Landstingsfullmäktige

Transkript

1 1 (38) Landstingets kansli Kansliavdelningen/Marianne Hammarström Landstingsfullmäktige Tid: Måndagen den 27 april, kl , Plats: Karl-Birger Blomdahlssalen, Konserthuset i Växjö 20 Landstingsfullmäktiges öppnande Enligt utfärdad kungörelse från den 17 april 2009, sammanträder landstingsfullmäktige denna dag på Konserthuset i Växjö. Ordföranden förklarade sammanträdet öppnat. 21 Upprop Upprop genomfördes av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Förnamn Efternamn Partibeteckning Suzanne Frank m Anna Fransson s Paul Johansson c Olle Sandahl kd Karin Sjöblom fp Lennart Värmby v Michael Öberg mp Kent Alriksson m Rolf Andersson fp Marita Bengtsson mp Harald Bergström kd Britt-Louise Berndtsson c Rut Björkström kd Annelill Davidsson c Bruno Edgarsson c Sonja Emilsson m Agneta Eriksson v Yngve Filipsson fp Stefan Fredriksson s Göran Giselsson m Kjell Gustafsson c Roland Johansson s RosMarie Jönsson Neckö s Ann-Charlotte Kakoulidou s

2 2(38) Janeric Kandenäs s Lena Karlsson c Kerstin Laakso Rungegård m Ragnar Lindberg s Vidar Lundbäck c Eva Löfquist s Marianne Nordin s Mayken Nilsson s Ester Petersson s Joakim Pohlman s Jan Sahlin m Ricardo Salsamendi s Margareta Schlee m Pernilla Sjöberg m Michael Sjöö s Ingemar Swalander m Gunilla Svensson s Tryggve Svensson v Rolf Sällryd kd Lena Wibroe m Sten Wijkander s Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom Paul Johansson, Roland Johansson, Eva Löfquist, Michael Sjöö och Sten Wijkander. I deras ställe hade kallats in Bengt-Göran Birgersson, Britta Croona, Camilla Håård-Andersson, Christer Larsson och Göran Borg. Lena Wibroe var närvarande 20 - del av 36 (kl ) Birgitta Ågren var närvarande del av 36 (kl.13.30) 65 Lennart Värmby var närvarande Wirginia Bogatic var närvarande Sonja Emilsson var närvarande Vidar Lundbäck var närvarande Britt-Louise Berndtsson var närvarande Lena Karlsson var närvarande Kerstin Laakso Rungegård var närvarande Joakim Pohlman var närvarande Margareta Schlee var närvarande Ingemar Swalander var närvarande Övriga närvarande var ordförande i landstingets revisorer Sven-Åke Gustavsson samt utredare Maarten Sengers 37. Bruno Edgarsson utsågs av landstingsfullmäktige att vara ordförande under beslut om ansvarsfrihet 39.

3 3(38) 22 Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Yngve Filipsson och Ragnar Lindberg. Fullmäktige bestämde att justeringen ska äga rum den 4 maj, kl , på Landstingets kansli, Ingelstadsvägen 9 i Växjö. 23 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes. 24 Ansökan om entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att entlediga Rola Brentlin (m) från uppdrag som ersättare i landstingsfullmäktige och överlämna ärendet till Länsstyrelsen för ny räkning. Ärendet Rola Brentlin har i en skrivelse begärt entledigande som ersättare i landstingsfullmäktige. 25 Interpellation angående kraftig ökning av patienter med liggsår Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande: Ang. kraftig ökning av patienter med liggsår På två år har andelen patienter med liggsår på sjukhusen i Växjö och Ljungby fördubblats. När alla patienter på Centrallasarettet i Växjö undersöktes 2006 led 12 procent av tryckskador eller liggsår. Vid motsvarande mätning förra året hade andelen ökat till 23 procent. Utvecklingen på Lasarettet Ljungby ser ungefär likadan ut. Nio av patienterna som undersöktes förra året hade så allvarliga tryckskador att det gick att se in till skelettet. De löper ökad risk att dö i förtid. De som har gjort undersökningen tror att resultaten hänger samman med att personalen inte hinner vända patienterna. Resursbrist är alltså en trolig

4 4(38) förklaring. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor: 1. Beror denna stora ökning av liggsår på resursbrist i vården? 2. Vad ämnar landstingsstyrelsens ordförande att göra åt denna allvarliga situation? 3. Är detta patientsäkerhet? Växjö den 12 februari 2009 Anna Fransson Landstingsråd (s) 26 Interpellation Vart tog ambulansutredningen vägen? - Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Vart tog ambulansutredningen vägen? På landstingsfullmäktigemötet den 22 september 2008 behandlades min motion om utökning av ambulans- kapaciteten i östra delarna av Kronobergs län. Följande beslut fattades: 113 Svar på motion om utökning av ambulanskapaciteten inom de östra delarna i Kronobergs län Dnr LK/ : Landstingsfullmäktige beslöt att slutgiltigt ställningstagande kommer i samband med ambulansutredningen och därmed anses motionen besvarad. Ärendet Ragnar Lindberg (s) har i en motion föreslagit en utökning av ambulanskapaciteten i östra delarna av Kronobergs län Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , rekommenderat fullmäktige besluta att slutgiltigt ställningstagande kommer i samband med ambulansutredningen och därmed anses motionen besvarad. På landstingsfullmäktiges möte i november ställde jag frågan om när ambulansutredningen skulle presenteras. Landstingsrådet Paul Johansson svarade att den kommer i december, visserligen gav svaret inte besked om vilket år det var, men jag får väl förutsätta att det var december 2008?

