Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4

Transkript

1 BOKSLUT 2013

2 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och förändringar i den Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Stadens personal Bedömning av de största riskerna Miljöfaktorer Hur den interna kontrollen ordnats Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Finansiell ställning och ändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernstyrning Väsentliga händelser som gäller koncernen Bedömning av koncernens sannolika framtida utveckling Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Koncernbokslut och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfall Driftsbudgetens utfall Driftsbudgeten totalt Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Räddningsverket i Östra Nyland Utfallet för affärsverkens mål Utfallet för kommunkoncernens mål Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammanfattning av utfallet för anslag och inkomstberäkningar som stadsfullmäktige har godkänt Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Koncernresultaträkning Koncernens finansieringskalkyl Koncernbalansräkning

3 4 Noter till bokslutet Noter angående upprättande av bokslut Noter angående upprättande av stadens bokslut Noter angående upprättande av koncernbokslut Noter angående resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen Särredovisade bokslut Balansenhet Räddningsverket i Östra Nyland Affärsverket Borgå vatten Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa Affärsverket Borgå lokalservice Affärsverkens inverkan på stadens ekonomi Handlingar som bekräftar bokslutet Underskrift och bokslutsanteckningar

4 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Den nya fullmäktigeperioden började med utarbetande av en ny stadsstrategi. Den nya strategin utarbetades med hjälp av breda och öppna diskussioner med stadens invånare, politiska beslutsfattare, personalen och ett stort nätverk av intressentgrupper. Prioriterade områden var invånarnas, företagens och miljöns välbefinnande, med starkt beaktande av de villkor som stadens ekonomiska läge ställde. Den nya stadsstrategin och dess öppna och interaktiva beredningsprocess har fått ett brett godkännande och stöd från olika intressentgrupper. Att målen som kristalliserats i strategin blir en del av planeringen av verksamheten och ekonomin under följande år är stadens viktiga uppgift och även stadsorganisationens äkta verksamhetslöfte för stadens invånare. Skuldspiralen bröts av Den nya stadsstrategin ersatte den tidigare stadsstrategin som omfattade åren Utgångspunkterna för utarbetande av den nya stadsstrategin var väsentligt olika än år Det viktigaste målet i den förra strategin var att stoppa skuldsättningen. Med detta har staden lyckats bra. Skuldbeloppet har sjunkit totalt med 33 miljoner euro från år I slutet av år 2013 är stadens skuldbelopp totalt 118 miljoner euro, dvs euro per invånare. Detta underskrider redan genomsnittet i kommunerna i Finland. Stadens centrala verksamhetsmål kunde uppnås Ekonomiskt blev räkenskapsperiodens resultat 1,7 miljoner euro negativt. Som helhet betraktat var stadens ekonomi ändå nästan i balans. Verksamhetsintäkterna var 97,2 miljoner euro, vilket är 7,4 miljoner mera än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsutgifterna var 333,8 miljoner euro och kostnaderna var 8,6 miljoner euro högre än vad som budgeterades. I verksamhetsintäkter och verksamhetsutgifter ingick också 30,6 miljoner euro interna poster. Man kan anse att stadens centrala verksamhetsmål har uppnåtts under Med hänsyn till stadens dragningskraft och livskraft är det viktigt att även stadens befolkning ökade snabbare än under tidigare år. Syftet med Borgå stads strategi för åren är att främja invånarnas och miljöns välbefinnande och att främja företagens konkurrenskraft. Förutsättningar för att Borgåbornas välbefinnande kan tryggas och utvecklas är goda även om den externa verksamhetsomgivningen befinner sig i en kraftig och delvis oförutsägbar förändring. Jukka-Pekka Ujula stadsdirektör Bakgrunden till att skuldsättningen kunde brytas av är ökade skatteinkomster, en investeringsnivå som är låg med hänsyn till avskrivningar samt en måttlig ökning av verksamhetsutgifter med hänsyn till stadens ökade serviceskyldigheter. Den genomsnittliga årliga nivån på nettoinvesteringar bibehölls på cirka 15 miljoner. År 2013 var nettoinvesteringar ändå bara 10,8 miljoner euro. Skolnäts- och daghemsnättsutredningarna sköt upp inledande av flera investeringsprojekt och år 2013 koncentrerade man i fråga om husbyggnader i stor utsträckning på planeringsarbetet. Besluten om ibruktagande av en livscykelmodell påverkade för sin del investeringsnivån under strategiperioden. Under strategiperioden genomfördes det också reformer som gjorde stadens förvaltning effektivare och nya organiserings- och handlingssätt infördes. Att ekonomin kunde fås i balans på strategiperioden gör det också möjligt att den nya strategin lyckas. Detta betyder speciellt möjlighet och skyldighet att fördomsfritt och med utnyttjande av nyaste kunskap planera stadens tjänstenätverk och tjänsteverksamhet. 4

5 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den Den politiska organisationen Tjänstemannaorganisationen 5

6 Stadsfullmäktige, 51 ledamöter Stadsfullmäktiges ordförande Stadsfullmäktiges 1 vice ordförande Stadsfullmäktiges 2 vice ordförande Mikaela Nylander (SFP) Matti Valasti (SDP) Taru Tujunen (SAML) Det politiska styrkeförhållandet i stadsfullmäktige : Svenska folkpartiet i Finland r.p. 16 Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 12 Samlingspartiet r.p. 9 Sannfinländarna r.p. 6 Gröna förbundet r.p. 4 Centern i Finland r.p. 2 Vänsterförbundet 1 Kristdemokraterna i Finland r.p. 1 Stadsstyrelsen, 13 ledamöter Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) (ersättare Tapani Eskola) Stadsstyrelsens 1 vice ordförande Berndt Långvik (SFP) (ersättare Mats Nyman) Stadsstyrelsens 2 vice ordförande Jarmo Grönman (SAML) (ersättare Perttu Tuomaala) Stadsstyrelsens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare SFP Anders Rosengren Catharina von Schoultz Stina Lindgård Pehr Sveholm Bodil Lund Janette Englund Kristel Pynnönen Antti Ansas SDP Jussi Sairanen Jaakko Jalonen Tuula Virkki Mirja Suhonen SAML Raija Tölkkö Silja Metsola SAML Markku Välimäki Jere Riikonen KD SANNF Sari Glad Pirkko Ruohonen-Lerner Gröna Jari Oksanen Leila Nurmilaakso Stadsdirektören var föredragande i stadsstyrelsen. Ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen: Stadsdirektör Jukka Pekka Ujula Biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz Förvaltningsdirektör Outi Lehmijoki Finansdirektör Raija Vaniala Personaldirektör Anu Kalliosaari Lokalitetsdirektör Börje Boström Revisionsnämnden, 9 ledamöter Revisionsnämndens ordförande Satu Mäntyranta (SDP) (ersättare Anna-Mari Pitkänen) Revisionsnämndens vice ordförande Sirpa Hanska (Gröna) (ersättare Johanna Olkanen) Revisionsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Jarmo Salminen Magnus Björklund Maria Paavola till Carl-Johan Fröberg Anne-May Ståhlberg-Kuovi från Birgitta Vasara Robin Flykt Ilkka Alava Matti Lehesniemi Tuomas Jakovesi Veikko Häkkinen Petri Peltonen Jorma Salopelto Joni Villanen till Liisa Risti Timo Lilja från 1.11 Yrkesrevisionen utfördes av PwC OFR-revision Ab Ansvarig revisor Övriga revisorer Outi Koskinen, CGR, OFR Topi Katajala, OFR 6

