Landstingsfullmäktige

Transkript

1 1 (28) Landstingets kansli Kansliavdelningen/Marianne Hammarström Landstingsfullmäktige Tid: Måndagen den 22 mars, kl , Plats: Karl Birger Blomdahl salen, Konserthuset i Växjö 29 Landstingsfullmäktiges öppnande Enligt utfärdad kungörelse från den 12 mars 2010, sammanträder landstingsfullmäktige denna dag på Konserthuset i Växjö. Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. 30 Upprop Upprop genomfördes av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Förnamn Efternamn Partibeteckning Suzanne Frank m Anna Fransson s Lena Karlsson c Olle Sandahl kd Karin Sjöblom fp Lennart Värmby v Michael Öberg mp Kent Alriksson m Rolf Andersson fp Marita Bengtsson mp Harald Bergström kd Britt-Louise Berndtsson c Bengt-Göran Birgersson c Rut Björkström kd Annelill Davidsson c Bruno Edgarsson c Sonja Emilsson m Agneta Eriksson v Yngve Filipsson fp Stefan Fredriksson s Göran Giselsson m Kjell Gustafsson c Roland Johansson s RosMarie Jönsson Neckö s Ann-Charlotte Kakoulidou s

2 2(28) Janeric Kandenäs s Kerstin Laakso Rungegård m Ragnar Lindberg s Vidar Lundbäck c Eva Löfquist s Mayken Nilsson s Marianne Nordin s Ester Petersson s Joakim Pohlman s Jan Sahlin m Ricardo Salsamendi s Margareta Schlee m Pernilla Sjöberg m Michael Sjöö s Ingemar Swalander m Gunilla Svensson s Tryggve Svensson v Rolf Sällryd kd Lena Wibroe m Sten Wijkander s Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom Eva Löfquist, Ester Petersson, Roland Johansson, Pernilla Sjöberg, Olle Sandahl och Marita Bengtsson. I deras ställe hade kallats Camilla Håård-Andersson, Britta Croona, Johnny Lundberg, Nils von Arronet, Erik Thordin och Mats Öhrn. Kjell Gustafsson var närvarande 29 del av 40 samt 41. Han ersattes av Karin Vernersson, del av 40 samt Joakim Pohlman, Harald Bergström och Ingemar Swalander var närvarande Bengt-Göran Birgersson, Britt-Louise Berndtsson och Stefan Fredriksson var närvarande Övriga närvarande var Ordförande i landstingets revisorer Sven-Åke Gustafsson FoU-chef Eva Petersson Lindberg, stipendiaterna Lisa Kaisajuntti, Linda Mårtensson, Malin Östervall, Ellinor Gustafsson och Kim Wallin Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Lena Karlsson och Camilla Håård-Andersson. Fullmäktige bestämde att justeringen ska äga rum den 29 mars, kl på landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9 i Växjö.

3 3(28) 32 Godkännande av föredragningslista Föredragningslistan godkändes. 33 Ansökan om entledigande som ledamot i landstingsfullmäktige Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att entlediga Eva Löfquist (s) från uppdrag som ledamot i landstingsfullmäktige från och med och överlämna ärendet till länsstyrelsen för ny räkning. Ärendet Eva Löfquist, Växjö har i skrivelse begärt entledigande från sitt uppdrag som ledamot i landstingsfullmäktige från och med Ansökan om entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att entlediga Thommy Jönsson (m) från uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige och överlämna ärendet till länsstyrelsen för ny räkning. Ärendet Thommy Jönsson, Älmeboda har i skrivelse begärt entledigande från sitt uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige. 35 Interpellation Vårdtyngd och vårdval Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Till Landstingsstyrelsens ordförande Vårdtyngd och vårdval Bakgrund För ett år sedan genomfördes Vårdval Kronoberg. Det skedde under stor politisk enighet med några viktiga förbehåll. Den viktigaste punkten var att vårdtyngden är olika för olika patienter. Det är kopplat till ålder och social

4 4(28) bakgrund. Vänsterpartiet ville tillsammans med övriga oppositionen ha detta som grund för ersättningen till vårdcentralerna. Markaryd, Tingsryd och Araby-Nydala Bakgrunden är att det finns klara skillnader i ohälsotalen mellan kommunerna. Markaryd och Tingsryd är de kommuner som sticker ut i jämförelse med övriga i länet. I Växjö är Araby-Nydala ett område med en socioekonomisk bakgrund som ger ökad vårdtyngd. Den styrande alliansen sa då att detta ska vi undersöka. Det har nu gått ett år av Vårdval Kronoberg. Flera landsting har infört en metod för att väga in vårdtyngden som kallas ACG (Adjusted Clinical Groups), som har sitt ursprung i USA. Metoden utgår från den samlade sjukdomsbilden för varje patient. Om många multisjuka är listade på samma vårdcentral ger det alltså med all rätt en större ersättning till denna vårdcentral jämfört med den vårdcentral som kan ha många listade men med lägre vårdtyngd. En annan metod är utvecklad i Sverige och kallas CNI (Care Need Index). Den utgår från socioekonomiska förhållanden och identifierar risk för ohälsa, vilket sedan utgör grunden för vårdersättningen. Underlaget får man från SCB. Region Skåne har infört en modell med båda komponenterna, som en del av underlaget för ersättningen till vårdcentralerna. Vi blev utlovade en prövning av ersättning för vårdtyngd för ett år sedan. Vänsterpartiet anser att socioekonomisk bakgrund och vårdtyngd ska ge tydligt utslag i ersättningsmodellen. Mina frågor: 1. Har ledningen för Vårdval Kronoberg testat hur ersättningarna till vårdcentralerna skulle påverkas om vi inför CNI och/eller ACG? Vilket blev i så fall utfallet? 2. Flera landsting har infört eller är på väg att inför en faktor för vårdtyngd i sina vårdvalsmodeller. När tänker majoriteten införa det i Kronoberg och hur mycket ska det få genomslag i ersättningen till vårdcentralerna? Växjö Lennart Värmby, Landstingsledamot (V)