5 5(38) Nu ställer jag frågan än en gång: När kommer ambulansutredningen att presenteras? Ragnar Lindberg (s) Landstingsledamot 27 Interpellation angående - Behåll webbisarna på nätet Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till Landstingsstyrelsens ordförande Susanne Frank Behåll webbisarna på nätet För många i Kronobergs län är inte Landstingets hemsida den man först besöker när man går ut på nätet. Men för många som har någon som man känner som ligger inne på BB så följer man hemsidan med ett stort intresse. Har det blivit nåt barn ännu eller inte. Det kan vara anhöriga, kamrater eller folk som vill kolla om det blivit någon födsel och isåfall vad det blev. Det är en service för dem som inte har möjlighet att besöka det nyblivna barnet. Bara det att man på många arbetsplatser ser utskrifter på anslagstavlor etc. visar vilket intresse det finns för detta. När medborgarna söker efter webbisar så kommer de automatiskt in på Landstingets hemsida, och de ser vad det finns för annan information på startsidan. Detta är ju i en väldigt viktig inkörsport i det informationsarbete som Landstinget jobbar med. Jag har full förståelse för att BB vill använda sina resurser till sin omvårdnadsverksamhet. Det jag reagerar mot är det glapp som blir mellan dagens system och det som man tänker sig efter sommaren. Jag vill att man antingen snabbar på det nya systemet eller väntar med att lägga ner dagens till dess att det lappar över varandra. Mina frågor till Suzanne Frank är: Tycker du att webbissidan är en viktig del i Landstingets medborgarinformation? Kan du tänka dig att BB väntar med förändringen tills dess att det nya och det gamla systemet lappar över varandra? Joakim Pohlman (S)

6 6(38) 28 Interpellation angående frysning av löner för att komma till rätta med landsting och kommuners ekonomi Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och att svar, på grund av landstingsstyrelsens 1:e vice ordförandes frånvaro, lämnas under kommande fullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens vice ordförande, Paul Johansson (c) Angående frysning av löner för att komma till rätta med landsting och kommuners ekonomi Elisabeth Peltola, kommunstyrelseordförande i Älmhult och centerpartist, föreslog den 9 mars att kommuner och landsting ska frysa sina anställdas löner för att klara det ekonomiska läge som landet befinner sig i. Elisabeth Peltola skriver i sin debattartikel. Lågkonjunkturen drabbar alla kommuner och landsting, inte enbart Älmhults kommun. I detta läge måste vi våga diskutera radikala grepp, nya förslag och våga ifrågasätta gamla sanningar. Vilka gamla sanningar är det som ska ifrågasättas? Att ingångna avtal gäller? Regeringen är kallsinnig till att höja statsbidragen till kommuner och landsting. Man har valt att frysa statsbidragen, vilket i praktiken betyder att man skjuter över kostnader på redan hårt drabbade kommuner och landsting. Istället prioriterar man skattesänkningar på 80 miljarder till höginkomsttagare. Med anledning av ovanstående undrar jag följande: 1. Delar du din partikamrats, Elisabeth Peltolas, åsikt att frysning av de anställdas löner är lämpligt för att komma till rätta med kommuner och landstings ekonomi? 2. Har du tänkt föreslå en sådan åtgärd i Landstinget Kronoberg? Om ja på fråga 1 eller 2 3. Varför ska offentliganställda drabbas hårdare än andra grupper av lågkonjunkturen och att den borgerliga regeringen inte vill värdesäkra statsbidragen till kommuner och landsting? 4. Anser du att lokala och regionala politiker har rätt att överpröva arbetsmarknadens parters ingångna avtal? Växjö den 12 mars 2009 Anna Fransson Landstingsråd (s)

7 7(38) 29 Interpellation angående samarbete mellan landsting och kommuner Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till Landstingstyrelsens ordförande De ekonomiska prognoserna som kommer för Landsting och kommuner blir bara dystrare och dystrare. Åtgärder för att spara pågår överallt. Organisationerna blir mer och mer slimmade. Till slut går det inte längre utan att patientsäkerheten hotas. Mer samarbete mellan Landsting och kommuner skulle kunna underlätta för de olika organisationerna att klara ut situationen. Hur ser samarbetet ut i dag? Tänker Landstingstyrelsens ordförande initiera ett utökat samarbete? På vilka områden tänker Landstingstyrelsens ordförande att samarbetet i första hand bör utökas? Ljungby den 5 mars 2009 Stefan Fredriksson Landstingsstyrelsen (s) 30 Interpellation angående varslen och den ökande arbetslösheten Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Angående varslen och den ökande arbetslösheten Ekonomin rasar och varslen och arbetslösheten ökar. Tidigare erfarenheter visar att människor som drabbas av arbetslöshet och en osäker tillvaro har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Med anledning av detta ställer jag följande frågor:

8 8(38) - Anser landstingsstyrelsens ordförande att behovet av psykiatrisk vård kan öka på grund av ökande arbetslöshet och raserad ekonomi? - Vilken beredskap har Landstinget Kronoberg för att möta ett ökat antal patienter med psykisk ohälsa på grund av arbetslöshet? - Vilka åtgärder planerar landstingsstyrelsens ordförande att vidta med anledningen av det ökade trycket i vården på grund av psykisk ohälsa till följd av arbetslöshet? Ljungby den 6 mars 2009 Stefan Fredriksson Ledamot i landstingsstyrelsen (s) 31 Interpellation om Vårdval Kronoberg Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Om Vårdval Kronoberg Övergången till Vårdval Kronoberg har genomförts i stor politisk enighet. Utgångspunkten är att ge patienterna - medborgarna makt och möjlighet att välja vårdcentral och ge vårdcentralerna stimulans att utveckla sin verksamhet och därmed en offensiv hälso- och sjukvård. Ett annat syfte är att ge ett tydligare ansvar för att uppfylla vårdgarantierna. På en viktig punkt ansåg vi i oppositionen att landstinget skulle fatta beslut innan nya vårdgivare skulle få etablera en vårdcentral och det gällde att landstingsstyrelsen skulle godkänna den geografiska placeringen. Motivet är att motverka överetablering i första hand i Växjö. När nu listningen i samband med införandet 1 mars är genomfört har drygt medborgare aktivt valt vårdcentral. Antalet patienter hos privat vårdcentral är nu ca (25 %). Detta ger 20 miljoner kronor som ska omfördelas från landstingets vårdcentraler. Den borgerliga majoriteten i landstinget talar gärna om kunder istället för patienter. Frågan är hur man som arbetsgivare och ansvarig för 75 % av medborgarnas val av vårdcentral tänker agera inför den minskade marknadsandelen? Finns det en genomtänkt strategi för att utveckla landstingets vårdenheter eller är tanken att de privata ska stå för kreativiteten?