7 Stadsutvecklingsnämnden, 11 ledamöter Stadsutvecklingsnämndens ordförande Janette Englund (SFP) (ersättare Marina Uddström) Stadsutvecklingsnämndens vice ordförande Silja Metsola (SAML) (ersättare Senja Nykänen till 30.10) (ersättare Raija Tölkkö från 1.11) Stadsutvecklingsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Torbjörn Blomqvist Magnus Berg Pehr Sveholm Mats Rosqvist Jaakko Jalonen Markus Hammarström Timo Muhonen Jouni Roponen Riitta Ahola Arja Eenilä Pekka Malin DanTallberg Juha Elo Mikael Toivonen Anne Wetterstrand Marja Wilén Paula Teinonen-Lahti Outi Lankia Byggnads- och miljönämnden, 11 ledamöter Byggnads- och miljövårdsnämndens ordförande Hilkka Knuuttila (SAML) (ersättare Heljä Pulli) Byggnads- och miljönämndens vice ordförande Laura Karén (SFP) (ersättare Anna Sjöblom) Byggnads- och miljönämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Elisabeth Svaetichin Tia Laurmaa Christian Gustafsson Roger Öhman Patrick Nyholm Thomas Ekholm Mirja Suhonen Leena Kinnunen Arja Eenilä Leena-Kaisa Kelkka Risto Myller Veijo Eskelinen Pasi Siltakorpi Jeremias Palomäki Jere Riikonen Otto Oksanen Joonas Dachinger Sakari Pellinen Regionala avfallsnämnden, 11 ledamöter ledamot Kristel Pynnönen, ordförande Matti Kalvia, vice ordförande Peter Granqvist Sari Janhunen Åke Laitinen Pekka Malin Pirkko Nokkala Bernt Olin Stefan Rehnström Reija-Riikka Stenbäck Camilla Stenvall Social- och hälsovårdsnämnden ledamot Tapani Eskola, ordf. Björn Sundqvist, vice ordf. Gia Mellin Kranck Pasi Vehniäinen Matti Lehesniemi Eila Kohonen Perttu Tuomaala Lotta Hällström Hannu Martikainen Mai Salmenkangas Henna Oikarinen Social- och hälsovårdsdirektör Chefer för uppgiftsområdena: Direktör för social- och hälsovårdssektorn Hälsotjänster Äldre- och handikapptjänster Social- och hälsotjänster ersättare Anne Sjöström Sini-Pilvi Saarnio Gunilla Holmberg Risto Kuisma Auli Lehto-Tähtinen Tom Ingelin Timo Kima Roger Öhman Sanna Hänninen Tommi Kärkkäinen Torbjörn Lönnfors ersättare Kari Kytömaa Anne Sjöström Jarmo Salminen Jonas Johansson Anu Niemi Heli Heiskanen Joel Karvinen Anneli Mäkinen Kalle Helenius Maria Jylhä Soili Koskelainen Pia Nurme Piia Väntsi Lars Rosenberg/Kati Liukko Soili Partanen Maria Andersson 7

8 Bildningsnämnden ledamot ersättare Ulf Backman, ordf. Simon Kaustell Nina Uski, vice ordf. Kirsti Nuotio Tim Karike Tomas Järvinen Catharina von Schoultz Malin Häggvist till Lena Karlsson från Markus Hammarström Kimmo Kamotskin Marianne Korpi Satu Mäntyranta Juha Jokinen Pekka Otollinen Juha Kittilä Srba Lukic Sira-Liisa Martniku Eija Kareno Joakim Lybeck Janne Ekman Anne Korhonen Kirsi Nurme Bildningsdirektör Chefer för uppgiftsområdena: Direktör för bildningssektorn Finskspråkiga utbildningstjänster Svenskspråkiga utbildningstjänster Tjänster inom småbarnsfostran Kultur- och fritidstjänster Hilding Mattsson Hilding Mattsson Jari Kettunen Rikard Lindström Leila Nyberg Jari Kettunen/Merja Kukkonen Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland kommun ledamot ersättare Borgå Ulf Backman, ordf. Janette Englund Lovisa Kaj Montonen, vice ordf. Kielo Kallio-Taponen Lappträsk Maria Helgars Ilkka Ceder Mörskom Jonna Mäenpää Sten Lindgren Borgå Katja Paasonen Kirsti Nuotio Sibbo Inger Sjöholm Hans-Peter Lindgren Askola Tero Suominen Saga Simelius-Nieminen Pukkila Asko Vilenius Jyrki Loijas Räddningsdirektör Olavi Liljemark Direktionen för affärsverket Borgå vatten ledamot ersättare Eero Henttala, ordf. Keijo Thesslund Hans Högström, vice ordf. Anja Laitimo-Strengell Outi Lankia Sanna Törnroos Teppo Lindh Pekka Otollinen Anita Spring Ove Blomqvist Verkställande direktör Risto Saarinen Direktionen för affärsverket Kungsvägens arbetshälsa kommun ledamot ersättare Borgå Anna Granfelt, ordf. Kirsti Nuotio Borgå Kari Kytömaa, vice ordf. Kirsi Piirainen Borgå Antti Ansas Christian Gustafsson Sibbo Christer Silén Janica Sundbäck Sibbo Suvi Vuoksenranta Ari Oksanen Toimitusjohtaja Carita Schröder Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice ledamot ersättare Torolf Bergström, ordf. Tomi Mäkipää Mats Nyman, vice ordf. Niklas Grönroos Laura Ollila Elisabeth Svaetichin Sanna Hänninen Katja Paasonen Mikael Stjernberg Keijo Rif Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen 8