5 5(28) 36 Interpellation Om personals begäran att bilda intraprenad Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande. Om personals begäran att bilda intraprenad Landstinget Kronoberg har uttalat att det ska vara möjligt för personal att organisera den vård som bedrivs inom landstinget som intraprenad. Möjligheterna har tagits upp i samband med de utbildningsaktiviteter som gjorts med anledning av tankarna om eget företagande eller kooperativ inom vården. Mina frågor: 1. Hur många ansökningar om intraprenader har inkommit? 2. Hur har landstinget besvarat ansökningarna? 3. Hur lång handläggningstid har landstinget haft för att besvara ansökningarna? Växjö Agneta Eriksson (v) Ledamot i landstinget Kronobergs fullmäktige 37 Interpellation Intraprenad på Ljungby lasarett Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen INTERPELLATION TILL LANDSTINGSSTYRELSENS ORDFÖRANDE I LANDSTINGET KRONOBERG Intraprenad på Ljungby lasarett Min fundering kretsar sig kring landstingets arbete om Entreprenörskap i vården, där syftet är att engagera landstingets anställda till ökad innovationskraft, kreativitet och företagande. Det har visat sig att kirurgkliniken på Ljungby lasarett vill starta

6 6(28) intraprenad. Därmed skulle jag vilja veta hur landstingsstyrelsens ordförande ställer sig till den intraprenadsansökan som ställts till Landstinget Kronoberg. Enligt en artikel i tidningen Smålänningen ( , s4) bedömer du att det skulle vara ohanterligt i och med den nya förvaltningsorganisationen. Skulle det inte vara precis tvärtom, det vill säga en möjlighet för länssjukvården att utvecklas i positiv anda ekonomiskt såväl som kvalitativt vilket är viktiga vägval i det strategiska utvecklingsarbetet för Landstinget Kronoberg i sin helhet. Mina frågor till ordförande i Landstingsstyrelsen 1. Vilken uppfattning har du om den ansökan som kommit in från personalen om att starta en intraprenad på Ljungby lasarett? 2. På vilket sätt skulle en intraprenad av kirurgkliniken på Ljungby lasarett vara en svårighet för den nya indelningen av förvaltningsorganisationen i så kallat centrumbildningar? Är det inte precis tvärtom, en möjlighet för länssjukvården att utvecklas i positiv anda genom en intraprenadbildning i Ljungby? 3. Finns det ingen risk att initiativ från personalen bromsas om landstingets ledning inte kan väga in detta i det strategiska utvecklingsarbetet och organisationsbildningar? 4. Hur ser du på innovationer och delaktighet från personalen i denna fråga? 5. Hur ser du på en utredning i frågan om en intraprenad, enligt ovan? Älmhult den 5 mars 2010 Michael Öberg (mp) 38 Interpellation angående rehabiliteringsgarantin Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank Angående rehabiliteringsgarantin Enligt rehabiliteringsgarantin ska alla som varit sjukskrivna i två månader eller mer få en rehabiliteringsplan. I Landstinget Kronobergs årsrapport kan vi läsa att det den sista november 2009 fanns 1195 personer i Kronoberg som varit sjukskrivna i mer än 2 månader. Av dessa hade endast 154 en aktuell rehabiliteringsplan. Andel som hade rehabiliteringsplan var 12,9 %.

7 7(28) Mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande är följande: 1) Hur stor andel av dem som varit sjukskrivna i mer än 2 månader har nu en rehabiliteringsplan? 2) Vad händer när rehabiliteringsgarantin inte uppfylls? 3) Vad har landstingsstyrelsens ordförande för plan för att uppfylla rehabiliteringsgarantins intentioner vad gäller rehabiliteringsplaner? Växjö den 5 mars 2010 Anna Fransson Landstingsråd (s) 39 Svar på medborgarförslag angående hjälpmedel för personer med läs- och skrivsvårigheter Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit som behandlar frågan om att personer med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, ska få samma rätt som synskadade att få tillgång till Daisy-spelare och program som bland annat underlättar stavning. Medborgarförslaget är att Daisy-spelare ska få förskrivas som hjälpmedel, av personer som gör läs- och skrivutredningar. Det finns idag inga hinder att målgruppen för Daisy-spelare utökas från att bara omfatta synskadade till att även omfatta personer med dyslexi. Förskrivningen ska göras av en landstingsanställd ordinatör med patientens behov som utgångspunkt. En tjänsteman har i dag delegation på att utöka och förändra målgrupper för hjälpmedel. Den utökade kostnaden för inköp av fler Daisy-spelare täcks av nuvarande hjälpmedelsbudget. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att medborgarförslaget anses besvarat. 40 Information om landstingets årsredovisning 2009 och revisionsberättelse 2009 Information och redovisning av bilder om landstingets årsredovisning 2009 lämnades av landstingsdirektör Börje Lindqvist.

8 8(28) Information och redovisning av revisionsberättelsen 2009 lämnades av ordförande Sven-Åke Gustavsson. I den därpå följande debatten deltog Suzanne Frank, Anna Fransson, Lena Karlsson, RosMarie Jönsson Neckö, Lena Wibroe, Ingemar Swalander, Lennart Värmby, Kent Alriksson, Karin Sjöblom och Michael Öberg. Ajournering Landstingsfullmäktige beslöt om ajournering och att ärendet återupptas till behandling efter stipendieutdelning och lunch. 41 Utdelning av uppsatsstipendier inom vårdvetenskap och socialt arbete Landstingets stipendier till uppsatser inom vårdvetenskap och socialt arbete har tidigare delats ut vid Växjö universitet av landstingsfullmäktiges ordförande i samband med universitetets årliga högtid. I och med fusionen med Högskolan i Kalmar var det i år är sista gången som stipendiet delades ut till studenter vid Växjö universitet och det bestämdes att utdelningen i stället skulle ske vid landstingsfullmäktige möte i mars. Representanter för Landstinget Kronobergs vetenskapliga råd, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet samt FoU Kronoberg hade beslutat att årets stipendier skulle tilldelas: - Anna Allgulin (ej närvarande) och Lisa Kaisajuntti som fick kronor för uppsatsen på kandidatnivå Man smular ju sönder sig själv genom att plottra ut sig på det här sättet - Socialsekreterares föreställningar om tonåringars sexualitet och kön. - Linda Mårtensson och Malin Östervall som fick kronor för uppsatsen på kandidatnivå Man tror inte det är sant. Sjuksköterskors upplevelser av möte med våldsutsatta kvinnor en intervjustudie. - Ellinor Gustafsson som fick kronor för uppsatsen på kandidatnivå Jag fick ett nytt liv men framförallt fick jag leva vidare. En intervjustudie om upplevelsen av att leva med ett transplanterat organ. - Kim Wallin som fick kronor för uppsatsen på magisternivå Ambulance nursing student experiences of prehospital clinical placement critical incidents affecting prehospital learning environment. Landstingsfullmäktiges ordförande delade ut stipendierna och blommor till stipendiaterna. Stipendiaterna informerade kort om sina uppsatser och ledamöterna fick tillfälle att ställa frågor. Margaretha Schlee, Harald Bergström och Michael Öberg ställde frågor.

