Landstingsfullmäktige

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (36) Landstingets kansli Kansliavdelningen/Marianne Hammarström Landstingsfullmäktige Tid: Måndagen den 21 april, kl , Plats: Karl-Birger Blomdahlssalen, Konserthuset i Växjö 37 Landstingsfullmäktiges öppnande Enligt utfärdad kungörelse från den 10 april 2008, sammanträder landstingsfullmäktige denna dag på Konserthuset i Växjö. Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. 38 Upprop Upprop genomfördes av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Förnamn Efternamn Partibeteckning Suzanne Frank m Anna Fransson s Paul Johansson c Olle Sandahl kd Karin Sjöblom fp Lennart Värmby v Michael Öberg mp Kent Alriksson m Rolf Andersson fp Marita Bengtsson mp Harald Bergström kd Britt-Louise Berndtsson c Rut Björkström kd Annelill Davidsson c Bruno Edgarsson c Sonja Emilsson m Agneta Eriksson v Yngve Filipsson fp Carl-Magnus Forslund m Stefan Fredriksson s Göran Giselsson m Kjell Gustafsson c Roland Johansson s RosMarie Jönsson Neckö s

2 2(36) Ann-Charlotte Kakoulidou s Janeric Kandenäs s Lena Karlsson c Kerstin Laakso Rungegård m Ragnar Lindberg s Eva Löfquist s Marianne Nordin s Mayken Nilsson s Ester Petersson s Joakim Pohlman s Jan Sahlin m Ingrid Salomonsson c Ricardo Salsamendi s Margareta Schlee m Pernilla Sjöberg m Michael Sjöö s Ingemar Swalander m Gunilla Svensson s Tryggve Svensson v Rolf Sällryd kd Sten Wijkander s Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom Harald Bergström och Tryggve Svensson. I deras ställe hade kallats in Nils-Erik Wetter och Wirginia Bogatic. Wirginia Bogatic var inte närvarande vid uppropet utan deltog från och med 50. Michael Sjöö var närvarande 1 66 Ragnar Lindberg var närvarande 1 71 Eva Löfquist var närvarande 1 71 Ingemar Swalander var närvarande 1 71 Övriga närvarande var Anita Linell 49 samt ordförande i revisionen Sven-Åke Gustavsson 52. Bruno Edgarsson utsågs av landstingsfullmäktige att vara ordförande under beslut om ansvarsfrihet Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Yngve Filipsson och Ragnar Lindberg. Fullmäktige bestämde att justeringen ska äga rum den 28 april, kl på Landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9 i Växjö.

3 3(36) 40 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes. 41 Interpellation ang. kvinnors hjärtan Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Till landstingsstyrelsens ordförande Ang. Kvinnors hjärtan För några år sedan tillsatte Vuxenutskottet en särskild arbetsgrupp för att arbeta med jämställdhet inom vården i Landstinget Kronoberg. I dagarna har Sveriges Television visat en serie Om ett hjärta, som Solveig Tärnström, riksdagsledamot (c) står bakom. Samtidigt har centerpartiet presenterat en rapport Kvinnors kärl är för små för instrumentet vi ska använda. Både TV-serien och rapporten visar att mycket återstår för att nå en jämställd vård, där kvinnor och män få lika möjligheter. Med hänvisning till ovanstående är mina frågor: 1. Hur har arbetet med jämställd vård bedrivits efter Vuxenutskottets arbetsgrupp? 2. Landstingets jämställdhetspolicy har två gånger återremitterats under Hur arbetar man nu för att få fram ett program som duger och när kan fullmäktige ta ställning? Växjö Lennart Värmby, landstingsledamot (v) 42 Interpellation ang. medicinskt utskrivningsklara patienter Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige.

4 4(36) Interpellationen Medicinskt utskrivningsklara patienter Under den senaste tiden har det uppmärksammats att kommuner har stora problem att ta hem sina medicinsk utskrivningsklara patienter, bland annat Växjö och Älmhults kommuner, vilket riskerar att vålla ytterligare arbetsmiljöproblem och platsbrist inom länssjukvården. Detta är inte hållbart för varken patienter, kommuner eller landstinget i längden. Med andra ord behövs dialog med berörda kommuner för att hitta lämpliga åtgärder till optimala lösningar. Jag tror att det är nödvändigt att landstinget i samarbete med kommuner tar allvarligt på detta och har strategier om vilka åtgärder som skall vidtas för att minimera problemen. Det är viktigt att landstingets resurser används på bästa sätt. Mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande Finns det förberedelser inom landstingsledningen för hur man skall hantera de medicinskt utskrivningsklara patienterna inom länssjukvården? Har dialog ägt rum med berörda kommuner när det gäller denna patientkategori? Finns förslag på lämpliga åtgärder för att lösa situationen? Vilka är dessa i så fall? Älmhult den 12 februari 2008 Michael Öberg Gruppledare (mp) för Miljöpartiets landstingsgrupp 43 Interpellation ang. läkarsituationen på Lessebo vårdcentral Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Enligt uppgift är läkarsituationen mycket ansträngd för närvarande på Lessebo Vårdcentral. Personalen har inte möjlighet att boka in några tider och verksamhetschefen får ringa upp och förklara läget för upprörda patienter.

5 5(36) Vårdcentralen har tre heltidsanställda läkare, en som jobbar 80 procent och en som jobbar 75 procent. En av läkarna är sjukskriven på heltid utan att det sätts in någon ersättare. Läkarna har förutom den dagliga verksamheten på vårdcentralen också arbete inom hemsjukvården, barnavårdscentralen, jour i Växjö samt att man skall vara ute på skolorna. Restriktivitet gäller med att sätta in hyrläkare. I princip kan endast akuttider erbjudas. Vad avser landstingsstyrelsens ordförande att vidta för åtgärder för att underlätta läkarsituationen på Lessebo vårdcentral? Ragnar Lindberg (s) Landstingsledamot 44 Interpellation ang. Finsam en möjlighet Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Finsam en möjlighet Den enda möjligheten till ett meningsfullt arbete eller sysselsättning är för många att få ett arbete genom Atrium, Vildrosen eller Macken alla exempel från Växjö kommun. De är alla kooperativ från den sociala ekonomins område den sektor som finns vid sidan om det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Dess verksamheter bygger på att man vill driva något som ger deltagarna möjlighet att utföra nyttigheter, men utan vinstintresse och utanför den offentliga sektorn. Viktigt är att samhället och näringslivet visar förståelse för aktiviteterna och ger sitt aktiva stöd. Enligt tidningsuppgifter så är Landstinget Kronoberg äntligen på gång med att bilda ett Finsam d.v.s. ett finansiellt samordningsförbund mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, Växjö kommun och landstinget. Syftet är bl a att rehabilitera personer som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Mina frågor: 1. Varför har det dröjt med initiativet att starta Finsam? 2. Hur ser tidsplanen ut och vilken omfattning i pengar och målsättning har projektet?