9 1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Allmän ekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen år 2013 var stadigt svag och förra året var det andra recessionsåret i rad i Finlands ekonomi. Bruttonationalprodukten växte ändå med 0,1 procent i hela euroområdet. Enligt finansministeriets bedömning håller tillväxten i världsekonomin långsamt att återhämta sig, denna gång med draghjälp av industriländer. För återhämtningen svarar närmast Förenta staterna och Storbritannien där de privata sektorerna håller på att återhämta sig från finanskrisens efterverkningar. Konjunkturerna förbättras av industriländernas mycket lösa penningpolitiken samt den lättare anpassningen av finanspolitiken. Å andra sidan håller den privata konsumtionen och särskilt investeringarna i industriländerna fortfarande på att krypa eller rent av att minska. Också i många utvecklande ekonomier är tillväxten märkbart långsammare än man är van vid. År 2014 kommer Finlands ekonomi att nå bara en måttlig tillväxt på 0,8 procent. Den ekonomiska tillväxten förutses i stor utsträckning vara beroende på utrikeshandeln. Bakom tillväxten ligger den ekonomiska tillväxten i Finlands viktigaste exportländer samt den småningom stärkande världshandeln. Den inhemska efterfrågan räcker inte till att försnabba ekonomisk tillväxt. Privata investeringar förutses minska, vilket leder till en investeringsgrad på under 16 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Hushållens ekonomiska utsikter är svåra. Sysselsättningen försvagas och arbetslöshetsgraden stiger till 8,4 procent. Risker som ingår i finansministeriets prognos är huvudsakligen negativa och anknyter till euroområdets och Finlands ekonomiska läge. Trots de uppmuntrande nyheterna från euroområdet på sistone ligger tillväxten ändå på en vag grund. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter minskade Finlands bruttonationalprodukt med 1,4 procent år Året innan var nedgången 1,0 procent. Bruttonationalprodukten var 193 miljarder euro senaste år. Den reella nationalprodukten var cirka 8,5 miljoner euro lägre än före recessionen år År 2013 minskade volymen i efterfrågan i samhällsekonomin med 0,9 procent. Efterfrågan gick ned särskilt på grund av privata sektorns små investeringar och den minskade privata konsumtionen. Varu- och tjänstebalansen, dvs. skillnaden mellan exporten och importen hade förra året ett underskott på 222 miljoner euro. Den genomsnittliga ökningen av inkomstnivån år 2013 var 2,0 procent jämfört med året innan. Realinkomsterna ökade med 0,5 procent. Löntagarnas nominella inkomster ökade från oktober december 2012 till respektive tidpunkt år 2013 på den privata sektorn med 1,7 procent, hos staten med 2,1 procent och hos kommunerna med 1,9 procent. Den genomsnittliga inflationen under år 2013 var 1,5 procent. Årsförändringen av konsumentpriser var i december 1,6 procent. Prisindexet inom kommunekonomin steg med 1,6 procent och prisindexet för den kommunala basservicen med 1,9 procent på det fjärde kvartalet jämfört med året innan. I december 2013 hade byggkostnaderna ökat med 0,8 procent jämfört med december året innan. Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 9,9 medan den i december var 7,2 och i november 6,4. I januari var förtroendet för ekonomin lite starkare än för ett år sedan (4,5) men klart svagare än på en lång sikt i medeltal (12,2). Indikatorns långtidsmedeltal är 12,5. Den fortsatt långsamma ekonomiska tillväxten försvagar sysselsättningen. Å andra sidan blir ökningen av arbetslösheten saktare på grund av att utbudet av arbetskraften minskas till följd av storheten av åldersklasser som når pensionsåldern. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var arbetslöshetsgraden 8,2 procent, jämfört med 7,7 procent förra året. Arbetslöshetsgraden hos unga åriga personer var i december 16,6 procent och andelen i befolkningen i sammaålder var 7,1 procent. Sysselsättningsgraden dvs. andelen sysselsatta bland åringar var i december 66,9 procent, vilket var 0,4 procentenheter mindre än ett år tidigare. Antalet sysselsatta var i december cirka mindre än ett år tidigare. Den finansiella ställningen för staten uppvisade ett betydande underskott femte året i följd. Underskottet var 7,2 milj. euro, då det året innan var 7,3 milj. euro. Statens skatteintäkter ökade med 3,9 procent. Höjningen av momsen med en procentenhet ökade skatteintäkterna mest. Inflödet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter ökade med 3,9 procent år Summan av de influtna skatterna var sammanlagt 88,2 miljarder euro. Skattegraden var 45,6 procent. Skattegraden beskriver förhållandet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter till bruttonationalprodukten. Skattegraden steg med 1,5 procentenheter från året innan. Offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten steg till 58,4 procent. Året innan var förhållandet 56,7 procent. Den offentliga skulden ökar både nominellt och i relation till totalproduktionen och skuldförhållandet stiger till 60 procent år Den offentliga skulden hotar fortfarande öka på medellång sikt. De offentliga utgifterna i förhållande till totalproduktionen stiger till en nivå som är högre ån någonsin på över 15 år. Den ekonomiska tillväxten kommer under de närmaste åren att vara svag, vilket innebär att tillväxten inte ensam räcker till att åtgärda obalansen i offentliga ekonomin. Kommunernas bokslutsprognoser år 2013 Enligt bokslutsprognoser som Statistikcentralen har samlat förbättrades årsbidragen i kommunerna i Fastlandsfinland 669 miljoner euro jämfört med året innan. En förklaring till detta är att trenden med ökande driftsutgifter bröts samt att skatteinkomster och statsandelar ökade kraftigare än förra året. Ökningen av kommunernas lånestock uppgick till 13,4 procent. Kommunernas driftsutgifter, utan affärsverk, ökade med 3,0 procent från förra året. Löneutgifterna ökade med 2,2 9

