bostadsförmögenhet med ett värde på ca 3 miljoner euro. Ökningen av de övriga verksamhetsintäkterna var måttlig. Stadens externa utgifter var 321 miljoner euro. De externa utgifterna ökade med cirka 6 miljoner euro, dvs. 2 procent. I verksamhetskostnaderna ingår en obligatorisk reservering på 3 miljoner euro för uppfyllande av soptippsskyldigheten. Ökningen av de externa utgifterna beror i övrigt på den ökade arbetslöshetsförsäkringspremien, de ökade kostnaderna för utkomststöd, ökningen av arbetsmarknadsstödets kommunandel samt på ökningen av kostnaderna för förnödenheter. Lönerna och arvodena var på samma nivå som under föregående år men lönebikostnaderna ökade på grund av den ökade arbetslöshetsförsäkringspremien. Verksamhetsbidraget var 247 miljoner euro, vilket är nästan lika bra som året innan. Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna blev bättre och var 22,8 procent. Året innan var andelen 21,5 procent. Skatteintäkterna var 229 miljoner euro, vilket är 7 miljoner euro mera än år Kommunalskatteintäkterna ökade med 9 miljoner euro, av vilka 6 miljoner euro var justeringsredovisningar från år Samfundsskatteintäkterna minskade med 3 miljoner euro. Kommunernas gruppandel av samfundsskatten minskade på grund av en lagstiftningsändring. Stadens andel minskade på grund av den tidigare svaga samfundsskatteintäkten. Fastighetsskatteintäkterna låg på samma nivå som förra året. Kommunalskatte- eller fastighetsskattesatserna ändrades inte. Statsandelarna ökade med nästan 6 miljoner euro från året innan. Trots ökade statsandelar fortsatte de tidigare beslutade extra nedskärningarna i statsandelarna. I 2016 års statsandelar har man kompenserat de minskade intäkterna i kommunalbeskattningen som föranleddes av skatteavdrag som man beslutade om i kommunalbeskattningen. Dessutom ökade statsandelarna till följd av en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Räntenivån har länge varit låg. De korta räntorna har varit negativa redan över ett år. Räntenivån kommer att återställa sig på normalnivån först när ekonomin vänder tillräckligt starkt uppåt. Räntekostnaderna minskade med 0,2 miljoner jämfört med förra året. Finansieringsintäkterna var 1,7 miljoner euro större än finansieringskostnaderna. Årsbidraget år 2016 var 36 miljoner euro, vilket är 12,7 miljoner euro bättre än året innan. Årsbidraget innan affärsverken räknades med var 31 miljoner euro. Årsbidraget har blivit bättre i och med ökade inkomster från försäljningen av egendom, ökad skattefinansiering och en måttlig utveckling av driftsekonomin. Årsbidraget per invånare var 720 euro; ett år tidigare var det 467 euro. Även om stadens årsbidrag var exceptionellt bra, var det ändå inte möjligt att finansiera hela årets nettoinvesteringar med årsbidraget. Årsbidraget var 36 miljoner euro och nettoinvesteringarna 45 miljoner euro. Tack vare försäljningsvinster och extraordinära intäkter var finansieringsbehovet för verksamhet och investeringar knappt 3 miljoner euro. Årsbidraget räckte ändå bra till för att täcka de planenliga avskrivningarna och nedskrivningarna. Stadens avskrivningar och nedskrivningar är 27 miljoner euro och affärsverkens avskrivningar 4 miljoner euro. Byggnadernas avskrivningsnivåer justerades och staden övergick till ett system med linjära avskrivningar. Ändringen av avskrivningssystemet höjde avskrivningsnivån med cirka 4 miljoner euro av engångsnatur. Som nedsatta värden har man avskrivit skolor och daghem som ska rivas och Ebbo åldringshems byggnader. I bokslutet för år 2016 ingår en obligatorisk reservering som beror på soptippsskyldigheten. I bokslutet ingår också en frivillig överföring på 3 miljoner euro till markanskaffningsfonden och en investeringsreservering på 2 miljoner euro för bolagisering och kapitalisering av samkommuner för utbildning på andra stadiet Övriga bokslutsdispositioner är överföringar enligt fondernas regler och räddningsverkets investerings- och avskrivningsdifferensreserveringar. Resultatet för räkenskapsperioden visar ett överskott på 3,9 miljoner euro. Överskottet överförs i balansen till överskott från föregående räkenskapsperioder. Överskottet i balansen ökar till 47,7 miljoner euro. 13