9 9(38) Det finns en genomtänkt kravlista på vårdcentralerna i Vårdval Kronoberg. I inledningen och övergången får man olika inkörningsproblem. Det måste finnas en öppenhet för att lösa problem på vägen. Enligt uppgifter i massmedia (Smålandsposten ) har vid övergången en privat vårdgivare fått ersättning för barnhälsovård trots att man inte ordnat någon sådan. En annan fråga är hur de vårdcentraler, som nu får dra ner på sin verksamhet för att ge utrymme för 20 miljoner till de privata, ska belastas under övergången. Mina frågor: 1. Hur ser strategin ut för de vårdcentraler, som drivs i landstingets egen regi? Ska det finnas en koncernledning eller ska varje vårdcentral själv svara för marknadsföring och verksamhetsutveckling - neddragningar? 2. Stämmer uppgifterna i massmedia att en privat vårdgivare får ersättning för ett uppdrag man inte klarar? 3. De vårdcentraler som nu måste dra ner på sin verksamhet och personal får de ansvar för det underskott som kan uppstå innan nödvändig omställning sker? Vad händer med berörd personal? Växjö Lennart Värmby, Landstingsledamot (v) 32 Interpellation angående När kommer ursäkten? Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Till: Landstingsstyrelsens ordförande, Susanne Frank När kommer ursäkten? I slutet av juni 2008 gick landstingsledningen ut och polisanmälde Distriktsläkaren Roland Johansson. Brottsmisstanken gällde Bokföringsbrott. Anmälan fick till omedelbar följd att vårdcentralen i Lidhult fick stänga eftersom det var där som Roland Johansson arbetade. Du uttalade dig i massmedia den 2 juli om "Lik i garderoberna". Därefter kom anklagelser mot medicinkliniken på Ljungby lasarett och läkaren Karl-Axel Svensson. Anklagelserna fick till följd att landstinget förlorade en av sina bästa distriktsläkare, Roland Johansson. Nu har polisen utrett misstankarna om brott och konstaterat att inget brottligt förekommit.

10 10(38) Då kommer frågan till dig Susanne Frank: 1. När kommer den offentliga ursäkten till i första hand Roland Johansson och Karl-Axel Svensson? 2. På vilket sätt kommer landstinget att ersätta läkarna ekonomiskt för den skada som de ogrundade anklagelserna om brott har drabbat dem. Ljungby Tryggve Svensson Vänsterpartiet 33 Interpellation om kvinnors och mäns löner inom Landstinget Kronoberg Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande. Om kvinnors och mäns löner inom Landstinget Kronoberg Landstinget Kronoberg har nyligen genomfört en lönekartläggning. Resultatet visar att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män fortfarande finns. Det betyder att flera kvinnor har lägre lön än sina manliga kollegor för likvärdigt arbete. I många år har vi påtalat vikten av att undanröja dessa osakliga skillnader. Mina frågor: 1. Hur ser de osakliga löneskillnaderna ut mer precist? 2. Vad är orsaken till att de osakliga löneskillnaderna fortfarande förekommer? Växjö Agneta Eriksson (v) Ledamot i landstinget Kronobergs fullmäktige

11 11(38) 34 Interpellation Patientsäkerhet på kvinnoklinik ifrågasätts Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen TILL LANDSTINGSSTYRELSENS ORDFÖRANDE I LANDSTINGET KRONOBERG Patientsäkerhet på Kvinnoklinik ifrågasätts Min fundering kretsar sig kring hur säker vården är på länssjukvårdens kvinnoklinik/er egentligen är. Inte minst eftersom Landstinget Kronoberg avviker stort från resterande landsting enligt Socialstyrelsens rapportering från 2006/2007 när det gäller livmoderamputationer och avlägsnande av äggstockar. Enligt en skrivning från Patientföreningen för livmoder och äggstocksopererade hör många ängsliga patienter av sig till patientföreningen. Patienter upplever att de inte fått tillräckliga alternativ till operation. Dessutom anses informationen undermålig angående riskerna inkluderat eventuella följder med operationer. Att få dessa organ bortopererade är förknippade med oerhört starka känslor då de är mycket betydelsefulla för patienternas personlighet och integritet tillika livskvalitet, vilket gör situationen extra komplex. Därför behöver patienterna få en bra möjlighet till deltagande i vårdprocessen så rätt information om bästa behandling ges i ett tidigt skede inom hälso- och sjukvården för att minimera onödigt lidande. Dessutom fordras att medicinsk inkluderat beteendevetenskaplig kompetens i vården uppdateras kontinuerligt. Jag vill därför fråga ordförande i landstingsstyrelsen 1. Vad är det som gjort att Landstinget Kronoberg toppat statistiken när det gäller livmoderamputationer och avlägsnande av äggstockar i förhållande till andra landsting, enligt Socialstyrelsens rapportering? 2. Delar du uppfattningen att alternativ och information varit bristfällig till drabbade patienter på grund av rådande kultur och tradition inom länssjukvården? I så fall vad anser du behöver göras för att förbättra situationen för drabbade patienter? Saknas någon kompetens inom landstinget idag?

