Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4

Transkript

1 BOKSLUT 2011

2 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och förändringar i den Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Stadens personal Bedömning av de största riskerna Miljöfaktorer Hur den interna kontrollen ordnats Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Finansiell ställning och ändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernstyrning Väsentliga händelser som gäller koncernen Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Koncernbokslut och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfall Driftsbudgetens utfall Driftsbudgeten totalt Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Räddningsverket i Östra Nyland Utfallet för affärsverkens ekonomiska mål Utfallet för kommunkoncernens ekonomiska mål Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balans Koncernbalansräkning Koncernens finansieringskalkyl

3 3.6 Koncernbalans Noter till bokslutet Noter om upprättande av bokslutet Noter om upprättande av stadens bokslut Noter om upprättande av koncernbokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen Särredovisade bokslut Balansenhet Räddningsverket i Östra Nyland Affärsverket Borgå vatten Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa Affärsverket Borgå lokalservice Sammanställning av särredovisade bokslut i stadens bokslut Handlingar som bekräftar bokslutet Underskrifter och bokslutsanteckningar

4 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Det centrala målet i Borgå stads strategi är att avbryta den oroväckande skuldsättningen, så att välfärdstjänsterna för stadens invånare kan tryggas också i framtiden. Man lyckades uppnå detta mål år Skulderna minskade tydligt jämfört med året förut och stadens bokslut uppvisade överskott andra året i rad. Ur tjänstemannaledningens synvinkel har stadens organisation lyckats med sina centrala mål också med tanke på verksamheten. Resultatet för både verksamheten och ekonomin är bättre än man realistiskt kunde vänta sig då man gjorde upp budgeten. En central bidragande faktor till detta är att det allmänna ekonomiska läget inte har avspeglat sig negativt i stadens ekonomi trots många osäkerhetsfaktorer. Då det gäller verksamheten präglades året speciellt av att man införde den nya organisationsmodellen. Både inom förtroende- och tjänstemannaorganisationen har man arbetat för att utveckla systemet för ledarskap och beslutsfattande samt förvaltningen. Efter det första verksamhetsåret verkar det som om förändringen har varit lyckad trots utmaningarna. Det är ändå nödvändigt att fortlöpande kunna granska organisationens verksamhet och effektivitet och att vid behov göra behövliga ändringar i arbetssätten. En speciell utmaning är fortfarande att utveckla koncernstyrningen och -ledarskapet samt koncernstrukturen. Verksamhetskostnaderna för driftsekonomin uppgick till 300,6 miljoner euro. De totala utgifterna var cirka 8 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten. Ändå var till exempel personalkostnaderna 1,8 miljoner euro lägre än budgeterat. Inbesparingar uppstod speciellt i pensionskostnader och andra personalutgifter. Löner och arvoden överskred budgeten med 0,4 miljoner euro. Man måste samtidigt konstatera att stadens anställda har lyckats möta kommuninvånarnas servicebehov bra med begränsade resurser. Personalens goda yrkesskicklighet förtjänar uppskattning och märks speciellt i enkäter om kundtillfredsställelse. Staden använde nästan 8 miljoner euro mer än budgeterat för köp av tjänster. En central orsak är att kostnaderna för specialsjukvården fortsatte att öka också under 2011 och överskred budgeten med cirka 2,4 miljoner euro. Stadens övriga verksamhetskostnader överskred budgeten med 1,4 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna uppgick till sammanlagt 84,3 miljoner euro, vilket är 6,3 miljoner mer än i den godkända budgeten. Inkomsterna från försäljning och avgifter uppgick till cirka 1,7 miljoner euro och stöd och bidrag redovisades cirka 1,3 miljoner mer än beräknat. Övriga verksamhetsintäkter, varav inkomster från försäljning av egendom är en betydande del, uppgick till 3,2 miljoner mer än budgeterat. Stadens skatteinkomster var sammanlagt 195,1 miljoner euro. Det är 5,1 miljoner euro mera än i budgeten, och ökningen jämfört med året förut var 3,4 procent. Intäkterna från kommunalskatt var 167,2 miljoner euro, vilket var 7,5 miljoner mera än beräknat. Inkomsterna från samfundsskatten, som hade minskat tre år i följd, minskade inte längre år Inkomsterna från samfundsskatt uppgick till 16,5 miljoner euro, vilket är 0,3 miljoner mera än året förut. Också fastighetsskatterna var en aning högre än budgeterat, cirka 11,4 miljoner euro. Staden fick statsandelar för 49,6 miljoner euro, vilket var 0,6 miljoner euro mer än budgeterat. Man bör också beakta att på basis av det utjämningssystem som tillämpas på kommunernas statsandelar betalade Borgå av sina skatteintäkter sammanlagt 13,4 miljoner euro i utjämning till andra kommuner. Skatteinkomstutjämningen motsvarar cirka 1,5 procentenheter av inkomsterna från kommunalskatten. Ränteutgifterna för stadens lån var måttliga, sammanlagt 3,7 miljoner euro, eftersom räntenivån fortfarande var låg. Stadens skulder minskade märkbart, ungefär 15,5 miljoner euro, under verksamhetsåret. Staden lyfte nya lån på 10 miljoner euro och amorterade sina gamla lån med 25,5 miljoner euro. Vid slutet av året var stadens lånestock 134,6 miljoner euro, sammanlagt 2723 euro per invånare. Detta är fortfarande över 700 euro mera än i kommunerna i Finland i medeltal. Hela stadskoncernens lånestock var 272,3 miljoner euro, vilket är euro per invånare. Koncernens lånebelopp minskade med 3,9 miljoner euro från året innan. Räkenskapsperiodens resultat visar ett överskott på 6,8 miljoner euro, och efter bokslutsreserveringar och fondöverföringar är överskottet 3,2 miljoner euro. Stadens årsbidrag utan affärsverken är 27,5 miljoner euro och 31,5 milj. euro då affärsverken räknas med. Till investeringar användes 19,1 miljoner euro och då affärsverken räknas med, 23 miljoner euro. Nettoinvesteringarna uppgick till 21,1 miljoner euro. Som en del av helhetsbedömningen av stadens ekonomi ändrades avskrivningsplanen betydligt från början av verksamhetsåret och den ökades med ungefär 8 miljoner euro i förhållande till föregående nivå. Efter ändringen motsvarar avskrivningsplanen bättre det egentliga slitaget på egendomen och nödvändiga ersättningsinvesteringar. Enligt stadens strategi bör nettoinvesteringarna i sin helhet vara högst 15 miljoner euro per år. Stadens nettoinvesteringar utan affärsverken var 16,9 miljoner euro. Summan överstiger målet i strategin. Överskridningen beror på enskilda projekt som fullmäktige beslutat om, investeringar som inte blivit klara och som flyttats fram från året förut, och på att investeringarna 4