14 RESULTATRÄKNING Affärsverken ingår Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- SKOTT/UNDERSKOTT RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter, % 22,8 21,5 Årsbidrag / Avskrivningar, % 117,9 96,0 Årsbidrag, / invånare Invånarantal

15 1.3.2 Finansiering av verksamheten Finansieringen av verksamheten visas i finansieringsanalysen. Till nettoinvesteringar inklusive affärsverken användes 45 miljoner euro och utan affärsverk nästan 34 miljoner euro. Investeringsnivån var exceptionellt hög. Stadens nettoinvesteringar utan affärsverken ökade med 19 miljoner euro från det föregående året. Investeringarnas ökning berodde på ett antal nybyggnads- och renoveringsprojekt med skolor och daghem. Också vattenverkets investeringar ökade på ett exceptionellt sätt, till följd av köpet av Skärgårdens vattenandelslags verksamhet. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var -3 miljoner euro. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde följs i perioder av fem år. Kassaflödet ska vara positivt för att uppfylla kravet på självfinansiering som gäller för kommuner. Stadens kassaflöde för verksamhet och investeringar under de fem föregående åren var 10 miljoner euro, och ett år tidigare var det 24 miljoner euro. Kassaflödet var ännu positivt, men det finns en risk för att kassaflödet blir negativt, eftersom en hög investeringstakt fortsätter under planperioden. Under räkenskapsåret var finansieringens kassaflöde 0,8 miljoner euro. Staden tog nya lån för nästan 3 miljoner euro mera än den amorterade gamla lån. Stadens beviljade lån för 3 miljoner euro. Övriga faktorer som påverkade likviditeten förbättrade den med 0,7 miljon euro. Procenttalet för intern finansiering av investeringar, dvs. årsbidragets andel av nettoinvesteringarna, var 81 procent. Året innan var procenttalet 115. Låneskötselbidragets nyckeltal var 1,6; året innan 1,0. Låneskötselbidraget förbättrades tack vare en ökad intern finansiering. Staden lyfte nya budgetlån för 25 miljoner euro och amorterades gamla för 22,2 miljoner euro. Lånestocken ökade med 2,8 miljoner euro. Stadens kassamedel vid årets slut var 23 miljoner euro. Stadens likviditet minskade med 2 miljoner på grund av en minskad kassa. Likviditeten i kassadagar vid årets slut var 22 dagar och året innan 26 dagar. FINANSIERINGSANALYS Affärsverken ingår Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar av investeringsutgifter Försäljningsvinster bland best. aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 15 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Kassaflöde för verksamhet och investeringar under 5 år milj Intern finansiering av investeringar, % 80,8 115,4 Låneskötselbidrag 1,6 1,0 Likviditet, kassadagar Formler för nyckeltalen Intern finansiering av investeringar, % = 100 x årsbidraget / Egen anskaffningsutgift för investeringar Nyckeltalet för intern finansiering av investeringar anger hur stor del av investeringarna som har finansierats med årsbidraget. Låneskötselbidrag = (Årsbidraget + Ränteutgifter)/ (Ränteutgifter + Amorteringar) Låneskötselbidraget är ett mått på den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor på främmande kapital och amorteringar. Om låneskötselbidraget är större än 2, betraktas värdet som gott. Låneskötselbidraget är tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svagt om värdet understiger 1. Likviditet, kassadagar = 365 x Kassamedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Kassalikviditeten uttrycker hur många dagar kassautbetalningarna kan täckas med stadens kassamedel. 15