9 9(28) 40 Forts. Information om landstingets årsredovisning 2009 och revisionsberättelse 2009 Det tidigare under dagen ajournerade ärendet återupptogs till behandling. I debatten deltog Britt-Louise Berndtsson, Harald Bergström, Agneta Eriksson, Suzanne Frank, Anna Fransson, Ingemar Swalander, Lennart Värmby, Michael Öberg, Sten Wijkander, Göran Giselsson och Yngve Filipsson. 42 Revisionsberättelse samt frågan om ansvarsfrihet för år 2009 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt med hänvisning till presidiets förslag som i sin tur hänvisade till revisionsberättelsens förslag att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola skall beakta revisorernas rekommendationer att bevilja landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ärendet Landstingets revisorer har lämnat revisionsberättelse för Landstingsfullmäktiges presidium konstaterar att revisionen i sin revisionsberättelse för verksamhetsåret 2009 har föreslagit ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola. Beredande organs förslag I revisionsberättelsen har revisorerna tillstyrkt att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Landstingsfullmäktiges presidium hade föreslagit med hänvisning till revisionsberättelsens förslag landstingsfullmäktige besluta att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola skall beakta revisorernas rekommendationer samt att landstingsfullmäktige beviljar landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola ansvarsfrihet för verksamhetsåret Valberedningens förslag Valberedningen föreslog, genom ledamoten Lena Karlsson, med hänvisning till jävssituationen för fullmäktiges presidium och ålderspresident, att landstingsfullmäktige väljer ledamoten Bruno Edgarsson till ordförande inför beslut om ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola.

10 10(28) Landstingsfullmäktige beslöt i enlighet med valberedningens förslag. Jäv Följande ledamöter från landstingsstyrelsen, styrelsen för Grimslövs folkhögskola samt landstingets revisorer deltog på grund av jäv inte i beslutet om ansvarsfrihet: Suzanne Frank, Anna Fransson, Göran Giselsson, Ingemar Swalander, Sonja Emilsson, Rolf Sällryd, Yngve Filipsson, Mayken Nilsson, RosMarie Jönsson Neckö, Stefan Fredriksson, Lennart Värmby, Rolf Andersson, Kerstin Laakso Rungegård, Kent Alriksson, Lena Wibroe, Michael Öberg, Joakim Pohlman, Agneta Eriksson, Ragnar Lindberg, Ann-Charlotte Kakoulidou, Britt-Louise Berndtsson, Jan Sahlin och Erik Thordin. 43 Årsredovisning 2009 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att ändra texten under Kulturparken Småland AB. Stryk meningen: Bolaget bedriver ersätts med: Landstinget Kronoberg förmedlar sina anslag till Smålands Museum, Kronobergsarkivet och Emigrantinstitutet via Kulturparken Småland AB. 2:a stycket sista meningen Stryk:..slöts i december en överenskommelse om fortsatt samarbete. Ersätts med: fortsatte diskussionerna om ett samarbetsavtal. Stiftelsen Smålands Museum 1:a stycket: ersätt ordet huvudman med stiftare och anslagsgivare samt att med ändringen godkänna årsredovisning Ärendet Årsredovisningen är landstingsstyrelsens rapport till landstingsfullmäktige, medborgarna och andra externa intressenter över verksamhetens resultat och utveckling samt av landstingets finansiella resultat och ställning. År 2009 var ett framgångsrikt år inom Landstinget Kronoberg med goda medicinska resultat, högt förtroende hos medborgarna, nöjda patienter i primärvården, markant förbättrad tillgänglighet och införandet av Vårdval Kronoberg. Under 2009 har genomförts ett intensivt arbete för ett kvalitetsstyrt landsting med betydande insatser inom områdena strategisk utvecklingsplan, ledning och styrning, samverkan och dialog, kvalitet och patientsäkerhet, kompetensförsörjning mm. Under andra halvåret 2009 genomfördes den största massvaccinationen i modern tid av befolkningen inom Kronobergs län. Det finansiella resultat för Landstinget Kronoberg 2009 är plus 120 mkr vilket innebär en betydande resultatförbättring jämfört med Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat att överlämna årsredovisningen till landstingsfullmäktige för godkännande.

11 11(28) Revisorerna hade i revisionsberättelse för år 2009 tillstyrkt att årsredovisningen godkännes. Ledamöternas egna yrkanden Susanne Frank yrkade med instämmande av Anna Fransson, RosMari Jönsson Neckö, Ingemar Swalander, Lennart Värmby, Karin Sjöblom, Britt-Louise Berndtsson, Harald Bergström, Sten Wijkander, Michael Öberg och Yngve Filipsson bifall till landstingsstyrelsens förslag till beslut. RosMarie Jönsson Neckö yrkade med instämmande av Anna Fransson, Agneta Eriksson och Michael Öberg ändring av texten under Kulturparken Småland AB. Stryk meningen: Bolaget bedriver ersätts med: Landstinget Kronoberg förmedlar sina anslag till Smålands Museum, Kronobergsarkivet och Emigrantinstitutet via Kulturparken Småland AB. 2:a stycket sista meningen Stryk:..slöts i december en överenskommelse om fortsatt samarbete. Ersätts med: fortsatte diskussionerna om ett samarbetsavtal. Stiftelsen Smålands Museum 1:a stycket: ersätt ordet huvudman med stiftare och anslagsgivare. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning 1. RosMarie Jönsson Neckö med fleras ändringsyrkande Kulturparken Småland AB 2. Landstingsstyrelsens förslag till beslut Röstning Förslag 1 Efter genomförd röstning beslöt landstingsfullmäktige att bifalla RosMarie Jönsson Neckö med fleras ändringsyrkande under Kulturparken Småland AB samt Stiftelsen Smålands Museum Förslag 2 Efter genomförd röstning beslöt landstingsfullmäktige i enlighet med landstingsstyrelsens förslag inklusive RosMarie Jönsson Neckö med fleras ändringyrkande. 44 Miljöprogram för Landstinget Kronoberg Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att återremittera ärendet med motivering att miljökrav på upphandling av sjukresor måste vara med i programmet samt att Michael Öbergs yrkande ingår som del i motivering.