6 6(36) 3. Kan Finsam via Landsting Kronoberg omfatta hela länet och samtliga kommuner? Växjö Lennart Värmby, Landstingsledamot (v) 45 Interpellation ang. Psykiatrin i Kronoberg kapacitet, kvalitet och kompetens? Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Psykiatrin i Kronoberg kapacitet, kvalitet och kompetens? Det pågående arbetet med förändring och utveckling av psykiatrin i Landstinget Kronoberg har som utgångspunkt kostnadseffektivisering med 30 miljoner kronor. Detta sker samtidigt som den s k Miltonutredningen visat på behovet av ökade satsningar på just psykiatrin. Att förändra och förbättra arbetet för att möta patienternas behov är både rätt och riktigt, men måste ske på ett sätt som inger förtroende och som bygger på medverkan för alla inblandade och berörda. Det gäller patienter, anhöriga, personal och inte minst berörda kommuner. Samverkan med kommunerna är avgörande eftersom kvaliteten i omsorgen är avgörande för många patienters livskvalitet. När man genomför en så stor omställning som nu för psykiatrin skapar det självklart turbulens och oro. Viktigt för framgång är att skapa trygghet och förväntningar om en bättre framtid, när väl omorganisationen är genomförd. Patienter, anhöriga, personal de som är närmast berörda har emellertid uttryckt en växande oro. Denna oro gäller inte att organisationen ska förändras utan att kravet på omorganisationen är en neddragning med hela 30 miljoner. Nu är det sagt att omorganisationen ska ske i två steg. Redovisning av genomförandet måste ges fullmäktige före budget för år 2009 och kommande år därför denna interpellation. Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa några frågor: 1. Hur ser steg 1 ut, vilka delar av psykiatrin berörs av personalminskningar i detta steg? Vad ska ske i steg 2? 2. Var hamnar patienterna, som berörs av omställningen? Kan primärvård och kommuner hantera situationen? Ska patienter med psykiska problem, som behöver avgiftning, kunna rehabiliteras krävs bra samarbete med kommunerna detta som ett exempel. Finns detta samarbete och beredskap från kommunerna?

7 7(36) 3. Budget för i år bygger på en neddragning av kostnaderna för psykiatrin. Hur är läget idag med tanke på förra årets underskott? Håller budgeten? 4. Finns det en konsekvensanalys för berörd vård och patienter? 5. Primärvården ska ges ökat uppdrag att möta psykiska sjukdomar. Finns det resurser för detta och hur ser den satsningen ut? Växjö Lennart Värmby, Ledamot i landstinget (v) 46 Interpellation ang. uteblivna patientbesök i vården påverkar tillgängligheten Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Uteblivna patientbesök i vården påverkar tillgängligheten Varje år är det hundratusentals patienter som inte kommer på sina planerade besök eller behandlingar vid landets sjukhus. Uteblivna patientbesök påverkar tillgängligheten inom vården eftersom att en annan patient hade kunnat få den planerade tiden. Den uteblivna patienten måste dessutom få en ny tid. Personalen kan inte parera de uteblivna patienterna med medvetna överbokningar. Även om man i vissa fall debiterar patienten för uteblivna tidsbeställda besök/för sent avbokade tider så innebär en utebliven patient nästan samma kostnad som en undersökning eller behandling som faktiskt genomförs eftersom kostnaderna för personalen och lokaler kvarstår. Eftersom vi strävar efter en så effektiv vård som möjligt samt att minska vårdköer finns det anledning att ställa följande frågor: 1. Är uteblivna patientbesök vanligt i vårt landsting? 2. Har de uteblivna patientbesöken ökat de senaste åren och i så fall finns det någon förklaring till det? 3. Har man i Landstinget Kronoberg någon statistik på uteblivna patientbesök och hur mycket det kostar vårt landsting? 4. Vid Nej på fråga 3. Kan landstingsstyrelsens ordförande tänka sig verka för att ta fram statistik på uteblivna patientbesök, hur vårdköerna påverkas av detta samt hur mycket det kostar våra skattebetalare?

8 8(36) Växjö den 4 april 2008 Anna Fransson Landstingsråd (s) 47 Interpellation ang. traineeutbildning för tredjelandsläkare Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Till landstingsrådet Suzanne Frank Angående traineeutbildning för tredjelandsläkare. Landstinget Kronoberg har stor brist på läkare inom bland annat psykiatri och allmänmedicin varför många hyrläkare används. Samtidigt finns i Växjö ett tjugotal läkare från länder utanför EU som behöver viss praktik i Sverige för att kunna få svensk legitimation. I december beslöt landstingsstyrelsen att inrätta traineetjänster för dessa läkare. Hur har detta uppdrag verkställts? Hur många tredjelandsläkare har sen dess påbörjat praktik hos landstinget Kronoberg? Älmhult Roland Johansson (s) 48 Interpellation ang. vårdcentralernas hälsofrämjande och förebyggande arbete i samband med införande av vårdvalssystem i Kronobergs län Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige.