10 procent och köp av tjänster med 3,4 procent. Kommunernas verksamhetsinkomster ökade med 1,4 procent. Driftsutgifterna ökade långsammare än under föregående åren. Kommunernas verksamhetsbidrag försvagade mindre än under tidigare år, sammanlagt med 0,9 miljarder euro. Skattefinansieringen ökade mer än förra året. Skatteinkomsterna ökade från förra året med 6,8 procent och statsandelar med 2,9 procent. Denna ökning av skattefinansieringen med 1,5 miljarder euro räckte till att täcka de försvagade verksamhetsbidragen, vilket syns som förbättrade årsbidrag. Kommunernas årsbidrag steg med 0,7 miljarder euro. Årsbidraget täckte 99,5 procent av avskrivningar och nedskrivningar och 51,7 procent av investeringar. Nyckeltalen förbättrades från förra året även om både avskrivningar och investeringsutgifter växte. Kommunernas investeringsutgifter ökade med 3,7 procent. Kommunernas sammanräknade lånestock var 13,8 miljarder euro i slutet av år Lånestocken ökade med 13,4 procent, cirka 1,6 miljarder euro, jämfört med året innan. Ökningen av lånestocket var större än förra året. Kommunernas lånestock per invånare var euro medan den motsvarande siffran förra året var euro. Utvecklingen i Östra Nylands ekonomiska region Invånartalet i kommunerna i det f.d. landskapet östra Nyland (Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola, Lappträsk, Pukkila, Mörskom) var enligt förhandsuppgift invånare i slutet av år Befolkningen i området ökade med 525 personer på ett år, dvs. 0,6 procent. Invånartalet i Borgå stad var Borgå stads andel av hela den östnyländska befolkningen är cirka 52 procent. Invånarantalet i Borgå ökade med 398 personer, dvs. 0,8 procent. Födelseöverskottet var 131 personer, nettoflyttningen mellan kommunerna 128 personer och nettoinvandringen 132 personer. Arbetslöshetsgraden i Borgå ekonomiska region var 9,5 procent i slutet av år 2013 och arbetslöshetsgraden i Lovisa ekonomiska region var 10,6 procent. I Borgå fanns det vid årsskiftet personer utan arbete och arbetslöshetsgraden var 9,6 procent. Antalet arbetslösa ökade med 315 personer under året. Arbetslöshetsgraden i Borgå steg ovanför hela landets genomsnitt. Utveckling av Borgå stads verksamhet och ekonomi Borgå stads ekonomiska läge blev år 2013 starkare trots att det allmänna ekonomiska läget utvecklades dåligt. Bakgrunden till det goda resultatet är utvecklingen av skatteinkomster och en måttlig ökning av driftsutgifterna. Skatteinkomsterna ökade betydligt tack vare kommunernas ökade gruppandel och snabbare tidsplaner i skatteredovisningssystemet. Det ändrade redovisningssystemet ökade inte i sig skatteinkomster utan tidigarelade dem. Skatter som redovisas nu i december minskar redovisningar i början av år Det som också påverkade influtna skatteinkomster var att Borgås kommunvisa andel av skatteinkomsterna återgick år 2013 till den tidigare utvecklingstrenden. Kommunalskattens andel år 86 % av alla skatteinkomster. Samfundsskatteintäkterna har uppgått till nästan 17 miljoner euro men är fortfarande cirka 10 miljoner euro mindre än under åren 2007 och Den extra nedskärningen av statsandelar var 141 per invånare, dvs. 6,9 miljoner euro. Statsandelarna ökade ändå med 0,8 % från förra året. Ökningen berodde bl.a. på ökade statsandelsuppgifter och ändringen av faktorer som är grunden för statsandelen, bl.a. befolkningens försvagade åldersstruktur. År 2013 var det sista verkställighetsåret för strategin som stadsfullmäktige hade godkänt för åren Det centrala målet var att med hjälp av en realistisk tidtabell snabbt åstadkomma balans i ekonomin. Genomförandet och uppföljningen av strategin i detalj skedde i samband med budgetprocesserna dessa år. Strategins viktigaste mål var att få den ökande skuldsättningen att stanna av och skuldspiralen att vända nedåt. Målet var att anvisa ökningen av skatteinkomster till amortering av skulder. Staden har kunnat minska sitt skuldbelopp från 152 miljoner euro år 2009 till 118 miljoner euro. Skuldbeloppet har m.a.o. gått ned i fyra år med 33 miljoner euro. Strategins mål för driftsekonomin var att minska driftsekonomins utgifter med 15 miljoner euro före slutet av strategiperioden. Minskandet av utgifterna skedde huvudsakligen i början av strategiperioden. Under strategiperioden har stadens lagstadgade uppgifter ändå ökat, strukturen för den lokala tjänsteproduktionen har ändrats, servicebehoven har ökat till följd av att befolkningen föråldras och den förlängda recessionen har ökat kostnader för socialväsendet och sysselsättningen. På grund av de ovannämnda orsakerna är det utmanande att bedöma utfallet av strategins driftsekonomiska mål. Utvecklingen av nettoutgifterna i stadens driftsekonomi åren utan den obligatoriska reservationen blir lite mindre än ändringen av prisindexet för kommunernaas driftsekonomi. Den obligatoriska reservationen på 2 miljoner euro höjer ändå ökningen av nettoutgifter så, att den blir större än prisindexet. Den obligatoriska reservationen föranleds av borgensansvaret för lånegarantin som beviljats Andelslaget Borgå skärgårds vattentjänstverk. Staden var tvungen att göra den obligatoriska reservationen eftersom det är säkert eller sannolikt att garantiförlusten realiseras. Att den obligatoriska reservationen gjordes betyder att driftsekonomins utgifter ökar med extra 2 miljoner euro samt att årsbidrahet och resultatet i bokslutet för 2013 försvagas med 2 miljoner euro. I fråga om investeringar hade strategin ett mål att nettoinvesteringarna skulle vara högst 15 miljoner euro om året utan affärsverkens investeringar. Utfallet för stadens nettoinvesteringar på strategiperioden var 61 miljoner euro, vilket i genomsnitt motsvarar en nettoinvesteringsnivå på 15 miljoner om året. 10

11 1.1.4 Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Stadens förtroendemanna- och tjänsteinnehavarorganisation har förnyats Organisationen är etablerad och inga betydande ändringar har gjorts. Stadsfullmäktige godkände i oktober en ny stadsstrategi för åren Stadens första välfärdsberättelse blev färdig under våren I fortsättningen kommer en välfärdsberättelse att utarbetas under fullmäktigeperiodens första år och en välfärdsbarometer i en mera koncis form under de övriga åren. Utredning om Konsfabrikens förvaltningsmodell blev färdig. Där definieras stadens olika aktörers roller och ansvar. Stadens och Varuboden Oslas gemensamma projekt för att grunda ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag för en parkeringsinrättning och för att bygga parkeringsinrättningen i stadens centrum har strandat. Utredningen av svenska skolnätet och utredningen av daghemmen blev färdiga. Sammanslagningen av det finskspråkiga och det svenskspråkiga medborgarinstitutet genomfördes såväl för lokalernas som för verksamhetens del före slutet av år Nya äldreservicelagen trädde i kraft i juli. Kommunstrukturlagen trädde i kraft i juli Målet är en livskraftig kommun- och servicestruktur som tryggar en tillräcklig arbetsför befolkning samt tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser så att tjänster kan ordnas. I kommunstrukturlagen föreskriven skyldighet till utredningar av kommunsammanslagningar började vid den ovannämnda tidpunkten. Staden har redan beslutat att delta i en utredning om sammanslagning av kommuner i östra Nyland. Utredningen gäller Borgå, Askola, Borgnäs, Lappträsk, Lovisa och Mörskom. Finansministeriets förslag till statsandelsreform blev färdigt. Extra nedskärningar i kommunernas statsandelar ingår enligt förslaget i de nya grunderna för hur statsandelar bestäms. Stadsfullmäktige har fört en allmän debatt om kommunstrukturreformen, förhandsutredningen om ett metropolområde samt servicesstrukturreformen inom social- och hälsovården samt stadens mål i anslutning till dem Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Finlands ekonomi har under de senaste två åren varit i recession. Uppgifterna från början av 2014 anger att recessionen fortsätter, vilket skapar svaga utgångspunkter för det pågående året. Finlands ekonomi börjar växa när exporten börjar växa, men tills vidare finns inga tecken på det. Stadens ekonomiska resultat i fjol var tillfredsställande, trots det rådande allmänna ekonomiska läget. Den snabbare tidsplanen för skatteredovisningar ledde till en ökning av engångskaraktär under ett kalenderår. År 2014 kommer ökningen av skatteinkomsterna att troligen vara mycket liten jämfört med bokslutsåret. I ekonomiplane för åren kommer årsbidraget och verksamhetsresultatet att bli svagare, men ett särskilt åtgärdsprogram som avses i kommunallagen behövs inte på grund av dem. I stadens tidigare strategi var ekonomin ett starkt prioriterat område och även i den nya strategin är balansering av ekonomin av stor betydelse. Målet är bl.a. att med hjälp av och en ny planering av tjänstenätverket förbättra kostnadseffektiviteten i stadens verksamheter. Staden har under de kommande åren ett märkbart investeringstryck eftersom misstankar om inomhusluften har förekommit i många lokaler, lokaler har stängts eller de har annars nått slutet av sin livscykel. Detta ger en möjlighet att fördomsfritt planera storleken på ett nytt tjänstenätverk och platser där det fysiskt ligger. Stadens skuldsättning har minskat under de fyra senaste åren. Enligt budgeten för 2014 kommer skuldbeloppet att ännu stanna på förra årets nivå. Hur skuldsättningsnivån under de kommande åren utveckas påverkas av hur investeringstrycket kan minskas, den allmänna ekonomin utvecklas samt om stadens inkomstfinansiering är tillräcklig. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott återspeglar sig i stadens ekonomi. Staten har vidtagit extra nedskärningar i kommunernas statsandelar. Nya beslut om extra nedskärningar är sannolikt att vänta på grund av det svaga läget i statens ekonomi. Staden bemöter i framtiden allt mer växande behov av äldreomsorg. Under de närmaste åren kommer stadens befolkning att åldras snabbare. Vid sidan av åldrandet kommer den arbetsföra befolkningen att minska, vilket för sin del försvagar ökningen av inkomster som beskattas i inkomstbeskattningen och ökningen av stadens skatteinkomster. 11

