Innehåll. 1 Verksamhetsberättelse... 4

Transkript

1 BOKSLUT 2014

2 Innehåll 1 Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Stadens förvaltning och förändringar i den Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Stadens personal Bedömning av de största riskerna Miljöfaktorer Hur den interna kontrollen ordnats Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys Finansiering av verksamheten Finansiell ställning och ändringar i den Totala inkomster och utgifter Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernstyrning Väsentliga händelser som gäller koncernen Bedömning av koncernens sannolika framtida utveckling Redogörelse för hur koncerntillsynen är ordnad Koncernbokslut och dess nyckeltal Behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetutfall Driftsbudgetens utfall Driftsbudgeten totalt Koncernförvaltningen Social- och hälsovårdssektorn Bildningssektorn Räddningsverket i Östra Nyland Utfallet för affärsverkens mål Utfallet för kommunkoncernens mål Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammanfattning av utfallet för anslag och inkomstberäkningar som stadsfullmäktige har godkänt Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balans Koncernbalansräkning Koncernens finansieringskalkyl Koncernbalans

3 4 Noter till bokslutet Noter om upprättande av bokslutet Noter om upprättande av stadens bokslut Noter angående upprättande av koncernbokslut Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Noter angående personalen Särredovisade bokslut Balansenhet Räddningsverket i Östra Nyland Affärsverket Borgå vatten Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa Affärsverket Borgå lokalservice Affärsverkens inverkan på stadens ekonomi Handlingar som bekräftar bokslutet Underskrift och bokslutsanteckningar

4 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i stadens verksamhet och ekonomi Stadsdirektörens översikt Under verksamhetsåret koncentrerade sig staden i synnerhet på att verkställa stadens strategi. Också flera program som kompletterar strategin godkändes. Programmen gäller bland annat stadens näringsliv och konkurrenskraft, bystrukturen, personalen samt stadens policy för funktionshinder. Stadens resultat under året präglades också av beredning av riksomfattande ändringsprojekt samt planering av betydande investeringar och beslut om dem. Det ekonomiska läget blev sämre Stadens ekonomiska resultat försvagades under verksamhetsåret, särskilt på grund av att skatteintäkterna inte längre ökade och inkomsterna från försäljning av egendom minskade. Ökningen av stadens driftsutgifter kunde inte heller bromsas upp tillräckligt. Som resultat ökade utgifterna snabbare än i kommunerna i genomsnitt. Räkenskapsperiodens resultat var 11,0 miljoner euro negativt, och årsbidraget stannade vid 11,5 miljoner euro. Särskilt kan noteras att intäkterna för försäljning av egendom blev 3 miljoner euro under det ursprungliga budgetmålet. Denna differens i fråga om försäljning av egendom kan dock korrigeras under de kommande åren, beroende på den allmänna ekonomiska situationen, så att de uteblivna försäljningsintäkterna realiseras i kommande bokslut. Stadens samtliga affärsverk uppnådde ett positivt resultat. Verksamhetsintäkterna var 95,4 miljoner euro, vilket är 1,1 miljoner mindre än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsutgifterna var 345,6 miljoner euro, vilket är 3,2 miljoner euro över det budgeterade beloppet. I verksamhetsintäkterna och -utgifterna ingick också 32,9 miljoner euro interna poster. Stadens nettoinvesteringar var 14,0 miljoner euro. Ett stort investeringstryck riktas mot de närmaste ekonomiplaneringsåren. Stadens skuldmängd fortsatte att minska. Nu var minskningen 2,7 miljoner euro från det föregående året, så att skulden nu är 116 miljoner euro. Summan är cirka 400 euro per invånare lägre än medeltalet för kommunerna i landet. Skuldminskningen sammanfaller dock med en försämrad likviditet och en minskad kassa. Skuldminskningen under de föregående åren ger emellertid en möjlighet, i enlighet med strategin, att i viss mån avhjälpa investeringstrycket genom ökad upplåning. Sedan år 2011 har stadens avskrivningsnivå varit relativt hög. Situationen är ett resultat av underdimensionerade avskrivningar under föregående årtionden. År 2014 var avskrivningarna, 22,5 miljoner euro, klart större än årsbidraget. Under åren har avskrivningarna varierat mellan 21,6 och 25,1 miljoner euro. De föregående årens bokslut och de förestående investeringarna bör ligga till grund för en kommande bedömning av avskrivningsplanen för de närmaste åren. Då kommer korrigeringar att göras vid behov. Beredningen av riksomfattande och regionala reformer fortsatte Den riksomfattande beredningen av social- och hälsovårdsreformen påverkade också planeringen av stadens framtida verksamhet, även om de direkt operativa verkningarna än så länge var små. Tillsammans med projektet för en metropolförvaltning, som varit föremål för lagberedning, skulle ett övertagande av stadens social- och hälsovård innebära en total ombedömning av stadens verksamhet, med avseende på såväl ekonomi som de verksamheter som kvarstår. Staden har, i enlighet med sin strategi, intagit en fördomsfri inställning till reformer. Samtidigt har staden dock strävat efter att trygga de förmåner och tjänster som är centrala för stadens invånare. Under verksamhetsåret har staden också strävat efter att i samarbete med de andra kommunerna i östra Nyland färdigställa den sammanslagningsutredning som avses i kommunstrukturlagen, en utredning som för sin del skulle göra det möjligt att hantera utmaningarna under de kommande årtiondena. Verksamhetsårets resultat visar behovet av strukturella reformer Bokslutet visar för sin del att stadens ekonomiska situation under de kommande åren blir alltmer utmanande. De centrala målen för stadens verksamhet uppnåddes under året, men möjligheterna att finansiera dem fortsatte att minska. Den svaga utvecklingen för skatteintäkter och sysselsättning samt de beräknade konsekvenserna av riksomfattande lagstiftningsreformer innebär ökande ekonomiska utmaningar för staden under de kommande åren. Man bör också komma ihåg att befolkningens behov av tjänster fortsätter att öka, i och med att befolkningen åldras och i synnerhet antalet personer över 84 år kraftigt ökar. Det är klart att stadens verksamhet blir föremål för alltmer utmanande val med avseende på servicenätets innehåll och omfång. Detta arbete har i viss mån pågått under verksamhetsåret och det fortsätter än i dag. Såväl de stora investeringarna under nästa femårsperiod, enligt ekonomiplanen cirka 200 miljoner euro, som det stora trycket att öka driftsutgifterna, tvingar staden till en kritisk bedömning av varje servicehelhet och dess dimensionering. Om slutsatsen ändå blir att servicenivån till någon del höjs under de kommande åren, måste beslutet basera sig på en helhetsbedömning av de olika kommunala tjänsterna och behoven. Jukka-Pekka Ujula stadsdirektör 4

5 1.1.2 Stadens förvaltning och förändringar i den Den politiska organisationen Tjänstemannaorganisationen 5