9 9(36) Interpellationen Vårdcentralernas hälsofrämjande och förebyggande arbete i samband med införande av ett vårdvalsystem i Kronobergs län Landstingsstyrelsen har måndagen den 7 april 2008 ställt sig bakom ett antal principer för införande av ett vårdvalssystem i Kronobergs län. I skrivningen Vårdval Kronoberg, daterad , har ett antal principiella frågeställningar blivit tydliga. I principen för grundåtagande nämns arbetet med förebyggande insatser och psykosociala resurser mm som en del i dagens primärvårdsuppsdrag och ingen noggrannare inriktning av det betydande arbetet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Dock anser jag att detta är otillräckligt och därför bedömer jag att vårdcentralernas folkhälsoarbete måste förtydligas och vägas in i det pågående arbetet med ett eventuellt införande av ett vårdvalssystem i vårt län. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på vårdcentralerna måste ha en struktur i riktning emot första linjens hälso- och sjukvård, där så många som möjligt kan hjälpas så tidigt som möjligt i vårdkedjan, vilket oftast också ger minskat lidande och oro för patienterna. Jag hävdar att vårdcentralerna bör ha en tydligare profilering på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet (gärna enligt pilotprojekten på Alvesta VC och Tingsryd VC). I detta ligger en strategi där primärvården inkluderas i arbetet med en hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation för Landstinget Kronoberg i sin helhet. Men i samband med arbetet av inriktningen ett system av Vårdval Kronoberg krävs också förtydligande/kompletterande av arbetet med folkhälsofrågor. I en skrivning från uppdragsavdelningen, daterad Uppföljning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete på vårdcentralerna i Landstinget Kronoberg 2007, betonas också i någon av slutsatserna att uppdraget för primärvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete behöver tydliggöras i utarbetandet av ett vårdvalssystem i länet. I denna skrivning framkommer bland annat att det idag saknas en gemensam struktur och helhetssyn i arbetet med folkhälsa och att primärvårdens roll upplevs diffus. Dessutom upplevs samverkan med andra aktörer inom området vara svår att få tillstånd på ett naturligt sätt i det vardagliga arbetet. Med andra ord bör denna skrivning också belysas i samband av det processarbete för ett vårdvalssystem. Jag anser också att det är betydelsefullt att skynda långsamt med införande av ett Vårdval Kronoberg, eller då ett Hälsoval Kronoberg, (då applicerat med tydlig koppling till arbetet med en framtida hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation för Landstinget Kronoberg), och på det viset också analysera konsekvenser fördelar som nackdelar utförligt innan beslut i frågan.

10 10(36) Med denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till landstingsstyrelsens ordförande Hur kommer det hälsofrämjande och förebyggande arbetet att tydliggöras på vårdcentralerna med införandet av ett vårdvalssystem i Landsting Kronoberg? Älmhult den 7 april 2008 Michael Öberg (mp) Ledamot i landstingsfullmäktige Gruppledare för Miljöpartiets landstingsgrupp 49 Initiativ från folkhälsoutskottet Vad är hälsokonsekvensbedömningar? Är det något för landstingen? Folkhälsoutskottets ordförande Annelill Davidsson hälsade Anita Linell avdelningschef vid Folkhälsoinstitutets avdelning för samhällsplanering och folkhälsa, välkommen. Anita Linell informerade fullmäktige om hälsokonsekvensbedömningar (HKB) som ska ses som ett verktyg för social hållbarhet. HKB är en bedömning av hur olika beslut kan påverka folkhälsan och hälsan och öka risken för eller förebygga sjukdom, för tidig död m.m. HKB bör göras i fem steg screening, planering, analys, resultat/rekommendationer och uppföljning/utvärdering. Anita Linell avslutade sin information med att poängtera att folkhälsoinstitutet gärna vill komma i kontakt med landsting som är intresserade att gå vidare i arbetet med hälsokonsekvensbedömningar. På folkhälsoinstitutets hemsida finns information om HKB. Annelill Davidsson tackade för informationen. Yttranden Lennart Värmby, Ingemar Swalander, Yngve Filipsson och Britt-Louise Berndtsson yttrade sig. 50 Ledamöternas frågestund Under frågestunden ställdes ett antal frågor av Anna Fransson, Michael Öberg, Roland Johansson, Lennart Värmby och Agneta Eriksson. Frågorna besvarades av Gösta Sandgren, Rolf Sällryd och Börje Lindqvist.

11 11(36) 51 Information om landstingets årsredovisning 2007 Landstingsfullmäktige beslöt att notera informationen angående årsredovisning Ärendet Information och redovisning av bilder om landstingets årsredovisning för 2007 lämnades av landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank och landstingsdirektör Börje Lindqvist. 52 Revisionsberättelse samt frågan om ansvarsfrihet för år 2007 Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt med hänvisning till presidiets förslag som i sin tur hänvisade till revisionsberättelsens förslag att landstingsfullmäktige beviljar landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2007 att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola beaktar revisorernas rekommendationer. Ärendet Landstingets revisorer har lämnat revisionsberättelse för 2007 till fullmäktige. Den är en redogörelse av revisorernas granskning av landstingets samlade verksamhet och årsredovisning Landstingsfullmäktiges presidium konstaterar att revisionen i sin revisionsberättelse för verksamhetsåret 2007 har föreslagit ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola. Föredragande Ordförande och vice ordförande i landstingets revisorer Sven-Åke Gustavsson och Jan Sahlin föredrog revisionsberättelsen 2007 för ledamöterna. Beredande organs förslag I revisionsberättelsen har revisorerna tillstyrkt att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2007 Landstingsfullmäktiges presidium har föreslagit med hänvisning till revisionsberättelsens förslag att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola beaktar revisorernas rekommendationer