5 under räkenskapsperioden framskridit i snabb takt. De största investeringsprojekten var totalrenoveringarna av Linnajoen koulu och Kvarnbackens skola, byggandet av Hamarin koulu, Mannerheimgatans broreparation, vägbygget till Sköldvik och byggarbetena på västra och östra åstranden. Det som är värt att notera på allmän nivå är att man uppnådde det strategiska målet att minska driftsutgifterna. Målet för 2011 var att minska driftsutgifterna med 7 miljoner euro från nivån år Då man i bokslutet för 2010 korrigerar inverkan av bildningen av affärsverket Borgå lokalservice, och i utgifterna för 2011 beaktar ändringen i driftskostnaderna för kommunalekonomin enligt prisindexet för den offentliga ekonomin, minskade de indexjusterade driftsutgifterna med 7,2 miljoner euro jämfört med Med tanke på stadens utveckling på lång sikt är det väsentligt att bokslutet för 2011 uppvisar ett överskott som liksom året förut gör det möjligt att främja stadens mål för tillväxt och markanskaffning genom att överföra 3 miljoner euro till markanskaffningsfonden. Vid skiftet mellan fullmäktigeperioderna är det möjligt för staden att se över den gällande strategin och speciellt de centrala utgångspunkterna för stadens nya strategi som man kommer att besluta om i början av nästa fullmäktigeperiod. På den nya strategin kommer väsentligt att inverka det som under 2011 skrivits in i regeringsprogrammet om kommunreformen samt bedömningar som gäller utvecklingen för stadens allmänna ekonomiska situation. En betydande utmaning är också de riksomfattande processerna för att förnya sättet att ordna och finansiera social- och hälsovården samt genomförandet av dem i regionerna. Jukka-Pekka Ujula stadsdirektör 5

6 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den Den politiska organisationen Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Stadsstyrelsen Koncernbolagen och -samfunden Direktionerna för affärsverken: Borgå lokalservice Borgå vatten Kungsvägens arbetshälsa Social- och hälsovårdsnämnden Hälsoskyddssektionen Socialsektionen Bildningsnämnden Finskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Stadsutvecklingsnämnden Sektionen för enskilda vägar Byggnads- och miljönämnden Regionala räddningsnämnden Tjänstemannaorganisationen 6

7 Stadsfullmäktige, 51 ledamöter. Stadsfullmäktiges ordförande Stadsfullmäktiges 1 vice ordförande Stadsfullmäktiges 2 vice ordförande Mikaela Nylander (SFP) Matti Valasti (SDP) Markku Välimäki (SAML) Det politiska styrkeförhållandet i stadsfullmäktige : Svenska folkpartiet i Finland r.p. 16 Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 14 Samlingspartiet r.p. 9 Gröna förbundet r.p. 5 Sannfinländarna r.p. 4 Centern i Finland r.p. 2 Vänsterförbundet 1 Stadsstyrelsen, 13 ledamöter Stadsstyrelsens ordförande Kaj Bärlund (SDP) (ersättare Riitta Ahola) Stadsstyrelsens 1 vice ordförande Stig Bäcklund (RKP) (ersättare Bo-Johan Johansson) Stadsstyrelsen 2 vice ordförande Jarmo Grönman (SAML) (ersättare Juha Muhonen) Stadsstyrelsens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare SFP Bernhard Edgren Rainer Busk Anders Rosengren Janette Englund Bodil Lund Kristel Pynnönen Christel Raunio Susanne Ahlqvist SDP Jaakko Jalonen Tapani Eskola Marianne Korpi Tom Ingelin Torolf Bergström Eila Kohonen SAML Marja Järvinen Marja-Leena Talvitie De gröna Leila Nurmilaakso Åsa Nystedt SAF Pirkko Ruohonen-Lerner Juha Elo (obunden) Stadsdirektören var föredragande i stadsstyrelsen. Ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen: Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula Biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz förvaltningsdirektör Outi Lehmijoki Finansdirektör Raija Vaniala Personaldirektör Anu Kalliosaari lokalitetsdirektör Börje Boström Revisionsnämnden, 9 ledamöter. Revisionsnämndens ordförande Teemu Tenhonen (SDP) (ersättare Jussi Sairanen) Revisionsnämndens vice ordförande Jari Oksanen (Gröna) (ersättare Annukka Laaksonen) Revisionsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Simon Ådahl Hans Högström Maria Paavola Hans-Ole Carlsen Eivor Karlsson Anja Laitimo-Strengell Arto Lahti Paula Seppälä Annamari Pitkänen Sari Gustafsson Pontus Palmqvist Tapio Patrakka Susan Öhman Joni Hägg Yrkesrevisionen utförs av Oy Audiator Ab. Ansvarigrevisor Övriga revisorer Ilpo Malinen, OFR Dan Lindroos, OFR Marja-Liisa Ylitalo, OFR, CIA, Riitta Havanka OFR Juhani Liski, OFR 7

8 Stadsutvecklingsnämnden, 11 ledamöter Stadsutvecklingsnämndens ordförande Janette Englund (SFP) (ersättare Anne Sjöström) Stadsutvecklingsnämndens vice ordförande Timo Muhonen (SDP) (ersättare Matti Haapakoski) Stadsutvecklingsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Marie Allen Susanne Ahlqvist Bo-Johan Johansson Johan Sandberg Veijo Vilppula Mauri Leiramo Riitta Ahola Anna-Mari Pitkänen Leena Kinnunen Mirja Suhonen Harri Kari Vesa Koskivuo Hilkka Knuuttila Kirsti Sund Lauri Rissanen Åsa Nystedt Juha Elo Hannu Martikainen Byggnads- och miljönämnden, 11 ledamöter Byggnads- och miljönämndens ordförande Jyrki Timonen (SDP) (ersättare Juha-Pekka Siltala) Byggnads- och miljönämndens vice ordförande Stefan Skog (SFP) (ersättare Timo Rajakaltio) Byggnads- och miljönämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Elisabeth Svaetichin Jessica Bremer Anne Sjöström Anne Grönqvist Olof Blomqvist Stefan Sveholm Mirja Suhonen Leena Kinnunen Kalevi Pellinen Sakari Pellinen Eero Henttala Jari Ilkka Annamari Heikinheimo Hilu Kangas-Ranta Kaisa Leka Emmi Valve Vesa Miettinen Sauli Muhonen Social- och hälsovårdsnämnden ledamot Christer Björkstrand, ordf. Mats Blomqvist, vice ordf. Tapani Eskola Johan Sandberg Eila Kohonen Susanne Ahlqvist Marcus Roos Anni Himanka Hilkka Piipponen Lotta Hällström Veijo Eskelinen Social- och hälsovårdsdirektör Chefer för uppgiftsområdena: Direktör för social- och hälsovårdssektorn Hälsotjänster Äldre- och handikapptjänster Social- och hälsotjänster Bildningsnämnden ledamot Ulf Backman, ordf. Juha Jokinen, vice ordf. Paavo Östberg Karl af Hällström Raija Tölkkö Kristel Pynnönen Outi Lankia Kasperi Laine Silja Collanus Janne Ekman Kaija-Riitta Iivonen ersättare Dennis Odell Carl-Gustaf Aminoff Markku Aaltovirta Bastret Dushi Heli Heiskanen Anne Grönqvist Petri Peltonen Carola Ekroth Taina Kjällman Leila Nurmilaakso Hannu Martikainen Pia Nurme Pia Nurme Lars Rosenberg Marlit Backman Maria Andersson ersättare Tobias Karlsson Jorma Kiljunen Dan Stenbäck Mats Fontell Anna Granfelt Ann Sandelin Marja Nurme Veikko Häkkinen Tuula Martin Jouni Susi Laura Heiman 8