6 Stadsfullmäktige, 51 ledamöter Stadsfullmäktiges ordförande Stadsfullmäktiges 1 vice ordförande Stadsfullmäktiges 2 vice ordförande Mikaela Nylander (SFP) Matti Valasti (SDP) Taru Tujunen (SAML) Det politiska styrkeförhållandet i stadsfullmäktige : Svenska folkpartiet i Finland r.p. 16 Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. 12 Samlingspartiet r.p. 9 Sannfinländarna r.p. 6 Gröna förbundet r.p. 4 Centern i Finland r.p. 2 Vänsterförbundet 1 Kristdemokraterna i Finland r.p. 1 Stadsstyrelsen, 13 ledamöter Stadsstyrelsens ordförande Matti Nuutti (SDP) (ersättare Tapani Eskola) Stadsstyrelsens 1 vice ordförande Berndt Långvik (SFP) (ersättare Mats Nyman) Stadsstyrelsens 2 vice ordförande Jarmo Grönman (SAML) (ersättare Perttu Tuomaala) Stadsstyrelsens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare SFP Anders Rosengren Catharina von Schoultz Stina Lindgård Pehr Sveholm Bodil Lund Janette Englund Kristel Pynnönen Antti Ansas SDP Jussi Sairanen Jaakko Jalonen Tuula Virkki Mirja Suhonen SAML Raija Tölkkö Silja Metsola SAML Markku Välimäki Jere Riikonen KD SANNF Sari Glad Pirkko Ruohonen-Lerner Gröna Jari Oksanen Leila Nurmilaakso Stadsdirektören var föredragande i stadsstyrelsen. Ledande tjänsteinnehavare inom koncernförvaltningen: Stadsdirektör Biträdande stadsdirektör Förvaltningsdirektör Finansdirektör Personaldirektör Lokalitetsdirektör Jukka Pekka Ujula Fredrick von Schoultz Outi Lehmijoki Raija Vaniala Anu Kalliosaari Börje Boström Revisionsnämnden, 9 ledamöter Revisionsnämndens ordförande Satu Mäntyranta (SDP) (ersättare Anna-Mari Pitkänen) Revisionsnämndens vice ordförande Sirpa Hanska (Gröna) (ersättare Johanna Olkanen) Revisionsnämndens övriga ledamöter och ersättare: ledamot ersättare Jarmo Salminen till Magnus Björklund Mats Green från Anne-May Ståhlberg-Kuovi Carl-Johan Fröberg Birgitta Vasara Robin Flykt Ilkka Alava Matti Lehesniemi Tuomas Jakovesi Veikko Häkkinen Petri Peltonen Jorma Salopelto Timo Lilja Liisa Risti Yrkesrevisionen utfördes av PwC OFR-revision Ab Ansvarig revisor Övriga revisorer Outi Koskinen, CGR, OFR Topi Katajala, OFR 6

7 Stadsutvecklingsnämnden, 11 ledamöter ledamot Janette Englund, ordförande Silja Metsola, vice ordförande Torbjörn Blomqvist Pehr Sveholm Jaakko Jalonen Timo Muhonen Riitta Ahola Pekka Malin Juha Elo Anne Wetterstrand Paula Teinonen-Lahti Byggnads- och miljönämnden, 11 ledamöter ledamot Hilkka Knuuttila, ordförande Laura Karén, vice ordförande Elisabeth Svaetichin Christian Gustafsson Patrick Nyholm Mirja Suhonen Arja Eenilä Risto Myller Pasi Siltakorpi Jere Riikonen Joonas Dachinger Regional avfallsnämnd, 11 ledamöter ledamot Kristel Pynnönen, ordförande Matti Kalvia, vice ordförande Peter Granqvist Sari Janhunen Åke Laitinen Pekka Malin Pirkko Nokkala Bernt Olin Stefan Rehnström Reija-Riikka Stenbäck Camilla Stenvall Social- och hälsovårdsnämnden ledamot Tapani Eskola, ordförande Björn Sundqvist, vice ordförande Gia Mellin Kranck Pasi Vehniäinen Matti Lehesniemi Eila Kohonen Perttu Tuomaala Lotta Hällström Hannu Martikainen Mai Salmenkangas Henna Oikarinen Social- och hälsovårdsdirektör Chefer för uppgiftsområdena Direktör för social- och hälsovårdssektorn Hälsotjänster Äldreomsorg och handikappservice Social- och hälsotjänster ersättare Marina Uddström Raija Tölkkö Magnus Berg Mats Rosqvist Markus Hammarström Jouni Roponen Arja Eenilä Dan Tallberg Mikael Toivonen Marja Wilén Outi Lankia ersättare Heljä Pulli Anna Sjöblom Tia Laurmaa Roger Öhman Thomas Ekholm Leena Kinnunen Anu Niemi Veijo Eskelinen Jeremias Palomäki Otto Oksanen Sakari Pellinen ersättare Anne Sjöström Sini-Pilvi Saarnio Gunilla Holmberg Risto Kuisma Auli Lehto-Tähtinen Tom Ingelin Timo Kima Roger Öhman Sanna Hänninen Tommi Kärkkäinen Torbjörn Lönnfors ersättare Kari Kytömaa Anne Sjöström Jarmo Salminen Jonas Johansson Anu Niemi Heli Heiskanen Joel Karvinen Anneli Mäkinen Kalle Helenius Maria Jylhä Soili Koskelainen Pia Nurme Piia Väntsi Lars Rosenberg/Kati Liukko Soili Partanen Maria Andersson 7

8 Bildningsnämnden ledamot Ulf Backman, ordförande Nina Uski, vice ordförande Tim Karike Catharina von Schoultz Markus Hammarström Marianne Korpi Juha Jokinen Juha Kittilä Sira-Liisa Martniku Joakim Lybeck Anne Korhonen Bildningsdirektör Chefer för uppgiftsområdena Direktör för bildningssektorn Finskspråkiga utbildningstjänster Svenskspråkiga utbildningstjänster Tjänster inom småbarnsfostran Kultur- och fritidstjänster ersättare Simon Kaustell Kirsti Nuotio Tomas Järvinen Annette Forsblom Kimmo Kamotskin Satu Mäntyranta Pekka Otollinen Srba Lukic Eija Kareno Janne Ekman Kirsi Nurme Hilding Mattsson Hilding Mattsson Jari Kettunen Rikard Lindström Leila Nyberg Jari Kettunen/Merja Kukkonen Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland kommun ledamot ersättare Borgå Ulf Backman, ordförande Janette Englund Lovisa Kaj Montonen, vice ordförande Kielo Kallio-Taponen Lappträsk Maria Helgars Ilkka Ceder Mörskom Jonna Mäenpää Sten Lindgren Borgå Katja Paasonen Kirsti Nuotio Sibbo Inger Sjöholm Hans-Peter Lindgren Askola Tero Suominen Saga Simelius-Nieminen Pukkila Asko Vilenius Jyrki Loijas Räddningsdirektör Olavi Liljemark Direktionen för affärsverket Borgå vatten ledamot ersättare Eero Henttala, ordförande Keijo Thesslund Hans Högström, vice ordförande Anja Laitimo-Strengell Outi Lankia Sanna Törnroos Teppo Lindh Pekka Otollinen Anita Spring Ove Blomqvist Verkställande direktör Risto Saarinen Direktionen för affärsverket Kungsvägens arbetshälsa kommun ledamot ersättare Borgå Anna Granfelt, ordförande Kirsti Nuotio Borgå Kari Kytömaa, vice ordförande Kirsi Piirainen Borgå Antti Ansas Christian Gustafsson Sibbo Christer Silén Janica Sundbäck Sibbo Suvi Vuoksenranta Ari Oksanen Verkställande direktör Carita Schröder Direktionen för affärsverket Borgå lokalservice ledamot ersättare Torolf Bergström, ordf. Tomi Mäkipää Mats Nyman, vice ordf. Niklas Grönroos Laura Ollila Elisabeth Svaetichin Sanna Hänninen Katja Paasonen Mikael Stjernberg Keijo Rif Verkställande direktör Annika Malms-Tepponen 8