12 12(36) att landstingsfullmäktige beviljar landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola ansvarsfrihet för verksamhetsåret Yttranden Anna Fransson, Lennart Värmby, Paul Johansson, Ragnar Lindberg, Suzanne Frank och Roland Johansson yttrade sig. Ajournering Landstingsfullmäktige beslöt om ajournering och ärendet återupptas till behandling efter lunch. 53 Interpellationssvar till Lennart Värmby ang. kvinnors hjärtan Dnr LE/ Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 41 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Lennart Värmby interpellanten om arbetet med att skapa en jämställd vård och ställer följande frågor; 1. Hur har arbetet med jämställd vård bedrivits efter Vuxenutskottets arbetsgrupp? 2. Landstingets jämställdhetspolicy har två gånger återremitterats under Hur arbetar man nu för att få fram ett program som duger och när kan fullmäktige ta ställning? Svar på fråga 1 Inom området händer allt mer såväl nationellt som lokalt. Det arbete som vuxenutskottets arbetsgrupp genomförde har ett stort värde och det har belyst skillnader och höjt kunskapsnivån i vår organisation. Arbetet med att skapa en jämställd hälso- och sjukvård handlar till stora delar om att sprida kunskap och uppmärksamma problem. Det är vanligt med attityder som vilar på bristande kunskaper vilka leder till en ojämställd vård. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade under föra året en kunskapsöversikt, Ojämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, som inte minst visade på just detta. Det kan t.ex. handla om synen på sjukdomar och diagnoser som typiskt manliga eller typiskt kvinnliga. Dessa vanföreställningar kan t.ex. leda till omotiverade skillnader i bedömningar och behandlingar. För att nämna något om vad som händer lokalt i vårt landsting ligger det i uppdragsbudgeten ett särskilt uppdrag om att genusperspektivet ska beaktas i all verksamhet. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi från politiskt håll på detta och andra sätt uppmärksammar frågan och hela tiden arbetar för att implementera detta perspektiv som en självklarhet i verksamheten men också naturligtvis också för oss själva som förtroendevalda.

13 13(36) En konkret insats värd att uppmärksamma är projektet Genus i vården som startade under 2006 och skall redovisas under våren Projektet syftar till att höja medvetenheten om hur föreställningar kring kön påverkar vården. Vidare skall projektet bidra till att den nya kunskapen används i praktiskt arbete för att på så vis utveckla landstinget som organisation i ett genusperspektiv. Efter projektets redovisning kommer ställning tas till fortsatta aktiviteter utifrån projektets resultat och erfarenheter. I sammanhanget vill jag också lyfta fram den satsning som regeringens gör på jämställdhet tillsammans med SKL. Regeringen satsar genom SKL 100 miljoner kronor på ökad jämställdhet. Medlen skall fördelas för att höja kvaliteten och servicen till medborgare av både könen, men också för att utveckla arbetsplatserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Pengarna anslås till utveckling av jämställdhetsintegrering, utbildning av jämställdhetsstrateger, möjligheter till erfarenhetsutbyte, uppbyggnad av en webbaserad kunskapsbank för att kontinuerligt sprida erfarenheter och utveckling av ordinarie ledningssystem. Utbetalning sker under tre år med start under innevarande år. Svar på fråga 2 Jag beklagar att jämställdhetspolicyn återremitterats två gånger men det är mycket viktigt att den policy som landstingsfullmäktige antar blir av god kvalité och kan vara till hjälp och nytta för verksamheten. Nu bereds ett helt nytt förslag till policy av personalavdelningen med från bland annat ovan nämnt projekt dvs. Genus i vården. Man har i arbetet också haft medverkan från länsstyrelsens jämställdhetsdirektör. Jag är övertygad om att landstingsfullmäktige kan anta en genomarbetat och användbar jämställdhetspolicy vid nästa fullmäktige den 16 juni. Suzanne Frank Ordförande i landstingsstyrelsen 54 Interpellationssvar till Michael Öberg ang. medicinskt utskrivningsklara patienter Dnr LE/ Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 42 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Michael Öberg lyfter i en interpellation daterad den 12 februari problemet med att medicinskt utskrivningsklara patienterna inte tas hem av respektive patients kommun. Detta leder till platsbrist och arbetsmiljöproblem i länssjukvården. Företrädesvis rör problemet Växjö och Älmhult kommuner enligt interpellanten. Följande frågor ställs i interpellationen; 1. Finns det förberedelser inom landstingsledningen för hur man skall hantera de medicinskt utskrivningsklara patienterna inom länssjukvården?

14 14(36) 2. Har dialog ägt rum med berörda kommuner när det gäller denna patientkategori? 3. Finns förslag på lämpliga åtgärder för att lösa situationen? Vilka är dessa i så fall? Svar på interpellationen Svårigheten kring medicinskt färdigbehandlade patienter är ingen ny företeelse men har aktualiserats bland annat på grund av Arbetsmiljöverkets beslut om vite för varje tillfälle som säng placeras felaktig inom LSV enkelt uttryckt för trångt. Hur omfattande problemet med medicinskt utskrivningsklara patienter är varierar över tid men frågan är oerhört angelägen att lösa ur såväl landstingets som patientens perspektiv. Det är centralt, inte minst för att nå en ekonomi i balans, att skapa ett bra flöde genom vården utan flaskhalsar där patienten inte hamnar i kläm mellan landstingets och kommunernas sjukvård och omsorg. Frågan angrips huvudsakligen på två sätt, ett långsiktigt och ett mer kortsiktigt. Dels handlar det om att skapa en välsmord vårdkedja inbegripande länssjukvård, närsjukvård och länets kommuner, och dels om att lösa de överbeläggningsproblem som stundtals uppstår med anledning av att de medicinskt färdigbehandlade patienterna blir kvar på sjukhus. Länssjukvårdens ledning följer beläggningssituationen mycket noggrant och en överbeläggningsplan har arbetats fram som gör klart exakt vad som skall göras när det börjar bli fullt på något av eller båda våra sjukhus. Det viktigaste är dock att ta sig an frågan ur ett brett perspektiv där inte länssjukvården, närsjukvården eller kommunerna angrips isolerat utan där flödet står i centrum. Inställningen är, och måste vara, att detta är en fråga som vi löser tillsammans med omtanke för patient men samtidigt också som en av åtgärderna för att nå en ekonomi i balans. Generellt sätt fungerar samarbetet med länets kommuner bra. Jag kan konstatera att problemet med medicinskt utskrivningsklara tycks minska i omfattning samt att alla inblandade är angelägna om att utifrån ett patientperspektiv skapa en välfungerande vårdkedja. Landstinget och länets kommuner för kontinuerligt en dialog i ett gott klimat om denna och många andra angelägna frågor på såväl politisk- som chefsnivå. Ett problem för kommunerna när det gäller hemtagandet av patienter har varit brist på platser inom särskilda boenden. De två kommuner som interpellanten nämner har både öppnat upp fler platser under våren vilket självfallet underlättat situationen. Vidare togs Vårdlink i drift under slutet av 2007 vilket har skapat bättre möjligheter till kommunikation mellan landstinget och kommunerna. Systemet understödjer kartläggning av flaskhalsar och arbetet med olika typer av förbättringsåtgärder. Ett arbete pågår också för att komma tillrätta med de signeringsbrister som vållat problem. Ett ytterligt mycket viktigt arbete är hur inläggningar kan undvikas och förebyggas. Ett exempel på åtgärd, som ett led i detta arbete, är det mobila teamet från akutgeriatriken i Växjö. Teamet genomför sedan den 1 september ifjol hembesök som ersätter besök på akutmottagning och istället ger patienten möjlighet att få den akuta bedömningen och behandlingen direkt i hemmet. Behöver patienten sjukhusvård och inläggning hjälper teamet till med att ordna

