Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen!
|
|
- Stefan Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen! En skola för alla eller en skola för vissa en studie om inkludering och lärstilspedagogik med avseende på stökiga elever Av Ann Hultman Jakobsson & Josefin Lilja
2 Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen! En skola för alla eller en skola för vissa en studie om inkludering och lärstilspedagogik med avseende på stökiga elever Av Ann Hultman Jakobsson & Josefin Lilja
3 Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen! En skola för alla eller en skola för vissa en studie om inkludering och lärstilspedagogik med avseende på stökiga elever Av Ann Hultman Jakobsson & Josefin Lilja
4
5 En likvärdig utbildning: Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (Lärarförbundet, 2008, s. 36) Läraren skall utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,... ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel (Lärarförbundet, 2008, s. 45)
6 Segregering Integrering Inkludering
7 VEM ÄR DU?
8
9 Stökiga elever ska kunna portas från skolan
10 Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden.
11 Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden.
12 Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden. VAD?
13 Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden. VAD? VILKA?
14 Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden. VAD? VILKA? VEM?
15 Stökiga elever ska kunna portas från skolan Sex av tio lärare vet inte hur de får agera mot stökiga elever, visar ny stor undersökning från lärarförbunden. VAD? VILKA? VEM? VARFÖR?
16 * Kategoriseringen löser dilemmat att det finns barn som inte passar in i en skola för alla. * Skolan kräver att eleverna skall bete sig på ett visst sätt för att organisationen skall fungera men det finns elever som inte klarar av att uppfylla dessa krav. *När skolan misslyckas blir de elever MED svårigheter inte elever I svårigheter.
17
18 Frågan är inte OM du är smart utan HUR du är smart. Alla är smarta på sitt sätt!
19 ... undersöka pedagogers uppfattningar av stökiga elever och se om dessa uppfattningar stämmer med hur de stökiga eleverna skiljer sig åt från normen med lärstilspedagogiska termer.
20
21
22 För att upptäcka avvikelser behöver man först upptäcka mönster Kunskapsbildning i och utifrån den egna vardagsverksamheten handlar om att upptäcka regelbundenheter eller mönster i variationen, att benämna de mönster man upptäcker och förstå varför mönstret ser ut som det gör. Scherp, Hans-Åke.(2003) Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling i Skolutvecklingens många ansikten. s Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red), s. 30. Stockholm: Liber.
23
24 15 %
25 15 % 15 %
26 15 % 12,5 % 15 %
27 15 % 12,5 % 15 % 13,8 %
28 15 % 21,3 % 12,5 % 15 % 13,8 %
29 15 % 21,3 % 20 % 12,5 % 15 % 13,8 %
30 15 % 21,3 % 20 % 12,5 % 12,5 % 15 % 13,8 %
31 15 % 21,3 % 20 % 12,5 % 5 % 12,5 % 15 % 13,8 %
32 15 % 21,3 % 20 % 12,5 % 5 % 2,5 % 12,5 % 15 % 13,8 %
33
34 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla
35 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla
36 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla
37 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla
38 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 %
39 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 %
40 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 %
41 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 %
42 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %
43 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %
44 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %
45 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %
46 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 %
47 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 %
48 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 %
49 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 %
50 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 %
51 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet
52 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet
53 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet
54 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet
55 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 %
56 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga
57 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga
58 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga
59 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga
60 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga
61 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga Vill INTE arbeta ensamma.
62 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga Vill INTE arbeta ensamma.
63 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga Vill INTE arbeta ensamma.
64 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % pratiga Vill INTE arbeta ensamma.
65 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.
66 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga ljudliga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.
67 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga ljudliga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.
68 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga ljudliga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.
69 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga ljudliga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap.
70 rörliga, rastlösa, överaktiva, sprättiga, har svårt att sitta stilla Gruppskillnad i rörlighet 5 % Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 % Gruppskillnad i kinestetiska sinnet 3,8 % Gruppskillnad i studiemiljö 15 % i behov av uppmärksamhet pratiga Gruppskillnad i vuxenstöd 2,5 % Vill INTE arbeta ensamma. Starkare i det auditiva sinnet Dunn & Griggs: auditiva eleverna starka behov av att få diskutera och verbalisera kunskap. ljudliga Gruppskillnad i taktila sinnet 12,5 %
71 Slutsatser: Läroplanen gillar olika. Lärstilar gillar olika. Pedagogernas beskrivningar av stökiga elever stämmer med lärstilspedagogikens beskrivningar av elevers egenskaper. Elevernas testresultat visar viss samstämmighet med pedagogernas kategoriseringar.