9 1.1.3 Allmän ekonomisk utveckling och den ekonomiska utvecklingen i Borgå stad Allmän ekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen i Finland var svag år Den finska ekonomin belastas både av ett konjunkturproblem och ett strukturproblem. Ekonomin i euroländerna visar redan tecken på uppgång. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter minskade Finlands bruttonationalprodukt förra året med 0,1 procent. Produktionen har minskat redan tre år i rad. År 2013 var minskningen 1,3 procent och föregående året 1,4 procent. Efterfrågan minskade förra året särskilt till följd av minskade privata investeringar och minskad export. Investeringarna minskade med 5,1 procent. Offentliga investeringar och offentlig konsumtion ökade en aning. Bruttonationalprodukten var 204 miljarder euro på 2014 års prisnivå. När man eliminerar inflationens verkan, kan man jämföra nationalproduktens faktiska förändring. Den reella nationalprodukten var cirka 11,5 miljoner euro lägre än före recessionen år Hushållens realinkomster har minskat redan tre år i rad. Också de disponibla nettoinkomsterna minskade. De nominella lönerna ökade med en knapp procent. Socialförmåner ökade däremot med 4,5 procent. En förklaring till ökningen är att antalet pensionärer och arbetslösa har ökat. Direkta skatter som hushållen betalade ökade med 5,8 procent, dvs. klart mer än inkomsterna. Ökningen av priser bröt. Den genomsnittliga inflationen under år 2014 var en procent. I slutet av året har priserna t.o.m. gått nedåt. Att inflationen blev långsammare berodde särskilt på billigare bensin och lätt brännolja. Ett år tidigare var inflationen cirka en procentenhet högre. Byggkostnaderna ökade med 1,2 procent. Prisindexet inom kommunekonomin steg med 0,7 procent och prisindexet för den kommunala basservicen med 0,8 procent. Ett år tidigare steg prisindexen en procentenhet mer. Konsumenternas förtroendeindikator har sjunkit från förra året. Uppfattningarna om den egna ekonomin och Finlands ekonomi är fortfarande försiktiga och bilden av arbetslöshet är dyster. Förväntningar på egna möjligheter att spara var däremot goda. Antalet arbetslösa har stigit. Under det dåliga ekonomiska läget kan man inte skapa tillräckligt med nya arbetstillfällen i stället för dem som försvinner och detta försvagar arbetslöshetssiffror. Enligt statistikcentralens arbetskraftsutredning var arbetslöshetsgraden förra året 8,7 procent, vilket var en halv procentenhet mer än förra året. Hos unga, åringar, ökade arbetslösheten markant, med 3,2 procentenheter. Arbetslöshetsgraden hos unga var 19,8 procent. Andelen unga arbetslösa av befolkning i samma ålder var ändå 9,0 procent för en stor del av unga studerar vid läroanstalter och hör ännu inte till arbetskraften. Även om arbetslöshetsgraden försvagade, förbättrade sysselsättningsgraden med 0,5 procentenheter. Sysselsättningsgraden räknas som procentandel av befolkningen i arbetsför ålder. Den finansiella ställningen för staten uppvisade ett betydande underskott sjätte året i följd. Förra året var underskottet 8 miljarder euro och året före det 7,4 miljarder euro. Tillväxten av stadens skatteinkomster var mycket liten. Inflödet av skatteinkomster minskades av samfundsskatterna där skattesatsen sänktes till 20 procent. Ändringarna i skattegrunderna som företogs i annan beskattning har inte räckt till att kompensera den minskade samfundsskatten. Enligt EU:s stabilitets- och tillväxtpakt får de offentliga samfundens underskott inte överstiga tre procent och skulden får inte överstiga 60 av bruttonationalprodukten. Om gränserna överskrids, inleder EU ett förfarande vid alltför stora underskott. De offentliga samfunden består av statsfinanser, kommuner och socialskyddsfonderna. De offentliga samfundens underskott överskred förra året den av EU fastsatta gränsen och var 3,4 procent av bruttonationalprodukten. Den offentliga skuldens andel av BNP steg till 59,3 procent och kommer sannolikt att överstiga 60-procentsgräsen i början av Även om nivån på Finlands offentliga skuld i sig inte är exceptionell jämfört med andra europeiska länder, är ökningsfarten av skulden oroväckande. Utsikterna att skuldökningen skulle kunna brytas är svaga eftersom den offentliga skulden ökar fortfarande också på medellång tidsperiod. Kommunernas bokslutsprognoser år 2014 Enligt bokslutsprognoser som Statistikcentralen har samlat försvagade kommunernas årsbidrag med 1,6 procent, vilket påverkades bl.a. av att statsandelarna minskade med 1,3 procent. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade däremot mycket måttligt jämfört med det föregående året. Kommunernas sammanräknade lånestock ökade med nästan 8 procent jämfört med förra året. Kommunernas driftsutgifter, utan affärsverk, ökade med 1,0 procent. Tillväxten försvagades betydligt från förra året, då tillväxten var 3,3 procent. Bland verksamhetsutgifter ökade köp av tjänster med 3,0 procent medan löneutgifterna minskade lindrigt med 0,1 procent från föregående årets nivå. Kommunernas verksamhetsintäkter utan affärsverken ökade också mindre än under fjolåret. Tillväxten var 1,1 procent. Kommunernas verksamhetsbidrag försvagades mindre än i fjol tack vare en långsammare ökning av verksamhetsutgifter. Ökningen av kommunernas skattefinansiering, dvs. statsandelar och skatteinkomster försvagades från fjolåret, även om den genomsnittliga skattesatsen steg med cirka två procent. Ökningen av tillväxten av kommunernas statsandelar bröts, för de minskade med 105 miljoner euro från fjolåret. Ökningen av skatteinkomster med 516 miljoner euro höll ändå utvecklingen av skattefinansieringen lindrigt positiv. Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 påverkades av en ändring av kommunallagen som förpliktade kommunerna och samkommunerna att före utgången av 2014 bolagisera affärsverken och andra enheter som var verksamma på marknaden. Till följd av detta blev bl.a. kommunernas och samkommunernas resultat under redovisningsperioden många gånger större jämfört med fjolåret på grund av bokföringsmässiga vinster som bokförts i extraordinära poster. Dessutom ökade kommunernas bruttoinvesteringsutgifter och -inkomster märkbart från fjolåret. Nettoinvesteringarna ökade ändå bara med 1,0 procent jämfört med fjolåret. 9