15 15(36) en plats på vårdavdelning, utan att patienten behöver ta vägen förbi sjukhusets akutmottagning. Det är för tidigt att avgöra huruvida detta är det bästa sättet att arbeta på men klart är att landstinget hela tiden måste fundera över hur resurser på bästa sätt används och ompröva befintliga arbetssätt. Ledningsbolagets totala översyn av landstinget utgör en värdefull grund i det fortsatta utvecklingsarbetet som inte minst handlar om att styra resurser ditt de bör bäst nytta och möjliggöra tidiga förebyggande insatser. Sammantaget pågår ett intensivt arbete kring frågan som är viktigt ur såväl patientens som landstingets perspektiv. Genom att skapa en än bättre vårdkedja får patienten ett bättre omhändertagande och resursanvändningen optimeras. Suzanne Frank Ordförande i landstingsstyrelsen 55 Interpellationssvar till Ragnar Lindberg ang. läkarsituationen på Lessebo vårdcentral Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 43 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Enligt interpellanten är läkarbemanningen på Lessebo vårdcentral för närvarade dålig pga. sjukskrivning vilket vållar problem för patienterna. Följande fråga ställs i interpellationen; 1. Vad avser landstingsstyrelsens ordförande att vidta för åtgärder för att underlätta läkarsituationen på Lessebo vårdcentral? Svar på interpellationen Personalbudgeten medger fem distriktsläkartjänster vid Lessebo vårdcentral vilket motsvarar en läkare per 1635 invånare. Dessa fem tjänster är tillsatta med sex ordinarie personal men två av läkarna arbetar 80 respektive 75 procent samt en läkare är långtidssjukskriven. Hade ingen sjukskrivning förelegat hade bemanningen således legat över fem tjänster. Nu är vårdcentralen bemannad i realiteten med 4,55 läkartjänster. Detta alltså, precis som interpellationen gör gällande, pga. sjukfrånvaro för en av centralens läkare. En brist som till viss del tidigare täckts med ST-läkare samt under korta perioder av inhyrd personal. Situationen på Lessebo vårdcentral var särskild besvärlig under en vecka i vår då en annan ordinarie läkare samtidigt var tillfälligt sjuk. Jag tror att det främst är bekymmer kopplade till den veckan som kommit interpellanten till del. Vid sådana hastigt uppkomna situationer, när inte ens bemanningsföretagen kan bistå med personal, kan läget tillfälligt bli problematiskt vilket självfallet är beklagligt men svårt att försäkra sig emot. Det finns dock goda förhoppningar om att den ST-läkare som under våren tjänstgjort på vårdcentralen i Lessebo, och som nu är på CLV, skall rekryteras till en ordinarie tjänst i Lessebo. Detta

16 16(36) sker i så fall i höst när vederbörande har erhållit specialistexamen. Därmed skulle problemet vara avhjälpt. Tills dess att en långsiktig lösning är funnen görs i likhet med motsvarade situationer alla ansträngningar för att rekrytera korttidsvikarier och på andra sätt lösa situationen men bemanningen är för stunden tämligen god. Värt att poängtera är också att åtagandet för Lessebo vårdcentral beträffande arbete inom hemsjukvården, BVC och jourverksamhet inte skiljer sig i förhållande till länets övriga vårdcentraler. Detta ligger i ramen för grunduppdraget. Från alliansens sida prioriterar vi bemanningsfrågorna högt och arbetar ständigt för att stärka landstingets attraktionskraft. När det gäller specifikt läkarförsörjningen anslog vi fem miljoner extra i innevarande års budget. Inför 2009 års budget avser vi att gå vidare på olika sätt för att ytterligare stärka personalförsörjningsarbetet, inte minst beträffande det strategiska arbetet med framtida rekrytering av sjuksköterskor i allmänhet och specialistsjuksköterskor i synnerhet. Vårt landsting lider dock av den tidigare socialdemokratiska majoritetens avsaknad av ett framsynt personalförsörjningsarbete då detta är frågor som måste angripas med ett långsiktigt perspektiv. Suzanne Frank Ordförande i landstingsstyrelsen 56 Interpellationssvar till Lennart Värmby ang. Finsam en möjlighet Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 44 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Lennart Värmbys interpellation daterad den 3 april rör Finsam finansiell samordning. Ett Finsam-förbund är på väg att bildas i Växjö kommun och interpellanten ställer följande frågor; 1. Varför har det dröjt med initiativet att starta Finsam? 2. Hur ser tidsplanen ut och vilken omfattning i pengar och målsättning har projektet 3. Kan Finsam via Landstinget Kronoberg omfatta hela länet och samtliga kommuner? Svar på fråga 1 Jag utgår ifrån att interpellanten syftar på Finsam i Växjö i sin fråga och jag kan bara svara å landstingets vägnar. Enligt min uppfattning var intresset från landstinget sida inte särskilt starkt under föra mandatperioden. Där intresse har funnits har samordningsförbund instiftats som i Markaryd och Alvesta.