9 bildningsdirektör Chefer för uppgiftsområdena Direktör för bildningssektorn finskspråkiga utbildningstjänster svenskspråkiga utbildningstjänster tjänster inom småbarnsfostran Kultur- och fritidstjänster Hilding Mattsson Hilding Mattsson Jari Kettunen Rikard Lindström Leila Nyberg Jari Kettunen Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland kommun ledamot ersättare Borgå Stig Bäcklund, ordf. Susanne Ahlqvist Lappträsk Marketta Takkala, vice ordf. Hannu Fabritius Askola Sanna Kurki Risto Mattila Lovisa Camilla Antas Pauli Kopiloff Mörskom Sten Lindgren Hannele Käenaho-Virtala Borgå Matti Haapakoski Juha Westerlund Pukkila Jussi Simolinna Satu Suniharju Sibbo Inger Sjöholm Monika Zakowski Räddningsdirektör Olavi Liljemark Direktionen för affärsverket Borgå vatten ledamot ersättare Juha Muhonen, ordf. Jorma Salopelto Hans Högström, vice ordf. Anja Laitimo-Strengell Anita Spring Sirpa Hopeamaa Marja Nurme Keijo Vilppula Mikael Stjernberg Mauri Rasinkoski Verkställande direktör Karl-Gustav Björkell Direktionen för affärsverket Kungsvägens arbetshälsa kommun ledamot ersättare Borgå Marja-Leena Talvitie, ordf. Kirsti Nuotio Borgå Matti Nuutti, viceordf. Jaakko Jalonen Borgå Gunilla Backman Rainer Busk Sibbo Anna Hyrske Ari Oksanen Sibbo Bengt Wiik Camilla Weckström Verkställande direktör Eija Orpana (-15.4), Piia Väntsi ( ), Carita Schröder (1.9-) Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice ledamot ersättare Minnamaija Mattila, ordf. Juha Muhonen Lars Schmidt, vice ordf. Elisabeth Svaetichin Catharina von Schoultz Annette Forsblom Tom Ingelin Marko Stade Marja-Leena Virta Åsa Nystedt Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen 9

10 1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Allmän ekonomisk utveckling Betydande faktorer som påverkade den allmänna ekonomiska utvecklingen år 2011 var den ekonomiska krisen i Grekland, de mångtaliga krishanteringsmöten i euroområdet samt den sänkande kreditvärderingen i västländerna. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen under den första hälften av året blev sämre vid månadsskiftet juli-augusti då EU:s Greklandspaket började kollapsa. Utsikter för 2012 fördystras fortfarande av många faktorerer. Europa befinner sig sannolikt i recession och den ekonomiska tillväxten blir långsammare också i Asien samt i stora delar av de utvecklande marknaderna. Skuldkrisen i euroområdet har inte lättat och sparåtgärderna i den offentliga ekonomin gör tillväxten långsammare. I början av 2012 höll aktiemarknaderna ändå att gå uppåt. Volymen av bruttonationalprodukten ökade med 2,9 procent år Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter var bruttonationalprodukten 192 miljarder euro senaste år. Tillväxten av produktionen fördröjdes i slutet av året och var under det sista kvartalet endast 0,1 procent. Nationalinkomsten som beskriver inkomster i samhällsekonomin ökade realt med 1,4 procent. Volymen i den privata konsumtionen ökade med 3,3 procent och den offentliga konsumtionen med 0,8 procent. Investeringarna ökade med 4,6 procent. Importvolymen ökade 0,1 procent men exportvolymen minskade med 0,8 procent. Den genomsnittliga ökningen av inkomstnivån år 2011 jämfört med året innan var enligt förhandsuppgifter 2,7 procent men realinkomsterna sjönk med 0,6 procent. Löntagarnas nominella inkomster ökade från oktober december 2010 till respektive tidpunkt år 2011 på den privata sektorn med 3,2 procent, hos staten med 2,6 procent och hos kommunerna med 2,5 procent. Lönesumman i hela ekonomin var enligt förhandsuppgift i oktober december 3,8 procent större än under respektive tidsperiod året innan. Den genomsnittliga förändringen i konsumentpriserna under året, dvs. inflationen var 3,4 procent år År 2010 var inflationen i genomsnitt 1,2 procent. I början av året var inflationen cirka 4 procent, men den minskade i december till 2,9 procent. Inflationen bromsades upp först och främst av att prisökningen av bränslen utjämnades. I december 2011 hade byggkostnaderna ökat med 2,7 procent jämfört med december Arbetskostnaderna inom byggandet ökade med 2,1 procent. Konsumenternas förtroendeindikator steg lite i januari. Poängtalet i förtroendeindikatorn var i januari 3,4 medan det i december var 0,4. I januari 2011 hade förtroendeindikatorn värdet 16,6. Indikatorns långtidsmedeltal är 13,0. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning gick arbetslösheten nedåt. År 2011 var årsgenomsnittet i arbetslöshetsgraden 7,8 procent medan det år 2010 var 8,4 procent. Även sysselsättningen blev lite bättre. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade skulden av Finlands offentliga samfund under år 2011 med 6 miljarder euro till 93 miljarder euro. Skuldförhållandet till bruttonationalprodukten förblev nästan detsamma, ökningen var bara 0,2 procentenheter jämfört med året innan. De offentliga samfundens underskott i förhållande till bruttonationalprodukten minskade till 0,5 procent. Det offentliga underskottet och den offentliga skulden förblev under de referensvärden som anges i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Skattegraden var 42,9 procent år Skattegraden beskriver förhållandet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter till bruttonationalprodukten. Skattegraden steg med 0,6 procentenheter från året innan. Inflödet av skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter ökade med 8,2 procent år Bokslutsprognoser för kommunerna i Fasta Finland Enligt de uppskattningsvisa uppgifter om bokslut som Statistikcentralen har samlat ökade kommunernas verksamhetsutgifter klart mer än verksamhetsinkomster och kommunernas verksamhetsbidrag försvagades från föregående året med 5,2 procent. Skatteintäkterna ökade med 3,9 procent jämfört med föregående året. Ökningen av skatteintäkterna och statsandelar täckte ändå inte de försvagade verksamhetsbidragen, vilket syns som nedåtgående årsbidrag i kommunerna. Årsbidraget räknat per invånare i kommunerna var 390 euro. Under det föregående året var siffran 461 euro. Sammanlagt 22 kommuner och 25 samkommuner bedömer att verksamhets- och finansieringsinkomster inte räcker till verksamhets- och finansieringsutgifterna utan årsbidraget förblir negativt. Årsbidraget täckte 120 procent av kommunernas och samkommunernas avskrivningar. Årsbidraget kunde täcka bara 63 procent av investeringar. Kommunerna uppskattade att de år 2011 hade använt knappt 3,5 miljarder euro till investeringar, vilket är 7,8 procent mindre än året innan. En femtedel av kommunernas och samkommunernas investeringar kunde finansieras med försäljning av investeringsvaror och finansieringsandelar som hade erhållits för investeringsutgifter. Kommunernas och samkommunernas sammanräknade lånebestånd var i slutet av år 2011 knappt 13,8 miljarder euro, dvs. 961 miljoner euro mer än ett år tidigare. Lånestockens medelvärde räknat per invånare i Fasta Finlands kommuner var euro, medan värdet var euro under det föregående året. 10