10 Kommunernas sammanräknade lånestock var 14,9 miljarder euro i slutet av år Lånestocken ökade med 1,1 miljarder euro jämfört med året innan. Ökningen av lånestocken blev långsammare än under fjolåret, då ökningen var 1,6 miljarder euro. Kommunernas lånestock per invånare var euro medan den motsvarande siffran förra året var euro. Utvecklingen i Östra Nylands ekonomiska region Invånarantalet i kommunerna i östra Nyland (Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola, Lappträsk, Pukkila, Mörskom) var enligt förhandsuppgift invånare i slutet av år Befolkningen i området ökade med 416 personer på ett år, dvs. 0,4 procent. Invånartalet i Borgå stad var Borgå stads andel av hela den östnyländska befolkningen är cirka 52 procent. Invånarantalet i Borgå ökade med 321 personer, dvs. 0,5 procent. Födelseöverskottet var 61 personer, nettoflyttningen mellan kommunerna 62 personer och nettoinvandringen 208 personer. Arbetslöshetsgraden i Borgå ekonomiska region var 10,5 procent i slutet av år 2014 och arbetslöshetsgraden i Lovisa ekonomiska region var 11,3 procent. I Borgå fanns det vid årsskiftet personer utan arbete och arbetslöshetsgraden var 10,5 procent. Antalet arbetslösa ökade med 241 personer under året. Den genomsnittliga arbetslöshetssiffran i hela landet var 8,7 procent. Utveckling av Borgå stads verksamhet och ekonomi Borgå stads ekonomiska situation blev sämre år Bakgrunden till det sämre resultatet är att ökningen av skatteinkomster har stannat av, statsandelarna har minskat, inkomsterna från försäljningen av egendom har minskat och att verksamhetsutgifterna har ökat. Skatteinkomsterna var på förra årets nivå. Inkomsterna från försäljning av egendom minskade med 4 miljoner euro från ifjol. I och med att inkomsterna minskade fortsatte verksamhetsutgifterna öka. Stadens verksamhetsutgifter ökade med 3 procent. Ökningen enligt prisindexet inom kommunekonomin var 0,7 procent och ändringen av prisindexet för den kommunala basservicen var 0,8 procent. Understöden ökade med över 3 miljoner euro, vilket motsvarade t.o.m. en ökning på 20 procent. Upphandlingen av tjänster ökade med 4,6 procent. Löneutgifterna ökade med 1,7 miljoner euro, vilket var 1,3 procent. Vid slutet av året var stadens skulder cirka 116 miljoner euro, vilket är 2328 euro per invånare. Skuldbeloppet per invånare är cirka 400 euro lägre än i kommunerna i genomsnitt. Skuldbeloppet sjönk med 2,7 miljoner euro men samtidigt blev stadens likviditet stramare. Kassamedlen var vid utgången av året 6,7 miljoner euro mindre än i början av året Väsentliga förändringar i stadens verksamhet och ekonomi Lagen om statsandel för kommunal basservice har antagits och träder i kraft vid ingången av Extra nedskärningar i kommunernas statsandelar ingår i de nya grunderna för hur statsandelar bestäms. Borgås statsandelar minskar till följd av nya och ändrade beräkningsgrunder med cirka dryga tre miljoner euro. Ett förslag till lag om ordnandet och finansieringen av social- och hälsovården blev färdigt. Lagutkastet var på remiss bl.a. i kommunerna. Lagförslaget konstaterades ändå ha flera konstitutionella problem. En fortsatt beredning av lagen har påbörjats med en brådskande tidsplan. Beredningen av lagförslaget övergår till regeringen som tillträder efter riksdagsvalet. Om lagförslaget hade verkställts, skulle det ha inneburit att beslutsrätten i cirka hälften av kommunernas budgetar hade övergått till samkommunsstrukturer med många led. Beredningen av metropollagstiftningen har avbrutits eftersom regeringen har bedömt att det inte lönar sig att föra projektet vidare. Borgå skulle ha kunnat bli en del av metropolområdet, om den hade velat. Målet med projektet var att skapa i Helsingforsregionen en ny metropolförvaltning och ett metropolfullmäktige som skulle väljas genom val. Metropolfullmäktige skulle besluta bl.a. om bostadsbyggande, kollektivtrafiken i regionen och miljöfrågor. Lagförslaget om tillstånden att ordna utbildning på andra stadiet har förfallet. Varken kommunerna eller andra utbildningsanordnare behöver ansöka om nya tillstånd före början av oktober. En utredning av sammanslagning av kommuner i östra Nyland som kommunstrukturlagen föreskriver har utarbetats. Staden har deltagit i en utredning om sammanslagning av kommuner i östra Nyland. Utredningen gäller Borgå, Askola, Lappträsk, Lovisa och Mörskom. Borgå ansåg att en fortsatt utredning är nödvändig men de övriga kommunerna beslutade att de inte deltar i den. Målet med kommunstrukturlagen är en livskraftig kommunoch servicestruktur som tryggar en tillräcklig arbetsför befolkning samt tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser så att tjänster kan ordnas. I Johannisberg blev ett nytt servicehus för äldre, Johannahemmet, färdigt. Byggande av det följande nya servicehuset i Majberget har börjat. Staden beslutade lägga ned livsmedelslaboratoriets verksamhet på basis av bedömningen av de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser som den nya konkurrenslagen medför. Röntgen- och laboratorieverksamheterna överfördes till HNS- Bilddiagnostik och HUSLAB. Ungdomshemmet flyttade till nya lokaler i Ernestas. Ungdomshemmets namn ändrades samtidigt till Alvahuset. I Gammelbacka startade man ett förortsutvecklingsprojekt i enlighet med stadsstrategins mål. Som en del av projektet öppnades Gammelbacka välfärdscenter. I centret erbjuds det avgiftsfria möteslokaler för korta möten till invånarna i området. En utredning av det svenskspråkiga skolnätet utarbetades. Planering av nya skolprojekt har påbörjats utifrån utredningen. Porvoon kansalaisopisto ja Borgå Medborgarinstitut sammanslogs till KoMbi i början av år De tvåspråkiga kund- och kanslitjänsterna sammanslogs. Inneluftproblemen i skolor och daghem blev värre och upptäcktes i flera byggnader. Staden har varit tvungen att stänga lokaler och göra stora satsningar till att skaffa tillfälliga lokaler. I år har 10

11 Näse daghem, Gammelbacka daghem, Prästgårdsbackens daghem, Kevätkummun koulu, Vårberga skola och den äldsta delen av Lyceiparkens skola stängts på grund av inneluftproblem. Stadsfullmäktige beslutade om att starta ett nytt livscykelprojekt. Livscykelprojektet omfattar planering och nybyggarbeten av tre daghem och tvås skolor. Daghemmen dimensioneras för sex vårdgrupper och skolorna sammanlagt för 660 elever. Projektets uppskattade byggkostnad är ungefär 41 miljoner euro. Efter att kollektivtrafiklagen hade trätt i kraft beslutade staden med den behöriga myndigheten, NTM-centralen, att stadstrafiken och största delen av trafiken mellan Borgå och Helsingfors ska fungera på marknadens villkor. Med offentligt stöd sköts skärgårdsturer på skolornas lovtider och några enstaka turer. Granskningen av bystrukturen blev färdig och programmet för bystrukturen godkändes i fullmäktige Bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Finlands ekonomi har under de senaste åren varit i recession. Uppgifterna från början av 2015 anger att recessionen fortsätter, vilket skapar svaga utgångspunkter för det pågående året. Den ekonomiska tillväxten i Finland börjar med hjälp av ökad export som tillsvidare visar bara svaga tecken. Enligt Finlands banks prognos fortsätter utvecklingen av totalproduktionen anspråkslöst. Ekonomin prognosticeras först år 2016 men bara med en procent. Minskningen av Finlands ekonomi som pågått länge och den långsamma tillväxten därefter är både historiskt och i internationell jämförelse exceptionella. Företagens produktiva investeringar under prognosperioden är små. De svaga tecknen på efterfrågan minskar också bostadsinvesteringar och nyproduktion av bostäder blir liten. Arbetslöshetsgraden kommer att bli kvar vid cirka 8,5 procent. Stadens ekonomiska resultat försvagades under redovisningsperioden märkbart till följd av den minskade skattefinansieringen och minskade inkomster från försäljning av egendom. Man har inte tillräckligt kunnat hålla ökningen av utgifter under kontroll. I ekonomiplanen för åren kommer årsbidraget och verksamhetsresultatet att försvagas. Än så länge finns det ingen skyldighet att utarbeta ett särskilt åtgärdsprogram som avses i kommunallagen. I stadens strategi har man tagit ställning till få ekonomin sundare. Målet är bl.a. att med hjälp av och en ny planering av tjänstenätverket förbättra kostnadseffektiviteten i stadens verksamheter. Under de kommande åren har staden ett påtagligt investeringstryck eftersom inneluftproblemen har spridit sig till flera lokaler. Investeringstrycket lättas genom nybygge både med livscykelavtalen och med traditionella byggavtalen. När nya lokaler planeras strävar man efter ett ekonomiskt och effektivt tjänstenätverk med vilket man i framtiden kan hantera ökningen av driftsekonomins utgifter. Stadens skuldsättning har under de fem senaste åren minskat med cirka 35 miljoner euro. Enligt budgeten för 2015 kommer skuldbelopp ändå att stiga med 10 miljoner euro. Nivån på skuldsättningen under de kommande åren påverkas särskilt av att investeringstrycket måste lättas, hur ekonomin i allmänhet utvecklas samt om stadens inkomstfinansiering är tillräcklig. Riksomfattande besluten om hur social- och hälsovården ska ordnas kommer att väsentligt ändra stadens uppgifter och verksamhetsmöjligheter. Cirka hälften av budgeten kommer att överföras från stadens direkta beslutsrätt. Ansvaret för finansieringen av social- och hälsovårdstjänster kommer enligt de senaste beräkningarna att öka med cirka 9 miljoner euro. Staden har flera stödtjänster som anknyter till social- och hälsovårdstjänster och beslut om upplösande av dessa stödtjänster måste fattas i snabb takt. Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin återspeglar sig i stadens ekonomi. Staten har gjort extra nedskärningar i kommunernas statsandelar. Beslut om nya extra nedskärningar är fortfarande möjliga på grund av statens dåliga ekonomiska läge. Under de närmaste åren kommer stadens befolkning att åldras snabbare. Samtidigt som befolkningen åldras, fortsätter den arbetsföra befolkningen att minska, vilket minskar ökningen av underlaget för kommunalskatt och stadens skatteinkomster. 11