17 17(36) Växjö kommun har visat intresse på senare tid och därav har jag agerat i riktning mot ett bildande av ett Finsam-förbund. I samband med nedläggningshotet av Atrium ökade Växjö kommun engagemang i frågan och möten har förekommit med representanter från Försäkringskassan, Växjö kommun och Arbetsförmedlingen. Därefter har även landstinget involverats i arbetet som nu på allvar börjar ta form. Just nu arbetar en arbetsgrupp med representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Växjö kommun samt landstinget med att bland annat belysa följande frågor: Nuvarande samverksansinsatser. Behov av ytterligare samverkan. Identifikation av grupper av individer där samverkan behövs. Nödvändiga insatser. Omfattningen av verksamheten inom samordningsförbundet. Organisatoriska och ekonomiska konsekvenser vid bildandet. Motsvarande kartläggning som gjordes i Alvesta och Markaryd ska genomföras. Denna kartläggning kommer att vara en hjälp i arbetet med att identifiera behovsgrupper och ligga till grund för vilka insatser som ska göras inom ramen för samordningsförbundet. Svar på fråga 2 Jag är mycket angelägen om att ärendet hanteras skyndsamt och enligt tidsplanen når ärendet landstings- respektive kommunstyrelse under hösten. Min ambition är att vi skall ha slutit avtal innan utgången av oktober månad. Det som nu sker är att en förbundsordning skall tas fram samt en verksamhetsplan med definierade mål och förslag till uppföljning. I avsaknad av en färdig kartläggning och utan definierade behovsgrupper är det svårt för mig att konkret svara på vilka målsättningarna kommer att vara mer än övergripande. Själva syftet med ett samordningsförbund är att uppnå en effektiv resursanvändning. Insatserna skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser med målsättningen att dessa skall uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Den huvudsakliga målsättningen är att förbättra samarbetet i frågor där landstinget tillsammans med andra aktörer delar såväl intresse som ansvar. Vad interpellanten avser med omfattning i pengar är för mig något oklart men initialt behöver landstinget avsätta kronor, dvs. för kostnaden under Svar på fråga 3 Finsam kan omfatta hela länet så till vida att man har en gemensam paraplyorganisation där samtliga kommuner ingår. På så sätt kan man ha en gemensam förbundsordning och gemensamt administrativt stöd samt därtill beredande tjänstemän. Detta utan att frånta kommunerna deras mer specifika behov av insatser men jag tror att det i ett litet län som Kronoberg finns goda möjligheter till samordnings- och effektiviseringsvinster. Huruvida landstinget är den organisation som skall svara för denna paraplyorganisation är jag mer

18 18(36) tveksam till. Jag tror snarare att regionförbundet är den mest lämpade aktören för att fylla den funktionen. De har sedan tidigare också visat ett sådant intresse genom välfärdsberedningens förfrågan till berörda om huruvida de vill ingå i ett länssamordningsförbund. Suzanne Frank Ordförande i landstingsstyrelsen 52 Forts. Revisionsberättelse samt frågan om ansvarsfrihet för år 2007 Dnr LE/ Det tidigare under dagen ajournerade ärendet återupptogs till behandling Yttranden Michael Öberg, Yngve Filipsson, Britt-Louise Berndtsson, Ingemar Swalander, Anna Fransson, Eva Löfquist, Lennart Värmby, Suzanne Frank samt Joakim Pohlman yttrade sig Ajournering Landstingsfullmäktige beslöt om ajournering och ärendet återupptas till behandling efter allmänhetens frågestund. 57 Allmänhetens frågestund En länsinnevånare ställde frågor som besvarades. 52 Forts. Revisionsberättelse samt frågan om ansvarsfrihet för år 2007 Dnr LE/ Det före allmänhetens frågestund ajournerade ärendet återupptogs till behandling. Yttranden Karin Sjöblom och Eva Löfquist yttrade sig. Valberedningens förslag Valberedningen föreslog genom ledamoten Ingrid Salomonsson att, med hänvisning till jävssituationen för fullmäktiges presidium och ålderspresident, landstingsfullmäktige väljer ledamoten Bruno Edgarsson till ordförande inför beslut om ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola. Landstingsfullmäktige beslutade enligt valberedningens förslag.

19 19(36) Jäv Följande ledamöter från landstingsstyrelsen, styrelsen för Grimslövs folkhögskola samt landstingets revisorer deltog inte i beslutet om ansvarsfrihet: Suzanne Frank, Paul Johansson, Anna Fransson, Göran Giselsson, Ingemar Swalander, Sonja Emilsson, Kjell Gustafsson, Rolf Sällryd, Yngve Filipsson, Mayken Nilsson, Roland Johansson, RosMarie Jönsson Neckö, Stefan Fredriksson, Lennart Värmby, Rolf Andersson, Olle Sandahl, Kerstin Laakso Rungegård, Carl-Magnus Forslund, Kent Alriksson, Pernilla Sjöberg, Michael Öberg, Eva Löfquist, Joakim Pohlman, Agneta Eriksson, Ester Petersson, Ragnar Lindberg, Britt-Louise Berndtsson och Jan Sahlin. 58 Årsredovisning 2007 Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna årsredovisning Ärendet I årsredovisningen redovisas 2007 års verksamhet. I denna ingår förvaltningsberättelse, omvärldsanalys, uppföljning av grunduppdraget från landstingsfullmäktige, uppföljning av uppdrag från fullmäktiges uppdragsbudget 2006/07 samt redovisningar och analyser av produktion, åtagandet, miljö, personal och ekonomi. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade beslutat att överlämna årsredovisningen till fullmäktige för godkännande. 59 Svar på motion: Tio i topplista för hälsan Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att avslå motionen. Ärendet I en motion har Lennart Värmby (v) föreslagit att landstingsfullmäktige ska ge styrelsen i uppdrag att utforma ett projekt Hälsans tio i topp med en årlig utmärkelse för de bästa resultaten. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att avslå motionen. Ledamöternas egna förslag Lennart Värmby och Marita Bengtsson föreslog bifall till motionen.