11 Utvecklingen i Östra Nylands ekonomiska region Enligt förhandsuppgifter var invånarantalet i Östra Nylands kommuner i slutet av Befolkningen i området ökade med 322 personer på ett år, dvs. 0,3 procent. Invånarantalet i Borgånejdens kommuner var och i Lovisatrakten Befolkningstillväxten koncentrerades helt och hållet till kommunerna i Borgånejden. Invånarantalet i Borgå stad var Borgås andel av hela befolkningen i östranyland är cirka 52 procent. Invånarantalet i Borgå ökade med 73 personer, dvs. 0,15 procent. Ökningen i invånarantalet beror på födelseöverskott och nettoinvandring. Arbetslöshetsgraden i Borgå ekonomiska region var 7,9 procent i slutet av år 2011 och arbetslöshetsgraden i Lovisa ekonomiska region var 9,5 procent. I Borgå fanns det vis årsskiftet personer utan arbete och arbetslöshetsgraden var 8 procent. Antalet arbetslösa sjönk med 87 personer under året. Utveckling av Borgå stads verksamhet och ekonomi Borgå stads ekonomiska situation blev stramare eftersom samfundsskatteinkomsterna rasade från början av år De rasande samfundsskatterna blev konkreta först under de följande årenefter att den färdiga beskattningen hade beaktats i slutredovisningar av skatterna. År 2009 var ett egentligt depressionsår då bruttonationalprodukten minskade med 8,2 procent. Då sjönk stadens skatteintäkter som helhet från det föregående året. I början av 2009 började staden genomföra ett program för balansering av ekonomin, genom vilket man kunde minska drifts- och investeringsutgifterna. Stadsfullmäktige godkände 2010 stadens strategi Det strategiska målet var att med hjälp av en realistisk tidtabell snabbt åstadkomma balans i ekonomin. Enligt strategin är stadens viktigaste mål att få den ökande skuldsättningen att stanna av och skuldspiralen att vända nedåt. Genomförandet och uppföljningen av strategin i detalj sker i samband med budgetprocesserna dessa år. De ekonomiska målen i strategin har anpassats till balanseringen av budgeten 2011 och ekonomiplanen Stadens största problem är den stora skuldbördan, som enligt den godkända strategin har minskat. Skuldbördan är i första hand en följd av höga driftsutgifter, men också stora investeringar. Överskottet av de internt tillförda medlen, dvs. årsbidragets tillräcklighet för den egna anskaffningsutgiften för investeringar har årligen varit negativ ända till år Överskottet av de internt tillförda medlen har under år 2010 och 2011 kunnat minskas. Överskottet av de internt tillförda medlen under år5en är sammanlagt 104 miljoner euro. Resultaten för 2010 och 2011 är positiva signaler för att de vidtagna åtgärderna har lyckats. Skuldsättningen av staden kunde stoppas år 2010 och skuldemängden kunde sänkas med 15 miljoner euro år Den positiva utvecklingen har vid sidan av strukturella ändringar förutsatt att iden allmänna ekonomiska situationen har blivit bättre. Skuldemängden har ändå inte gått tillbaka till den nivå som rådde före recessionen. Tillväxten av Finlands ekonomi har åter blivit långsammare under år Helhetsproduktionen är fortfarande klart mindre än före recessionen och 2008 års produktionsnivå kommer inte att nås före år Finlands Bank förutser att helhetsproduktionen ökar med 0,4 procent år På grund av den långsammare ekonomiska tillväxten finns det en risk för att underskottet och skulden i statsfinanserna och hela offentliga ekonomin överstiger den nivå om vilken man kom överens i regeringsprogrammet. I statens budget för 2012 minskades kommunernas statsandelar med 631 miljoner euro. I Borgå var nedskärningen av statsandelar nästan 6 miljoner euro. Utvecklingen som gäller skuldsättningen i statsfinanserna och ökade underskott torde åter innebära nya nedskärningar i statsandelar år 2013 och därefter Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Stadens nya förtroendemanna - och tjänsteinnehavarorganisation trädde i kraft Målet för reformarbetet har varit att strömlinjeforma den nuvarande politiska organisationen, effektivera ledningen, delegera ärendena till den rätta beslutsnivån och att föra beslutsprocessen så nära kunden eller den som beslutet berör som möjligt. Fullmäktiges strategiska roll stärktes och nämndernas roll som sakkunniga utnyttjades. Affärsverket Borgå lokalservice inledde sin verksamhet Till affärsverket har överförts fastighetsskötsel och -underhåll och städtjänster från lokalcentralen och från social- och hälsovårdssektorn. Från den allmänna förvaltningen har kostservicen överförts. Ca 300 anställda har flyttat till lokalservice från allmänna förvaltningen och teknik- och miljösektorn. 11 Till koncernförvaltningen har man koncentrerat den strategiska ledningen och planeringen av stadens ekonomi och förvaltning, förvaltningstjänsterna och samhällsplanering och -utveckling. Koncernledningen består av stadsdirektören, förvaltnings-, finansierings-, och personalledningen och koncernens ägarpolitik. Förvaltningstjänsterna, såsom bokföring, betalningsrörelse, löneförvaltning och kontorstjänster har samlats under den nya centralen för förvaltningstjänster. Servicekontorets verksamhet och verksamhetslokaler planerades. Verksamheten startade i början av 2012 som ett utvidgat infoställe. När verksamhetslokalerna blir färdiga börjar servicekontoret sin egentliga verksamhet. Porvoon terveydenhuolto-oppilaitos fusionerades med Oy Porvoon kauppaoppilaitos Borgå handelsläroverk Ab