12 1.1.6 Stadens personal Enligt personalplanen är det enda personaltillägget år 2014 en arbetarskyddsfullmäktige till personalledningen även om det gjordes ändringar i personalstrukturen. Antalet anställningsförhållanden inom stadens hela personal minskade med sammanlagt med 112 anställningar. Den största förändringen skedde i antalet visstidsanställda, som minskade med 74 anställningsförhållanden. Det totala antalet permanent anställda och dem som är befriade från sim egen uppgift minskade med 13 anställningsförhållanden jämfört med slutet av förra året. Antalet permanent anställda har minskat mest på affärsverket Borgå lokalservice (-14 anställningsförhållanden). Antalet permanenta anställningsförhållanden har minskat inom social- och hälsovårdssektorn med sex och inom koncernförvaltningen med tre anställningsförhållanden medan antalet anställningsförhållanden ökade inom bildningssektorn med sju och inom Kungsvägens arbetshälsa med tre anställningsförhållanden. Antalet permanent anställda inom Räddningsverket i östra Nyland förblev detsamma. Antalet anställningsförhållanden minskar när uppgifter har lämnats vakanta till följd av pensioneringar och annan omsättning. Antalet visstidsanställningsförhållanden har minskat mest inom bildningssektorn, med 43 anställningsförhållanden. Inom bildningssektorn har man omvandlat anställningsförhållandet till ordinarie hos personer som under en lång tid varit visstidsanställda, när servicebehovet har blivit permanent. Inom koncernförvaltningen har det i slutet av året funnits ett visstidsanställningsförhållande mer än ett år tidigare, inom andra sektorer och affärsverken har antalet visstidsanställningsförhållanden minskat. Kortvariga vikarier har funnits 25 färre än vid förra årsskiftet Vakinaiset Määräaikaiset Vapautetut omista tehtävistä Lyhytaikaiset Yhteensä Vakinaiset Määräaikaiset Vapautetut omista tehtävistä Lyhytaikaiset Yhteensä Hela stadens personalantal (antalet anställningsförhållanden) SEKTOR Antalet anställda Löner och arvoden, miljoner ändring, % ändring, % Koncernförvaltningen ,8 % 10,64 10,28 3,5 % Social- och hälsovårdssektorn ,7 % 36,41 35,98 1,2 % Bildningssektorn ,1 % 50,98 50,45 1,0 % Regionala räddningsnämnden i Östra Nyland ,3 % 7,45 7,44 0,1 % Borgå vatten ,4 % 1,84 1,81 1,7 % Kungsvägens arbetshälsa ,0 % 1,26 1,07 17,0 % Borgå lokalservice ,4 % 7,84 8,12-3,5 % TOTALT ,0 % 116,40 115,15 1,1 % 12

13 1.1.7 Bedömning av de största riskerna Med risk avses en eventuell skadlig händelse eller faktor som, om den blir verklighet, kan orsaka förluster, äventyra uppnående av målen, kommunkoncernens verksamhet, dess kontinuitet eller utnyttjande av möjligheter. Kommunens och kommunkoncernens risker delas i strategiska risker, operativa risker, ekonomiska risker samt i skaderisker. En självvärdering av stadens risker utfördes förra gången år År 2014 har man i staden börjat utarbeta grunder för intern tillsyn och riskhantering som gäller hela stadskoncernen. Målet med dessa är att stärka och förenhetliga bl.a. kommunkoncernens riskhanteringsprocess och rapporteringen om risker. Förankringen av grunderna inleds år Identifiering och bedömning av stadskoncernens väsentliga risker kommer att göras om i samband med att arbetet framskrider. Den största ekonomiska risken är stadens skuldsättning. Vid slutet av år 2014 var stadens lån sammanlagt 116 miljoner euro. Lånen är i eurobelopp eller har omvandlats till euro genom ett valutaväxlingsavtal. Inga valutarisker finns. Lånen är spridda på lån med varierande löptid och med både rörlig och fast ränta. I slutet av året var medelräntan för lånen och derivat 1,29 procent. NTM-centralen i Nyland har år 2013 beslutat att saneringsansvaret för den f.d. Mätäjärvi avstjälpningsplats som ägs av Borgå kyrkliga samfällighet hör till staden och inte till kyrkliga samfälligheten. Området har övergått till församlingens ägo genom ett markbytesbrev av Ett klagomål i ärendet är anhängigt vid Vasa förvaltningsdomstol och om det går igenom, är uppskattningen av den ekonomiska risken mellan 2,4 och 15 miljoner euro. Storleken på riskens effekter beror på avgörande sätt på saneringsnivån som krävs. Ett ställningstagande av den regionala förvaltningsmyndigheten (RFV) väntas. De risker som anknyter till personalen är främst svårigheter med rekrytering och med tillgång på kompetent arbetskraft. I och med att personalen åldras är en ytterligare risk att upprätthålla personalens arbetsförmåga och kompetens till pensionsåldern. Riskerna i koncernförvaltningen anknyter till övervakningen av hanteringen och skötseln av egendomen. Koncernstyrningen fungerar inte till alla delar ändamålsenligt på grund av att aktiebolagslagen och kommunallagen inte är sammanpassande. Åtgärder för utvecklingen av koncernstyrningen fortsätter år Stadens möjligheter att påverka stora samkommuners verksamhet är små, och då sker ordnandet av t.ex. specialsjukvården och handikapptjänsterna möjligtvis inte på ett sådant sätt som med hänsyn till staden vore det ekonomiskt bästa. I stadens lokaler har det upptäckts flera inneluftproblem som har lett till stängning av lokalerna och tillfälliga arrangemang. Skötseln av fastighetsegendomen och underhållet av fastigheterna utvecklas bl.a. med nya avtalsmodeller, konditionskartläggningar samt om- och nybyggen. Risker som hör ihop med egendom, verksamhet, ansvarsskyldighet och personalens olycksfall i arbetet är försäkrade. Försäkringsavtalen förnyades i början av 2014 och försäkringsskyddet höjdes avsevärt. Försäkringsskyddet uppdateras vid behov. Störningar under normala förhållanden och exceptionella förhållanden hanteras i huvudsak av den personal som också vanligen bär ledningsansvar. Eventuella nya uppgifter under exceptionella förhållanden ges till den personal som normalt arbetar med liknande uppgifter. Stadsdirektören har tillsatt en ledningsgrupp för exceptionella förhållanden. Utvecklandet av beredskapsplanen fortsätter. Stadens ledningsgrupp och tjänsteinnehavare med specialansvar har deltagit regelbundet i beredskapsplaneringen och beredskapsutbildningar. Märkbara kända risker anknyter till tjänster såsom stadens vattentjänster samt mattjänster som riktas till stora invånargrupper. Sannolikheten av dessa risker är liten men om de blir verkliga kan de ha betydande effekter på t.ex. kommuninvånarnas hälsa Miljöfaktorer Inom ramen av de ekonomiska ramvillkoren har staden med gemensamt ansvar skött om upprätthållande och utveckling av en god stadsmiljö som nämns i stadsstrategin. I de nya byggda områden har frågor som gäller energiekonomin och trivseln varit av viktig betydelse. Invånarnas, miljöns och naturens välfärd är mycket viktiga saker. Borgå anslöt sig hösten till en grupp av kommuner som strävar efter en kolneutral energiekonomi. Målet med projektet är att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent före år I uppvärmningen av byggnader har man i allt större omfång tagit i bruk el och fjärrvärme samt jordvärme som producerats med förnybar energi. Planen för Skaftkärr som strävar efter energibesparing har framskridit. Stadens klimatarbetsgrupp har tänkt på nya sätt att minska stadens kolfotspår. I stadens olika verksamheter har man funnit och genomfört många sätt att spara energi. Stora investeringsprojekt i Sköldviks industriområde och å andra sidan den närmande tiden då Neste Ab:s raffinaderi stoppas för service har medfört i området flera starter och stopp i driften och således oförutsedda utsläpp i luften. Trots produktionsökningar har utsläppen under normal drift ökat bara lite, dels har de minskat. I fråga om Sköldviks utsläpp i luften och vattnet har man huvudsakligen hållit sig inom ramen av miljötillståndsvillkoren med undantag av några kortvariga störningar. Ekoeffektdagen ordnades för tredje gången Programmet hade ordnats på olika håll i staden, på Domargårds avfallsstation, Hermansö vattenreningsverk, Tolkis biokraftverk, Bosgårds ekologiska gård, Skaftkärrs planområde och biblioteket. Borgå naturskola ordnade år 2014 sammanlagt 103 verksamhetsdagar för finsk- och svenskspråkiga skolelever. 13