12 12(38) 3. Anser du att det behövs göras en analys inom länssjukvården i Landstinget Kronoberg för att förbättra patientsäkerheten inom detta område? Älmhult den 9 april 2009 Michael Öberg (mp) 35 Interpellation Kommer Vårdval Kronoberg att drabba socialt utsatta områden? Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. Interpellationen Interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Kommer Vårdval Kronoberg att drabba socialt utsatta områden? För oss socialdemokrater är det viktigt att Vårdval Kronoberg inte får samma negativa effekter som t ex Vårdval Stockholm. För att inte socialt utsatta grupper skall få sämre vård än tidigare är det viktigt att man tar hänsyn till dessa i ersättningsmodellen. Tidigare har några vårdcentraler i länet haft extra ersättning eftersom de har patienter i en socialt utsatt situation som ofta kräver mer kontakt med sjukvården. Nu riskerar de vårdcentralerna att den extra ersättningen dras in eftersom att endast medborgarnas ålder ligger till grund för ersättningssystemet. När landstingsstyrelsen tog ställning till införandet av Vårdval Kronoberg så togs ett särskilt beslut om att utreda och införa vårdtyngdsmätningar som en separat faktor i ersättningsmodellen för vårdval, för att kompensera för extra behovskrävande grupper. Eftersom modellen för vårdtyngdsmätningar inte var färdig vid beslutstillfället skulle detta komma senare. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande: 1) Sker besparingar vid landstingets vårdcentraler med hänvisning till att tidigare extra ersättning för socialt utsatta områden ska dras in? 2) I så fall, tycker landstingsstyrelsens ordförande att detta är bra? 3) Är modellen för vårdtyngdsmätningar klar?

13 13(38) 4) När ska denna modell införas? Växjö den 14 april 2009 Anna Fransson Landstingsråd (s) 36 Information om landstingets årsredovisning 2008 och revisionsberättelse 2008 Information och redovisning av bilder om landstingets årsredovisning 2008 lämnades av landstingsdirektör Börje Lindqvist. Information och redovisning av revisionsberättelsen 2008 lämnades av ordförande Sven-Åke Gustavsson och vice ordförande Jan Sahlin i landstingets revisorer. I den därpå följande debatten deltog Suzanne Frank, Agneta Eriksson, Anna Fransson, Kjell Gustafsson, RosMarie Jönsson Neckö, Karin Sjöblom, Lennart Värmby, Michael Öberg, Ingemar Swalander, Yngve Filipsson, Olle Sandahl, Joakim Pohlman, Ragnar Lindberg, Göran Giselsson och Annelill Davidsson. Ajournering Landstingsfullmäktige beslöt om ajournering och att ärendet återupptas till behandling efter lunch. 37 På vuxenutskottets initiativ Undanträngningseffekter av vård- och behandlingsgarantin Ordförande i vuxenutskottet Pernilla Sjöberg hälsade Maarten Sengers, utredare vid socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning välkommen. Maarten Sengers inledde informationen med att berätta om regeringsuppdraget uppföljning av den nationella vårdgarantin. Detta uppdrag består av tre delar - väntetidseffekter av vårdgarantin, medicinska indikationer samt undanträngningseffekter. Han redogjorde därefter för tillvägagångssättet i analysen av vårdgarantirelaterad undanträngning. Dessutom visade han på grupper av patienter som kan drabbas av vårdgarantirelaterad undanträngning. Enligt Maarten Sengers finns, i socialstyrelsens senaste uppföljning som gjordes våren 2008, indikationer på att undanträngning förekommer. Uppföljning av undanträngningseffekter kan på kort sikt ske genom nationella patientenkäten och på lång sikt genom ett heltäckande patientregister. Pernilla Sjöberg tackade för informationen.

14 14(38) Yttranden Suzanne Frank, Anna Fransson, Camilla Håård-Andersson och Bruno Edgarsson yttrade sig. 36 Forts. Information om landstingets årsredovisning 2008 och revisionsberättelse 2008 Det tidigare under dagen ajournerade ärendet återupptogs till behandling. I debatten deltog Britt-Louise Berndtsson, Rut Björkström, Göran Giselsson, Sonja Emilsson, Michael Öberg, Ingemar Swalander, Joakim Pohlman, Suzanne Frank, Anna Fransson och Lennart Värmby. 38 Förslag till beslut att inte reglera eget kapital med anledning av synnerliga skäl i bokslut 2008 och 2007 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att med motivering enligt synnerliga skäl i balanskravets regler kommunallagen 8 kap 5, inte reglera det egna kapitalet motsvarande 104,1 mkr, eller ovanstående poster i 2008 och 2007 års bokslut. Ärendet Enligt balanskravets regler kan vidtagna omstruktureringsåtgärder i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning utgöra skäl för att inte reglera ett negativt resultat om det anförs i budgetbeslutet. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att med motivering enligt synnerliga skäl i balanskravets regler kommunallagen 8 kap 5, inte reglera det egna kapitalet motsvarande 104,1 mkr, eller ovanstående poster i 2008 och 2007 års bokslut. Ledamöternas egna yrkanden Suzanne Frank yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Joakim Pohlman yrkade avslag på nedskrivning av den del som hänförs till bokslut 2007 om 4,8 miljoner. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att förslagen ställs mot varandra: 1. Landstingsstyrelsens förslag till beslut 2. Joakim Pohlmans yrkande om avslag på nedskrivning av den del som hänförs till bokslut 2007 om 4,8 miljoner.

15 15(38) Röstning Efter genomförda propositioner konstaterade ordföranden att fullmäktige bifallit landstingsstyrelsens förslag. Omröstning begärdes Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna följande propositionsordning: Den som stödjer landstingsstyrelsens förslag röstar ja. Den som stödjer Joakim Pohlmans yrkande röstar nej. Om nej vinner har fullmäktige beslutat avslag på nedskrivning av den del som hänförs till bokslut 2007 om 4,8 miljoner. Förnamn Efternamn Ja Nej Avst Frånv Suzanne Frank X Anna Fransson X Bengt-Göran Birgersson X Olle Sandahl X Karin Sjöblom X Lennart Värmby X Michael Öberg X Kent Alriksson X Rolf Andersson X Marita Bengtsson X Harald Bergström X Britt-Louise Berndtsson X Rut Björkström X Annelill Davidsson X Bruno Edgarsson X Sonja Emilsson X Agneta Eriksson X Yngve Filipsson X Stefan Fredriksson X Göran Giselsson X Kjell Gustafsson X Britta Croona X RosMarie Jönsson Neckö X Ann-Charlotte Kakoulidou X Janeric Kandenäs X Lena Karlsson X Kerstin Laakso Rungegård X Ragnar Lindberg X Vidar Lundbäck X Camilla Håård-Andersson X Mayken Nilsson X Marianne Nordin X Ester Petersson X Joakim Pohlman X Jan Sahlin X Ricardo Salsamendi X