12 1.1.5 Stadens personal Antalet anställningsförhållanden inom stadens hela personal ökade med sammanlagt med 25 anställningar. Den största förändringen skedde i antalet permanent anställda, som ökade med 41 anställningsförhållanden. I antalet ingår 15 personer som återvände till sitt eget arbete efter att år 2012 ha varit befriade från sina egna uppdrag. I slutet av år 2013 var antalet personer som var befriade från sitt eget uppdrag 91, medan deras antal i slutet av det föregående året var 106. Antalet ordinarie anställningsförhållanden ökade i enlighet med personalplanen när social- och hälsovårdssektorn anställde mera hälsovårdare, familje- och socialarbetare till följd av lagstiftningsändringar och ökade klientantal. Inom bildningssektorn har man omvandlat anställningsförhållandet till ordinarie hos personer som under en lång tid varit visstidsanställda, när servicebehovet har blivit permanent. Koncernförvaltningen har anställt bl.a. en controller och en VVS-inspektör. Antalet visstidsanställda har gått ned med 14 anställningsförhållanden, medan antalet kortvariga vikariat har varit 13 större än vid det föregående årsskiftet. Antalet anställda Löner och arvoden, miljoner SEKTOR ändring, ändring, % % Koncernförvaltningen ,8 % 10,3 10,3 0,0 % Social- och hälsovårdssektorn ,8 % 36,0 35,2 2,3 % Bildningssektorn ,1 % 50,4 49,2 2,6 % Räddningsverket i Östra Nyland ,6 % 7,4 7,1 4,2 % Borgå vatten ,0 % 1,8 1,8 0,0 % Kungsvägens arbetshälsa ,6 % 1,1 0,9 22,2 % Borgå lokalservice ,0 % 8,1 8,3 1,2 % TOTALT ,6 % 115,1 112,8 2,4 % 12

13 1.1.7 Bedömning av de största riskerna En självvärderingen av riskerna utfördes år Detta kapitel är en kort beskrivning av de största riskerna. Den största ekonomiska risken är stadens skuldsättning. Stadens strategiska mål för åren var att minska stadens skuldmängd. Under strategiperioden har stadens skulder minskats. År 2013 sjönk skuldmängden under genomsnittet för kommunerna i landet, till 2396 euro per invånare (kommunernas skulder i genomsnitt 2553 euro). Vid slutet av år 2013 var stadens lån sammanlagt 118,4 miljoner euro. Lånen är i eurobelopp eller har omvandlats till euro genom ett valutabäxlingsavtal. Inga valutarisker finns. Lånen är spridda på lån med varierande löptid och med både rörlig och fast ränta. I slutet av året var medelräntan för lånen och derivat 1,6 procent. Det är säkert eller sannolikt att borgensansvaret för lånegarantin på 2 miljoner euro som beviljades Borgå skärgårds vattentjänstverk realiseras. För borgenansvaret har en avsättning på 2 miljoner euro gjorts i bokslutet. De risker som anknyter till personalen är främst svårigheter med tillgång och rekryteringar. Problemet med tillgången på personal inom social- och hälsovårdssektorn har lindrat tack vare ökat samarbete med läroanstalter och utvecklingen av handlingsmodeller med anknytning till rekrytering. Också i Affärsverket Borgå lokalservice har man utvecklat verksamheten för att hindra personalbristen. Riskerna i koncernstyrningen anknyter till övervakningen av hanteringen och skötseln av egendomen. Koncernstyrningen fungerar inte till alla delar ändamålsenligt på grund av att aktiebolagslagen och kommunallagen inte är sammanpassande. Koncerndirektiven uppdaterades år 2013 och åtgärder som syftar till att utveckla koncernstyrningen fortsätts år Stadens möjligheter att påverka stora samkommuners verksamhet är små, och då ordnas t.ex. specialsjukvården och handikappservicen inte nödvändigtvis på ett sådant sätt som med hänsyn till staden vore det ekonomiskt bästa möjliga. I stadens lokaler har man märkt flera problem med inomhusluften, vilka har lett till stängning av lokaler och tillfälliga arrangemang. Skötseln av fastighetsegendomen och underhållet av fastigheterna utvecklas bl.a. med nya avtalsmodeller, konditionskartläggningar samt renoverings- och nybyggen. Risker som hör ihop med egendom, verksamhet, ansvarsskyldighet och personalens olycksfall i arbetet är försäkrade. Försäkringsavtalen konkurrensutsattes på nytt år 2013 och försäkringsskyddet ökades märkbart. Störningar under normala förhållanden och exceptionella förhållanden hanteras i huvudsak av den personal som också vanligen bär ledningsansvar. Eventuella nya uppgifter under exceptionella förhållanden ges till den personal som normalt arbetar med liknande uppgifter. Stadsdirektören har tillsatt en ledningsgrupp för exceptionella förhållanden. Utvecklandet av beredskapsplanen fortsätter. Stadens ledningsgrupp och tjänsteinnehavare med specialansvar har deltagit regelbundet i beredskapsplaneringen och beredskapsutbildningar Miljöfaktorer Man har verkställt en hållbar och trivsam stadsmiljö i enlighet med mål som fastställdes i strategiprocessen. Invånarnas, miljöns och naturens välbefinnande samt förutsättningar för den ekonomiska verksamheten har styrt verksamheten vid sidan av lagstiftningen. Det främsta målet i Borgås miljöprogram, att minska stadens kolfotspår, har framskridit. I uppvärmningen av byggnader har man i allt större omfång tagit i bruk el och fjärrvärme samt jordvärme som producerats med förnybar energi. Planen för Skaftkärr som strävar efter energibesparing har framskridit. Stadens klimatarbetsgrupp har tänkt på nya sätt att minska stadens kolfotspår. I stadens olika verksamheter har man funnit och genomfört många sätt att spara energi. En bullerutredning och bullerbekämpningsplan för Borgå blev färdiga. De gav hjälp med att bättre förstå stadens bullermiljö och att planera åtgärder för bekämpning av buller. Stadens miljöövervakningsplan blev färdig under våren Den skapar en grund för systematisk övervakning av miljöförorenande verksamhet och företagens miljökonsekvenser. Flera objekt där man misstänker förorening av marken undersöktes. Markfyllningsbacken som har består av överskottsjord i Vårberga konstaterades vara ren. En del av andra objekt som undersöktes krävde reningsåtgärder. Projekten i Sköldviks industriområde och deras miljökonsekvenser sysselsatte under året särskilt personalen på byggnadstillsynen och miljövården. I samband med ett misstänkt utsläpp av fluorväte testades det i praktiken också hur nödinformationssystemet fungerade. Man har ordnat miljöinformation och miljöfostran. Staden har informerat om aktuella miljöärenden via medier och webbsidor. En ekoeffektdag arrangerades för kommuninvånarna Borgå naturskola ordnade år 2013 sammanlagt 112 verksamhetsdagar för finsk- och svenskspråkiga skolelever. 13