12 Samkommunen Östra Nylands förbund upplöstes Kommuner som hörde till Östra Nylands förbund förenades genom statsrådets beslut med Nylands förbund fr.o.m. samma tidpunkt. Åldersstrukturen hos stadens befolkning är balanserad. Befolkningstillväxten grundar sig på födelseöverskott och nettoinvandring. Enligt Statistikcentralens prognos kommer antalet invånare i arbetsför ålder att vara oförändrat fram till år 2030, medan antalet äldre nästan fördubblas. Utgående från prognosen kan man bedöma att redan i en nära framtid kommer den åldrande befolkningens behov av i synnerhet stadens social- och hälsovårdstjänster att öka. Om man ska kunna möta servicebehoven utgående från de nuvarande möjligheterna till finansiering, förutsätts också framdeles att verksamheterna effektiveras och strukturerna förnyas. En arbetsgrupp för kommunalförvaltningens struktur som har tillsatts av finansministeriet offentliggjorde sin utredning i februari Arbetsgruppen uppgift var att för vart och ett område utarbeta en utredning om en livskraftig kommun- och servicestruktur. Målet var en struktur som tryggar en tillräcklig arbetsför befolkning samt tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser så att tjänster kan ordnas. I Borgå stads strategi konstateras det att stadens service, förvaltning och handlingssätt ändras permanent för att öka ekonomisk produktivitet. I fortsättningen koncentrerar staden sig på den definierade basservicen och fastställer dess nivå på nytt. Beskrivning av nivån förutsätter att arbetsprocessernas nuläge beskrivs. Detta är även i strategin ett mål för Avsikten är att handlingsmodellerna och centrala processer på verksamhets- och uppgiftsområdena beskrivs och att de relateras till stadens kärnverksamhet. Arbetsenheterna i Borgå stad har börjat beskriva de centrala arbetsprocesserna som ett led i utvecklingen av verksamheten. I den första fasen beskrivs verksamhetsmodellerna och de centrala processerna sådana som de är i nuläget. Processerna har aktivt beskrivits sedan sommaren På alla sektorer finns en processgrupp och en ansvarsperson. I slutet av året har man beskrivit cirka 50 processer. Möten där man dokumenterar processer har varit cirka 80 till antalet Stadens personal Ett bindande budgetmål 2011 är att personalstyrkan enligt personalplanen ska minska med 150 årsverken. Personalstyrkan har angetts som antalet anställningsförhållanden och den innehåller även deltidsanställningar och bl.a. anställningsförhållanden av de anställda som är på långa tjänste- och arbetsledigheter. I slutet av december var antalet ordinarie anställningsförhållanden 358 färre än Minskningen beror till stor del på organisationsändringen, där Affärsverket Borgå lokalservice avknoppades till en separat enhet Till det nya affärsverket övergick 306,5 ordinarieanställda och 10 visstidsanställda. När man i siffrorna beaktar personalen som övergått till Affärsverket Borgå lokalservicehar antalet fasta anställningsförhållanden minskat på stadens uppgiftsområden med 51,5 personer. Sammanlagt har antalet fastanställda - vid affärsverket och stadens uppgiftsområden minskat med 85, vilket motsvarar stadens strategiska linjer. Befriade från sina egna arbetsuppgifter var 110 personer, vilket är 13 färre än i slutet av år Visstidsanställningarnas antal var 837 dvs. 20 mer än När man beaktar de visstidsanställda som gått över till Affärsverket Borgå lokalservice, har antalet anställningsförhållanden för viss tid ökat med 30 personer. Antalet kortvariga (under 13 dagar) anställningsförhållanden var 22, vilket är 21 färre än Antalet anställningsförhållanden för viss tid påverkas bl.a. av långa arbets- och tjänsteledigheter. Utfallet för personalutgifter var 100,4 %, vilket kan ansesvara bra eftersom bedömningen av påverkningar av personalnedskärningarmåste göras på basis av osäkra uppgifternär budgeten upprättades. 12

13 SEKTOR Antalet anställda Löner och arvoden, miljoner ändring, % ändring, % Allmän förvaltning ,0 Koncernförvaltning 256 9,6 Teknik- och miljösektorn ,2 Social- och hälsovårdssektorn ,5 % 33,0 31,3 5,4 % Bildningssektorn ,0 % 49,2 48,7 1,0 % Räddningsverket i Östra Nyland ,0 % 5,6 5,3 5,7 % Borgå vatten ,4 % 1,6 1,5 6,7 % Kungsvägens arbetshälsa 23 21,5 7,0 % 0,8 0,8 0,0 % Borgå lokalservice 312 7,6 TOTALT ,50-1,5 % 107,4 103,8 3,5 % Bedömning av de största riskerna Den största risken för staden är skuldsättningen. Stadens lån kunde minskas med 15 miljoner euro år 2011, men lånemängden per invånare är fortfarande cirka 700 euro större än i kommunerna i genomsnitt. Det viktigaste målet i stadens strategi är att stadens skuldmängd minskas. I slutet av 2011 uppgår stadens lån till 134,6 miljoner euro. Stadens lån är i euro eller har omvandlats till euro genom ett valutaväxlingsavtal. Inga valutarisker finns. Lånen är spridda på lån med varierande löptid och med både rörlig och fast ränta. I slutet av året var medelräntan för lånen 2,56 procent. Till följd av de stora lånen är stadens kreditrisk mycket stor. Soliditetsgraden under räkenskapsåret som löpt ut var 46,5 procent (år 2010 var den 43,6 procent). Befolkningen blir allt äldre och försörjningskvoten bland befolkningen försvagas. Detta ökar behovet av social- och hälsotjänster och för att ordna tjänsterna krävs mer resurser. De risker som anknyter till personalen är främst svårigheter med rekryteringar. I rekryteringen av personalgrupper som har hand om basservice, såsom vårdarbeteoch småbarnsfostran har det funnits problem på grund av det lilla antalet sökande. Risker som hör ihop med egendom, verksamhet, ansvarsskyldighet och personalens olycksfall i arbetet är försäkrade. Försäkringsavtalen har konkurrensutsatts år 2009 och avtalet ingicks för fyra år. Störningar under normala förhållanden och exceptionella förhållanden hanteras i huvudsak av den personal som också vanligen bär ledningsansvar. Eventuella nya uppgifter under exceptionella förhållanden ges till den personal som normalt arbetar med liknande uppgifter. Stadsdirektören har tillsatt en ledningsgrupp för except- 13