12 12(28) Ärendet Landstingsfullmäktige fastställde i november 2008, 171, en Policy för klimat och miljö och fullmäktige beslutade även att en handlingsplan för klimat och miljöfrågor arbetas fram. Därefter har styrgrupp miljö utarbetat ett miljöprogram som fokuserar på sex utvecklingsområden energi, transporter, produkter och avfall, livsmedel, kemiska produkter samt läkemedel, beroende på att landstinget har störst miljöpåverkan inom dessa områden. Detaljerade handlingsplaner för de olika utvecklingsområdena ska också tas fram. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat att godkänna reviderat Miljöprogram för Landstinget Kronoberg Ledamöternas egna yrkanden Bruno Edgarsson yrkade med instämmande av Suzanne Frank och Lennart Värmby om återremiss med anledning av att miljökrav på upphandling av sjukresor måste vara med i programmet. Miljöpartiet de gröna yrkade genom Michael Öberg under Energi under rubrik aktiviteter Att optimera energi- och värmesystem i samtliga landstingets lokaler. Transporter Tillägg: Att samordna miljöstrategi som Länsstyrelsen upprättat. Under mål, år 2013 (följande förändringar) - ska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor vara 20 procent mindre per anställd jämfört med år har minst en tredjedel av personalen genomgått utbildning i Eco Driving. Produkter och avfall Under, år har andelen avfall som går till materialåtervinning fördubblats jämfört med år 2009 (Det avfall som kan återvinnas skall gå till materialåtervinning) Livsmedel Inga förändringar Kemiska produkter Under ekonomi Vid utbyte av PRIO-kemikalier till bättre alternativ ur miljösynpunkt tas även till ekonomiska och tekniska aspekter samt resultatrelaterade effekter. Läkemedel Under mål, år har antalet recept på fysisk aktivitet ökat till 1800 stycken per år, vilka ersätter miljöbelastande läkemedel. - Arbeta utifrån krav på en minskad kassation av läkemedel

13 13(28) sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning 1. Bruno Edgarsson med fleras yrkande om återremiss 2. Landstingsstyrelsens förslag till beslut Röstning Förslag 1 Efter genomförd röstning beslöt landstingsfullmäktige att återremittera ärendet med motivering att miljökrav på upphandling av sjukresor måste vara med i programmet samt att Michael Öbergs yrkande ingår som del i motiveringen. 45 Allmänhetens frågestund Ingen fråga ställdes. 46 Svar på motion: Fysisk aktivitet ger möjlighet till att ersätta onödig läkemedelskonsumtion Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att bifalla motionen. Ärendet Miljöpartiet de Gröna genom Michael Öberg föreslår i en motion till landstingsfullmäktige att Landstinget Kronoberg modifierar uppdragsspecifikationen för Vårdval Kronoberg till en tydligare målformulering, där fysisk aktivitet på recept (FaR) som kvalitetsindikator ger en förbättrad följsamhet för att minimera läkemedelskonsumtionen. Att det noteras som en del i målinriktningen för att befrämja folkhälsa. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen. Ledamöternas egna yrkanden Michael Öberg yrkade med instämmande av Annelill Davidsson bifall till landstingsstyrelsens förslag. Yttranden Kent Alriksson yttrade sig.

14 14(28) 47 Svar på motion angående bemötande av patienter vid begäran om PSA-prov Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att bifalla motionen. Ärendet Ragnar Lindberg (s) och Ann-Charlotte Kakoulidou (s) föreslår i motionen att berörda vårdenheter ges direktiv om ett inbjudande och välkomnande bemötande samt ge en hög tillgänglighet för patienter med önskemål om PSAprov. PSA-provtagning som ett sätt att hitta prostatacancer är föremål för mycket forskning och diskussion. Det är fastställt att screening för cancer med PSA kan minska dödligheten i prostatacancer. Det finns ingen rekommendation om generell screening med PSA med tanke på fakta utan istället en rekommendation från Socialstyrelsen att män som önskar ta PSA ska få det efter att ha fått information om för och nackdelar. Enligt nationella riktlinjerna ska en man som vill ta PSA få en strukturerad skriftlig information om både nackdelar och fördelar med provet. Dessutom ska informationen följas upp av behandlande läkare så att patienten får stöd i sitt beslut om att ta eller inte ta ett PSA prov. Informationsåtgärden har hög prioritet i riktlinjerna. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen. Ledamöternas egna yrkanden Ragnar Lindberg yrkade med instämmande av Harald Bergström om bifall till landstingsstyrelsens förslag. 48 Svar på motion angående center för diagnostik och behandling av prostatacancer i Kronoberg Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att landstingsdirektören återkommer med förslag till lokalisation av robotkirurgi och övrig behandling av urologisk cancer utgående från den cancerplan som är under utarbetande och kommer att presenteras i mars, att motionen därmed anses besvarad.

