Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4"

Transkript

1 BOKSLUT 2011

2 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och förändringar i den Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Stadens personal Bedömning av de största riskerna Miljöfaktorer Hur den interna kontrollen ordnats Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Finansiell ställning och ändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernstyrning Väsentliga händelser som gäller koncernen Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Koncernbokslut och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfall Driftsbudgetens utfall Driftsbudgeten totalt Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Räddningsverket i Östra Nyland Utfallet för affärsverkens ekonomiska mål Utfallet för kommunkoncernens ekonomiska mål Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balans Koncernbalansräkning Koncernens finansieringskalkyl

3 3.6 Koncernbalans Noter till bokslutet Noter om upprättande av bokslutet Noter om upprättande av stadens bokslut Noter om upprättande av koncernbokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen Särredovisade bokslut Balansenhet Räddningsverket i Östra Nyland Affärsverket Borgå vatten Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa Affärsverket Borgå lokalservice Sammanställning av särredovisade bokslut i stadens bokslut Handlingar som bekräftar bokslutet Underskrifter och bokslutsanteckningar

4 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Det centrala målet i Borgå stads strategi är att avbryta den oroväckande skuldsättningen, så att välfärdstjänsterna för stadens invånare kan tryggas också i framtiden. Man lyckades uppnå detta mål år Skulderna minskade tydligt jämfört med året förut och stadens bokslut uppvisade överskott andra året i rad. Ur tjänstemannaledningens synvinkel har stadens organisation lyckats med sina centrala mål också med tanke på verksamheten. Resultatet för både verksamheten och ekonomin är bättre än man realistiskt kunde vänta sig då man gjorde upp budgeten. En central bidragande faktor till detta är att det allmänna ekonomiska läget inte har avspeglat sig negativt i stadens ekonomi trots många osäkerhetsfaktorer. Då det gäller verksamheten präglades året speciellt av att man införde den nya organisationsmodellen. Både inom förtroende- och tjänstemannaorganisationen har man arbetat för att utveckla systemet för ledarskap och beslutsfattande samt förvaltningen. Efter det första verksamhetsåret verkar det som om förändringen har varit lyckad trots utmaningarna. Det är ändå nödvändigt att fortlöpande kunna granska organisationens verksamhet och effektivitet och att vid behov göra behövliga ändringar i arbetssätten. En speciell utmaning är fortfarande att utveckla koncernstyrningen och -ledarskapet samt koncernstrukturen. Verksamhetskostnaderna för driftsekonomin uppgick till 300,6 miljoner euro. De totala utgifterna var cirka 8 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten. Ändå var till exempel personalkostnaderna 1,8 miljoner euro lägre än budgeterat. Inbesparingar uppstod speciellt i pensionskostnader och andra personalutgifter. Löner och arvoden överskred budgeten med 0,4 miljoner euro. Man måste samtidigt konstatera att stadens anställda har lyckats möta kommuninvånarnas servicebehov bra med begränsade resurser. Personalens goda yrkesskicklighet förtjänar uppskattning och märks speciellt i enkäter om kundtillfredsställelse. Staden använde nästan 8 miljoner euro mer än budgeterat för köp av tjänster. En central orsak är att kostnaderna för specialsjukvården fortsatte att öka också under 2011 och överskred budgeten med cirka 2,4 miljoner euro. Stadens övriga verksamhetskostnader överskred budgeten med 1,4 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna uppgick till sammanlagt 84,3 miljoner euro, vilket är 6,3 miljoner mer än i den godkända budgeten. Inkomsterna från försäljning och avgifter uppgick till cirka 1,7 miljoner euro och stöd och bidrag redovisades cirka 1,3 miljoner mer än beräknat. Övriga verksamhetsintäkter, varav inkomster från försäljning av egendom är en betydande del, uppgick till 3,2 miljoner mer än budgeterat. Stadens skatteinkomster var sammanlagt 195,1 miljoner euro. Det är 5,1 miljoner euro mera än i budgeten, och ökningen jämfört med året förut var 3,4 procent. Intäkterna från kommunalskatt var 167,2 miljoner euro, vilket var 7,5 miljoner mera än beräknat. Inkomsterna från samfundsskatten, som hade minskat tre år i följd, minskade inte längre år Inkomsterna från samfundsskatt uppgick till 16,5 miljoner euro, vilket är 0,3 miljoner mera än året förut. Också fastighetsskatterna var en aning högre än budgeterat, cirka 11,4 miljoner euro. Staden fick statsandelar för 49,6 miljoner euro, vilket var 0,6 miljoner euro mer än budgeterat. Man bör också beakta att på basis av det utjämningssystem som tillämpas på kommunernas statsandelar betalade Borgå av sina skatteintäkter sammanlagt 13,4 miljoner euro i utjämning till andra kommuner. Skatteinkomstutjämningen motsvarar cirka 1,5 procentenheter av inkomsterna från kommunalskatten. Ränteutgifterna för stadens lån var måttliga, sammanlagt 3,7 miljoner euro, eftersom räntenivån fortfarande var låg. Stadens skulder minskade märkbart, ungefär 15,5 miljoner euro, under verksamhetsåret. Staden lyfte nya lån på 10 miljoner euro och amorterade sina gamla lån med 25,5 miljoner euro. Vid slutet av året var stadens lånestock 134,6 miljoner euro, sammanlagt 2723 euro per invånare. Detta är fortfarande över 700 euro mera än i kommunerna i Finland i medeltal. Hela stadskoncernens lånestock var 272,3 miljoner euro, vilket är euro per invånare. Koncernens lånebelopp minskade med 3,9 miljoner euro från året innan. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 6,8 miljoner euro, och efter bokslutsreserveringar och fondöverföringar är överskottet 3,2 miljoner euro. Stadens årsbidrag utan affärsverken är 27,5 miljoner euro och 31,5 milj. euro då affärsverken räknas med. Till investeringar användes 19,1 miljoner euro och då affärsverken räknas med, 23 miljoner euro. Nettoinvesteringarna uppgick till 21,1 miljoner euro. Som en del av helhetsbedömningen av stadens ekonomi ändrades avskrivningsplanen betydligt från början av verksamhetsåret och den ökades med ungefär 8 miljoner euro i förhållande till föregående nivå. Efter ändringen motsvarar avskrivningsplanen bättre det egentliga slitaget på egendomen och nödvändiga ersättningsinvesteringar. Enligt stadens strategi bör nettoinvesteringarna i sin helhet vara högst 15 miljoner euro per år. Stadens nettoinvesteringar utan affärsverken var 16,9 miljoner euro. Summan överstiger målet i strategin. Överskridningen beror på enskilda projekt som fullmäktige beslutat om, investeringar som inte blivit klara och som flyttats fram från året förut, och på att investeringarna 4