14 Nyckeltal Miljövården, myndighetsarbetet, euro Försäljning av bussarnas seriebiljetter som staden sponsrar, st * Trafikmängder i Borgå milj. km/år ** Fastigheter som förvaltas av Lokalservice: elförbrukning kwh oljeförbrukning liter Längden på gång- och cykeltrafikleden, km *Systemet förändrades 2014, inga jämförbara siffror *Uppgiften kommer från VTT i maj. 1.2 Hur den interna kontrollen ordnats Bestämmelser om intern kontroll och riskhantering inom kommunen och samkommunen som år 2012 fogades till kommunallagen trädde i kraft år Stadens förvaltnings- och verksamhetsstadga har uppdaterats så, att den motsvarar ändringarna i kommunallagen. Det viktigaste innehållet i ändringen av kommunallagen har definierats i stadsstyrelsens, nämndernas och stadsdirektörens uppgifter och beslutsrätt samt separat i 59 intern kontroll och riskhantering. Enligt 59 i stadens förvaltnings- och verksamhetsstadga är avsikten med den interna kontrollen och riskhanteringen att främja att målen för strategi, verksamhet och ekonomi uppnås, lagen följs i verksamheten, en god förvaltningssed uppfylls samt främja förebyggande och hantering av risker i anslutning till dem. För ordnandet, översynen och genomförandet av intern kontroll och riskhantering i kommunen och kommunkoncernen svarar stadsstyrelsen samt nämnderna och direktionerna inom sektorerna. De ledande tjänsteinnehavare och cheferna för verksamhetsenheter svarar för verkställigheten och resultatet av intern kontroll och riskhantering samt rapporterar om översynen till det högre organ eller den tjänsteinnehavare som svarar för intern kontroll. För organiseringen av intern revision ansvarar stadsstyrelsen och stadsdirektören. Den intern revisionen gör en objektiv och oavhängig bedömning av den interna kontrollens, riskhanteringens och koncerntillsynens organisering och resultat samt ger åtgärdsförslag för en kontinuerlig utveckling av systemet. Stadens verksamhet ska ordnas och skötas så att ekonomiska och andra risker undviks och målen för verksamhet och ekonomi uppnås. Alla uppgiftsområden och resultatenheter ansvarar för det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet. De borde därför arbeta enligt sådan praxis som främjar god förvaltningssed och gott ledarskap (förvaltnings- och verksamhetsstadga 26 ). Verksamhetsområdena och affärsverken har gett redogörelser för hur den interna kontrollen har ordnats och det följande sammandraget har utarbetats av dem. Hur bestämmelser, föreskrifter och beslut följs Verksamhetsområdena och affärsverken har följt lagar och föreskrifter samt stadens instruktioner och andra interna anvisningar. De ledande tjänstemännen har sett till att besluten och god förvaltningspraxis har iakttagits. Med hjälp av arbete i ledningsgrupperna, möten med cheferna, regelbundna arbetsplatsmöten och annan intern information har alla arbetsenheter och personalen fått information om de väsentliga föreskrifter, anvisningar och beslut som anknyter till arbetet. Inom social- och hälsovårdssektorn utreder man två fall där personalen har tittat på patientuppgifter, ett eventuellt patientskadefall samt ett stöldfall. Bildningsnämnden har till följd av en omprövningsbegäran på basis av förvaltningsdomstolens beslut upphävt ett lagstridigt beslut som hade fattats av en rektor och som gällde tillsättande av tjänsteförhållande för viss tid. Ersättningsanspråk på ekonomi- och skuldrådgivningens verksamhet som upphörde är att förvänta. Två skadeståndsärenden är anhängiga som berör enheten stadsutveckling. Det ena gäller ansvaret för att sanera före detta avstjälpningsplatsen Mätäjärvi, och det andra gäller skador på fastigheter som orsakades av reparationen av Åstrandens strandmur. Inga andra enheter eller affärsverk har blivit föremål för klagomål eller påföljder med anknytning till tjänsteinnehavarbeslut. Måluppfyllelse, tillsyn av anslagsanvändningen, bedömning av hur kompetent och tillförlitlig utvärderingen av resultaten är Uppfyllelsen av ekonomin och målen har följts regelbundet. Månads- och delårsrapporter har behandlats i stadsstyrelsen, nämnder och affärsverkens direktioner samt internt i olika ledningsgrupper. De verksamhetsmässiga och ekonomiska målen har i huvudsak utfallit enligt planerna. Riskhantering Med riskhantering avses systematiska förfaranden för att identifiera och bedöma risker i kommunens verksamhet samt åtgärder för att hantera riskerna. Riskhantering bör förverkligas i alla processer. Ansvaret för verkställigheten ligger hos de ledande tjänsteinnehavarna och enheternas chefer. Under ledning av en utomstående sakkunnig har stadens ledningsgrupp genomfört en självvärdering av risker under åren 2012 och Syftet med självvärderingen av riskerna var att identifiera de centrala och betydande strategiska, operativa, verksamhetsmässiga och finansiella riskerna som riktas mot stadens verksamhet samt definiera hanteringsåtgärder mot de risker som bedöms vara väsentliga. Utifrån riskbedömningen har man fattat beslut om vilka åtgärder man ska vidta. Också i affärsverken har det utförts riskbedömningar åren