15 15(28) Ärendet Roland Johansson (s) föreslår i motionen att ett center för diagnostik och behandling av prostatacancer inrättas i Kronoberg inkluderande robotkirurgi och lokal strålbehandling med implantation av radioaktiva korn i prostata. Den nationella cancerstrategin kommer att påverka den framtida cancervården såväl nationellt som i Landstinget Kronoberg. Landstinget Kronoberg stödjer tankarna i den nationella cancerstrategin och trycker särskilt på behovet av att kunna erbjuda kvalificerad cancerbehandling på länssjukvårdsnivå. Under ska en cancerplan, som innefattar hela vårdprocessen från förebyggande verksamhet till palliativ vård, upprättas i Landstinget Kronoberg. Till utveckling av den framtida cancersjukvården är avsatt 1 mkr. I Budget 2010 finns beslut om att robotkirurgi vid prostatacancer ska erbjudas patienter från Kronoberg inom ramen för samverkan med Landstinget Blekinge. Förläggningen av robotkirurgin ska utredas och i avvaktan på utredning och beslut ska dessa patienter erbjudas behandling utanför länet. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat att rekommendera landstingsfullmäktige besluta att landstingsdirektören återkommer med förslag till lokalisation av robotkirurgi och övrig behandling av urologisk cancer utgående från den cancerplan som är under utarbetande och kommer att presenteras i mars, att motionen därmed anses besvarad. 49 Svar på motion angående en seminariedag inför centrumbildningen Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att information om den nya organisationen om centrumbildning ges på fullmäktige och därmed anses motionen besvarad. Ärendet I motion föreslår Tryggve Svensson (v) att anordna en seminariedag om centrumbildningen för fullmäktige innan några beslut verkställs angående ny organisation. Landstingsdirektören har på sin delegation att fastställa driftsorganisationen. I samband med lägesrapport inför budget 2011 den 21 oktober 2009 presenterade landstingsdirektören ett förslag till ett inriktningsbeslut om en ny driftsorganisation byggt på en centrumbildning. Landstingsstyrelsen ställde sig bakom förslaget vid sitt sammanträde den 9 november Information om det fortsatta arbetet har lämnats på styrelserna den 7 december 2009 och 25 januari, Processen med centrumbildning har stöd av en enig ledningsgrupp och den centrala samverkansgruppen. Processen har löpande kommunicerats i

16 16(28) linjeorganisationen och i samverkansgrupper på övriga nivåer. om huvudstrukturen har fattats den 27 januari Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att information om den nya organisationen om centrumbildning ges på fullmäktige och därmed anses motionen besvarad. Ledamöternas egna yrkanden Tryggve Svensson yrkade bifall till motionen. Suzanne Frank yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Michael Öberg yrkade att en seminariedag ordnas om centrumbildning inom Landstinget Kronoberg Yttrande Göran Giselsson och Lennart Värmby yttrade sig. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att förslagen ställs mot varandra: 1. Landstingsstyrelsens förslag 2. Tryggve Svenssons yrkande om bifall till motionen 3. Michael Öbergs yrkande att en seminariedag ordnas Efter genomförd röstning konstaterade ordföranden att landstingsfullmäktige beslutat i enlighet med landstingsstyrelsens förslag. Omröstning begärdes Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning för att få fram ett motförslag till landstingsstyrelsens förslag och att förslagen ställs mot varandra: 1. Tryggve Svensson yrkande om bifall till motionen 2. Michael Öbergs yrkande att en seminariedag ordnas Röstning Förslag 1 och 2 Efter genomförd röstning beslöt landstingsfullmäktige att Tryggve Svenssons yrkande om bifall till motionen blir motförslag. Omröstning Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning Den som stödjer landstingsstyrelsens förslag till beslut röstar ja. Den det ej vill röstar nej. Om nej vinner har landstingsfullmäktige beslutat att bifalla Tryggve Svenssons yrkande om bifall till motionen Förnamn Efternamn Ja Nej Avst Frånv Suzanne Frank X Anna Fransson X Lena Karlsson X

17 17(28) Erik Thordin X Karin Sjöblom X Lennart Värmby X Michael Öberg X Kent Alriksson X Rolf Andersson X Mats Öhrn X Harald Bergström X Britt-Louise Berndtsson X Bengt-Göran Birgersson X Rut Björkström X Annelill Davidsson X Bruno Edgarsson X Sonja Emilsson X Agneta Eriksson X Yngve Filipsson X Stefan Fredriksson X Göran Giselsson X Karin Vernersson X Johnny Lundberg X RosMarie Jönsson Neckö X Ann-Charlotte Kakoulidou X Janeric Kandenäs X Kerstin Laakso Rungegård X Ragnar Lindberg X Vidar Lundbäck X Camilla Håård-Andersson X Mayken Nilsson X Marianne Nordin X Britta Croona X Joakim Pohlman X Jan Sahlin X Ricardo Salsamendi X Margareta Schlee X Nils von Arronet X Michael Sjöö X Ingemar Swalander X Gunilla Svensson X Tryggve Svensson X Lena Wibroe X Sten Wijkander X Rolf Sällryd ordf. X Totalt Resultatet av omröstningen blev 35 ja-röster 5 nej-röster och 5 avstod från att rösta.

18 18(28) 50 Information om den nya organisationen om centrumbildning Landstingsfullmäktige beslöt att notera informationen till protokollet. Landstingsdirektör Börje Lindqvist informerade landstingsfullmäktige om den nya centrumorganisationen. Med bilder redogjorde han för mål - ett kvalitetsstyrt landsting, framtid med möjligheter och utmaningar samt den strategiska utvecklingsplanen som centrumbildningarna är en del av. Centrumbildningarnas inriktning bygger på koncernledningsperspektiv och länsperspektiv. Börje Lindqvist menade att det kommer att bli en tydlig koppling mellan koncernledning och politisk ledning. Han informerade även om den fastlagda organisationen med nio centrum varav tandvårdscentrum och servicecentrum är klara. Mer om centrumorganisationen finns att läsa på landstingets interna webb och i de nyhetsbrev som läggs ut där. Yttranden Michael Öberg, Annelill Davidsson, Göran Giselsson, Lennart Värmby och Agneta Eriksson yttrade sig. 51 Skriftlig information: Patientnämndens verksamhetsberättelse för år 2009 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att notera informationen till protokollet. Ärendet Patientnämnden redogör i verksamhetsberättelse för år 2009 för patientärenden, stödpersons- och informationsverksamhet med mera. 52 Skriftlig information: Rapporter om utskottens verksamhet för år 2009 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att notera information till protokollet. Ärendet Fullmäktiges fyra utskott för folkhälsa, barn- och ungdom, vuxna samt äldre lämnar sina rapporter om verksamheten för 2009 till landstingsfullmäktige.