20 20(36) Karin Sjöblom föreslog ändring av att-sats till att motionen är besvarad. Yttranden Annelill Davidsson och Wirginia Bogatic yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att förslagen ställs mot varandra: 1. Landstingstyrelsens förslag 2. Lennart Värmby och Marita Bengtsson förslag 3. Karin Sjöbloms förslag Röstning Efter genomförda propositioner biföll fullmäktige landstingsstyrelsens förslag. 60 Svar på motion: Gör Grimslövs folkhögskola med konferensanläggning till ekologiskt pilotprojekt Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att motionen anses besvarad att Grimslövs folkhögskola fortsättningsvis följer de riktlinjer om ekologiska produkter m.m. som håller på att implementeras i landstinget enligt fullmäktiges beslut. Ärendet I en motion har centerpartiets ledamöter, Britt-Louise Berndtsson och Annelill Davidsson, bland annat föreslagit att skyndsamt inrätta ett ekologiskt pilotprojekt avseende mat och transporter vid Grimslövs folkhögskola. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att motionen anses besvarad samt att Grimslövs folkhögskola fortsättningsvis följer de riktlinjer om ekologiska produkter m.m. som håller på att implementeras i landstinget enligt fullmäktiges beslut. Ledamöternas egna förslag Agneta Eriksson föreslog bifall till motionen Göran Giselsson och Eva Löfquist föreslog bifall till landstingsstyrelsens förslag.

21 21(36) Yttranden Britt-Louise Berndtsson, Michael Öberg och Rut Björkström yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att förslagen ställs mot varandra: 1. Landstingsstyrelsens förslag 2. Agneta Erikssons förslag Röstning Efter genomförda propositioner biföll fullmäktige landstingsstyrelsens förslag. 61 Svar på motion om att kroniskt sjuka patienter måste få del av vårdgarantin Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att första att-satsen bifalles att andra och tredje att-satserna förutsätter beslut om en utökad vård- och behandlingsgaranti på nationell nivå. För att nå detta kan motionären motionera om förslagen till SKL:s årsstämma. Att-satserna anses härmed besvarade. Ärendet I en motion från Anna Fransson (s) och Mayken Nilsson (s) föreslås att skyndsamt ta fram statistik på hur många kroniskt sjuka patienter som har fått sina återbesök försenade samt hur länge de väntat, att en handlingsplan arbetas fram för hur mätning av återbesök för kroniskt sjuka patienter ska inkluderas i redovisningen av vård- och behandlingsgarantin samt att en handlingsplan tas fram för hur även kroniska patienter ska omfattas av vårdoch behandlingsgarantin. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att första att-satsen bifalles, att andra och tredje attsatserna förutsätter beslut om en utökad vård och behandlingsgaranti på nationell nivå. För att nå detta kan motionären motionera om förslagen till SKL:s årsstämma. Att-satserna anses härmed besvarade. Ledamöternas egna förslag Anna Fransson och Agneta Eriksson föreslog bifall till motionen i dess helhet. Olle Sandahl, Suzanne Frank och Kent Alriksson föreslog bifall till landstingsstyrelsens förslag.

22 22(36) Yttranden Ragnar Lindberg och Roland Johansson yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att de båda förslagen ställs mot varandra 1. Landstingsstyrelsens förslag 2. Anna Fransson och Agneta Erikssons förslag Röstning Efter genomförda propositioner konstaterade ordföranden att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. Omröstning begärdes Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning: Den som stödjer landstingsstyrelsens förslag röstar ja, den som stödjer Anna Fransson och Agneta Erikssons förslag om bifall till motionen röstar nej. Förnamn Efternamn Ja Nej Avst Frånv Suzanne Frank X Anna Fransson X Paul Johansson X Olle Sandahl X Karin Sjöblom X Lennart Värmby X Michael Öberg X Kent Alriksson X Rolf Andersson X Marita Bengtsson X Nils-Erik Wetter X Britt-Louise Berndtsson X Rut Björkström X Annelill Davidsson X Bruno Edgarsson X Sonja Emilsson X Agneta Eriksson X Yngve Filipsson X Carl-Magnus Forslund X Stefan Fredriksson X Göran Giselsson X Kjell Gustafsson X Roland Johansson X RosMarie Jönsson Neckö X Ann-Charlotte Kakoulidou X Janeric Kandenäs X Lena Karlsson X Kerstin Laakso Rungegård X Ragnar Lindberg X

23 23(36) Eva Löfquist X Mayken Nilsson X Marianne Nordin X Ester Petersson X Joakim Pohlman X Jan Sahlin X Ingrid Salomonsson X Ricardo Salsamendi X Margareta Schlee X Pernilla Sjöberg X Michael Sjöö X Ingemar Swalander X Gunilla Svensson X Wirginia Bogatic X Sten Wijkander X Rolf Sällryd ordf X Totalt Resultatet av omröstningen visade 24 ja-röster och 21 nej-röster. 62 Svar på motion om anställdas meddelarskydd och medborgarnas insyn vid entreprenader Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att första att-satsen avslås att landstinget regelmässigt i avtal med entreprenörer skriver in anställdas rätt till meddelarskydd och yttrandefrihet motsvarande det som gäller för offentliganställda. Ärendet I en motion föreslår Lennart Värmby (v) att landstinget regelmässigt i avtal med entreprenören skriver in krav på offentlighetsprincipen respektive anställdas rätt till meddelarskydd och yttrandefrihet. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att första att-satsen avslås, att landstinget regelmässigt i avtal med entreprenörer skriver in anställdas rätt till meddelarskydd och yttrandefrihet motsvarande det som gäller för offentliganställda. Ledamöternas egna förslag Lennart Värmby, RosMarie Jönsson Neckö, Roland Johansson och Michael Öberg föreslog bifall till motionen