5 under räkenskapsperioden framskridit i snabb takt. De största investeringsprojekten var totalrenoveringarna av Linnajoen koulu och Kvarnbackens skola, byggandet av Hamarin koulu, Mannerheimgatans broreparation, vägbygget till Sköldvik och byggarbetena på västra och östra åstranden. Det som är värt att notera på allmän nivå är att man uppnådde det strategiska målet att minska driftsutgifterna. Målet för 2011 var att minska driftsutgifterna med 7 miljoner euro från nivån år Då man i bokslutet för 2010 korrigerar inverkan av bildningen av affärsverket Borgå lokalservice, och i utgifterna för 2011 beaktar ändringen i driftskostnaderna för kommunalekonomin enligt prisindexet för den offentliga ekonomin, minskade de indexjusterade driftsutgifterna med 7,2 miljoner euro jämfört med Med tanke på stadens utveckling på lång sikt är det väsentligt att bokslutet för 2011 uppvisar ett överskott som liksom året förut gör det möjligt att främja stadens mål för tillväxt och markanskaffning genom att överföra 3 miljoner euro till markanskaffningsfonden. Vid skiftet mellan fullmäktigeperioderna är det möjligt för staden att se över den gällande strategin och speciellt de centrala utgångspunkterna för stadens nya strategi som man kommer att besluta om i början av nästa fullmäktigeperiod. På den nya strategin kommer väsentligt att inverka det som under 2011 skrivits in i regeringsprogrammet om kommunreformen samt bedömningar som gäller utvecklingen för stadens allmänna ekonomiska situation. En betydande utmaning är också de riksomfattande processerna för att förnya sättet att ordna och finansiera social- och hälsovården samt genomförandet av dem i regionerna. Jukka-Pekka Ujula stadsdirektör 5

6 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den Den politiska organisationen Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Stadsstyrelsen Koncernbolagen och -samfunden Direktionerna för affärsverken: Borgå lokalservice Borgå vatten Kungsvägens arbetshälsa Social- och hälsovårdsnämnden Hälsoskyddssektionen Socialsektionen Bildningsnämnden Finskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Stadsutvecklingsnämnden Sektionen för enskilda vägar Byggnads- och miljönämnden Regionala räddningsnämnden Tjänstemannaorganisationen 6

7 Stadsfullmäktige, 51 ledamöter. Stadsfullmäktiges ordförande Stadsfullmäktiges 1 vice ordförande Stadsfullmäktiges 2 vice ordförande Mikaela Nylander (SFP) Matti Valasti (SDP) Markku Välimäki (SAML) Det politiska styrkeförhållandet i stadsfullmäktige : Svenska folkpartiet i Finland r.p. 16 Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 14 Samlingspartiet r.p. 9 Gröna förbundet r.p. 5 Sannfinländarna r.p. 4 Centern i Finland r.p. 2 Vänsterförbundet 1 Stadsstyrelsen, 13 ledamöter Stadsstyrelsens ordförande Kaj Bärlund (SDP) (ersättare Riitta Ahola) Stadsstyrelsens 1 vice ordförande Stig Bäcklund (RKP) (ersättare Bo-Johan Johansson) Stadsstyrelsen 2 vice ordförande Jarmo Grönman (SAML) (ersättare Juha Muhonen) Stadsstyrelsens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare SFP Bernhard Edgren Rainer Busk Anders Rosengren Janette Englund Bodil Lund Kristel Pynnönen Christel Raunio Susanne Ahlqvist SDP Jaakko Jalonen Tapani Eskola Marianne Korpi Tom Ingelin Torolf Bergström Eila Kohonen SAML Marja Järvinen Marja-Leena Talvitie De gröna Leila Nurmilaakso Åsa Nystedt SAF Pirkko Ruohonen-Lerner Juha Elo (obunden) Stadsdirektören var föredragande i stadsstyrelsen. Ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen: Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula Biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz förvaltningsdirektör Outi Lehmijoki Finansdirektör Raija Vaniala Personaldirektör Anu Kalliosaari lokalitetsdirektör Börje Boström Revisionsnämnden, 9 ledamöter. Revisionsnämndens ordförande Teemu Tenhonen (SDP) (ersättare Jussi Sairanen) Revisionsnämndens vice ordförande Jari Oksanen (Gröna) (ersättare Annukka Laaksonen) Revisionsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Simon Ådahl Hans Högström Maria Paavola Hans-Ole Carlsen Eivor Karlsson Anja Laitimo-Strengell Arto Lahti Paula Seppälä Annamari Pitkänen Sari Gustafsson Pontus Palmqvist Tapio Patrakka Susan Öhman Joni Hägg Yrkesrevisionen utförs av Oy Audiator Ab. Ansvarigrevisor Övriga revisorer Ilpo Malinen, OFR Dan Lindroos, OFR Marja-Liisa Ylitalo, OFR, CIA, Riitta Havanka OFR Juhani Liski, OFR 7

8 Stadsutvecklingsnämnden, 11 ledamöter Stadsutvecklingsnämndens ordförande Janette Englund (SFP) (ersättare Anne Sjöström) Stadsutvecklingsnämndens vice ordförande Timo Muhonen (SDP) (ersättare Matti Haapakoski) Stadsutvecklingsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Marie Allen Susanne Ahlqvist Bo-Johan Johansson Johan Sandberg Veijo Vilppula Mauri Leiramo Riitta Ahola Anna-Mari Pitkänen Leena Kinnunen Mirja Suhonen Harri Kari Vesa Koskivuo Hilkka Knuuttila Kirsti Sund Lauri Rissanen Åsa Nystedt Juha Elo Hannu Martikainen Byggnads- och miljönämnden, 11 ledamöter Byggnads- och miljönämndens ordförande Jyrki Timonen (SDP) (ersättare Juha-Pekka Siltala) Byggnads- och miljönämndens vice ordförande Stefan Skog (SFP) (ersättare Timo Rajakaltio) Byggnads- och miljönämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Elisabeth Svaetichin Jessica Bremer Anne Sjöström Anne Grönqvist Olof Blomqvist Stefan Sveholm Mirja Suhonen Leena Kinnunen Kalevi Pellinen Sakari Pellinen Eero Henttala Jari Ilkka Annamari Heikinheimo Hilu Kangas-Ranta Kaisa Leka Emmi Valve Vesa Miettinen Sauli Muhonen Social- och hälsovårdsnämnden ledamot Christer Björkstrand, ordf. Mats Blomqvist, vice ordf. Tapani Eskola Johan Sandberg Eila Kohonen Susanne Ahlqvist Marcus Roos Anni Himanka Hilkka Piipponen Lotta Hällström Veijo Eskelinen Social- och hälsovårdsdirektör Chefer för uppgiftsområdena: Direktör för social- och hälsovårdssektorn Hälsotjänster Äldre- och handikapptjänster Social- och hälsotjänster Bildningsnämnden ledamot Ulf Backman, ordf. Juha Jokinen, vice ordf. Paavo Östberg Karl af Hällström Raija Tölkkö Kristel Pynnönen Outi Lankia Kasperi Laine Silja Collanus Janne Ekman Kaija-Riitta Iivonen ersättare Dennis Odell Carl-Gustaf Aminoff Markku Aaltovirta Bastret Dushi Heli Heiskanen Anne Grönqvist Petri Peltonen Carola Ekroth Taina Kjällman Leila Nurmilaakso Hannu Martikainen Pia Nurme Pia Nurme Lars Rosenberg Marlit Backman Maria Andersson ersättare Tobias Karlsson Jorma Kiljunen Dan Stenbäck Mats Fontell Anna Granfelt Ann Sandelin Marja Nurme Veikko Häkkinen Tuula Martin Jouni Susi Laura Heiman 8