14 Nyckeltal Miljövården, myndighetsarbetet, euro Försäljning av bussarnas seriebiljetter som staden sponsrar, st Trafikmängder i Borgå milj. km/år Fastigheter som förvaltas av Lokalservice: elförbrukning kwh oljekonsumtion liter Längden på gång- och cykeltrafikleden, km Hur den interna kontrollen ordnats Syftet med den interna kontrollen, som består av förfaranden och praxis i kommunen och i kommunkoncernen, är att säkerställa att verksamheten är ekonomisk och resultatrik, att den information som besluten bygger på är tillräcklig och tillförlitlig, att lagar, myndighetsanvisningar och organens beslut följs och att egendomen och resurserna tryggas. Anvisningar för Borgå stads interna kontroll har godkänts i stadsstyrelsen Enligt stadens förvaltnings- och verksamhetsstadga (60 ) ansvarar stadsstyrelsen, de redovisningsskyldiga förtroendeorganen och tjänsteinnehavarna (sektorernas ledande tjänsteinnehavare, cheferna för uppgiftsområdena och enheterna), för den interna kontrollen och riskhanteringen för den verksamhet som de leder. För organiseringen av intern revision som en del av den interna kontrollen ansvarar stadsstyrelsen och för verkställigheten svarar stadsdirektören. Stadens verksamhet ska ordnas och skötas så att ekonomiska och andra risker undviks och målen för verksamhet och ekonomi uppnås. Alla uppgiftsområden och resultatenheter ansvarar för det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet. De bör därför följa en praxis som främjar god förvaltningssed och gott ledarskap (förvaltnings- och verksamhetsstadgan 26 ). Verksamhetsområdena och affärsverken har gett redogörelser för hur den interna kontrollen har ordnats. En sammanfattning av uppgifterna följer nedan. Hur bestämmelser, föreskrifter och beslut följs Verksamhetsområdena och affärsverken har följt lagar och föreskrifter samt stadens instrutioner och andra interna anvisningar. De ledande tjänstemännen har sett till att besluten och god förvaltningspraxis har iakttagits. Med hjälp av arbete i ledningsgrupperna, möten med cheferna, regelbundna arbetsplatsmöten och annan intern information har alla arbetsenheter och personalen fått information om de väsentliga föreskrifter, anvisningar och beslut som anknyter till arbetet. Man har fortsatt beskrivningen och utvecklingen av stadens processer. Målet har varit att också identifiera saker som är väsentliga med hänsyn till den interna kontrollen. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade godkänna grunderna för uppsägningen av ekonomi- och skuldrådgivaren men bevarade tjänsteförhållandet. På Näse sjukhus har det försvunnit patienternas pengar från ett lås läkemedelsskåp. Det har lämnats en utredningsbegäran hos polisen om fallet och de försvunna pengarna har ersatts patienterna. På grund av ett elevolycksfall som inträffade i klassrummet för teknisk slöjd väcktes det inget åtal om arbetarskyddsförseelse, vilket betyder att anvisningarna har varit tillräckliga. Det finns också några anhängiga klagomål och skadeståndkrav som handlar bl.a. om upphandlingsbeslut, gatuplan, saneringar av förorenad mark, parkeringsfelavgifter, byggnadstillståndsbeslut samt byggnads- och miljönämndens beslut. Måluppfyllelse, tillsyn av anslagsanvändningen, bedömning av hur kompetent och tillförlitlig utvärderingen av resultaten är Uppfyllelsen av ekonomin och målen har följts regelbundet. Månads- och delårsrapporter har behandlats i stadsstyrelsen, nämnder och affärsverkens direktioner samt internt i olika ledningsgrupper. De verksamhetsmässiga och ekonomiska målen har i huvudsak utfallit enligt planerna. Budgetändringar har föreslagits stadsfullmäktige. Bildningssektorn har hösten 2013 kontrollerat kontantkassorna enligt anvisningar. Målet har varit att avstå från onödiga kontantkassor. Vid affärsverket Kungsvägens arbetshälsa har man satsat på att effektivera faktureringen. Riskhantering Projekten med beskrivning och utveckling av beredskapsplanering och verksamhetsprocesser fortsätter. I anslutning till beredskapsplanering har man skaffat till stadens ledningsgrupp Virve-telefoner och användningen av dem kar övats regelbundet varje månad. Under ledning av en utomstående sakkunnig har stadens ledningsgrupp genomfört en självvärdering av risker hösten 2012 och våren Syftet med självvärderingen av riskerna var att identifiera de centrala och betydande strategiska, operativa, verksamhetsmässiga och finansiella riskerna som riktas mot stadens verksamhet samt definiera hanteringsåtgärder mot de risker som bedöms vara väsentliga. Resultaten från dessa har också använts som underlag för konkurrensutsättning av försäkringar. Också i affärsverken har det utförts riskbedömningar. 14

15 Datasäkerhetsrisker har kartlagts år Då startades också datasäkerhetsutbildning för personalen. Den nuvarande personalen har avlagt utbildningen i omfattande utsträckning (~85 %) och avsikten är att varje ny arbetstagare ska genomgå utbildningen i samband med inskolningen. Handlingsanvisningar och praxis i fråga om datasäkerheten kommer att uppdateras år 2014 i samarbete med s.k. Kuuma-kommunernas informationsförvaltningsorganisationer och Tiera Oy. Skolorna har utarbetat säkerhetsmappar där utgångspunkten är att trygga elevernas och skolpersonalens säkerhet i alla situationer. Bildningssektorn har dessutom sammanträtt regelbundet med lokalitetsledningen och lokaltjänster för att gå igenom aktuella ärenden som gäller underhåll av fastigheter. Hantering och uppföljning av risker med anknytning till arbetarskyddet har blivit bättre i och med att ett Zef-system infördes år 2012 samt med satsningar på anvisningar och tillsyn. Vid Affärsverket Borgå lokalservice har man utvecklat rekrytering av vikarier samt ett systematiskt tidigt ingripande i sjukledigheter. Borgå vatten har huvudsakligen genomfört en revidering av sin beredskapsplan samt utfört en riskbedömning av konditionen av vattentornet i Hammars och berett en sanering för år Dessutom har man i affärsverket strävat efter att förebygga arbetarskyddsrisker allt bättre. Tillsyn av förvärv, överlåtelse och skötsel av egendom Förvärvsbesluten har fattats i enlighet med lagstiftningen och förvärvsanvisningar sam inom anslagsramen. Under året har det inte framkommit omständigheter som skulle ge upphov att ändra den nuvarande förvärvspraxisen. Stadens borgensåtagande på 2 miljoner euro för Andelslaget Borgå skärgårds vattentjänstverk år 2007 betecknas alltjämt som kritiskt.. Andelslaget har omorganiserat planen på amorteringar av och räntor på sina lån så, att planen bättre motsvarar inkomstflödet av vattenfaktureringen. Stadsfullmäktige har år 2012 godkänt de ändringar i garantivillkoren som motsvarar arrangemangen. Andelslaget ansökte i slutet av år 2013 en tilläggsgaranti på dryg en miljon euro. Staden har år 2010 låtit göra en utredning av andelslagets ekonomiska läge. En ny utredning gjordes år stadsfullmäktige beslutade i början av år 2014 att andelslaget inte beviljas en ny garanti. På basis av de erhållna uppgifterna om andelslagets ekonomi kan det betraktas som säkert eller sannolikt att stadens borgenansvar orsakar en förlust på 2 miljoner euro. Borgenansvaret har inskrivits i bokslutet Avtal Uppföljningen av avtal har huvudsakligen skötts korrekt och av ansvarspersoner som utnämnts regelbundet. Avtalshanteringssystemet och sektorernas egna uppföljningsmetoder har utvecklats men systemet betjänar inte till alla delar avtalsuppföljningens behov. Social- och hälsovårdssektorn har gjort flera tillsyns- och samarbetsbesök hos sina samarbetsparters verksamhetsenheter. Intern revision En controller har börjat sitt arbete hos staden i november Till interna kontrollens uppgifter hör att granska och utvärdera stadens interna kontrollsystem och riskhantering, verksamheterna i förhållande till mål, lagar, beslut och anvisningar samt verksamheternas ändamålsenlighet, resursanvändning med tanke på effektivitet och ekonomi och tillförlitligheten hos den information som är underlag för ledning och beslut. Intern revision sker enligt principerna för intern revision och årliga revisionsplanen i samarbete med stadens verksamheter, förtroendemannaorganisationen och den externa revisionen. Utveckling av intern kontroll Bestämmelser om intern kontroll och riskhantering inom kommunen och samkommunen som år 2012 fogades till kommunallagen (325/2012) träder i kraft år Målet med ändringarna är att skärpa ordnandet av kommunernas interna kontroll och riskhantering och rapporteringen av den. Fullmäktige ska besluta om grunderna för intern kontroll och riskhantering och behövliga ändringar i befogenheter och arbetsfördelningar ska uppdateras i förvaltningsstadgan. Ändringarna ska verkställas under I Borgå stad har det utarbetats en allmän anvisning om intern kontroll på stadsnivån. Sektorernas och verksamhetsenheternas egna anvisningar om den interna tillsynen bereds i överenstämmelse med principerna för den allmänna anvisningen om intern tillsyn. Anvisningarna utarbetas som interna utvecklingsprojekt för ledningen och verksamheten. Stadens interna tillsyn utvecklas som en del av utvecklingen av systemet för hela interna tillsynen. 15