14 ionella förhållanden. Arbetet på att utveckla beredskapsplaneringen startade i början av 2011 på en utbildning för ledningsgruppen om krisledning i staden. Arbetet med beredskapsplaner fortsätter år Stadens ledningsgrupp har genomfört år 2008 en självbedömning av de strategiska, verksamhetsmässiga och ekonomiska riskerna. Målet om producering av en god stadsmiljö som finns inskriven i stadens strategi har genomförts med allt lägre gränser. Verksamheten som helhet har betraktats med hjälp av beskrivning av processerna Miljöfaktorer Borgå miljöprogram har börjat bli verklighet på bred front. Skyddsplanerna för grundvattenområden blev färdiga. Genom styrning av uppföljningen av luftkvaliteten har man fått bättre kontroll över gatudammsläget i stadscentrum. Stadens avloppsnät har utvidgats enligt den allmänna planen. Borgå miljöskyddsföreskrifter har utarbetats och sänts till förtroendeorganen för behandling. Bestämmelserna om avfallshantering reviderades som samarbete mellan samarbetskommunerna och Östra Nylands Avfallsservice Ab. Uppdatering av bullerkartläggningen, kartläggning av tysta områden ja utarbetande av en bullerbekämpningsplan har skjutits upp till år Bekämpningen av klimatförändringen som har tagits upp som främsta mål i miljöprogrammet har fått förståelse på stadens uppgiftsområden. Man har försökt minska stadens kolspår bl.a. genom att ingå ett energieffektivitetsavtal med arbets- och näringsministeriet. På olika håll i stadens organisation hittar och genomför man hela tiden energisparåtgärder som är små men tillsammans betydande. Till exempel strävan efter pappersfri kommunikation, kopiering på båda sidor är standardinställning och man har i stor utsträckning avstått från periferiskrivare. De flesta energisparåtgärderna är positiva även med tanke på stadens ekonomi. Med tanke på service för kommuninvånarnaoch deras boendetrivsel är ändringarna vanligen minst indirekt positiva. Genomförandet av Skaftkärrs energiplanområde är knutet med stora förväntningar i fråga om ny teknik, nya praxis och energisparande. Nyckeltal Miljövården, myndighetsarbetet, euro Försäljning av bussarnas seriebiljetter som staden sponsrar, st Trafikmängd i Borgå milj. km/år Elförbrukningen för de fastigheter som lokalcentralen förvaltar, kwh / liter oljeförbrukning / / / / Längden på gång- och cykeltrafikleden, km Hur den interna kontrollen ordnats Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att verksamheten är ekonomisk och resultatrik, att den information som besluten bygger på är tillräcklig och tillförlitlig, att lagar, myndighetsanvisningar och organens beslut följs och att egendomen och resurserna tryggas. Stadsstyrelsen godkände anvisningar för den interna kontrollen. Enligt stadens förvaltnings- och verksamhetsstadga (7 8 ) ansvarar stadsstyrelsen, de redovisningsskyldiga förtroendeorganen och tjänsteinnehavarna (sektorernas ledande tjänsteinnehavare, cheferna för uppgiftsområdena och resultatenheterna), för den interna kontrollen och riskhanteringen för den verksamhet som de leder. Som den högsta tjänstemannen ansvarar stadsdirektören för att den interna kontrollen och riskhanteringen genomförs och övervakas. Stadens uppgifter ska med tanke på ekonomin organiseras och skötas så att målen för verksamhet och ekonomi uppnås (förvaltnings- och verksamhetsstadga 26 ). Alla uppgiftsområden och resultatenheter bär ansvar för det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet. De borde därför arbeta enligt sådan praxis som främjar god förvaltningssed och gott ledarskap. Dessutom ska stadens verksamheter och uppgifter ordnas och skötas så att man undviker ekonomiska risker och andra risker. Verksamhetsområdena och affärsverken har gett sina egna redogörelser för hur den interna kontrollen har ordnats och det följande sammandraget har utarbetats av dem. Hur bestämmelser, föreskrifter och beslut följs Verksamhetsområdena och affärsverken har följt lagar och föreskrifter samt stadens stadga och andra interna anvisningar. De ledande tjänstemännen har sett till att besluten och god förvaltningspraxis har iakttagits. Med hjälp av ar- 14