16 16(38) Margareta Schlee X Pernilla Sjöberg X Christer Larsson X Ingemar Swalander X Gunilla Svensson X Tryggve Svensson X Birgitta Ågren X Göran Borg X Rolf Sällryd ordf X Totalt Resultatet av omröstningen blev 24 ja-röster och 21 nej-röster Reservation Anna Fransson reserverade sig för de socialdemokratiska ledamöterna i landstingsfullmäktige mot beslutet. Michael Öberg reserverade sig för miljöpartiets ledamöter i landstingsfullmäktige mot beslutet. 39 Revisionsberättelse samt frågan om ansvarsfrihet för år 2008 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt med hänvisning till presidiets förslag som i sin tur hänvisade till revisionsberättelsens förslag att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola skall beakta revisorernas rekommendationer att landstingsfullmäktige beviljar landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ärendet Landstingets revisorer har lämnat revisionsberättelse för år Landstingsfullmäktiges presidium konstaterar att revisionen i sin revisionsberättelse för verksamhetsåret 2008 har föreslagit ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola. Beredande organs förslag I revisionsberättelsen har revisorerna tillstyrkt att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Landstingsfullmäktiges presidium hade föreslagit med hänvisning till revisionsberättelsens förslag landstingsfullmäktige besluta att landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola skall beakta

17 17(38) revisorernas rekommendationer samt att landstingsfullmäktige beviljar landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola ansvarsfrihet för verksamhetsåret Valberedningens förslag Valberedningen föreslog, genom ledamoten Lena Karlsson, att med hänvisning till jävssituationen för fullmäktiges presidium och ålderspresident landstingsfullmäktige väljer ledamoten Bruno Edgarsson till ordförande inför beslut om ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen och styrelsen för Grimslövs folkhögskola. Landstingsfullmäktige beslöt i enlighet med valberedningens förslag. Jäv Följande ledamöter från landstingsstyrelsen, styrelsen för Grimslövs folkhögskola samt landstingets revisorer deltog på grund av jäv inte i beslutet om ansvarsfrihet: Suzanne Frank, Anna Fransson, Göran Giselsson, Ingemar Swalander, Sonja Emilsson, Kjell Gustafsson, Rolf Sällryd, Yngve Filipsson, Mayken Nilsson, RosMarie Jönsson Neckö, Stefan Fredriksson, Lennart Värmby, Rolf Andersson, Olle Sandahl, Kerstin Laakso Rungegård, Kent Alriksson, Pernilla Sjöberg, Michael Öberg, Joakim Pohlman, Agneta Eriksson, Ester Petersson, Ragnar Lindberg, Britt-Louise Berndtsson, Jan Sahlin och Göran Borg. 40 Årsredovisning 2008 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna årsredovisning Ärendet Årsredovisning för 2008 har sammanställts. I denna ingår en förvaltningsberättelse, grunduppdragen för hälso- och sjukvården, landstingsstyrelsens uppdrag samt övriga redovisningar och analyser. Det ekonomiska resultatet är ett underskott med 120 mkr. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat att överlämna årsredovisningen till landstingsfullmäktige för godkännande.

18 18(38) 41 Svar på motion om att införa akutvårdsgaranti Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att landstingsdirektören får i uppdrag att utreda om en akutvårdsgaranti ska införas att motionen bifalles. Ärendet Ragnar Lindberg (s) föreslår i en motion att landstinget ska utreda möjligheten att införa en akutvårdsgaranti, då väntetider ofta drabbar äldre människor som åker in och ut på sjukhus. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat att rekommendera fullmäktige besluta att landstingsdirektören får i uppdrag att utreda om akutvårdsgaranti ska införas samt att motionen bifalles Yttrande Ragnar Lindberg yttrade sig. 42 Behandling av två medborgarförslag på landstingsstyrelsen den 1 juni 2009 Dnr LK/091022, LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att delegera till landstingsstyrelsen att behandla medborgarförslagen om En bloddialysmaskin driven med likström och Höjning av avgift för sjukhusvistelse, vid sammanträdet Ärendet Landstingsfullmäktige har beslutat att styrelsen kan ges möjlighet att behandla medborgarförslag på landstingsstyrelsen istället för på landstingsfullmäktige. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera fullmäktige besluta att delegera till landstingsstyrelsen att behandla medborgarförslagen om En bloddialysmaskin driven med likström och Höjning av avgift för sjukhusvistelse, vid sammanträdet Yttrande Joakim Pohlman yttrade sig.

19 19(38) 43 Försäljning av fastigheten Ljungby Bronsvärdet 3 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna försäljningen av fastigheten Ljungby Bronssvärdet 3 till Ulf och Marianne Bergner i enlighet med upprättat köpekontrakt daterat 12 februari Ärendet Fastigheten har tidigare använts för psykiatrisk verksamhet, som har avvecklats helt under Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att godkänna försäljningen av fastigheten Ljungby Bronssvärdet 3 till Ulf och Marianne Bergner i enlighet med upprättat köpekontrakt daterat 12 februari Allmänhetens frågestund Inga frågor ställdes. 45 Entreprenörskap i Landstinget Kronoberg Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att i program för entreprenörskap på sidan 5, punkt 5.2 andra stycket, ändra texten till Arbetet med innovationer inom den egna verksamheten ska uppmuntras och stimuleras liksom det entreprenöriella tänkandet att fastställa bifogat program för entreprenörskap. Ärendet Landstingsdirektören har fått uppdraget att omarbeta nu gällande program för mångfald. Reviderat program ska fördjupa och tydliggöra ambitionerna att möjliggöra att fler verksamheter utförs i alternativa driftsformer. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, beslutat att rekommendera landstingsfullmäktige besluta att fastställa bifogat program för entreprenörskap. Ledamöternas egna yrkande Suzanne Frank yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag till beslut.