9 bildningsdirektör Chefer för uppgiftsområdena Direktör för bildningssektorn finskspråkiga utbildningstjänster svenskspråkiga utbildningstjänster tjänster inom småbarnsfostran Kultur- och fritidstjänster Hilding Mattsson Hilding Mattsson Jari Kettunen Rikard Lindström Leila Nyberg Jari Kettunen Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland kommun ledamot ersättare Borgå Stig Bäcklund, ordf. Susanne Ahlqvist Lappträsk Marketta Takkala, vice ordf. Hannu Fabritius Askola Sanna Kurki Risto Mattila Lovisa Camilla Antas Pauli Kopiloff Mörskom Sten Lindgren Hannele Käenaho-Virtala Borgå Matti Haapakoski Juha Westerlund Pukkila Jussi Simolinna Satu Suniharju Sibbo Inger Sjöholm Monika Zakowski Räddningsdirektör Olavi Liljemark Direktionen för affärsverket Borgå vatten ledamot ersättare Juha Muhonen, ordf. Jorma Salopelto Hans Högström, vice ordf. Anja Laitimo-Strengell Anita Spring Sirpa Hopeamaa Marja Nurme Keijo Vilppula Mikael Stjernberg Mauri Rasinkoski Verkställande direktör Karl-Gustav Björkell Direktionen för affärsverket Kungsvägens arbetshälsa kommun ledamot ersättare Borgå Marja-Leena Talvitie, ordf. Kirsti Nuotio Borgå Matti Nuutti, viceordf. Jaakko Jalonen Borgå Gunilla Backman Rainer Busk Sibbo Anna Hyrske Ari Oksanen Sibbo Bengt Wiik Camilla Weckström Verkställande direktör Eija Orpana (-15.4), Piia Väntsi ( ), Carita Schröder (1.9-) Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice ledamot ersättare Minnamaija Mattila, ordf. Juha Muhonen Lars Schmidt, vice ordf. Elisabeth Svaetichin Catharina von Schoultz Annette Forsblom Tom Ingelin Marko Stade Marja-Leena Virta Åsa Nystedt Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen 9

10 1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Allmän ekonomisk utveckling Betydande faktorer som påverkade den allmänna ekonomiska utvecklingen år 2011 var den ekonomiska krisen i Grekland, de mångtaliga krishanteringsmöten i euroområdet samt den sänkande kreditvärderingen i västländerna. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen under den första hälften av året blev sämre vid månadsskiftet juli-augusti då EU:s Greklandspaket började kollapsa. Utsikter för 2012 fördystras fortfarande av många faktorerer. Europa befinner sig sannolikt i recession och den ekonomiska tillväxten blir långsammare också i Asien samt i stora delar av de utvecklande marknaderna. Skuldkrisen i euroområdet har inte lättat och sparåtgärderna i den offentliga ekonomin gör tillväxten långsammare. I början av 2012 höll aktiemarknaderna ändå att gå uppåt. Volymen av bruttonationalprodukten ökade med 2,9 procent år Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter var bruttonationalprodukten 192 miljarder euro senaste år. Tillväxten av produktionen fördröjdes i slutet av året och var under det sista kvartalet endast 0,1 procent. Nationalinkomsten som beskriver inkomster i samhällsekonomin ökade realt med 1,4 procent. Volymen i den privata konsumtionen ökade med 3,3 procent och den offentliga konsumtionen med 0,8 procent. Investeringarna ökade med 4,6 procent. Importvolymen ökade 0,1 procent men exportvolymen minskade med 0,8 procent. Den genomsnittliga ökningen av inkomstnivån år 2011 jämfört med året innan var enligt förhandsuppgifter 2,7 procent men realinkomsterna sjönk med 0,6 procent. Löntagarnas nominella inkomster ökade från oktober december 2010 till respektive tidpunkt år 2011 på den privata sektorn med 3,2 procent, hos staten med 2,6 procent och hos kommunerna med 2,5 procent. Lönesumman i hela ekonomin var enligt förhandsuppgift i oktober december 3,8 procent större än under respektive tidsperiod året innan. Den genomsnittliga förändringen i konsumentpriserna under året, dvs. inflationen var 3,4 procent år År 2010 var inflationen i genomsnitt 1,2 procent. I början av året var inflationen cirka 4 procent, men den minskade i december till 2,9 procent. Inflationen bromsades upp först och främst av att prisökningen av bränslen utjämnades. I december 2011 hade byggkostnaderna ökat med 2,7 procent jämfört med december Arbetskostnaderna inom byggandet ökade med 2,1 procent. Konsumenternas förtroendeindikator steg lite i januari. Poängtalet i förtroendeindikatorn var i januari 3,4 medan det i december var 0,4. I januari 2011 hade förtroendeindikatorn värdet 16,6. Indikatorns långtidsmedeltal är 13,0. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning gick arbetslösheten nedåt. År 2011 var årsgenomsnittet i arbetslöshetsgraden 7,8 procent medan det år 2010 var 8,4 procent. Även sysselsättningen blev lite bättre. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade skulden av Finlands offentliga samfund under år 2011 med 6 miljarder euro till 93 miljarder euro. Skuldförhållandet till bruttonationalprodukten förblev nästan detsamma, ökningen var bara 0,2 procentenheter jämfört med året innan. De offentliga samfundens underskott i förhållande till bruttonationalprodukten minskade till 0,5 procent. Det offentliga underskottet och den offentliga skulden förblev under de referensvärden som anges i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Skattegraden var 42,9 procent år Skattegraden beskriver förhållandet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter till bruttonationalprodukten. Skattegraden steg med 0,6 procentenheter från året innan. Inflödet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter ökade med 8,2 procent år Bokslutsprognoser för kommunerna i Fasta Finland Enligt de uppskattningsvisa uppgifter om bokslut som Statistikcentralen har samlat ökade kommunernas verksamhetsutgifter klart mer än verksamhetsinkomster och kommunernas verksamhetsbidrag försvagades från föregående året med 5,2 procent. Skatteintäkterna ökade med 3,9 procent jämfört med föregående året. Ökningen av skatteintäkterna och statsandelar täckte ändå inte de försvagade verksamhetsbidragen, vilket syns som nedåtgående årsbidrag i kommunerna. Årsbidraget räknat per invånare i kommunerna var 390 euro. Under det föregående året var siffran 461 euro. Sammanlagt 22 kommuner och 25 samkommuner bedömer att verksamhets- och finansieringsinkomster inte räcker till verksamhets- och finansieringsutgifterna utan årsbidraget förblir negativt. Årsbidraget täckte 120 procent av kommunernas och samkommunernas avskrivningar. Årsbidraget kunde täcka bara 63 procent av investeringar. Kommunerna uppskattade att de år 2011 hade använt knappt 3,5 miljarder euro till investeringar, vilket är 7,8 procent mindre än året innan. En femtedel av kommunernas och samkommunernas investeringar kunde finansieras med försäljning av investeringsvaror och finansieringsandelar som hade erhållits för investeringsutgifter. Kommunernas och samkommunernas sammanräknade lånebestånd var i slutet av år 2011 knappt 13,8 miljarder euro, dvs. 961 miljoner euro mer än ett år tidigare. Lånestockens medelvärde räknat per invånare i Fasta Finlands kommuner var euro, medan värdet var euro under det föregående året. 10