15 bete i ledningsgrupperna, möten med cheferna och regelbundna arbetsplatsmöten har alla arbetsenheter och personalen fått information om de väsentliga föreskrifter och beslut som anknyter till arbetet. Arbetsfördelningen mellan centralen för förvaltningstjänster och koncernledningen som inrättades i början av året har förtydligats genom att utveckla praxis och uppdatera interna anvisningar. Måluppfyllelse, tillsyn av anslagsanvändningen, bedömning av hur kompetent och tillförlitlig utvärderingen av resultaten är Uppfyllelsen av ekonomin och målen har följts regelbundet. Månads- och delårsrapporter har behandlats i stadsstyrelsen, nämnder och affärsverkens direktioner samt internt i olika ledningsgrupper. De verksamhetsmässiga och ekonomiska målen har i huvudsak utfallit enligt planerna. Stadens ekonomiuppföljnings- och bokföringsprogram förnyades under året. Detta försvårade uppföljningen tidvis. Efter ibruktagandeutbildningar och tekniska korrigeringsåtgärder blev situationen åter normal. I slutet av året skaffades det ett tilläggsprogram för effektivisering av rapporteringen och uppföljningen. Inom bildningssektorn upptäcktes det brister i användningen av en kontantkassa. Problemet noterades och handlingssätt ändrades. År 2010 upptäcktes det ett missbruksfall i tömningar och redovisningar av parkeringsautomater. Handlingssätten i tömningen av automater har ändrats och numera är det ett bevakningsföretag som svarar för tömningen av myntskrinen. Dessutom finns det ett övervakningssystem som fungerar i realtid och som kan användas för jämförelse av redovisningar och kvitton. Riskhantering Stadens ledningsgrupp startade år 2011 arbete för utvecklingen av en beredskapsplan. Risker med datasäkerheten kartläggs genom en utredning. I verksamhetsområden och affärsverken har man beaktat farliga arbetskombinationer, vikariearrangemangen i fråga om nyckelpersoner och utvecklat rekrytering av vikarier. Social- och hälsovårdssektorn har kämpat med problemet att få läkar- och vårdpersonal. Problemet har delvis lösts genom att sektorn har tryggt sig till en dyrare köpt tjänst. Det anmärkningsvärda rörläckaget i november visade att affärsverket Borgå vatten har en tillräcklig beredskap att utföra ett krävande renoveringsarbete inom en kort tid. Tillsyn av förvärv, överlåtelse och skötsel av egendom Förvärvsbesluten har fattats i enlighet med lagstiftningen och förvärvsanvisningar sam inom anslagsramen. Under året har det inte framkommit omständigheter som skulle ge upphov att ändra den nuvarande förvärvspraxisen. Inom social- och hälsovårdssektorn har man gjort en kartläggning av mervärdesskatten och förtydligat anvisningarna. För 2008 års beskattning har man sökt en rättelse på euro. Stadens borgensåtagande på 2 miljoner euro för Andelslaget Borgå skärgårds vattentjänstverk år 2007 betecknas fortfarande som kritiskt.. Staden lät år 2010 göra en utredning om andelslagets ekonomiska situation. Andelslaget godkände i mars 2011 de åtgärdsrekommendationer som framlades i utredningen. Senare samma år beslutade andelslaget vid en extra stämma utföra en specialgranskning. Avtal Uppföljningen av avtal har huvudsakligen skötts korrekt och av ansvarspersoner som utnämnts regelbundet. En del av kundavtalen med affärsverket Kungsvägens arbetshälsa har föråldrats. Situationen har korrigerats genom att förbättra uppföljningen och att uppdatera avtal. Det finns risker i anslutning till att det finns avtal som inte är i kraft. Många arbetsenheter tycker att avtalshanteringsprogrammet som används är bristfälligt. I samband med uppdatering har programmet fått bl.a. egenskaper som gör rapporteringen lättare. Utbildning om ibruktagande av de nya egenskaperna arrangeras i mars Intern revision Den interna revisionen har under räkenskapsperioden ordnats av ett utomstående revisionssamfund. Det centrala målet för den interna revisionen under den förflutna räkenskapsperioden var att skapa ett fungerande system för intern kontroll. Anvisningen om den interna kontrollen har setts över i sin helhet. Anvisningen om den interna kontrollen kommer i fortsättningen att preciseras genom verksamhetsområdenas egna anvisningar om intern kontroll. 15

16 1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys I resultatet för räkenskapsperioden 2011 har man sammanställt de affärsverk som hör till stadskoncernen och balansenheten. Från intäkterna och kostnaderna har de interna posterna eliminerats. Statsandelar ökade med 4,3 procent jämfört med åretinnan. År 2011 innehöll statsandelarna inga nedskärningar. Från stadens statsandelar har dragits av 13,4 miljoner euro som skatteinkomstutjämning. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden är 6,8 miljoner euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett överskott på 3,2 miljoner euro. Affärsverkens andel av räkenskapsperiodens resultat och överskott är 0,9 miljoner euro. Driftsinkomsterna ökade under räkenskapsperioden med 0,4 procent från det föregående året. Utgifter inom driftsekonomin ökade med 1,7 procent. Verksamhetsbidraget var -212 miljoner euro, en försvagning med 2,2 procent jämfört med Andelen verksamhetsintäkterna av verksamhetskostnader var nästan på 2010 års nivå. Verksamhetsintäkterna har under båda åren varit exceptionellt höga till följd av försäljningsintäkter av engångsnatur som erhölls av försäljning av egendom. Verksamhetsintäkterna var 195 miljoner euro, vilket är 6,4 miljoner mera än år Skatteintäkterna ökade med 3,4 procent från det föregående året. Den kommunala inkomstskatten ökade med 5,1 miljoner euro och fastighetsskatten med 1,0 miljoner euro och kommunens andel av samfundsskatteintäkter med 0,3 miljoner euro jämfört med året innan. Räntenivån steg under början av året men sjönk under slutet av året. Räntekostnaderna förblev i genomsnitt på samma nivå som föregående år. Finansieringsintäkterna ökade med 0,5 miljoner euro från år Årsbidraget i bokslutet är 4,3 miljoner euro bättre än år Årsbidraget ökade med 16 procent. Det invånarvisa årsbidraget blev 88 euro bättre. Årsbidraget överstiger avskrivningar men årsbidragets andel av avskrivningarna blev svagare eftersom avskrivningsnivån höjdes vid ingången av I bokslutsdispositionerna ingår en transport på 3 miljoner euro till markanskaffningsfonden. Summan motsvarar försäljningsvinster av engångsnatur som erhållits från försäljning av fastigheter och som avviker från det sedvanliga. Stadens avskrivningsplan ändrades så att den bättre motsvarar det egentliga slitaget på egendomen och nödvändiga ersättningsinvesteringar. Efter ändringen ökade avskrivningsnivån cirka med 8 miljoner euro. Trots den höjda avskrivningsnivån är räkenskapsperiodens resultat positivt och efter fondöverföringar är överskottet under räkenskapsperioden 3,2 miljoner euro. RESULTATRÄKNING (Inkl. affärsverken) Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- SKOTT/UNDERSKOTT