20 20(38) RosMarie Jönsson Neckö yrkade att texten sid. 5, punkt 5.2 andra stycket ändras till Arbetet med innovationer inom den egna verksamheten ska uppmuntras och stimuleras liksom det entreprenöriella tänkandet, samt i övrigt yrkade RosMarie Jönsson Neckö bifall till landstingsstyrelsens förslag. Bruno Edgarsson, Ingemar Swalander, Agneta Eriksson och Harald Bergström yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag med ändring i enlighet med RosMarie Jönsson Neckös yrkande. Suzanne Frank yrkade bifall till RosMarie Jönsson Neckös ändringsyrkande. sgång Landstingsfullmäktige godkände följande propositionsordning och att förslagen ställs mot varandra: 1. Landstingsstyrelsens förslag till beslut 2. Landstingsstyrelsens förslag till beslut med RosMarie Jönsson Neckö med fleras ändringsyrkande. Röstning Efter genomförda propositioner biföll landstingsfullmäktige landstingsstyrelsens förslag till beslut inklusive RosMarie Jönsson Neckö med fleras ändringsyrkande. Yttrande Anna Fransson yttrade sig. 46 Omval av ledamöter i styrelsen för RyssbyGymnasiet AB Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att välja om nedanstående fyra ledamöter att ingå i styrelsen för RyssbyGymnasiet AB för tiden från bolagsstämman 2009 till och med bolagsstämman 2010: Jan Bengtsson, Öjaby Herrgård, Öjabyvägen 113, Växjö Eva Simonsson, Strömgatan 13, Ljungby Kerstin Björck, Persgård, Grimslöv Lars-Ove Johansson, Torlarp, Ödegård 2, Lagan Ärendet I bolagsordningen för RyssbyGymnasiet AB står att landstingsstyrelsen ska utgöra beredningsorgan och nominera de ledamöter som ska utses av fullmäktige. Fyra kandidater från näringslivet väljs in för varje år, utöver de som tidigare valts in för hela mandatperioden.

21 21(38) Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att välja om nedanstående fyra ledamöter att ingå i styrelsen för RyssbyGymnasiet AB för tiden från bolagsstämman 2009 till och med bolagsstämman 2010: Jan Bengtsson, Öjaby Herrgård, Öjabyvägen 113, Växjö Eva Simonsson, Strömgatan 13, Ljungby Kerstin Björck, Persgård, Grimslöv Lars-Ove Johansson, Torlarp, Ödegård 2, Lagan 47 Information om AER:s (Assembly of European Regions) årsrapport Rolf Sällryd informerade om AER:s årsrapport 2008 och tog framförallt upp områden som marknadsföring, deltagande i Open Days i Bryssel och i AER:s Generalförsamling. AER Kronoberg Årsrapport 2008 delades ut till ledamöterna. 48 Skriftlig information: Sammanställning av fullmäktiges uppdrag Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna informationen. Ärendet För att följa upp givna uppdrag från uppdragsbudget 2008 och 2009 har dessa sammanställts. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att godkänna informationen. Yttrande Britt-Louise Berndtsson, Yngve Filipsson, Michael Öberg och Wirginia Bogatic yttrade sig. 49 Skriftlig information: Kunskapsunderlag för höftfrakturer till landstingsfullmäktiges utskott Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna informationen.

22 22(38) Ärendet På uppdrag av äldreutskottet har uppdragsavdelningen tagit fram ett kunskapsunderlag för höftfrakturer. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat rekommendera landstingsfullmäktige besluta att godkänna informationen. 50 Skriftlig information: Bokslutskommuniké för år 2008 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna informationen. Ärendet Landstingets finansiella resultat 2008 presenteras i bokslutskommunikén vilket visar ett underskott med 120 mkr. De viktigaste orsakerna är dels den fördjupade finanskrisen som medfört att landstinget fått skriva ner avsatta medel för pensioner med 76 mkr och dels att ett lägre skatteunderlag gett 37 mkr lägre skatteintäkter. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat att överlämna bokslutskommunikén till fullmäktige för kännedom. 51 Skriftlig information: Patientnämndens verksamhetsberättelse 2008 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna informationen. Ärendet Patientnämndens verksamhetsberättelse för 2008 har tagit fram omfattande patientärenden, stödpersons- och informationsverksamhet med mera. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat att överlämna verksamhetsberättelsen som information till landstingsfullmäktige.

23 23(38) 52 Skriftlig information: Rapporter om utskottens verksamhet år 2008 Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna informationen. Ärendet Fullmäktiges fyra utskott för folkhälsa, barn- och ungdom, vuxna samt äldre lämnar sina rapporter om verksamheten för 2008 till landstingsfullmäktige. Beredande organs förslag Landstingsstyrelsen hade, , beslutat att överlämna verksamhetsberättelserna som information till landstingsfullmäktige. Yttrande Bruno Edgarsson, Yngve Filipsson och Michael Öberg yttrade sig 53 Val av ledamöter Dnr LK/ Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna valberedningens förslag enligt nedanstående Valberedningens förslag Valberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar entlediga och utse nedanstående personer i följande organ under tiden Val till nedanstående organ, tid Regionförbundet södra Smålands fullmäktige Ordinarie Avgående ledamot: Olle Sandahl, Ormesberga Djupevik, Ör (kd) Ny ledamot: Gerd Lansler, Pilbomad 1, Jät (kd) Ersättare Göran Giselsson valberedningens ordf Ragnar Lindberg valberedningens vice ordf