19 19(28) 53 Val av ledamöter Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna valberedningens förslag enligt nedanstående Valberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar entlediga och utse nedanstående personer i följande organ under tiden Val till nedanstående organ, tid Ordinarie Ersättare Då länsrätten upphörde görs valet på uppmaning av förvaltningsrätten i stället till Förvaltningsrätten i Växjö Landstingsstyrelsen Regionförbundet södra Smålands fullmäktige Musik i Kronoberg Avgående nämndeman: Marcus Fridqvist, Storängsgatan 8, Växjö (m) Ny nämndeman: Ove Löfqvist, Södra Doktorsgatan 3, Växjö (m) Avgående ledamot: Eva Löfqvist, Vintervägen 4 C, Växjö (s) Ny ledamot: Joakim Pohlman, Stenbocksg. 6, Markaryd (s) Avgående ledamot: Eva Löfqvist, Vintervägen 4 C, Växjö (s) Ny ledamot: Michael Sjöö, Gavottvägen 21, Växjö (s) Avgående vice ordförande: Eva Löfqvist, Vintervägen 4 C, Växjö (s) Avgående ledamot: Ann-Charlotte Kakoulidou, Klintvägen 2, Alstermo (s) Ny vice ordförande: Ann-Charlotte Kakoulidou, Klintvägen 2, Alstermo (s) Avgående ersättare: Joakim Pohlman, Stenbocksg. 6, Markaryd (s), 2: e ersättare minoriteten Ragnar Lindberg, Storgatan 50, Lessebo (s) 5: e ersättare minoriteten Ann-Charlotte Kakoulidou, Klintvägen 2, Alstermo (s) 6: e ersättare minoriteten Nya ersättare: Ragnar Lindberg, Storgatan 50, Lessebo (s) 2: e ersättare minoriteten Ann-Charlotte Kakoulidou, Klintvägen 2, Alstermo (s) 5: e ersättare minoriteten Michael Sjöö, Gavottvägen 21, Växjö (s) 6: e ersättare minoriteten Avgående ersättare: Michael Sjöö, Gavottvägen 21, Växjö (s) Ny ersättare: Mayken Nilsson, Örtvägen 22, Älmhult (s)

20 20(28) samt att landstingsfullmäktige beslutar Ny ledamot: Camilla Håård Andersson, Vallgatan 15, Växjö (s) att, med hänvisning till beslut från länsstyrelsen , ändra den i 18 LF 1/2010 beslutade tiden för förordnandet av ledamöter till viltförvaltningsdelegationen från till Göran Giselsson Valberedningens ordf Ragnar Lindberg valberedningens vice ordf 54 Interpellationssvar till Lennart Värmby angående vårdtyngd och vårdval Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank besvarade den under 35 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Interpellationen rör Vårdval Kronoberg och frågan om att delvis basera ersättningen till vårdenheterna per listad utifrån vårdtyngd. De två idag mest aktuella modellerna i Sverige för beräkning och ersättning utifrån vårdtyngd och socioekonomiska faktorer nämns i interpellationen nämligen ACG (Adjusted Clinical Groups) respektive CNI (Care Need Index). Interpellanten ställer följande frågor; 1. Har ledningen för Vårdval Kronoberg testat hur ersättningarna till vårdcentralerna skulle påverkas om vi inför CNI och/eller ACG? Vilket blev i så fall utfallet? 2. Flera landsting har infört eller är på väg att införa en faktor för vårdtyngd i sina vårdvalsmodeller. När tänker majoriteten införa det i Kronoberg och hur mycket ska det få genomslag i ersättningen till vårdcentralerna? Svar på fråga 1 Vårdval Kronoberg startade den 1 mars 2009 och har således varit igång under drygt ett år. Vårdval Kronoberg är en stor framgång och de mål som fastställdes för vårt vårdval har uppnåtts på ett bra sätt. Tillgängligheten har förbättrats genom bl.a. kvällsöppet på flera av länets vårdcentraler och antalet läkarbesök har blivit ca 10 % fler. Detta har bidragit till att antalet jourbesök har minskat. Vidare har kronobergarna fått ökad valfrihet och en större mångfald av vårdenheter då fem nya privatdrivna vårdcentraler har tillkommit sedan starten. En viktig utgångspunkt vid införandet av Vårdval Kronoberg var att systemet

21 21(28) skulle innebära en god kostnadskontroll för landstinget vilket också har uppnåtts. Ekonomin är i balans. Sedan Vårdval Kronoberg infördes har flera andra landsting infört vårdval med lite olika upplägg. Några har, precis som Värmby skriver om i sin interpellation, infört vårdtyngd som faktor i ersättningssystemet. Vid Vårdval Kronobergs införande beslutades att förslag om vårdtyngden som del av ersättning till vårdenhet ska utredas och detta arbete är påbörjat. Under vintern har en arbetsgrupp tillsammans med den s.k. datalagergruppen påbörjat ett arbete för att värdera möjligheten att införa vårdtyngdsersättning i Vårdval Kronoberg. Målsättningen är att få fram ett stabilt och ett än mer rättvist system som tar hänsyn till fler faktorer än ålder vid fördelning av resurserna inom Vårdval Kronoberg. Den modell som systemet är tänkt att utgå ifrån är Adjusted Clinical Groups (ACG). Den är en amerikansk modell som anpassad är för svenska förhållanden med vikter från Östergötland, där man gjort kostnadsberäkningar enligt kostnad per patient. Modellen bygger på att de listade patienterna indelas i ett 80-tal grupper som i sig kan innehålla vitt skilda diagnoser, men de olika diagnoserna inom respektive grupp bedöms ha ungefär samma vårdtyngd. Det finns ett antal val som måste göras när ACG ska införas. Exempelvis måste vi besluta om vi skall ha med diagnoser från hela sjukvården eller bara primärvården? Arbetsgruppen tittar på olika alternativ och i dagsläget finns ingen enhetlighet i landet. Information om pågående arbete med ACG har lämnats till såväl offentliga som privata vårdgivare. ACG-modellen med de nuvarande vikterna tar inte höjd för läkemedelskostnaderna. Läkemedelskostnaderna ingår i vårt vårdvalssystem och utgör betydande andel av hela vårdvalsomsättningen (ca hälften). Vi behöver därför göra ytterligare analyser om vilken metod för fördelning av läkemedel som är att föredra och med detta som grund påbörja totala testkörningar. Svar på fråga 2 Avsikten är att vi under 2011 ska kunna införa en ersättningsmodell innebärande faktor för vårdtyngd, och då eventuellt i kombination med socioekonomiska faktorer. Om även socioekonomiska faktorer skall ligga till grund för ersättningen blir Care Need Index (CNI) aktuell att använda. Hur genomslaget i ersättningarna till de olika centralerna då blir får kommande testkörningar utvisa. Landstingsfullmäktige kommer i november kunna ta beslut om förslag till förändrad ersättningsmodell. Rimlig omställningstid behöver beaktas om vissa centralers förutsättningar skulle påverkas i betydande omfattning. Suzanne Frank Landstingsstyrelsens ordförande