16 1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys I resultatet för räkenskapsperioden 2013 har man sammanställt de affärsverk som hör till stadskoncernen och balansenheten. Från intäkterna och kostnaderna har de interna posterna eliminerats. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden är ett underskott på 1,3 miljoner euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett underskott på 1,7 miljoner euro. Affärsverkens andel av räkenskapsperiodens resultat är -1,9 miljoner euro. Affärsverkens underskott beror på förändringar i avskrivningssystemet och på avskrivningar av engångsnatur år Räkenskapsperiodens beslut belastas av en obligatorisk reservering på 2 miljoner euro för borgenansvar. Stadens och affärsverkens externa inkomster var 69,8 miljoner euro. De externa intäkterna ökade med 5,4 miljoner euro, dvs. 8,5 procent. De externa utgifterna var 302,4 miljoner euro. De externa utgifterna ökade med 11,6 miljoner euro, dvs. 4 procent. Verksamhetsbidraget var 232,6 miljoner euro. Verksamhetsbidraget försvagades med 6,2 miljoner euro, dvs. 2,7 procent. Verksamhetsinkomsternas andel av verksamhetskostnaderna uppgick till 22,8 procent. Under det föregående året var andelen 21,7 procent. Skattefinansieringen, dvs. skatter och statsandelar ökade med 17,6 miljoner från det föregående året. Verksamhetsintäkterna var 209,8 miljoner euro, vilket är 16 miljoner mera än år Skatteintäkterna ökade med 0,7 % från det föregående året. Orsaken till skatteinkomsternas ökning var det ändrade skatteredovisningssystemet och justeringarna i skatteinkomsternas fördelningsandelar under åren 2012 och Kommunalskatteintäkterna var 12,9 miljoner euro större än under det föregående året, samfundsskatten inbringade cirka 2,3 miljoner euro och fastighetsskatten cirka 0,7 miljoner euro mer än under det föregående året. Statsandelarna ökade med 1,6 miljoner euro från det föregående året. Det gjordes emellertid en extra nedskärning på 141 euro per invånare i statsandelarna, vilket minskade stadens statsandelar med 6,9 miljoner euro. Trots nedskärningen ökade statsandelarna för att de centrala faktorer som ligger till grund för statsandelarna, i synnerhet befolkningens försvagade åldersstruktur, ökade de utgifter som används som grund för beräkning av statsandelarna. Staden betalar utjämning av statsandelar som bygger på skatteintäkter. Utjämningsavdraget var 11,4 miljoner euro. Räntenivån har sedan recessionsåret 2009 varit mycket låg. Räntenivån stiger och återgår inte till den normala nivån förrän ekonomin börjar växa. Räntekostnaderna sjönk med 0,7 miljoner jämfört med förra året. Skillnaden mellan finansieringsintäkter och finansieringskostnader visade ett litet överskott. Årsbidraget år 2013 var 29,4 miljoner euro, vilket är 11,9 miljoner euro bättre än året innan. Årsbidraget före sammanställningen av affärsverken var 25,8 miljoner euro. Det goda resultatet berodde på ökade skatteintäkter och en moderat ökning av driftskostnaderna. De ökade skatteintäkterna beror visserligen delvis på en ändring av redovisningssystemet. Driftsutgifternas ökning blev långsammare och utfallet för driftsbudgetens inkomster blev bättre än väntat. Verksamhetsbidraget hölls inom den ursprungliga budgetramen. Årsbidraget per invånare var 594 euro; ett år tidigare var det 357 euro. Under bokslutsåret var stadens ekonomi nästan i balans, eftersom huvuddelen av avskrivningarna av anläggningstillgångar kunde finansieras med årsbidraget. Nettoinvesteringarna kunde finansieras med årsbidraget. Årsbidragets andel av avskrivningarna är 95,8 procent, vilket kan jämföras med året innan, 69,9 procent. Stadens avskrivningar var cirka 25 miljoner euro och affärsverkens avskrivningar cirka 5,5 miljoner euro. Ändringen i affärsverkens avskrivningsplan höjer avskrivningarna år 2013 exceptionellt med cirka två miljoner euro. Stadens avskrivningsplan ändrades i början av år Ändringen av avskrivningsplanen ökade årliga avskrivningar cirka med 8 miljoner euro. Skyldigheten att justera avskrivningsplanen gäller sedan år De kortare avskrivningstiderna för anläggningstillgångar motsvarar egendomens verkliga värdenedsättning och ger en realistisk bild av stadens ekonomiska situation. Bokslutsdispositionerna i bokslutet för år 2013 gäller fastighetsköp med medel från markanskaffningsfonden och utjämningar som baserar sig på Regionala räddningsverkets grundavtal. Resultatet för räkenskapsperioden visar ett underskott på 1,7 miljoner. Underskottet täcks med det överskott som har samlats. Nyckeltalen i resultaträkningen har utvecklat sig i en positiv riktning. Verksamhetsinkomsternas andel av verksamhetskostnaderna ökade med en procentenhet till 22,7 procent. Årsbidraget per invånare steg till 594 euro. 16