24 24(38) 54 Interpellationssvar till Anna Fransson angående kraftig ökning av patienter med liggsår Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 25 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Enligt en undersökning gjort inom länssjukvården har andelen patienter med liggsår kraftigt ökat och med anledning av detta ställer interpellanten följande frågor; 1. Beror denna stora ökning av liggsår på resursbrist i vården? 2. Vad ämnar landstingsstyrelsens ordförande att göra åt denna allvarliga situation? 3. Är detta patientsäkerhet? Svar på interpellationen Resultatet av den undersökning som interpellanten refererar till är naturligtvis mycket oroande. Samtidigt är det inte tillräckligt att endast titta på statistiken för att skapa sig en rättvisande bild av den rådande situationen eller om hur förekomsten av tryckskador har utvecklats. För att inte dra förhastade slutsatser är det viktigt att tolka och analysera resultatet på djupet. Detta är inte minst viktigt för att vidta rätt åtgärder. Den undersökning som är gjort är en punktprevalensmätning vars resultat baseras på endast två mätningar. Således bör man hantera resultatet med en viss försiktighet. Samtidigt är andelen patienter med tryckskador oacceptabelt hög oavsett om andelen är 12 procent eller 23 procent. Dessa skador måste bli färre. Ett inledande förtydligande är att tryckskador graderas på en skalla mellan 1 och 4, där grad 1 är en rodnad som inte bleknar vid avlastning. Det är alltså inte ett sår. För några år sedan var denna typ av skada inte alls med i bedömningen av tryckskador, men den har funnits med i länssjukvårdens båda mätningar. En anledning till att skadorna som klassats till grad 1 har fördubblats kan vara att personalen har blivit bättre på att hitta och bedöma dessa skador tackvare ökad utbildning kring denna problematik. De flesta patienter hade en lindrig tryckskada som kan ha uppkommit före patienten lades in. Man kan inte ha en nollvision när det gäller tryckskador, eftersom de är en följd av kroppens cirkulation till de mest vitala organen i livets slutskede och vid viss intensivvårdsbehandling, vilket innebär att huden får en sämre genomblödning och därmed en ökad risk för skador. Av de patienter som konstaterades ha tryckskador vid senaste mättillfället hade nio patienter den djupaste skadan, dvs. grad 4, men sex av dessa patienter hade såren vid ankomsten till Länssjukvården. Även bland de patienter som hade en skada enligt grad 3 hade fem av totalt sex patienter skadorna vid ankomst till

25 25(38) sjukhus. Interpellanten undrar om resursbrist är förklaringen till ökningen och jag hoppas att mitt svar visar att det är en förhastad slutsats att dra. Vad som också är viktigt att känna till är att personalsituationen inte har försämrats mellan mätningarna. Snarare torde situationen för personalen ha varit bättre när mätningen gjordes 2008 eftersom sjukfrånvaron har sjunkit med dagar sedan mätningen Detta ger ytterligare fog för att anledningen till ökningen knappast är resursbrist utan beror på en rad andra faktorer. Jag har ovan redogjort för några orsaker och en annan tänkbar förklaring är att vårdtyngden hos patienterna har ökat. Någon vårdtyngdsmätning är dock inte gjord under perioden och därav kan jag inte med säkerhet uttala mig om detta. Precis som interpellanten är jag bekymrad över den höga andel patienter som har tryckskador, och det oavsett vilka förklaringarna är. Länssjukvårdsledningen tar problemen på största allvar och man arbetar aktivt för att förhindra att tryckskador uppstår under vårdtiden. Vad länssjukvården genom journalgranskning har kunnat konstatera är att riskbedömning görs för sent och därför har rutinerna förändrats. Nu ligger en riskbedömningsskala i ankomstsamtalet i Cambio Cosmic. Vid risk för tryckskada ska en Standardvårdplan för förebyggande av tryckskada öppnas och där finns förslag på åtgärder. Standardvårdplanen bygger på en kvalitetsnorm med aktuell forskning i ämnet och ska läsas och signeras av all personal. I samband med implementeringen av planen får personalen också utbildning i tryckförebyggande åtgärder samt dokumentation. Förhoppningsvis kommer resultatet att vara bättre vid nästa mätning som är planerad att göras i höst. Om inte måste ytterligare åtgärder övervägas och genomföras. Den sårsjuksköterska som har sammanställt utredningens resultat och som är verksam vid länssjukvårdens patientsäkerhetscentrum har informerat verksamhets- och avdelningschefer om mätningarna. Nu har hon inlett nästa steg som är redovisning på respektive avdelning om deras eget resultat. Patientsäkerhetsarbetet är oerhört viktigt och detta arbete har intensifierats under de senaste åren. Patientsäkerhetsfrågor behöver diskuteras i alla sammanhang och på alla nivåer, inte minst utifrån ett etiskt och värderingsmässigt perspektiv, vilket länssjukvården planerar för att genomföra under hösten. Suzanne Frank Landstingsstyrelsens ordförande 55 Interpellationssvar till Ragnar Lindberg Vart tog ambulansutredningen vägen? Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 26 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen

26 26(38) En utredning rörande ambulanssjukvården i Landstinget Kronoberg har pågått och med hänvisning till denna besvarades interpellantens motion om ambulanskapaciteten i östra länsdelen på landstingsfullmäktige den 22 september Interpellanten ställer följande fråga; 1. När kommer ambulansutredningen att presenteras? Svar på interpellationen Färdigställandet av ambulansutredningen drog ut på tiden vilket var olyckligt. Nu är den dock klar och har presenterats för, och behandlats av, landstingsstyrelsen. Detta skedde den 6 april i år. Suzanne Frank Landstingsstyrelsens ordförande 56 Interpellationssvar till Joakim Pohlman Behåll webbisarna på nätet Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 27 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Landstinget Kronoberg har vid Växjö BB tidigare erbjudit fotografering av nyfödda för publicering på landstingets webbsida. Denna extra service med så kallade webbisar upphör och med anledning av detta ställer interpellanten följande frågor; 1. Tycker du att webbissidan är en viktig del i Landstingets medborgarinformation? 2. Kan du tänka dig att BB väntar med förändringen till dess att det nya och det gamla systemet lappar över varandra? Svar på interpellationen Inledningsvis tycker jag att interpellationens frågor är väldigt underligt ställda med tanke på den bekymmersamma ekonomiska situationen som landstinget befinner sig i. Kvinnoklinken har frigjort resurser och har istället velat pröva möjligheten att införa en lösning där föräldrarna själva ska kunna publicera bild på sitt nyfödda barn. En sådan tjänst tillhandahålls nu av en av länets lokaltidningar. En aktör som dessutom erbjuder en bättre lösning än vad landstinget erbjöd. Kvinnoklinken får hantera denna fråga utan politisk inblandning men min uppfattning är att klinken gör helt rätt som prioriterar vården och mer tid till patientmötet. Landstingets personal, såväl som vi inom politiken, sliter dagligen för att skapa en effektivare organisation, genomföra prioriteringar och strukturförändringar. Allt i syfte att utveckla vården och för att klara de mycket