11 Utvecklingen i Östra Nylands ekonomiska region Enligt förhandsuppgifter var invånarantalet i Östra Nylands kommuner i slutet av Befolkningen i området ökade med 322 personer på ett år, dvs. 0,3 procent. Invånarantalet i Borgånejdens kommuner var och i Lovisatrakten Befolkningstillväxten koncentrerades helt och hållet till kommunerna i Borgånejden. Invånarantalet i Borgå stad var Borgås andel av hela befolkningen i östranyland är cirka 52 procent. Invånarantalet i Borgå ökade med 73 personer, dvs. 0,15 procent. Ökningen i invånarantalet beror på födelseöverskott och nettoinvandring. Arbetslöshetsgraden i Borgå ekonomiska region var 7,9 procent i slutet av år 2011 och arbetslöshetsgraden i Lovisa ekonomiska region var 9,5 procent. I Borgå fanns det vis årsskiftet personer utan arbete och arbetslöshetsgraden var 8 procent. Antalet arbetslösa sjönk med 87 personer under året. Utveckling av Borgå stads verksamhet och ekonomi Borgå stads ekonomiska situation blev stramare eftersom samfundsskatteinkomsterna rasade från början av år De rasande samfundsskatterna blev konkreta först under de följande årenefter att den färdiga beskattningen hade beaktats i slutredovisningar av skatterna. År 2009 var ett egentligt depressionsår då bruttonationalprodukten minskade med 8,2 procent. Då sjönk stadens skatteintäkter som helhet från det föregående året. I början av 2009 började staden genomföra ett program för balansering av ekonomin, genom vilket man kunde minska drifts- och investeringsutgifterna. Stadsfullmäktige godkände 2010 stadens strategi Det strategiska målet var att med hjälp av en realistisk tidtabell snabbt åstadkomma balans i ekonomin. Enligt strategin är stadens viktigaste mål att få den ökande skuldsättningen att stanna av och skuldspiralen att vända nedåt. Genomförandet och uppföljningen av strategin i detalj sker i samband med budgetprocesserna dessa år. De ekonomiska målen i strategin har anpassats till balanseringen av budgeten 2011 och ekonomiplanen Stadens största problem är den stora skuldbördan, som enligt den godkända strategin har minskat. Skuldbördan är i första hand en följd av höga driftsutgifter, men också stora investeringar. Överskottet av de internt tillförda medlen, dvs. årsbidragets tillräcklighet för den egna anskaffningsutgiften för investeringar har årligen varit negativ ända till år Överskottet av de internt tillförda medlen har under år 2010 och 2011 kunnat minskas. Överskottet av de internt tillförda medlen under år5en är sammanlagt 104 miljoner euro. Resultaten för 2010 och 2011 är positiva signaler för att de vidtagna åtgärderna har lyckats. Skuldsättningen av staden kunde stoppas år 2010 och skuldemängden kunde sänkas med 15 miljoner euro år Den positiva utvecklingen har vid sidan av strukturella ändringar förutsatt att iden allmänna ekonomiska situationen har blivit bättre. Skuldemängden har ändå inte gått tillbaka till den nivå som rådde före recessionen. Tillväxten av Finlands ekonomi har åter blivit långsammare under år Helhetsproduktionen är fortfarande klart mindre än före recessionen och 2008 års produktionsnivå kommer inte att nås före år Finlands Bank förutser att helhetsproduktionen ökar med 0,4 procent år På grund av den långsammare ekonomiska tillväxten finns det en risk för att underskottet och skulden i statsfinanserna och hela offentliga ekonomin överstiger den nivå om vilken man kom överens i regeringsprogrammet. I statens budget för 2012 minskades kommunernas statsandelar med 631 miljoner euro. I Borgå var nedskärningen av statsandelar nästan 6 miljoner euro. Utvecklingen som gäller skuldsättningen i statsfinanserna och ökade underskott torde åter innebära nya nedskärningar i statsandelar år 2013 och därefter Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Stadens nya förtroendemanna - och tjänsteinnehavarorganisation trädde i kraft Målet för reformarbetet har varit att strömlinjeforma den nuvarande politiska organisationen, effektivera ledningen, delegera ärendena till den rätta beslutsnivån och att föra beslutsprocessen så nära kunden eller den som beslutet berör som möjligt. Fullmäktiges strategiska roll stärktes och nämndernas roll som sakkunniga utnyttjades. Affärsverket Borgå lokalservice inledde sin verksamhet Till affärsverket har överförts fastighetsskötsel och -underhåll och städtjänster från lokalcentralen och från social- och hälsovårdssektorn. Från den allmänna förvaltningen har kostservicen överförts. Ca 300 anställda har flyttat till lokalservice från allmänna förvaltningen och teknik- och miljösektorn. 11 Till koncernförvaltningen har man koncentrerat den strategiska ledningen och planeringen av stadens ekonomi och förvaltning, förvaltningstjänsterna och samhällsplanering och -utveckling. Koncernledningen består av stadsdirektören, förvaltnings-, finansierings-, och personalledningen och koncernens ägarpolitik. Förvaltningstjänsterna, såsom bokföring, betalningsrörelse, löneförvaltning och kontorstjänster har samlats under den nya centralen för förvaltningstjänster. Servicekontorets verksamhet och verksamhetslokaler planerades. Verksamheten startade i början av 2012 som ett utvidgat infoställe. När verksamhetslokalerna blir färdiga börjar servicekontoret sin egentliga verksamhet. Porvoon terveydenhuolto-oppilaitos fusionerades med Oy Porvoon kauppaoppilaitos Borgå handelsläroverk Ab