22 22(28) 55 Interpellationssvar till Agneta Eriksson angående personals begäran att bilda intraprenad Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank besvarade den under 36 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Interpellationen rör de anställdas möjlighet att driva verksamhet som intraprenad. Interpellanten ställer följande frågor; 3. Hur många ansökningar om intraprenader har inkommit? 4. Hur har landstinget besvarat ansökningarna? 5. Hur lång handläggningstid har landstinget haft för att besvara ansökningarna? Svar på fråga 1 För närvarande finns fem ansökningar som är att betrakta som pågående förslag. Utöver dessa har det funnits och finns kontakter och ärenden som är på idéstadiet där dialog förs om vilka möjligheter det finns att realisera en idé eller ett förslag. I det tidiga stadiet diskuteras olika typer av idéer och olika möjligheter. Under idéstadiet kan den enskilde eller de enskilda anställda förutsättningslöst och under sekretess diskutera sina tankar med projektledaren för entreprenörskap. Därefter får initiativtagaren eller initiativtagarna välja att gå vidare med en formell intresseanmälan enligt nedan tre alternativ: Privat företag utan avtal med Landstinget Kronoberg Intraprenad Entreprenad För dessa tre alternativ finns rutiner och riktlinjer fastställda. Svar på fråga 2 När respektive förslag är så långt gånget att förslagsställaren/förslagsställarna önskar lämna en formell ansökan besvaras oftast förslagen i samband med en träff tillsammans med representant eller representanter från arbetsgruppen för intraprenad. Vi dessa träffar diskuteras det fortsatta arbetet. Dessförinnan har vanligtvis ett antal kontakter varit med förslagsställaren om underlaget och innehållet i förslaget. Ansökningarna besvaras således både skriftligt och genom träffar med förslagsställaren beroende på hur långt arbetet fortskridit. Slutligen är det landstingsstyrelsen som fattar beslut om att godkänna en intraprenadansökan. Min förhoppning är att landstingsstyrelsen innan sommaren skall ta ställning till de ansökningar som kommit längst i processen.

23 23(28) Svar på fråga 3 Handläggningstiderna varierar mellan ett antal veckor och månader beroende på hur långt i processen förslaget har kommit samt på förslagets omfattning. En formell ansökan diarieförs som allmän handling och underlaget bearbetas av en arbetsgrupp i samråd med berörd driftenhetschef/centrumchef enligt den manual som finns. Processen innehåller en rad steg som måste gås igenom innan ansökan kan behandlas i landstingsstyrelsen. Bland annat genomförs en djup analys av verksamheten inklusive en s.k. riskanalys. Analysen skall exempelvis beskriva hur verksamheten fungerar i nuläget samt vilket mervärde som intraprenaden skapar i form utav t.ex. högre kvalité, högre effektivitet eller en bättre arbetsmiljö. Intraprenader skall i möjligaste mån ges samma spelregler som en extern entreprenör och vilket förutsätter att en tydlig kravspecifikation upprättas vilket görs i de fall då det mervärde som intraprenaden syftar till bedöms som tillräckligt. Rör ansökan en större eller mer komplicerad verksamhet kan det sammantagna arbetet både vara omfattande och tidskrävande. Därav varierar handläggningstiden kraftigt även om ambitionen är en snabb process. Suzanne Frank Landstingsstyrelsens ordförande 56 Interpellationssvar till Michael Öberg angående intraprenad på Ljungby lasarett Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank besvarade den under 37 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Interpellationen berör den intraprenadansökan som inkommit från kirurgkliniken vid Ljungby lasarett kopplat till landstingets projekt Entreprenörskap i vården. Interpellanten ställer följande frågor; 6. Vilken uppfattning har du om den ansökan som kommit in från personalen om att starta en intraprenad på Ljungby lasarett? 7. På vilket sätt skulle en intraprenad av kirurgkliniken på Ljungby lasarett vara en svårighet för den nya indelningen av förvaltningsorganisationen i så kallade centrumbildningar? Är det inte precis tvärtom, en möjlighet för länssjukvården att utvecklas i en positiv andra genom en intraprenadbildning i Ljungby? 8. Hur ser du på innovationer och delaktighet från personalen i denna fråga? 9. Hur ser du på en utredning i frågan om en intraprenad, enlig ovan?

24 24(28) Svar på interpellationen Jag ser mycket positivt på alla initiativ från personalen som syftar till att utveckla landstingets verksamhet. Samma inställning har jag i det konkreta fallet med ansökan om att få bilda en intraprenad av kirurgklinken vid Ljungby lasarett. Jag har gjort bedömningen att det i nuläget, dvs. mitt under det pågående arbetet med centrumbildningarna, inte är lämpligt att skapa en intraprenad innefattande hela den kirurgiska kliniken. Jag är dock positiv till att pröva möjligheten att bilda en intraprenad av en del eller delar av kliniken i ett senare skede när centrumorganisationen är på plats. Ansökan från kirurgkliniken vid Ljungby lasarett kommer att behandlas på samma sätt som övriga intraprenadansökningar. Intraprenadens för- och nackdelar kommer att utredas och analyseras för att bilda underlag för oss politiker att fatta beslut utifrån. Redan på landstingsstyrelsens sammanträde den 29 mars kommer ärendet upp till behandling. Hur processen ser ut rörande en intraprenadansökan har jag kortfattat försökt beskriva i mitt svar på Agneta Erikssons interpellation. Låt mig nu ge en beskrivning rörande arbetet med centrumbildningarna, dess bakgrund och syfte. Detta för att förklara varför jag ser svårigheter med att ombilda kirurgklinken vid Ljungby lasarett i dess helhet till en intraprenad i det läge som vi nu befinner oss i. Landstingsstyrelsen fastställde i november 2008 en plan för strategisk utveckling av hälso- och sjukvården Syftet är att kunna genomföra en planerad utveckling av framtidens vård som uppnår kvalitetskraven grundat på God vård 1 för länets patienter/invånare med en ekonomi i balans. Planen innebär samverkande åtgärder inom fyra områden; vardagsrationaliseringar, strukturförändringar, finansiering och prioriteringar. I syfte att stödja en utveckling i linje med den strategiska utvecklingsplanen och budget har landstingsstyrelsen i november 2009 ställt sig bakom en utveckling med en ny driftsorganisation, byggd på nio centrumenheter. Den nya organisationen är en logisk konsekvens av landstingets långvariga ambition rörande länssjukvården nämligen att skapa ett sjukhus med två ingångar. Den nya driftsorganisationen utgår från ett tydligare länsperspektiv byggt på ett systematiskt förbättringsarbete och en samlad kunskapsstyrning. Syftet är att möta kommande krav på utveckling av vårdflöden, vårdsamverkan och införande av nya behandlingsstrategier. Centrumbildningarnas utformning baseras på verksamhetens egna förslag till indelning och denna indelning är också överenskommen i dialog med de fackliga företrädarna. Framtidens utveckling kräver i ett litet landsting länsövergripande verksamhetsområden för att kunna utveckla och säkra kvalitén för alla medborgare. Detta förutsätter, med den snabba utveckling som sker, en nivåstrukturering och förändrade uppdrag för såväl Centrallasarettet i Växjö som för Ljungby lasarett både emellan sig och i förhållande till andra landsting. Den nationella och regionala utvecklingen när det gäller cancersjukvården kommer också att medföra koncentration av vården av vissa patientkategorier 1 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården; SOSFS 2005:12.