72 Varning för avsmalnande väg!
73 Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt?
74 Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld?
75 Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld? Är kategoriseringar en bra sak?
76 Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld? Är kategoriseringar en bra sak?
77 Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld? Är kategoriseringar en bra sak?
78 Vem har rätten att bestämma vad som är avvikande eller normalt? Varför tror ni att kategorisering är en sådan vanlig företeelse i skolans värld? Är kategoriseringar en bra sak?
79 Tack för mig.
Att synliggöra lärande. Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene
Att synliggöra lärande Så låt oss prata om hur, vad och varför. Pernilla Liljeberg Sandra Stene En kort presentation En gymnasieskola i centrala Göteborg Med högskoleförberedande program För studiemotiverade
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merEn skola för alla eller en skola för vissa. Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen!
MITTUNIVERSITETET Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV) Examensarbete inom lärarutbildningen 15 högskolepoäng En skola för alla eller en skola för vissa En studie om inkludering och lärstilspedagogik
Läs merNätverksträff för skolledare och förvaltningschefer i PBS-nätverk 1 och 2 grundskolan på CCC i Karlstad april Program
Program Tisdagen den 9 april 005 9.0 0.00 Kaffe 0.00.5 Storgrupp erfarenheter Inledning från PBS-arbete i Karlstads kommun Per Uppman, förvaltningschef BUF i Karlstad Vilka kopplingar finns mellan elevers
Läs merHur lär sig elever i gymnasieskolan?
Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Professor Lena Boström, lena.bostrom@miun.se Innehåll Livslångt lärande, Att-lära-sig-lära Learning
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Flickor som mår allt sämre och pojkar som uppnår sämre resultat än flickor. Många elever har anpassningar eller särskilda åtgärder. Barn i behov av särskilt stöd. Vilka
Läs merHur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse
Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare Mikael
Läs merAtt leda lärande samtal 26 februari 2018
Välkomna! Att leda lärande samtal 26 februari 2018 Förstelärarens uppdrag i Lerum: Förstelärarens roll innebär att inom ramen för sitt uppdrag leda kollegors lärande för att utveckla undervisningen. Försteläraren
Läs merskolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Lärstilar Om praktiskt arbete med olika lärstilar Artikel nummer 8/2008
skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Lärstilar Om praktiskt arbete med olika lärstilar Författare: Maria Carlsson Artikel nummer 8/2008 Denna artikel har i november 2008 accepterats
Läs merEXAMENSARBETE. Lärstilar
EXAMENSARBETE 2006:018 Lärstilar Elevers uppfattningar om miljö, fysiologiska och psykologiska preferenser Annica Bergström Marina Johansson Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli
Läs merKompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen
Kompetensutveckling i den moderna kunskapsorganisationen Förord Broschyren som du har i din hand riktar sig till dig som arbetar i förskola, grundskola, gymnasium och inom vuxenutbildning. Den lyfter fram
Läs merSkolutveckling som frirumserövrande. Gunnar Berg. gunnar.berg@miun.se www.miun.se/blogg/gunnarberg
Skolutveckling som frirumserövrande Gunnar Berg gunnar.berg@miun.se www.miun.se/blogg/gunnarberg Skolutvecklingens många ansikten fem perspektiv 1. Skolförbättring - en fråga om att förändra lokala organisationers
Läs merDet var en gång en villrådig student
Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet
Läs merElevhälsomöten som bygger bort problem istället för symtom IDA NECOVSKI
hälsomöten som bygger bort problem istället för symtom vi måste titta på de strukturer som finns inom skolan. Individnivå Gruppnivå och skolnivå Lärmiljö Åtgärdande Förebyggande Främjande Nuläge Reflektion
Läs merJag försöker variera, men
EXAMENSARBETE Hösten 2008 Lärarutbildningen Jag försöker variera, men En undersökning om pedagogers förhållningssätt till elevers olika lärandestilar Författare Jenny Mattisson Anna Sandgren Handledare
Läs merSpecialpedagogik och skolutveckling
Specialpedagogik och skolutveckling - två sidor av samma mynt? Konferensen Gemensamma vägar. Lycksele 11 12 november 2009. Gunnar Berg, Mittuniversitetet gunnar.berg@miun.se Detta bildspel får användas
Läs merMotivation för matematik
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,
Läs merPORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS.
PORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS. Ögat, örat eller handen? En elev vill ensam utföra experiment, en annan föredrar att studera i grupp. Utifrån tanken att alla lär på sitt eget sätt
Läs merStöd till elever: Då, nu och i framtiden
Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Handledarkonferenser i maj 2018 Daniel Östlund, Fakulteten för lärarutbildning Högskolan Kristianstad 1900-talets början Idén om en sammanhållen skola för alla
Läs merVad vet vi om inkludering?
Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs mermeditation ÖVNINGSBOK
meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,
Läs merInkludering och/eller segregering?
Inkludering och/eller segregering? Om synsätt på och bemötande av personer med intellektuella funktionshinder i skola och samhällsliv Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
Läs merFörskoleklassens rikskonferens
Förskoleklassens rikskonferens Malmö 17-11-24 Det långsiktiga lärandet, planering och samarbete som fungerar Ledtråd Ett sätt att se den Kringlaskolanmodellen Så ett frö Happening Brainstorming Paketöppning
Läs merAtt främja skolnärvaro. Skolinspektionens resultat, erfarenheter och elevhälsans roll
Att Skolinspektionens resultat, erfarenheter och elevhälsans roll Skolinspektionens granskningar Riktad tillsyn Skolpliktsbevakning, 2010 Kvalitetsgranskning Att, 2012 Kvalitetsgranskning Skolsituationen
Läs merIn med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan
In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan Hur kan en skola gå från botten till toppen på bara tre år, utan att behöva mer resurser?
Läs merHur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling?
Hur kan matematikundervisningen vara utformad för att främja elevernas matematikutveckling? Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet
Läs merGenomgångar ett verktyg?
1 Genomgångar ett verktyg? - Lär sig eleverna något av dem? Christina Bergström VT 2007 2 Förord Detta jobb påbörjades av mig som är Ma/NO Grundskollärare 1-7 och en Ma/NO Grundskollärare 4-9. Aktionsarbetet
Läs merKapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan
Kapitel 1: Ljudet Det var en helt vanlig dag. Erik och hans klass hade kemilektion. Plötsligt hörde Erik konstiga ljud under golvet. Erik gillade inte kemiläraren. Han var sträng och sur hela tiden. Det
Läs merIT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling - med fokus på berättandet?
Karlstad Universitet Estetisk-filosofiska fakulteten Institutionen för utbildningsvetenskap Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet (15hp) IT i skolan Hur kan datorn främja/stödja barns språkutveckling
Läs merKvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators
Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
Karlstads kommun barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nyeds skola i Karlstads kommun 2(11) Uppföljning av tillsyn i Nyeds skola
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merModul 6 Självutveckling Arbetsbok
1 Modul 6 Självutveckling Arbetsbok Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) 2 Detta projekt medfinansieras av Europeiska
Läs merDigital kompetens. Kvalitetsdag Nacka 9 februari Jan Hylén, Mats Östling EDUCATIONANALYTICS.SE
Digital kompetens Kvalitetsdag Nacka 9 februari 2018 Jan Hylén, Mats Östling Källa: Future of Jobs Report, World Economic Forum 2016 Andra kompetenser efterfrågas Andra kompetenser efterfrågas Skolans
Läs merHans- Åke Scherp Docent i pedagogik
Kouze och Posner Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om
Läs merPedagogiskt ledarskap vid vägs ände men vad istället...?
Pedagogiskt ledarskap vid vägs ände men vad istället...? Almedalen 2016 05 05 Gunnar Berg gunnar.berg@miun.se Uppfattningar om skolledares pedagogiska ledarskap bland arbetsmarknadens parter inom skolans
Läs merLisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog
Lisa Brange Skolöverläkare Viktoria Livskog Skolpsykolog Gunilla Karlsson Specialpedagog Nedsatt förmåga att fungera, fysiskt eller psykiskt Medfödd eller förvärvad Fysiska Intellektuella Neuropsykiatriska
Läs merMITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Läs merSkolverkets stöd för skolutveckling
Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall
Läs merLÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN
LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education
Läs merUtbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi
Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:
Läs merVårt uppdrag SFS 2011:130
Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet
Läs merFörslag till intervjufrågor vid observationer
Förslag till intervjufrågor vid observationer Förslag till intervjufrågor vid observationer Här presenteras förslag på intervjufrågor som ringar in målområdena och ger underlag till det som ni ska beskriva
Läs merIdrott och funktionsnedsättning ur ett tillgänglighetsperspektiv
Idrott och funktionsnedsättning ur ett tillgänglighetsperspektiv Kajsa Jerlinder, fil.dr., universitetslektor Högskolan i Gävle Lena Hammar, rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten Rörelse, fysisk
Läs merAtt påverka lärande och undervisning
Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad
Läs merResan ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN HANS PETERSON ORDLISTA sällan (sida 11, rad 17),, inte ofta mullrar (sid 3, rad 1), högt ljud har hand om (sid 3, rad5), passar, tar hand om alperna (sid 4, rad 3), höga berg
Läs merJoanna Lundin. Föreläsare och författare
Joanna Lundin Föreläsare och författare Hemsida www.joannalundin.com Facebook Joanna Lundin Föreläsare Skolkraft Instagram @joannalundin Om Mig HKK-lärare sedan-92 NPF-pedagog Dipl. Coach Lärarfortbildare
Läs merEn skola för alla stilar Ett lärstilsprojekt på fem av Göteborgs Stads Gymnasieskolor (Red. Karin Asplund & Peter Mägi)
En skola för alla stilar Ett lärstilsprojekt på fem av Göteborgs Stads Gymnasieskolor (Red. Karin Asplund & Peter Mägi) Lärstilar låter ju bra- men hur gör man då? Detta är en vanligt förekommande fråga
Läs merA n d e l e n. e l e v e r. p r o c e n t. s o m. u p
A n d e l e n e l e v e r i p r o c e n t s o m u p Hur pratar vi om kunskapsresultaten och vad de beror på Ofta genom att utgå från eleven, i form av bristande motivation, diagnostiserade svårigheter
Läs merVuxenutbildning Nacka kommun
Vuxenutbildning - Normer och värden Fråga : Mina lärare bemöter mig positivt Fråga föregående år: Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt 0 0 0% % % 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2 2 2 1 2 1 1 0,,,,,, 1 Stämmer
Läs merFramgångsrik kunskapsutveckling
Åʦ k st e рнs för дn to a sär- h änssn! Framgångsrik kunskapsutveckling i särskolan Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Stockholm Toura Hägnesten Ewa Ghazi Malin Sandlund
Läs merBarn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan
Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan Läsåret 2013/14 Strandvägsskolan Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt
Läs merDet sitter inte i väggarna!
Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat
Läs merVad är en bra inlärningsmiljö?
Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:
Läs merKonsekvensanalys gällande situationen på förskolorna i Katrineholm
Konsekvensanalys gällande situationen på förskolorna i Katrineholm Barnens arbetsmiljö Förskolan ska lägga grunden till barnens lärande. Vi anser att det finns en koppling kring förskole-barnens arbetsmiljö
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merHur är läget på din skola?
Hur är läget på din skola? Vad kan du göra för att din skola ska vara trygg och nå goda resultat? Du som är rektor har en avgörande roll för att motivera hela skolan att arbeta för att nå goda resultat
Läs merSkolan elever Välj skola. Välj klass. Välj klass
Skolan elever 2014 Välj skola A. Alléskolan 0 0 B. Hallenborgskolan 85 100 C. Mackleanskolan 0 0 D. Mariaskolan 0 0 E. Mölleskolan 0 0 F. Rutgerskolan 0 0 G. Slimmingeby skola 0 0 H. Östergårdsskolan 0
Läs merLEDA OCH ORGANISERA FÖR KOLLEGIALT LÄRANDE
Utvecklingskonferens för förstelärare, skolledare och utvecklingsledare! Konferens den 16-17 mars 2016 Ingenjörshuset Stockholm LEDA OCH ORGANISERA FÖR KOLLEGIALT LÄRANDE kollegialt utvecklingsarbete med
Läs merPlan för likabehandlingsarbete
Plan för likabehandlingsarbete Arbete för att motverka trakasserier, kränkning och diskriminering Planen omfattar verksamhetsformerna: SA, IMIND och IMPRE Magelungen Gymnasium Göteborg Läsåret 2017/2018
Läs merSusanna Engström. Lilla Olympiaden
Susanna Engström Lilla Olympiaden 1 Innehåll Antal 1-6 tärningen 8 Antal 1-6 counters 8 Antal 1-6 hoppa 9 Form och färg 9 Vad heter formen? 10 Vem står var - först i mål 10 Vem står var - sist i mål 11
Läs merSkolan elever yngre 2016
Skolan elever yngre 2016 Välj skola Alléskolan 0 0 Hallenborgskolan 104 100 Mariaskolan 0 0 Mölleskolan 0 0 Rutgerskolan 0 0 Slimmingeby skola 0 0 Östergårdsskolan 0 0 Välj klass Årskurs 3A 19 18,3 Årskurs
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merHej framtid! Konferens: SYV i vid bemärkelse november 2017 i Stockholm SKOLSAMVERKAN. Mer SYV i vid bemärkelse. Hjärnan & Digitalisering
Konferens: SYV i vid bemärkelse 2.0 Hej framtid! 21 november 2017 i Stockholm Mer SYV i vid bemärkelse Hjärnan & Digitalisering Systematiskt - Likvärdigt Hela skolans ansvar Elevernas behov Hela skolans
Läs merDet specialpedagogiska fältet
Kursplan Uttagen: 2014-03-28 Det specialpedagogiska fältet The Field of Education for Special Needs 15.0 högskolepoäng Kurskod: 6SP038 Inrättad: 2010-06-17 Inrättad av: Pedagogiska institutionen Kursplan
Läs merPedagogiskt arbete Linköpings universitet
Pedagogiskt arbete Linköpings universitet Glenn Hultman Professor i Pedagogiskt arbete Göteborgs universitet Mötesplats CUL 26-27 oktober 2010 Pedagogiskt arbete Filosofiska fak. rapport: lärarutbildningens