12 Samkommunen Östra Nylands förbund upplöstes Kommuner som hörde till Östra Nylands förbund förenades genom statsrådets beslut med Nylands förbund fr.o.m. samma tidpunkt. Åldersstrukturen hos stadens befolkning är balanserad. Befolkningstillväxten grundar sig på födelseöverskott och nettoinvandring. Enligt Statistikcentralens prognos kommer antalet invånare i arbetsför ålder att vara oförändrat fram till år 2030, medan antalet äldre nästan fördubblas. Utgående från prognosen kan man bedöma att redan i en nära framtid kommer den åldrande befolkningens behov av i synnerhet stadens social- och hälsovårdstjänster att öka. Om man ska kunna möta servicebehoven utgående från de nuvarande möjligheterna till finansiering, förutsätts också framdeles att verksamheterna effektiveras och strukturerna förnyas. En arbetsgrupp för kommunalförvaltningens struktur som har tillsatts av finansministeriet offentliggjorde sin utredning i februari Arbetsgruppen uppgift var att för vart och ett område utarbeta en utredning om en livskraftig kommun- och servicestruktur. Målet var en struktur som tryggar en tillräcklig arbetsför befolkning samt tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser så att tjänster kan ordnas. I Borgå stads strategi konstateras det att stadens service, förvaltning och handlingssätt ändras permanent för att öka ekonomisk produktivitet. I fortsättningen koncentrerar staden sig på den definierade basservicen och fastställer dess nivå på nytt. Beskrivning av nivån förutsätter att arbetsprocessernas nuläge beskrivs. Detta är även i strategin ett mål för Avsikten är att handlingsmodellerna och centrala processer på verksamhets- och uppgiftsområdena beskrivs och att de relateras till stadens kärnverksamhet. Arbetsenheterna i Borgå stad har börjat beskriva de centrala arbetsprocesserna som ett led i utvecklingen av verksamheten. I den första fasen beskrivs verksamhetsmodellerna och de centrala processerna sådana som de är i nuläget. Processerna har aktivt beskrivits sedan sommaren På alla sektorer finns en processgrupp och en ansvarsperson. I slutet av året har man beskrivit cirka 50 processer. Möten där man dokumenterar processer har varit cirka 80 till antalet Stadens personal Ett bindande budgetmål 2011 är att personalstyrkan enligt personalplanen ska minska med 150 årsverken. Personalstyrkan har angetts som antalet anställningsförhållanden och den innehåller även deltidsanställningar och bl.a. anställningsförhållanden av de anställda som är på långa tjänste- och arbetsledigheter. I slutet av december var antalet ordinarie anställningsförhållanden 358 färre än Minskningen beror till stor del på organisationsändringen, där Affärsverket Borgå lokalservice avknoppades till en separat enhet Till det nya affärsverket övergick 306,5 ordinarieanställda och 10 visstidsanställda. När man i siffrorna beaktar personalen som övergått till Affärsverket Borgå lokalservicehar antalet fasta anställningsförhållanden minskat på stadens uppgiftsområden med 51,5 personer. Sammanlagt har antalet fastanställda - vid affärsverket och stadens uppgiftsområden minskat med 85, vilket motsvarar stadens strategiska linjer. Befriade från sina egna arbetsuppgifter var 110 personer, vilket är 13 färre än i slutet av år Visstidsanställningarnas antal var 837 dvs. 20 mer än När man beaktar de visstidsanställda som gått över till Affärsverket Borgå lokalservice, har antalet anställningsförhållanden för viss tid ökat med 30 personer. Antalet kortvariga (under 13 dagar) anställningsförhållanden var 22, vilket är 21 färre än Antalet anställningsförhållanden för viss tid påverkas bl.a. av långa arbets- och tjänsteledigheter. Utfallet för personalutgifter var 100,4 %, vilket kan ansesvara bra eftersom bedömningen av påverkningar av personalnedskärningarmåste göras på basis av osäkra uppgifternär budgeten upprättades. 12

13 SEKTOR Antalet anställda Löner och arvoden, miljoner ändring, % ändring, % Allmän förvaltning ,0 Koncernförvaltning 256 9,6 Teknik- och miljösektorn ,2 Social- och hälsovårdssektorn ,5 % 33,0 31,3 5,4 % Bildningssektorn ,0 % 49,2 48,7 1,0 % Räddningsverket i Östra Nyland ,0 % 5,6 5,3 5,7 % Borgå vatten ,4 % 1,6 1,5 6,7 % Kungsvägens arbetshälsa 23 21,5 7,0 % 0,8 0,8 0,0 % Borgå lokalservice 312 7,6 TOTALT ,50-1,5 % 107,4 103,8 3,5 % Bedömning av de största riskerna Den största risken för staden är skuldsättningen. Stadens lån kunde minskas med 15 miljoner euro år 2011, men lånemängden per invånare är fortfarande cirka 700 euro större än i kommunerna i genomsnitt. Det viktigaste målet i stadens strategi är att stadens skuldmängd minskas. I slutet av 2011 uppgår stadens lån till 134,6 miljoner euro. Stadens lån är i euro eller har omvandlats till euro genom ett valutaväxlingsavtal. Inga valutarisker finns. Lånen är spridda på lån med varierande löptid och med både rörlig och fast ränta. I slutet av året var medelräntan för lånen 2,56 procent. Till följd av de stora lånen är stadens kreditrisk mycket stor. Soliditetsgraden under räkenskapsåret som löpt ut var 46,5 procent (år 2010 var den 43,6 procent). Befolkningen blir allt äldre och försörjningskvoten bland befolkningen försvagas. Detta ökar behovet av social- och hälsotjänster och för att ordna tjänsterna krävs mer resurser. De risker som anknyter till personalen är främst svårigheter med rekryteringar. I rekryteringen av personalgrupper som har hand om basservice, såsom vårdarbeteoch småbarnsfostran har det funnits problem på grund av det lilla antalet sökande. Risker som hör ihop med egendom, verksamhet, ansvarsskyldighet och personalens olycksfall i arbetet är försäkrade. Försäkringsavtalen har konkurrensutsatts år 2009 och avtalet ingicks för fyra år. Störningar under normala förhållanden och exceptionella förhållanden hanteras i huvudsak av den personal som också vanligen bär ledningsansvar. Eventuella nya uppgifter under exceptionella förhållanden ges till den personal som normalt arbetar med liknande uppgifter. Stadsdirektören har tillsatt en ledningsgrupp för except- 13