17 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter, %: 21,3 % 21,6 % Årsbidrag / Avskrivningar, %: 127,5 % 166,8 % Årsbidrag, / invånare Invånarantal Finansiering av verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var positivt, 10,7 miljoner euro. Till nettoinvesteringar (inkl. affärsverken) användes 21,1 miljoner euro, vilket är 0,6 miljoner mindre än året innan. Inkomstfinansiering av investeringar angiven i procent, dvs. årsbidragets andel av nettoinvesteringarna förbättrades från det föregående året till 149 procent. Även finansieringen av kapitalutgifter med inkomster angiven i procent där utöver investeringar beaktas också amorteringar av lån förbättrades till 68 procent. Värdet som anger låneskötselbidraget var 1,2. Låneskötselbidraget har stigit från de tidigare årens värde som var under ett och som klassificerades som svagt till över ett som kan anses vara tillfredsställande. Den tunga skuldsumman, räntekostnader och amorteringar trycker låneskötselbidraget nedåt. Staden lyfte nya budgetlån för 10 miljoner euro och gamla lån amorterades för 25,5 miljoner euro. Lånen minskade med 15,5 miljoner euro. Stadens likvida medel minskade med 3,4 miljoner euro och likviditeten i kassadagar minskade från 33 dagar till 29 dagar. Man kan anse att stadens likviditet fortfarande är bra. FINANSIERINGSANALYS (Inkl. affärsverken) Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finans.andelar av investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från bestående aktiva Kassaflöde för verksamhet och invest Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 149,1 % 125,2 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 67,6 % 56,8 % Låneskötselbidrag 1,2 1 Likviditet, kassadagar Invånarantal Intern finansiering av investeringar, % = 100 x årsbidraget / Egen anskaffningsutgift för investeringar Procenttalet för intern finansiering av investeringar anger hur stor del av investeringarna som har finansierats med årsbidraget. 17

18 Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 x årsbidraget / (Egen anskaffningsutgift för investeringar + Nettoökning av utgivna lån + Amorteringar ) Procenttalet för intern finansiering av kapitalutgifter utvisar hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar som har finansierats med årsbidraget. Låneskötselbidrag = (Årsbidraget + Ränteutgifter)/ (Ränteutgifter + Amorteringar) Låneskötselbidraget är ett mått på den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor på främmande kapital och amorteringar. Om låneskötselbidraget är större än 2, betraktas värdet som gott. Låneskötselbidraget är tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svagt om värdet understiger 1. Likviditet, kassadagar = 365 *x Kassamedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Kassalikviditeten uttrycker hur många dagar kassautbetalningarna kan täckas med stadens kassamedel. 18

19 1.4 Finansiell ställning och ändringar i den Soliditeten i balansen, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet steg till 46,5 procent. Den relativa skuldsättningen, dvs. andelen främmande kapital av hela kapitalet steg till 57 procent. Nyckeltalen som anger soliditet och skuldsättning blev bättre eftersom staden amorterade på sina lån. Nyckeltalen berättar ändå om en betydande skuldsättning. Beloppet på långfristiga lån i slutet av år 2011 är 134,6 miljoner euro, vilket är euro/invånare. Lånebeloppet sjönk med 322 euro/invånare. Lånebeloppet är fortfarande högt jämfört med kommunernas medeltal som enligt förhandsuppgifterna är euro/invånare. BALANS, AKTIVA BALANS, PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Immateriella tillgångar I Grundkapital Immateriella rättigheter IV Övriga egna fonder Övriga utg. med lång V Tidigare räkenskapsperioders verkningstid över-/underskott VI Räkenskapsperiodens över- /underskott II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH 2. Byggnader RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivningsdifferens Maskiner och inventarier Reserver Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och C AVSÄTTNINGAR pågående nyanläggningar Övriga avsättningar III Placeringar Aktier och andelar D FÖRVALTAT Övriga lånefordringar KAPITAL 4. Övriga fordringar Statens uppdrag Donationsfondernas B FÖRVALTADE MEDEL kapital Statens uppdrag Övrigt förvaltat 2. Donationsfondernas kapital särskilda täckning Övrigt förvaltat kapital E FRÄMMANDE KAPITAL I Långfristigt C RÖRLIGA AKTIVA Lån från finansiella institut och I Omsättningstillgångar försäkringsbolag Material och förnödenheter Lån från offentliga samfund II Fordringar Anslutningsavg. och övriga Långfristiga fordringar skulder Kundfordringar 2. Lånefordringar II Kortfristigt Övriga fordringar Lån från finansiella institut och Kortfristiga fordringar försäkringsbolag Kundfordringar Lån från offentliga samfund Övriga fordringar Skulder till leverantörer Resultatregleringar Övriga skulder III Finansiella värdepapper Resultatregleringar Placeringar i penningmarknadsinstrument IV Kassa och bank AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA SAMMANLAGT

20 BALANSRÄKNINGENS NYCKEL- TAL Soliditetsgrad, %: 46,5 43,6 Relativ skuldsättningsgrad, % 56,8 63 Ackumulerat över-/underskott, milj. 59,7 56,5 Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock 31.12, milj. 134,6 150,1 Lånestock 31.12, / invånare Antalet invånare Soliditetsgrad, %: = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott). Soliditetsgraden mäter stadens soliditet, förmåga att tåla underskott och kommunens kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En god soliditetsnivå anses vara 70 %. Om soliditetsgraden är 50 % eller mindre innebär det i den kommunala ekonomin att skuldbördan är mycket stor. Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott ) / Driftsinkomster Nyckeltalet anger, hur stor del av inkomsterna för verksamheten som skulle behövas till återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre värde nyckeltalet har, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom internt tillförda medel. Lånestock = Främmande kapital (Erhållna förskott + Leverantörsskulder + Resultatregleringar + Övriga skulder) Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Lånestock/invånare Lånestocken mätt i euro per invånare räknas ut genom att dividera lånestocken i slutet av året med antalet invånare. 1.5 Totala inkomster och utgifter De totala inkomsterna och utgifterna beräknas på basis av resultaträkningen och finansieringsanalysen, som innehåller enbart externa inkomster, utgifter och finanstransaktioner och där affärsverken och balansenheterna har sammanställts. Kalkylen över totala inkomster och utgifter beskriver de finansiella källorna och hur pengarna använts. INKOMSTER UTGIFTER Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk -543 Statsandelar Räntekostnader Ränteintäkter 309 Övriga finansiella kostnader 6 Övriga finansiella intäkter Extraordinära kostnader 0 Extraordinära intäkter 0 Korrektivposter till internt tillförda medel Korrektivposter till internt tillförda medel Försäljningsvinster bland best. aktiva Ändring i avsättningar 74 Försäljningsförluster bland best. aktiva 0 Investeringar Investeringar Finans.andelar av investeringsutgifter Investeringsutgifter Försäljningsintäkter bland best. aktiva Finansiell verksamhet Finansiell verksamhet Minskning av utlåningen 24 Ökning av utlåningen 0 Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån 0 Minskning av kortfristiga lån 0 Ökning av eget kapital 0 Minskning av eget kapital 0 Inkomster sammanlagt Utgifter sammanlagt Avstämning: Totala inkomster - Totala utgifter = Övriga förändringar av likviditeten - Ändringar av likvida medel =