Läs merPITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET
PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET Innehåll Grunduppgifter... 2 Vår vision... 2 Utvärdering... 3 Främjande insatser... 3 Kartläggning... 4 Förebyggande
Läs merKvalitetsrapport. Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Pegasus förskoleklass Bruksskolan. Ansvarig rektor: Mikael Johansson
Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Pegasus förskoleklass Bruksskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merMorgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens
Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har
Läs merDigitalt lärande på Arnljotskolan. En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande
Digitalt lärande på Arnljotskolan En modern och attraktiv skola där alla elever lyckas i sitt lärande Vad behöver ditt barn kunna år 2050? Vi behöver rusta för Elevernas framtida yrkesliv verksamma till
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Från skollag till vardagsarbete. Grundskolan PDF LÄSA ladda ner
Från skollag till vardagsarbete. Grundskolan PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Roger J Danielsson. Boken ger värdefull handledning och svar på hur man kan gå till väga och vad man
Läs mer2011 ett skoläventyr
2011 ett skoläventyr Hans Åke Scherp Leda systematiskt kvalitetsarbete Spännande och tankeväckande idé och modell om vad systematiskt kvalitetsarbetet är En pedagogisk helhetsidé blir vägledande Bra med
Läs merRegelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652
Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merBRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete
BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och
Läs merBeslut för gymnasieskola med introduktionsprogram
Dnr 44-2015:9622 Ljud & bildskolan LBS AB Org.nr. 556485-1649 Beslut för gymnasieskola med introduktionsprogram efter tillsyn i LBS Ljud & Bildskolan Kristianstad belägen i Kristianstads kommun 2(11) Tillsyn
Läs merInkluderande arbetssätt. Varför då?
Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har
Läs merOm en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merFryxellska skolans Värdegrund Kultur
Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merSTORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3
STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136
Läs merÅhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019
Framgångsrik undervisning och ledarskap i besvärliga klasser och skolor En översikt Föreläsare: Stefan Hertz www.stefanhertz.se 1 Vem är jag Utbildad SO lärare Pappa Lärarutbildare Skolutvecklare Coach
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning
Läs merSKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende
Läs merDigitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola
Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik.
Läs merKvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!
Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden
Läs merInkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet
Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de
Läs merStöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5
Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5 Daniel Östlund, fil dr Lektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Utbildningens syfte Utbildningen inom
Läs merSamspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning
Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring
Läs merGrindskolan, årskurs 7-9
Grindskolan, årskurs 7-9 Lärlag 7-9 Vi fick ett brev Hej Andreas! Det är Anders* vid skrivbordet! Jag tänkte höra av mig för att tacka för tre fantastiska år på Grindskolan. Tre år som hade det mesta.
Läs merAtt främja närvaro för alla elevers rätt till utbildning
Att främja närvaro för alla elevers rätt till utbildning Alla barn och ungdomar har skolan som gemensam arbetsplats Eleverna är skyldiga att delta i utbildningen om de inte har giltiga skäl att utebli.
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merHans-Åke Scherp Docent i pedagogik
Hans-Åke Scherp Docent i pedagogik Ledarskapets och kvalitetsarbetet behöver baseras på en modell som synliggör och tydliggör den förståelse man har av det som är mest avgörande för kvalitetsutveckling
Läs merHans-Åke Scherp PBS. Problembaserad skolutveckling. Ett vardagsnära perspektiv
Hans-Åke Scherp PBS Problembaserad skolutveckling. Ett vardagsnära perspektiv Hans-Åke Scherp PBS Problembaserad skolutveckling Skolutveckling ur ett vardagsnära perspektiv 2 Hans-Åke Scherp. PBS - Problembaserad
Läs mer