14 ionella förhållanden. Arbetet på att utveckla beredskapsplaneringen startade i början av 2011 på en utbildning för ledningsgruppen om krisledning i staden. Arbetet med beredskapsplaner fortsätter år Stadens ledningsgrupp har genomfört år 2008 en självbedömning av de strategiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska riskerna. Målet om producering av en god stadsmiljö som finns inskriven i stadens strategi har genomförts med allt lägre gränser. Verksamheten som helhet har betraktats med hjälp av beskrivning av processerna Miljöfaktorer Borgå miljöprogram har börjat bli verklighet på bred front. Skyddsplanerna för grundvattenområden blev färdiga. Genom styrning av uppföljningen av luftkvaliteten har man fått bättre kontroll över gatudammsläget i stadscentrum. Stadens avloppsnät har utvidgats enligt den allmänna planen. Borgå miljöskyddsföreskrifter har utarbetats och sänts till förtroendeorganen för behandling. Bestämmelserna om avfallshantering reviderades som samarbete mellan samarbetskommunerna och Östra Nylands Avfallsservice Ab. Uppdatering av bullerkartläggningen, kartläggning av tysta områden ja utarbetande av en bullerbekämpningsplan har skjutits upp till år Bekämpningen av klimatförändringen som har tagits upp som främsta mål i miljöprogrammet har fått förståelse på stadens uppgiftsområden. Man har försökt minska stadens kolspår bl.a. genom att ingå ett energieffektivitetsavtal med arbets- och näringsministeriet. På olika håll i stadens organisation hittar och genomför man hela tiden energisparåtgärder som är små men tillsammans betydande. Till exempel strävan efter pappersfri kommunikation, kopiering på båda sidor är standardinställning och man har i stor utsträckning avstått från periferiskrivare. De flesta energisparåtgärderna är positiva även med tanke på stadens ekonomi. Med tanke på service för kommuninvånarnaoch deras boendetrivsel är ändringarna vanligen minst indirekt positiva. Genomförandet av Skaftkärrs energiplanområde är knutet med stora förväntningar i fråga om ny teknik, nya praxis och energisparande. Nyckeltal Miljövården, myndighetsarbetet, euro Försäljning av bussarnas seriebiljetter som staden sponsrar, st Trafikmängd i Borgå milj. km/år Elförbrukningen för de fastigheter som lokalcentralen förvaltar, kwh / liter oljeförbrukning / / / / Längden på gång- och cykeltrafikleden, km Hur den interna kontrollen ordnats Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att verksamheten är ekonomisk och resultatrik, att den information som besluten bygger på är tillräcklig och tillförlitlig, att lagar, myndighetsanvisningar och organens beslut följs och att egendomen och resurserna tryggas. Stadsstyrelsen godkände anvisningar för den interna kontrollen. Enligt stadens förvaltnings- och verksamhetsstadga (7 8 ) ansvarar stadsstyrelsen, de redovisningsskyldiga förtroendeorganen och tjänsteinnehavarna (sektorernas ledande tjänsteinnehavare, cheferna för uppgiftsområdena och resultatenheterna), för den interna kontrollen och riskhanteringen för den verksamhet som de leder. Som den högsta tjänstemannen ansvarar stadsdirektören för att den interna kontrollen och riskhanteringen genomförs och övervakas. Stadens uppgifter ska med tanke på ekonomin organiseras och skötas så att målen för verksamhet och ekonomi uppnås (förvaltnings- och verksamhetsstadga 26 ). Alla uppgiftsområden och resultatenheter bär ansvar för det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet. De borde därför arbeta enligt sådan praxis som främjar god förvaltningssed och gott ledarskap. Dessutom ska stadens verksamheter och uppgifter ordnas och skötas så att man undviker ekonomiska risker och andra risker. Verksamhetsområdena och affärsverken har gett sina egna redogörelser för hur den interna kontrollen har ordnats och det följande sammandraget har utarbetats av dem. Hur bestämmelser, föreskrifter och beslut följs Verksamhetsområdena och affärsverken har följt lagar och föreskrifter samt stadens stadga och andra interna anvisningar. De ledande tjänstemännen har sett till att besluten och god förvaltningspraxis har iakttagits. Med hjälp av ar- 14

15 bete i ledningsgrupperna, möten med cheferna och regelbundna arbetsplatsmöten har alla arbetsenheter och personalen fått information om de väsentliga föreskrifter och beslut som anknyter till arbetet. Arbetsfördelningen mellan centralen för förvaltningstjänster och koncernledningen som inrättades i början av året har förtydligats genom att utveckla praxis och uppdatera interna anvisningar. Måluppfyllelse, tillsyn av anslagsanvändningen, bedömning av hur kompetent och tillförlitlig utvärderingen av resultaten är Uppfyllelsen av ekonomin och målen har följts regelbundet. Månads- och delårsrapporter har behandlats i stadsstyrelsen, nämnder och affärsverkens direktioner samt internt i olika ledningsgrupper. De verksamhetsmässiga och ekonomiska målen har i huvudsak utfallit enligt planerna. Stadens ekonomiuppföljnings- och bokföringsprogram förnyades under året. Detta försvårade uppföljningen tidvis. Efter ibruktagandeutbildningar och tekniska korrigeringsåtgärder blev situationen åter normal. I slutet av året skaffades det ett tilläggsprogram för effektivisering av rapporteringen och uppföljningen. Inom bildningssektorn upptäcktes det brister i användningen av en kontantkassa. Problemet noterades och handlingssätt ändrades. År 2010 upptäcktes det ett missbruksfall i tömningar och redovisningar av parkeringsautomater. Handlingssätten i tömningen av automater har ändrats och numera är det ett bevakningsföretag som svarar för tömningen av myntskrinen. Dessutom finns det ett övervakningssystem som fungerar i realtid och som kan användas för jämförelse av redovisningar och kvitton. Riskhantering Stadens ledningsgrupp startade år 2011 arbete för utvecklingen av en beredskapsplan. Risker med datasäkerheten kartläggs genom en utredning. I verksamhetsområden och affärsverken har man beaktat farliga arbetskombinationer, vikariearrangemangen i fråga om nyckelpersoner och utvecklat rekrytering av vikarier. Social- och hälsovårdssektorn har kämpat med problemet att få läkar- och vårdpersonal. Problemet har delvis lösts genom att sektorn har tryggt sig till en dyrare köpt tjänst. Det anmärkningsvärda rörläckaget i november visade att affärsverket Borgå vatten har en tillräcklig beredskap att utföra ett krävande renoveringsarbete inom en kort tid. Tillsyn av förvärv, överlåtelse och skötsel av egendom Förvärvsbesluten har fattats i enlighet med lagstiftningen och förvärvsanvisningar sam inom anslagsramen. Under året har det inte framkommit omständigheter som skulle ge upphov att ändra den nuvarande förvärvspraxisen. Inom social- och hälsovårdssektorn har man gjort en kartläggning av mervärdesskatten och förtydligat anvisningarna. För 2008 års beskattning har man sökt en rättelse på euro. Stadens borgensåtagande på 2 miljoner euro för Andelslaget Borgå skärgårds vattentjänstverk år 2007 betecknas fortfarande som kritiskt.. Staden lät år 2010 göra en utredning om andelslagets ekonomiska situation. Andelslaget godkände i mars 2011 de åtgärdsrekommendationer som framlades i utredningen. Senare samma år beslutade andelslaget vid en extra stämma utföra en specialgranskning. Avtal Uppföljningen av avtal har huvudsakligen skötts korrekt och av ansvarspersoner som utnämnts regelbundet. En del av kundavtalen med affärsverket Kungsvägens arbetshälsa har föråldrats. Situationen har korrigerats genom att förbättra uppföljningen och att uppdatera avtal. Det finns risker i anslutning till att det finns avtal som inte är i kraft. Många arbetsenheter tycker att avtalshanteringsprogrammet som används är bristfälligt. I samband med uppdatering har programmet fått bl.a. egenskaper som gör rapporteringen lättare. Utbildning om ibruktagande av de nya egenskaperna arrangeras i mars Intern revision Den interna revisionen har under räkenskapsperioden ordnats av ett utomstående revisionssamfund. Det centrala målet för den interna revisionen under den förflutna räkenskapsperioden var att skapa ett fungerande system för intern kontroll. Anvisningen om den interna kontrollen har setts över i sin helhet. Anvisningen om den interna kontrollen kommer i fortsättningen att preciseras genom verksamhetsområdenas egna anvisningar om intern kontroll. 15