25 25(28) och behandlingar inom landstingen och i regionen. Som bekant pågår just nu ett arbete tillsammans med Landstinget Blekingen om hur vi gemensamt kan utveckla vården och då företrädesvis cancersjukvården. Att använda resurserna och de stora såväl gjorda som planerade investeringarna på Ljungby lasarett optimalt förutsätter att de även används för innevånare i den östra länsdelen. Inget av länets två sjukhus kan ha ett fullständigt geografiskt ansvar utan vårdprocesserna skall utvecklas genom koncentration av vissa diagnosområden till olika sjukhus inom och utom länet. Detta förutsätter också en rörlighet av personal mellan länets båda sjukhus. Centrumbildningarna syftar till att skapa goda förutsättningar för vårt landsting att möta den ovan beskrivna utvecklingen med en fortsatt utveckling av en jämlik vård med ett optimalt resursutnyttjande. Utifrån vad jag ovan beskrivit menar jag att det i nuläget, mitt under centrumbildningarnas uppbyggnad, varken är möjligt eller lämpligt att bilda en intraprenad av hela den nuvarande kirurgkliniken i Ljungby. När centrumorganisationen stabiliserats både tror och hoppas jag att del eller delar av verksamheten kan ombildas till intraprenad i enlighet med ansökans intentioner. Suzanne Frank Landstingsstyrelsens ordförande 57 Interpellationssvar till Anna Fransson angående rehabiliteringsgarantin Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande Suzanne Frank besvarade den under 38 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Interpellationen rör rehabiliteringsgarantin och rehabiliteringsplaner för sjukskrivna. Interpellanten ställer följande frågor; 10. Hur stor andel av dem som varit sjukskrivna i mer än 2 månader har nu en rehabiliteringsplan? 11. Vad händer när rehabiliteringsgarantin inte uppfylls? 12. Vad har landstingsstyrelsens ordförande för plan för att uppfylla rehabiliteringsgarantins intentioner vad gäller rehabiliteringsplaner? Inledande kommentarer Inledningsvis vill jag kort redogöra för vad rehabiliteringsgarantin innebär och vilka den omfattar. Detta eftersom interpellanten till synes inte har detta alldeles klart för sig. Rehabiliteringsgarantin omfattar personer mellan år inom stora diagnosgrupper nämligen patienter

26 26(28) med ospecifik långvarig (mer än 3 månader) smärta från nacke, axlar, rygg eller generaliserad smärta t.ex. fibromyalgi. med lättare eller medelsvår, depression, ångest eller stressrelaterade tillstånd. Syftet med garantin är att säkerställa att patienterna ges en god rehabilitering med evidensbaserade metoder i större utsträckning än vad som tidigare skett. Målet är att åstadkomma en återgång i arbete för den sjukskrivne men behandling kan också ske i förebyggande syfte för att motverka en kommande sjukskrivning. Det är således inget krav att patienten skall vara sjukskriven. Patienter med psykiska diagnoser ska erbjudas KBT (kognitiv beteendeterapi) eller IPT (interpersonell psykoterapi). Vid icke specificerad smärta ska multimodal behandling erbjudas. Garantin gäller bedömning och behandling inom vårdgarantins tidsgränser. Behandling som motsvarar kraven enligt rehabiliteringsgarantin har under 2009 byggts ut och erbjuds idag vid de flesta vårdcentraler. Svar på fråga 1 En IT baserad rapport har tagits fram för att sjukskrivande läkare och sjukskrivningskoordinatorn lättare ska se vilka patienter som är sjukskrivna, i vilken omfattning och hur länge. Sjukskrivningskoordinatorerna lämnade en första rapport om andel sjukskrivna över två månader som har aktuell rehabiliteringsplan Det är den ögonblicksbilden som Fransson hänvisar till i sin interpellations brödtext (se nedan tabell). Rapporten gäller alla diagnoser således inte bara de som omfattas av rehabiliteringsgarantin. Inrapportering sker varje månad och syftet är att fler patienter ska ha en aktuell rehabiliteringsplan. Enligt arbetet med förbättrad sjukskrivningsprocess ska sjukskrivna över två månader tillsammans med vårdpersonal eventuellt även tillsammans med arbetsgivare, FHV och Försäkringskassa diskutera fram en rehabiliteringsplan. Det är viktigt att rehabiliteringen påbörjas tidigt och redan efter 14 dagar ska läkaren och det paramedicinska teamet ta ställning till om patienten har behov av en rehabiliteringsplan. Planeringen är viktig för att motsvara rehabiliteringskedjans tidsgränser. Rehabiliteringsteam har successivt byggts upp i primärvården och framförallt under 2009 utvecklat såväl bedömnings- som behandlingsmetoder. Siffror årsrapport ( ) Sjukskrivande enhet Antal personer sjukskrivna Aktuell rehabiliteringsplan Andel i procent över två månader Offentligdrivna vårdcentraler ,1 Privatdrivna vårdcentraler 112 * Länssjukvården 192 ** 3 1,5 Psykiatrin ,1 Rehabiliteringskliniken Vuxenhabiliteringen