27 27(38) stora ekonomiska utmaningar som vi lever i. I en sådan tid finner jag inte fog för att sätta krav på kvinnokliniken att erbjuda en extra service av denna typ. Webbissidan kan inte betraktas som en del av Landstinget Kronobergs samhällsinformation, med det är sant att det varit en uppskattad service och som lockat besökare till Landstinget Kronobergs webbsida. Ur ett prioriteringsperspektiv är det dock tveklöst en åtgärd som kan värderas som lägst prioriterad ur ett patient- och nyttoperspektiv. Om det finns ett önskemål att få tillgång till denna typ av tjänst är det absolut något som lämpar sig väl för någon annan aktör att utföra, t ex en sådan lösning som nu erbjuds via lokalpressen. Således frigörs tid samtidigt som den uppskattade möjligheten lever vidare men i annan form. Efter detta klargörande hoppas jag att interpellanten och undertecknad kan diskutera politiska väsentligheter. Suzanne Frank Landstingsstyrelsens ordförande 57 Interpellationssvar till Stefan Fredriksson angående samarbetet mellan landsting och kommuner Dnr LK/ Landstingsstyrelsens ordförande, Suzanne Frank, besvarade den under 29 ställda interpellationen. Interpellationssvar Sammanfattning av interpellationen Interpellanten menar att ett utökat samarbete mellan kommuner och landsting skulle kunna underlätta i rådande ekonomisk situationen. Följande frågor ställs i interpellationen; 1. Hur ser samarbetet ut i dag? 2. Tänker landstingsstyrelsens ordförande initiera ett utökat samarbete? 3. På vilka områden tänker landstingsstyrelsens ordförande att samarbetet i första hand bör utökas? Svar på interpellationen Att besvara interpellationens första fråga skulle kunna resultera i en uppsats. Landstinget är en stor organisation som har ett mycket välutvecklat samarbete med kommunerna men också med andra vårdgrannar och andra aktörer. Ett samarbete som självfallet kan och ska utvecklas främst ur patientsynpunkt. Landstinget har tillsammans med i första hand kommunerna ett ansvar för ett bra omhändertagande och en väloljad vårdkedja för våra patienter. Detta kräver samarbete och inte minst informationsutbyte. En partikamrat till interpellanten lyfte frågan om förekomsten av tryckskador som är ett bra exempel på en problematik som kommuner och landsting behöver samarbeta kring. Genom att jobba preventivt ute i den kommunala äldreomsorgen kan förekomsten av

28 28(38) tryckskador inom länssjukvården minska i omfattning. När det gäller länssjukvården har man idag ett forum där företrädare för landstinget träffar förvaltningscheferna i kommunerna cirka fyra gånger per år för att diskutera hur samarbetet kan förbättras och utökas men också inte minst för att utbyta kunskap och information. Ett konkret exempel på ett samarbete som varit lyckosamt är Linnéaprojektet som rör de äldre, multisjuka patienterna och patienter med kronisk sjukdom. Detta arbete har pågått sedan 2005 och som hittills har involverat drygt 140 deltagare i 26 tvärprofessionella team med medarbetare från närsjukvården, länssjukvården och länets kommuner. Ett annat projekt som föddes ur Linnéprojektet har varit utvecklingen av den så kallade Link-modulen i Cambio Cosmic vilket har underlättat vårdplaneringen mellan länssjukvården, närsjukvården och kommunerna. Samtliga kommuner i Kronoberg använder nu denna modul för samordnad vårdplanering. Landstinget erbjuder dessutom kommunerna att använda landstingets system för egen vårddokumentation vilket Markaryd gör idag och som Ljungby just nu förbereder för. Värt att nämna är också den nya patientdatalagen som ger nya möjligheter till samverkan kommuner och landsting emellan. Samarbete är något som genomsyrar alliansens arbete under innevarande mandatperiod. Vi arbetar aktivt för att skapa ett gott samarbetsklimat såväl inom vår organisation som mellan landstinget och andra partners. Även landstingsdirektören prioriterar detta arbete högt. Värt att lyfta fram är det samverkansavtals som nu är tecknad mellan landstinget som arbetsgivare och de fackliga organisationerna och som gäller sedan den 1 mars i år. Landstinget tecknar nu i rask takt samverkansavtal inom viktiga områden. Några aktuella är samverkansavtalen med Värends och Ljungbys räddningstjänst. IVPA är ett exempel på samarbete där landstinget och kommunerna tillsammans arbetar för att på ett bättre sätt utnyttja befintliga resurser. Ett annat viktigt samverkansavtal som nu är ingånget avser en utvecklad samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och förskola/skola i Kronobergs län. Detta avtal innebär ett fördjupat samarbete kring barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. Barn och ungdomar som har en sammansatt problematik kan samtidigt behöva stöd från flera verksamheter. Interpellationen rör främst samarbete mellan landstinget och länets kommuner men vad jag också vill lyfta fram är vårt utökade samarbete med andra landsting och kring specialistutbildningar. Vi har nu skrivet under en avsiktsförsäkran med Landstinget Blekinge om en utvecklad samverkan i syfte att bättre utnyttja respektive landstings resurser. Landstingsdirektören kommer att vid landstingsstyrelsens möte i juni presentera ett förslag till avtal och inriktning för samverkan. Områden som är aktuella är såväl befintliga som nya samarbetsområden exempelvis hjärtsjukvård och cancersjukvård men också ortopedi samt mikrobiologi. Genom ett utökat samarbete kan vi utveckla vården för att uppnå en bättre kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. Detta är en strategiskt viktig utveckling av samverkan, inte minst med anledning av den ekonomiska situationen. En annan strategisk samverkan utvecklas nu kring specialistutbildningar. Jag tänker närmast på vår utvecklade samverkan med