17 RESULTATRÄKNING (Inkl. affärsverken) Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- SKOTT/UNDERSKOTT RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter, %: 22,7 21,7 Årsbidrag / Avskrivningar, %: 95,8 69,9 Årsbidrag, / invånare Invånarantal Finansiering av verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var 16,5 miljoner euro. Till nettoinvesteringar inklusive affärsverken användes det 15,5 miljoner euro och utan affärsverk 10,8 miljoner euro. Nettoinvesteringarna minskade med 4,5 miljoner euro från året innan. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under bokslutsåret och fyra föregående år är 15 miljoner euro. Kassaflödet under fem år ska vara positivt, dvs. ha överskott för att det fyller kravet på självfinansiering som ställts för kommuner. Inkomstfinansiering av investeringar angiven i procent, dvs. årsbidragets andel av nettoinvesteringarna förbättrades till 190 procent medan det var 87 procent förra året. Även finansieringen av kapitalutgifter med inkomster angiven i procent där utöver investeringar beaktas också amorteringar av lån förbättrades till 74 procent. Värdet som anger låneskötselbidraget var 1,2. Låneskötselbidraget steg till ett värde som klassificeras som nöjaktigt. Det förbättrade årsbidraget och den låga räntenivån bidrog till det förbättrade låneskötselbidraget. Staden lyfte nya budgetlån för 12 miljoner euro och gamla lån amorterades för 24,1 miljoner euro. Lånen minskade med dryga 12 miljoner euro. Stadens kassamedel var vid utgången av året 28 miljoner euro. Stadens likviditet är god. Likviditeten i kassadagar var vid årets slut 31 dagar. En eftersträvad nivå för likviditeten kan anses vara en likviditet för cirka 30 dagar. FINANSIERINGSANALYS (Inkl. affärsverken) Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillf. medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar av inv.utgifter Överlåtelseink.från bestående aktiva Kassaflöde för verksamhet och investeringar Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 108 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

18 FINANSIERINGSANALYS, NYCKELTAL Kassaflöde för verksamhet och investeringar under 5 år milj ,7 Intern finansiering av investeringar, % 189,9 87,1 Låneskötselbidrag 1,2 0,8 Likviditet, kassadagar Intern finansiering av investeringar, % = 100 x årsbidraget / Egen anskaffningsutgift för investeringar Nyckeltalet för intern finansiering av investeringar anger hur stor del av investeringarna som har finansierats med årsbidraget. Låneskötselbidrag = (Årsbidraget + Ränteutgifter)/ (Ränteutgifter + Amorteringar) Låneskötselbidraget är ett mått på den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor på främmande kapital och amorteringar. Om låneskötselbidraget är större än 2, betraktas värdet som gott. Låneskötselbidraget är tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svagt om värdet understiger 1. Likviditet, kassadagar = 365 *x Kassamedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Kassalikviditeten uttrycker hur många dagar kassautbetalningarna kan täckas med stadens kassamedel. 18

19 1.4 Finansiell ställning och ändringar i den Soliditeten i balansen, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet förbättrades till 45,9 procent; under det föregående året var soliditeten 45,1 procent. Stadens skuldsättning är fortfarande en orsak till att soliditeten i balansen inte ännu har överstigit 50 procent. Den relativa skuldsättningen, dvs. andelen främmande kapital av hela inkomstfinansieringen förbättrades förra året till 49,50 procent när den ået innan var 56,3 procent. Den relativa skuldsättningen borde vara under 50 procent. Beloppet på långfristiga lån i slutet av år 2013 är 118,4 miljoner euro, vilket är 2396 euro/invånare. Skuldbeloppet sjönk med 268 euro/invånare. Stadens skuldbelopp är nu första gången efter kommunsammanslagningen lägre än medeltalet i kommunerna. Enligt förhandsuppgift är kommunernas relativa skuldsättning 2553 euro/invånare. Flera nyckeltal i balansen används för utvärdering av kriskommuner. Stadens nyckeltal har under de senaste åren förbättrats så, att det är endast soliditeten som fyller kriterierna för en kriskommun. BALANSRÄKNING, AKTIVA BALANSRÄKNING, PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Immateriella tillgångar I Grundkpital Immateriella rättigheter IV Övriga egna fonder Övriga långverkande V Tidigare räkenskapsperioders utgifter över-/underskott VI Räkenskapsperiodens över- /underskott II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH 2. Byggnader RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivningsdifferens Maskiner och inventarier Reserver Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och C AVSÄTTNINGAR pågående nyanläggningar Övriga avsättningar III Placeringar D FÖRVALTAT Aktier och andelar KAPITAL 2. Övriga lånefordringar Statens uppdrag Övriga fordringar Donationsfondernas kapital B FÖRVALTADE MEDEL Övrigt förvaltat 1. Statens uppdrag kapital Donationsfondernas särskilda täckning E FRÄMMANDE KAPITAL Övrigt förvaltat kapital I Långfristigt Lån från finansiella institut C RÖRLIGA AKTIVA och försäkringsbolag I Omsättningstillgångar Lån från offentliga samfund Material och förnödenheter Skulder till leverantörer Anslutningsavg. och övriga II Fordringar skulder Långfristiga fordringar II 1. Kundfordringar Kortfristigt Lånefordringar 2. Lån från finansiella institut 3. Övriga fordringar och försäkringsbolag Kortfristiga fordringar Lån från offentliga samfund Kundfordringar Erhållna förskott Övriga fordringar Skulder till leverantörer Aktiva resultatregleringar Övriga skulder Passiva resultatregleringar IV Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA SAMMANLAGT BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, %: 46,5 45,1 Relativ skuldsättningsgrad, % 49,5 56,3 Ackumulerat över-/underskott, milj. 52,6 54,2 Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock 31.12, milj. 118,4 130,6 Lånestock 31.12, / invånare Lånefordringar milj. 1,9 1,9 Antalet invånare

20 Soliditetsgrad, %: = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott). Soliditetsgraden mäter stadens soliditet, förmåga att tåla underskott och kommunens kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En god soliditetsnivå anses vara 70 %. Om soliditetsgraden är 50 % eller mindre innebär det i den kommunala ekonomin att skuldbördan är mycket stor. Lånestock = Främmande kapital (Erhållna förskott + Leverantörsskulder + Aktiva resultatregleringar + Övriga skulder) Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Lånestock/invånare Lånestocken mätt i euro per invånare räknas ut genom att dividera lånestocken i slutet av året med antalet invånare. Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott ) / Driftsinkomster Nyckeltalet anger, hur stor del av inkomsterna för verksamheten som skulle behövas till återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre värde nyckeltalet har, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom internt tillförda medel. 1.5 Totala inkomster och utgifter De totala inkomsterna och utgifterna beräknas på basis av resultaträkningen och finansieringsanalysen, som innehåller enbart externa inkomster, utgifter och finanstransaktioner och där affärsverken och balansenheterna har sammanställts. Kalkylen över totala inkomster och utgifter beskriver de finansiella källorna och hur pengarna använts. INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk Statsandelar Räntekostnader Ränteintäkter 94 Övriga finansieringskostnader 23 Övriga finansiella intäkter 2355 Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Bestående aktiva, försäljningsförluster Ändring i avsättningar Försäljningsförluster bland best. aktiva Investeringar Finansieringsandelar av investeringsutgifter Försäljningsintäkter bland best. aktiva Investeringar 815 Investeringsutgifter Finansiell verksamhet Finansiell verksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen 11 Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Inkomster sammanlagt Utgifter sammanlagt Avstämning: Totala inkomster - Totala utgifter = Övriga förändringar av likviditeten - Ändringar av likvida medel =