24 24(36) Ingemar Swalander, Suzanne Frank, Göran Giselsson och Paul Johansson föreslog bifall till landstingsstyrelsens förslag. Yttrande Anna Fransson yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att förslagen ställs mot varandra: 1. Landstingsstyrelsens förslag 2. Lennart Värmby med fleras förslag Röstning Efter genomförda propositioner konstaterade ordföranden att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. Omröstning begärdes Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning: Den som stödjer landstingsstyrelsens förslag röstar ja, den som stödjer Lennart Värmby med fleras förslag om bifall till motionen röstar nej. Förnamn Efternamn Ja Nej Avst Frånv Suzanne Frank X Anna Fransson X Paul Johansson X Olle Sandahl X Karin Sjöblom X Lennart Värmby X Michael Öberg X Kent Alriksson X Rolf Andersson X Marita Bengtsson X Nils-Erik Wetter X Britt-Louise Berndtsson X Rut Björkström X Annelill Davidsson X Bruno Edgarsson X Sonja Emilsson X Agneta Eriksson X Yngve Filipsson X Carl-Magnus Forslund X Stefan Fredriksson X Göran Giselsson X Kjell Gustafsson X Roland Johansson X RosMarie Jönsson Neckö X Ann-Charlotte Kakoulidou X Janeric Kandenäs X

25 25(36) Lena Karlsson X Kerstin Laakso Rungegård X Ragnar Lindberg X Eva Löfquist X Mayken Nilsson X Marianne Nordin X Ester Petersson X Joakim Pohlman X Jan Sahlin X Ingrid Salomonsson X Ricardo Salsamendi X Margareta Schlee X Pernilla Sjöberg X Michael Sjöö X Ingemar Swalander X Gunilla Svensson X Wirginia Bogatic X Sten Wijkander X Rolf Sällryd ordf X Totalt Resultatet av omröstningen visade 24 ja-röster och 21 nej-röster 63 Svar på motion om entreprenad och upphandling, rätt till eget anbud och intraprenad Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att motionen anses besvarad. Ärendet Lennart Värmby (v) har i en motion föreslagit att fullmäktige ska besluta att den egna förvaltningen alltid ska kunna delta med anbud vid eventuella entreprenadupphandlingar, samt att den egna personalen också ska kunna ge ett anbud för drift i intraprenadform. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att motionen anses besvarad. Ledamöternas egna förslag Lennart Värmby, Roland Johansson och Michael Öberg föreslog bifall till motionen. Suzanne Frank och Paul Johansson föreslog bifall till landstingsstyrelsens förslag.

26 26(36) Yttranden Nils-Erik Wetter, RosMarie Jönsson Neckö, Ingemar Swalander, Göran Giselsson och Ragnar Lindberg yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att förslagen ställs mot varandra. 1. Landstingsstyrelsens förslag 2. Lennart Värmby med fleras förslag Röstning Efter genomförda propositioner biföll landstingsfullmäktige landstingsstyrelsens förslag. 64 Svar på motion om förslag att länspsykiatrin inte ska ha något sparbeting Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att motionen avslås. Ärendet I en motion föreslår Roland Johansson (s) och Tryggve Svensson (v) att fullmäktige ändrar sitt beslut att länspsykiatrins budget för år 2008 reduceras med 30 mkr. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att motionen avslås. Ledamöternas egna förslag Roland Johansson, Wirginia Bogatic och Marita Bengtsson föreslog bifall till motionen. Göran Giselsson, Suzanne Frank, Paul Johansson och Kerstin Laakso Rungegård föreslog bifall till landstingsstyrelsens förslag. Yttranden Yngve Filipsson och Michael Öberg yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att förslagen ställs mot varandra: 1. Landstingsstyrelsens förslag 2. Roland Johansson med fleras förslag

27 27(36) Röstning Efter genomförda propositioner biföll landstingsfullmäktige landstingsstyrelsens förslag. 65 Svar på medborgarförslag om slangupprullare till O 2 -koncentrator Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Bo Håkansson i Braås har i ett medborgarförslag föreslagit att en slangupprullare kopplas till O 2 koncentratorn för att undvika meter sladd på golvet. Sladden utgör en stor fallrisk för patienten. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att medborgarförslaget anses besvarat. 66 Svar på medborgarförslag om inköp av höftbyxor Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Ulrich Falk i Växjö föreslår i ett medborgarförslag att landstinget köper in höftbyxor till grupper med hög frakturrisk för att förhindra eller minska lårbenshalsbrott vid fallskador. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att medborgarförslaget anses besvarat. Yttranden Britt-Louise Berndtsson, Kerstin Laakso Rungegård, Margareta Schlee och Roland Johansson yttrade sig.

28 28(36) 67 Reglemente och arbetsordning för Grimslövs folkhögskolas styrelse Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att anta reglementet och arbetsordningen. Ärendet Reglemente och arbetsordning för Grimslövs folkhögskolas styrelse har reviderats och ändringarna är godkända av styrelsen för Grimslövs folkhögskola. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att anta reglementet och arbetsordningen. 68 Val av ledamöter till RyssbyGymnasiet AB Dnr LE/ Landstingsfullmäktige beslöt att till ordinarie styrelseledamöter i RyssbyGymnasiet AB utöver tidigare valda, för tiden från bolagsstämman 2008 till och med bolagsstämman 2009 välja - Jan Bengtsson, Öjaby Herrgård, Öjabyvägen 113, , Växjö - omval - Eva Simonsson, Strömgatan Ljungby, omval - Kerstin Björk, Persgård, Grimslöv, omval samt - Lars-Ove Johansson Torlarp, Ödegård 2, Lagan att entlediga Thomas Magnusson, Rinkaby Tävelsås från uppdraget som styrelseledamot i RyssbyGymnasiet AB. Ärendet I bolagsordningen för RyssbyGymnasiet AB står att landstingsstyrelsen ska utgöra beredningsorgan och nominera de ledamöter som ska utses av landstingsfullmäktige. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade rekommenderat fullmäktige besluta att till ordinarie styrelseledamöter i RyssbyGymnasiet AB utöver tidigare valda, för tiden från bolagsstämman 2008 till och med bolagsstämmman 2009 välja - Jan Bengtsson, Öjaby Herrgård, Öjabyvägen 113, , Växjö - omval - Eva Simonsson, Strömgatan Ljungby, omval - Kerstin Björk, Persgård, Grimslöv, omval samt