16 1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys I resultatet för räkenskapsperioden 2011 har man sammanställt de affärsverk som hör till stadskoncernen och balansenheten. Från intäkterna och kostnaderna har de interna posterna eliminerats. Statsandelar ökade med 4,3 procent jämfört med åretinnan. År 2011 innehöll statsandelarna inga nedskärningar. Från stadens statsandelar har dragits av 13,4 miljoner euro som skatteinkomstutjämning. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden är 6,8 miljoner euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett överskott på 3,2 miljoner euro. Affärsverkens andel av räkenskapsperiodens resultat och överskott är 0,9 miljoner euro. Driftsinkomsterna ökade under räkenskapsperioden med 0,4 procent från det föregående året. Utgifter inom driftsekonomin ökade med 1,7 procent. Verksamhetsbidraget var -212 miljoner euro, en försvagning med 2,2 procent jämfört med Andelen verksamhetsintäkterna av verksamhetskostnader var nästan på 2010 års nivå. Verksamhetsintäkterna har under båda åren varit exceptionellt höga till följd av försäljningsintäkter av engångsnatur som erhölls av försäljning av egendom. Verksamhetsintäkterna var 195 miljoner euro, vilket är 6,4 miljoner mera än år Skatteintäkterna ökade med 3,4 procent från det föregående året. Den kommunala inkomstskatten ökade med 5,1 miljoner euro och fastighetsskatten med 1,0 miljoner euro och kommunens andel av samfundsskatteintäkter med 0,3 miljoner euro jämfört med året innan. Räntenivån steg under början av året men sjönk under slutet av året. Räntekostnaderna förblev i genomsnitt på samma nivå som föregående år. Finansieringsintäkterna ökade med 0,5 miljoner euro från år Årsbidraget i bokslutet är 4,3 miljoner euro bättre än år Årsbidraget ökade med 16 procent. Det invånarvisa årsbidraget blev 88 euro bättre. Årsbidraget överstiger avskrivningar men årsbidragets andel av avskrivningarna blev svagare eftersom avskrivningsnivån höjdes vid ingången av I bokslutsdispositionerna ingår en transport på 3 miljoner euro till markanskaffningsfonden. Summan motsvarar försäljningsvinster av engångsnatur som erhållits från försäljning av fastigheter och som avviker från det sedvanliga. Stadens avskrivningsplan ändrades så att den bättre motsvarar det egentliga slitaget på egendomen och nödvändiga ersättningsinvesteringar. Efter ändringen ökade avskrivningsnivån cirka med 8 miljoner euro. Trots den höjda avskrivningsnivån är räkenskapsperiodens resultat positivt och efter fondöverföringar är överskottet under räkenskapsperioden 3,2 miljoner euro. RESULTATRÄKNING (Inkl. affärsverken) Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- SKOTT/UNDERSKOTT

17 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter, %: 21,3 % 21,6 % Årsbidrag / Avskrivningar, %: 127,5 % 166,8 % Årsbidrag, / invånare Invånarantal Finansiering av verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var positivt, 10,7 miljoner euro. Till nettoinvesteringar (inkl. affärsverken) användes 21,1 miljoner euro, vilket är 0,6 miljoner mindre än året innan. Inkomstfinansiering av investeringar angiven i procent, dvs. årsbidragets andel av nettoinvesteringarna förbättrades från det föregående året till 149 procent. Även finansieringen av kapitalutgifter med inkomster angiven i procent där utöver investeringar beaktas också amorteringar av lån förbättrades till 68 procent. Värdet som anger låneskötselbidraget var 1,2. Låneskötselbidraget har stigit från de tidigare årens värde som var under ett och som klassificerades som svagt till över ett som kan anses vara tillfredsställande. Den tunga skuldsumman, räntekostnader och amorteringar trycker låneskötselbidraget nedåt. Staden lyfte nya budgetlån för 10 miljoner euro och gamla lån amorterades för 25,5 miljoner euro. Lånen minskade med 15,5 miljoner euro. Stadens likvida medel minskade med 3,4 miljoner euro och likviditeten i kassadagar minskade från 33 dagar till 29 dagar. Man kan anse att stadens likviditet fortfarande är bra. FINANSIERINGSANALYS (Inkl. affärsverken) Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finans.andelar av investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från bestående aktiva Kassaflöde för verksamhet och invest Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 149,1 % 125,2 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 67,6 % 56,8 % Låneskötselbidrag 1,2 1 Likviditet, kassadagar Invånarantal Intern finansiering av investeringar, % = 100 x årsbidraget / Egen anskaffningsutgift för investeringar Procenttalet för intern finansiering av investeringar anger hur stor del av investeringarna som har finansierats med årsbidraget. 17

18 Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 x årsbidraget / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar ) Procenttalet för intern finansiering av kapitalutgifter utvisar hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar som har finansierats med årsbidraget. Låneskötselbidrag = (Årsbidraget + Ränteutgifter)/ (Ränteutgifter + Amorteringar) Låneskötselbidraget är ett mått på den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor på främmande kapital och amorteringar. Om låneskötselbidraget är större än 2, betraktas värdet som gott. Låneskötselbidraget är tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svagt om värdet understiger 1. Likviditet, kassadagar = 365 *x Kassamedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Kassalikviditeten uttrycker hur många dagar kassautbetalningarna kan täckas med stadens kassamedel. 18

19 1.4 Finansiell ställning och ändringar i den Soliditeten i balansen, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet steg till 46,5 procent. Den relativa skuldsättningen, dvs. andelen främmande kapital av hela kapitalet steg till 57 procent. Nyckeltalen som anger soliditet och skuldsättning blev bättre eftersom staden amorterade på sina lån. Nyckeltalen berättar ändå om en betydande skuldsättning. Beloppet på långfristiga lån i slutet av år 2011 är 134,6 miljoner euro, vilket är euro/invånare. Lånebeloppet sjönk med 322 euro/invånare. Lånebeloppet är fortfarande högt jämfört med kommunernas medeltal som enligt förhandsuppgifterna är euro/invånare. BALANS, AKTIVA BALANS, PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Immateriella tillgångar I Grundkapital Immateriella rättigheter IV Övriga egna fonder Övriga utg. med lång V Tidigare räkenskapsperioders verkningstid över-/underskott VI Räkenskapsperiodens över- /underskott II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH 2. Byggnader RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivningsdifferens Maskiner och inventarier Reserver Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och C AVSÄTTNINGAR pågående nyanläggningar Övriga avsättningar III Placeringar Aktier och andelar D FÖRVALTAT Övriga lånefordringar KAPITAL 4. Övriga fordringar Statens uppdrag Donationsfondernas B FÖRVALTADE MEDEL kapital Statens uppdrag Övrigt förvaltat 2. Donationsfondernas kapital särskilda täckning Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt C RÖRLIGA AKTIVA Lån från finansiella institut och I Omsättningstillgångar försäkringsbolag Material och förnödenheter Lån från offentliga samfund II Fordringar Anslutningsavg. och övriga Långfristiga fordringar skulder Kundfordringar 2. Lånefordringar II Kortfristigt Övriga fordringar Lån från finansiella institut och Kortfristiga fordringar försäkringsbolag Kundfordringar Lån från offentliga samfund Övriga fordringar Skulder till leverantörer Resultatregleringar Övriga skulder III Finansiella värdepapper Resultatregleringar Placeringar i penningmarknadsinstrument IV Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA SAMMANLAGT