15 Principer för interna kontrollen och riskhanteringen som gäller hela stadskoncernen har utarbetats och dokumenterats år 2014 och förankringen av dem börjar I grunderna har man beaktat särskilt betydelsen av koncerntillsynen med anledning av tilläggen i kommunallagen. Informationssäkerhetspolicyn och anvisningarna om informationssäkerheten omarbetades år Informationssäkerheten har dessutom förbättrats genom anskaffning av ett krypteringssystem för e-posten, ett filtreringssystem för skräppost samt ett antivirussystem. År 2014 har anvisningar om och planer för riskhanteringen uppdaterats separat bl.a. inom social- och hälsovårdssektorn, bildningssektorn samt affärsverken. Bildningssektorn hade en dag i oktober beredskapsövning tillsammans med andra sektorer och Räddningsverket i Östra Nyland. Projekten med beskrivning och utveckling av stadens verksamhetsprocesser fortsätter. Innehållet i det försäkringsprogrammet för Borgå bygger på en kartläggning av skaderisker som utfördes år Med försäkringar har man försökt täcka de ekonomiska följderna som riskerna för personskador, egendomsskador samt avbrott i verksamheten och ansvaret för verksamheten medför. Försäkringsprogrammet ändras vid behov. Hanteringen och uppföljningen av arbetarskyddsrisker sker med hjälp av Zef-systemet som togs i bruk Även år 2014 har staden satsat på anvisningar om och övervakningen av arbetarskyddet. Skyldigheten att lämna uppgifter om personer som arbetar på en gemensam byggarbetsplats till skatteförvaltningen som trädde i kraft har för sin del förbättrat arbetarskyddet. Tillsyn av förvärv, överlåtelse och skötsel av egendom Förvärvsbesluten har fattats i enlighet med lagstiftningen och förvärvsanvisningar sam inom anslagsramen. Under året har det inte framkommit omständigheter som skulle ge upphov att ändra den nuvarande förvärvspraxisen. Stadsfullmäktiges borgensåtagande på 2 miljoner euro för Andelslaget Borgå skärgårds vattentjänstverk har år 2014 förfallit till stadens betalning. Staden har förhandlat med övriga borgenärer och andelslagets representanter om förflyttningen av andelslagets verksamhet till staden. Målet är att bilda en enhet som kan täcka verksamhetsutgifterna med sina inkomster. NTM-centralen i Nyland har år 2013 beslutat att saneringsansvaret för den f.d. Mätäjärvi avstjälpningsplats som ägs av Borgå kyrkliga samfällighet hör till staden och inte till kyrkliga samfälligheten. Området har övergått till församlingens ägo genom ett markbytesbrev av Ärendet har överklagats hos Vasa förvaltningsdomstol. Inneluftproblemen i lokalerna blev värre under året och lokalitetsledningen var tvungen att göra måttliga satsningar på att skaffa tillfälliga lokaler. Den utmanande situationen som föranleds av inneluftproblemen kommer att fortsätta ännu några år. Övriga egendomsöverlåtelser eller egendomsvärden har inte berörts av värdenedskrivningar, förluster, ersättnings- eller andra rättsliga ansvar. Avtal Uppföljningen av avtal har huvudsakligen skötts korrekt och av ansvarspersoner som utnämnts enligt det aktuella läget. Avtalshanteringssystemet och sektorernas egna uppföljningsmetoder har utvecklats men systemet betjänar inte till alla delar avtalsuppföljningens behov. Risker ingår i någon mån i övervakningen av efterlevnaden av avtalsvillkoren samt uppföljningen av tidsfristerna i avtalen. Som en del av avtalshantering har social- och hälsovårdssektorn gjort flera tillsyns- och samarbetsbesök hos sina samarbetsparters verksamhetsenheter. Den ikraftträdda skyldigheten att lämna upplysningar till Skatteförvaltningen om byggbranschen har för sin del ökat den interna kontrollen av avtalsverksamheten. Att villkoren i livscykelavtalen uppfylls har granskats av den interna kontrollen vid sidan av den normala avtalshanteringen. Intern revision Stadsdirektören svarar för att intern kontroll ordnas och controllern för att den genomförs. Till interna kontrollens uppgifter hör att granska och utvärdera stadens interna kontrollsystem och riskhantering, verksamheterna i förhållande till mål, lagar, beslut och anvisningar samt verksamheternas ändamålsenlighet, resursanvändning med tanke på effektivitet och ekonomi och tillförlitligheten hos den information som är underlag för ledning och beslut. Intern revision sker enligt principerna för intern revision och årliga revisionsplanen i samarbete med stadens verksamheter, förtroendemannaorganisationen och den externa revisionen. Om utvärderings- och utredningsuppdrag som den interna kontrollen har utfört år 2014 har rapporterats till stadsstyrelsen enligt principerna för den interna kontrollen. Utveckling av den interna kontrollen Målet med kommunallagens ändringar som gäller intern kontroll och riskhantering är att skärpa ordnandet av kommunernas interna kontroll och riskhantering och rapporteringen av den. Fullmäktige ska besluta om grunderna för intern kontroll och riskhantering och behövliga ändringar i befogenheter och arbetsfördelningar ska uppdateras i förvaltningsstadgan. Förvaltnings- och verksamhetsstadgan har år 2014 uppdaterats så, att den motsvarar kommunallagen. Grunderna för intern kontroll och riskhanteringen har beretts hösten 2014 och sänds till fullmäktige för beslut år Målet med grunderna är att stärka systemet för intern kontroll bl.a. genom att förenhetliga praxis för koncernledningen. Utifrån dessa grunder fortsätter sektorerna, verksamhetsenheterna och koncernbolagen sina interna utvecklingsprojekt med fokus på uppdatering och beredning av anvisningar för intern kontroll, utveckling av verksamhetsprocesser samt en enhetligare förvaltningspraxis. Stadens interna kontroll utvecklas som en del av utvecklingen av systemet för hela den interna tillsynen. Utvecklingsarbetet för att förbättra bedömningen av resultat och måluppfyllelse fortsätter. Ett exempel på detta är ett pilotprojekt för kunskapsledning som startade år 2014 och som syftar till att förbättra kvaliteten och tillgången på kunskap som används som stöd för beslutsfattande. En uppdaterad informationssäkerhetspolicy med tillhörande anvisningar godkänns och tas i bruk år En ytterligare plan har varit att utarbeta beredskapsplaner för de datasystem som saknar sådana. 15

16 1.3 Räkenskapens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys I resultatet för räkenskapsperioden 2014 har man sammanställt de affärsverk som hör till stadskoncernen och balansenheten. Från intäkterna och kostnaderna har de interna posterna eliminerats. Det sammanställda resultatet för räkenskapsperioden är ett underskott på -9,9 miljoner euro före reserveringar och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett underskott på -6,8 miljoner euro. Resultatet för affärsverken visar ett överskott på 1,1 miljoner. Stadens och affärsverkens externa inkomster var 66,9 miljoner euro. Intäkterna minskade med 3 miljoner euro, dvs. -4,4 procent från fjolåret. De externa utgifterna var 311,5 miljoner euro. De externa utgifterna ökade med 9 miljoner euro, dvs. 3 procent. Verksamhetsbidraget var 245 miljoner euro. Verksamhetsbidraget försvagades med 12 miljoner euro, dvs. 5,2 procent. Verksamhetsinkomsternas andel av verksamhetskostnaderna gick ned till 21 procent. Under det föregående året var andelen 22,7 procent. Skattefinansieringen, dvs. skatter och statsandelar minskade med cirka 2 miljoner euro från det föregående året. Verksamhetsintäkterna var 210,3 miljoner euro, vilket är 0,5 miljoner mera än år Skatteintäkterna ökade med 0,3 % från det föregående året. Summan av influtna skatter förra året var högre på grund av en skatterat av engångsnatur som föranleddes av tidigareläggning av tidsplanen för skatteredovisning samt den allmänna svaga ekonomiska konjunkturen.. Kommunalskatteintäkterna var 0,5 miljoner euro mindre än under det föregående året, samfundsskatten inbringade 1 miljon euro mindre och fastighetsskatten cirka 2 miljoner euro mer än under det föregående året. Statsandelarna minskade med 2,5 miljoner euro från året innan. Extra nedskärningar av statsandelar fortsätter. År 2014 var nedskärningen cirka 10 miljoner euro och ett år tidigare cirka 7 miljoner euro. Statsandelarna minskar ändå inte med hela nedskärningsbeloppet eftersom uppgifter, kostnader och enhetsbeloppen som utgör grunden för statsandelen ökar. Staten har också kompenserat i statsandelssystemet de minskade skatteintäkter för kommunerna som föranleds av nya avdrag i kommunalbeskattningen. Räntenivån har sedan recessionsåret 2009 varit mycket låg. Räntenivån stiger och återgår inte till den normala nivån förrän ekonomin börjar växa. Räntekostnaderna sjönk med 0,5 miljoner jämfört med förra året. Skillnaden mellan finansieringsintäkter och finansieringskostnader hade överskott. Årsbidraget år 2014 var 15,9 miljoner euro, vilket är 13,5 miljoner euro svagare än året innan. Årsbidraget före sammanställningen av affärsverken var 11,5 miljoner euro. Orsaken till det sämre resultatet är att ökningen av skatteinkomster har stannat av, statsandelarna har minskat, inkomsterna från försäljningen av egendom har minskat och att driftsutgifterna har ökat. Årsbidraget per invånare var 319 euro; ett år tidigare var det 594 euro. Balansen i stadens ekonomi försvagades under bokslutsåret eftersom 83 procent av nettoinvesteringar kunde finansieras med årsbidraget. Stadens avskrivningar är cirka 22,5 miljoner euro och affärsverkens avskrivningar cirka 3,3 miljoner euro. Stadens avskrivningsplan ändrades i början av år Ändringen av avskrivningsplanen ökade de årliga avskrivningarna med cirka 8 miljoner euro. Skyldigheten att justera avskrivningsplanen gäller sedan år De kortare avskrivningstiderna för anläggningstillgångar motsvarar egendomens verkliga värdenedsättning och ger en realistisk bild av stadens ekonomiska situation. bokslutsdispositionerna i bokslutet för 2014 gäller fastighetsköp som har gjorts med medel ur markanskaffningsfonden, upplösande av reservationen för anskaffning av aktier av en parkeringsanläggning samt det regionala räddningsverkets investerings- och avskrivningsreservationer. Resultatet för räkenskapsperioden visar ett underskott på 6,8 miljoner. Underskottet täcks med det överskott som har samlats. Efter att underskottet förts i bokslutet minskar överskottet till 45,8 miljoner euro. 16

17 RESULTATRÄKNING (Inkl. affärsverken) Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVER- SKOTT/UNDERSKOTT RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsinkomster / Verksamhetsutgifter, %: 21,0 22,7 Årsbidrag / Avskrivningar, %: 61,5 95,8 Årsbidrag, / invånare Invånarantal

18 1.3.2 Finansiering av verksamheten Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var -5 miljoner euro. Till nettoinvesteringar inklusive affärsverken användes det 19,2 miljoner euro och utan affärsverk 14 miljoner euro. Nettoinvesteringarna ökade med 3,7 miljoner euro från året innan. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under fem föregående år är 26 miljoner euro. Kassaflödet under fem år ska vara positivt, dvs. ha överskott för att det fyller kravet på självfinansiering som ställts för kommuner. Finansieringens kassaflöde var -1,7 miljoner euro. Upptagningen av nya lån var 2,6 miljoner euro mindre jämfört med amortering av gamla lån. Övriga faktorer som påverkade likviditeten förbättrade den med 1 miljon euro. Inkomstfinansiering av investeringar angiven i procent, dvs. årsbidragets andel av nettoinvesteringarna var 83 procent medan den var 190 procent förra året. Finansieringen av kapitalutgifter med inkomster angiven i procent där utöver investeringar beaktas också amorteringar av lån var 27 procent. Värdet som anger låneskötselbidraget var 0,4 och förra året 1,2. Löneskötselbidraget försvagades trots att lånebeloppet blev mindre eftersom inkomstfinansieringen förblev exceptionellt låg. Staden lyfte nya budgetlån för 36 miljoner euro och gamla lån amorterades för 38,7 miljoner euro. Lånen minskade med cirka 2,7 miljoner euro. Stadens kassamedel var 22 miljoner euro vid årets slut. Stadens likviditet har blivit stramare och kassamedlen minskade med 6,7 miljoner euro. Likviditeten i kassadagar var vid årets slut 22 dagar och ett år tidigare 31 dagar.. En eftersträvad nivå för likviditeten kan anses vara en likviditet för cirka 30 dagar. FINANSIERINGSANALYS (Inkl. affärsverken) Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar av investeringsutgifter Överlåtelseinkomster från bestående aktiva Kassaflöde för verksamhet och investeringar Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 15 Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Kassaflöde för verksamhet och investeringar under 5 år milj Intern finansiering av investeringar, % 82,7 189,9 Låneskötselbidrag 0,4 1,2 Likviditet, kassadagar Låneskötselbidrag = (Årsbidraget + Ränteutgifter)/ (Ränteutgifter + Amorteringar) Låneskötselbidraget är ett mått på den interna finansieringens tillräcklighet för betalning av räntor på främmande kapital och amorteringar. Om låneskötselbidraget är större än 2, betraktas värdet som gott. Låneskötselbidraget är tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svagt om värdet understiger 1. Intern finansiering av investeringar, % = 100 x årsbidraget / Egen anskaffningsutgift för investeringar Nyckeltalet för intern finansiering av investeringar anger hur stor del av investeringarna som har finansierats med årsbidraget. Likviditet, kassadagar = 365 *x Kassamedel 31.12/ Kassautbetalningar under räkenskapsperioden Kassalikviditeten uttrycker hur många dagar kassautbetalningarna kan täckas med stadens kassamedel. 18

19 1.4 Finansiell ställning och ändringar i den Soliditeten i balansen, dvs. andelen eget kapital av hela kapitalet var så gott som oförändrad, 44,7 procent. Stadens skuldsättning är fortfarande en orsak till att soliditeten i balansen inte har överstigit målvärdet 50 procent. Beloppet på långfristiga lån i slutet av år 2014 är 116 miljoner euro, vilket är 2327 euro/invånare. Enligt förhandsuppgift är kommunernas relativa skuldsättning 2733 euro/invånare. Den relativa skuldsättningen, dvs. andelen främmande kapital av hela inkomstfinansieringen var oförändrad, dvs. 49,5 procent. Med tanke på kriterierna för kriskommuner bör den relativa skuldsättningen ligga under 50 procent. BALANSRÄKNING, AKTIVA BALANSRÄKNING, PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Immateriella tillgångar I Grundkapital Immateriella rättigheter IV Övriga egna fonder Övriga långverkande V Tidigare räkenskapsperioders utgifter över-/underskott VI Räkenskapsperiodens över-/underskott Avskrivningsdifferens II Materiella tillgångar Mark- och vattenområden B AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH 2. Byggnader RESERVER Fasta konstruktioner och anordningar 4. Maskiner och inventarier Reserver Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och C AVSÄTTNINGAR pågående nyanläggningar Övriga avsättningar III Placeringar D FÖRVALTAT Aktier och andelar KAPITAL 2. Övriga lånefordringar Statens uppdrag Övriga fordringar Donationsfondernas kapital B FÖRVALTADE MEDEL Övrigt förvaltat 1. Statens uppdrag 3 10 kapital Donationsfondernas särskilda täckning E FRÄMMANDE KAPITAL Övrigt förvaltat kapital I Långfristigt Lån från finansiella institut och C RÖRLIGA AKTIVA försäkringsbolag I Omsättningstillgångar Lån från offentliga samfund Material och förnödenheter Skulder till leverantörer Anslutningsavg. och övriga II Fordringar skulder Långfristiga fordringar II 1. Kundfordringar Kortfristigt Lånefordringar 2. Lån från finansiella institut och 3. Övriga fordringar försäkringsbolag Kortfristiga fordringar Lån från offentliga samfund Kundfordringar Erhållna förskott Övriga fordringar Skulder till leverantörer Aktiva resultatregleringar Övriga skulder Passiva resultatregleringar III Värdepapper inom finansieringstillgångar Övriga värdepapper IV Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA SAMMANLAGT

20 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, %: 44,7 46,5 Relativ skuldsättningsgrad, % 49,5 49,5 Ackumulerat över-/underskott, milj. 45,8 52,6 Ackumulerat över-/underskott, /inv Lånestock 31.12, milj. 115,8 118,4 Lånestock 31.12, / invånare Antalet invånare Soliditetsgrad, %: = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott). Soliditetsgraden mäter stadens soliditet, förmåga att tåla underskott och kommunens kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En god soliditetsnivå anses vara 70 %. Om soliditetsgraden är 50 % eller mindre innebär det i den kommunala ekonomin att skuldbördan är mycket stor. Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott ) / Driftsinkomster Nyckeltalet anger, hur stor del av inkomsterna för verksamheten som skulle behövas till återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre värde nyckeltalet har, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom internt tillförda medel. Lånestock = Främmande kapital (Erhållna förskott + Leverantörsskulder + Aktiva resultatregleringar + Övriga skulder) Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Lånestock/invånare Lånestocken mätt i euro per invånare räknas ut genom att dividera lånestocken i slutet av året med antalet invånare. 1.5 Totala inkomster och utgifter Kalkylen över totala inkomster och utgifter beskriver de finansiella källorna och användningen av pengar. Kalkylen baserar sig på resultaträkningen och finansieringsanalysen, och där beaktas endast externa inkomster, utgifter och transaktioner samt externa finansieringshändelser. Affärsverken och balansenheterna har sammanställts i kalkylen. INKOMSTER UTGIFTER Verksamhet Verksamhet Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Skatteinkomster Tillverkning för eget bruk Statsandelar Räntekostnader Ränteintäkter 128 Övriga finansieringskostnader 17 Övriga finansiella intäkter Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel Ändring i avsättningar Bestående aktiva, Försäljningsförluster bland best. aktiva försäljningsförluster Investeringar Investeringar Finansieringsandelar av investeringsutgifter 571 Investeringsutgifter Försäljningsintäkter bland best. aktiva Finansiell verksamhet Finansiell verksamhet Minskning av utlåningen 15 Ökning av utlåningen 8 Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Inkomster sammanlagt Utgifter sammanlagt Avstämning: Totala inkomster - Totala utgifter = Övriga förändringar av likviditeten - Ändringar av likvida medel =