20 BALANSRÄKNINGENS NYCKEL- TAL Soliditetsgrad, %: 46,5 43,6 Relativ skuldsättningsgrad, % 56,8 63 Ackumulerat över-/underskott, milj. 59,7 56,5 Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock 31.12, milj. 134,6 150,1 Lånestock 31.12, / invånare Antalet invånare Soliditetsgrad, %: = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott). Soliditetsgraden mäter stadens soliditet, förmåga att tåla underskott och kommunens kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En god soliditetsnivå anses vara 70 %. Om soliditetsgraden är 50 % eller mindre innebär det i den kommunala ekonomin att skuldbördan är mycket stor. Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott ) / Driftsinkomster Nyckeltalet anger, hur stor del av inkomsterna för verksamheten som skulle behövas till återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre värde nyckeltalet har, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom internt tillförda medel. Lånestock = Främmande kapital (Erhållna förskott + Leverantörsskulder + Resultatregleringar + Övriga skulder) Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Lånestock/invånare Lånestocken mätt i euro per invånare räknas ut genom att dividera lånestocken i slutet av året med antalet invånare. 1.5 Totala inkomster och utgifter De totala inkomsterna och utgifterna beräknas på basis av resultaträkningen och finansieringsanalysen, som innehåller enbart externa inkomster, utgifter och finanstransaktioner och där affärsverken och balansenheterna har sammanställts. Kalkylen över totala inkomster och utgifter beskriver de finansiella källorna och hur pengarna använts. INKOMSTER UTGIFTER Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -543 Statsandelar Räntekostnader Ränteintäkter 309 Övriga finansiella kostnader 6 Övriga finansiella intäkter Extraordinära kostnader 0 Extraordinära intäkter 0 Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Försäljningsvinster bland best. aktiva Ändring i avsättningar 74 Försäljningsförluster bland best. aktiva 0 Investeringar Investeringar Finans.andelar av investeringsutgifter Investeringsutgifter Försäljningsintäkter bland best. aktiva Finansiell verksamhet Finansiell verksamhet Minskning av utlåningen 24 Ökning av utlåningen 0 Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån 0 Minskning av kortfristiga lån 0 Ökning av eget kapital 0 Minskning av eget kapital 0 Inkomster sammanlagt Utgifter sammanlagt Avstämning: Totala inkomster - Totala utgifter = Övriga förändringar av likviditeten - Ändringar av likvida medel =

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4

Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4 BOKSLUT 2013 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse... 4 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi... 4 1.1.1 Stadsdirektörens översikt... 4 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den...

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4

Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4 BOKSLUT 2014 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse... 4 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi... 4 1.1.1 Stadsdirektörens översikt... 4 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den...

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK

FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2011 Omsättning 234,9 miljoner euro (228,9 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 21,4 miljoner euro (24,3 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 13,1 miljoner euro

Läs mer

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)

Föreningen - Asteri malliyritys (fö04) BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2008 Tillfredsställande resultat under stark omvärldspåverkan Omsättning 221,6 miljoner euro (181,3 milj. euro föregående år) Affärsverksamhetens kassaflöde 22,1 miljoner

Läs mer

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING

Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010

SIBBO KOMMUN. Bokslut 2010 SIBBO KOMMUN Bokslut 2010 BALANSBOK 2010 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT...1 1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning...2 1.2 Den

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Till kommunfullmäktige i Lappträsk

Till kommunfullmäktige i Lappträsk Lappträsk kommun Utvärderingsberättelse för år 2012 1 (9) Till kommunfullmäktige i Lappträsk REVISIONSNÄMNDENS I LAPPTRÄSK UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 1. s verksamhet skall i enlighet med 71 i kommunallagen

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 1/8 Nyckeltal för 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 % Omsättning, milj.euro 431,5 384,9 12,1 1 550,6 Rörelsevinst, milj.euro 45,9 37,6 22,1 89,0 Rörelsemarginal,% 10,6 9,8 5,7 Vinst före skatt 48,2

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)

Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) 1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2012 Omsättning 240,3 miljoner euro (234,8 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 19,7 miljoner euro (21,2 milj. euro) Räkenskapsperiodens vinst 7,8 miljoner euro

Läs mer

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013

BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Neptunigatan 23 22100 MARIEHAMN FO nummer: 0842491-6 BALANSBOK 01.01.2013 31.12.2013 Uppgjord av: Ålands Företagsbyrå Ab, auktoriserad redovisningsbyrå Nygatan 9, 22100 Mariehamn, tel 018-29044 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli

Aktiebolag Ab - Asteri kirjanpidon tulostusmalli BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga Kundfordringar Beräknade skattefordringar Övriga

Läs mer

telefonandelslaget LPO:s balansbok 2014

telefonandelslaget LPO:s balansbok 2014 telefonandelslaget LPO:s balansbok Vi publicerar balansboken endast i elektronisk form. Balansboken kan läsas på adressen www.lponet.fi. På begäran fås pappersutskrift på balansboken: asiakaspalvelu@lponet.fi

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

- grupplivförsäkringen, i medeltal 0,081 % - olycksfallsförsäkringspremien, i medeltal 0,6-0,9 %

- grupplivförsäkringen, i medeltal 0,081 % - olycksfallsförsäkringspremien, i medeltal 0,6-0,9 % 9.1.2004 Nr 2/2004 1 (5) Innehåll: 1. Församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas socialskyddsavgifter och pensionsförsäkringspremier år 2004 2. Tröskelvärden för offentlig upphandling från och med

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 112,5 105,4 108,3 Goodwill 737,7 649,9 685,4 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ)

Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ) Sida 1 av 11 Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ) Helåret 2009 Koncernens nettoomsättning ökade med ca 6% och uppgick till 4454 (4196) tkr. Koncernens resultat efter skatt uppgick till -926

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9)

Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9) Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9) ÖVERGÅNG TILL RAPPORTERING ENLIGT IFRS Viking Line koncernen övergår vid bokslutet för räkenskapsåret 2005/2006 från finländsk bokslutspraxis (Finnish

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN

SIUNTION KUNTA SJUNDEÅ KOMMUN PRESSMEDDELANDE: 24.3.2014 Till pressen Får publiceras kl. 10:00 PRESSMEDDELANDE: SJUNDEÅ KOMMUNS BOKSLUT 2013 Allmänt Räkenskapsperiodens resultat i Sjundeå för år 2013 visar ett överskott på 504 708,35

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT

698/2014 15. Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 698/2014 15 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Ränteintäkter Nettointäkter från leasingverksamhet Räntekostnader RÄNTENETTO Intäkter från egetkapitalinstrument Företag inom samma koncern Ägarintresseföretag

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer