PORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS.
|
|
- Maj Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS. Ögat, örat eller handen? En elev vill ensam utföra experiment, en annan föredrar att studera i grupp. Utifrån tanken att alla lär på sitt eget sätt har modeller för lärstilar arbetats fram. Elever som får sina önskemål tillgodosedda presterar bättre. PAINTED BY HANDS 1997, HÖGER HAND HAR MÅLAT AV VÄNSTER HAND OCH VICE VERSA, OLJA PÅ DUK, 43 X 76 CM. BUS.
2 ROOM 1999, OLJA PÅ DUK, 123 X 147 CM, 123 X 147 CM. BUS. Av Lena Boström Tänk dig att du ska lära dig något nytt och svårt, till exempel filosofins historia, forskningsmetodik eller fackliga lagar. Hur skulle du vilja lära dig detta på bästa sätt? Vill du lära dig detta genom föreläsningar, interaktiva dataprogram, litteraturstudier eller genom experiment och upplevelser? Ska innehållet vara logiskt strukturerat eller vill du själv skapa strukturer för innehållet? Föredrar du att lära dig ensam eller i grupp? Hur viktig är läraren? Hur ska det vara möblerat så att du trivs? Hur viktigt är tid, rörelser och mat för dig när du ska lära dig? Allt detta är exempel på individuella lärstilsdrag, alltså vad som är viktigt när man lär sig och hur man bäst lär sig. Vi har olika preferenser för lärande och detta gäller också för skolans elever. Teorier om lärstilar utgår helt enkelt ifrån att alla kan lära, fast på olika sätt och nivåer. Forskningen inom området är omfattande och behandlar individer, grupper PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 15
3 och lärande organisationer, till exempel hur teorin kan omsättas i skolor, med föräldrar, elever och personal. Ordet lärstilar (learning styles) kan inkludera mer än 70 olika modeller med motstridande antaganden samt med olika designer och utgångspunkter, enligt den engelske professorn Coffield. Många är relativt enkla, andra flerdimensionella. Flera modeller har under årens lopp utvecklats med utgångspunkter från olika typer av teoribildningar: psykologi, pedagogik, organisationsutveckling, intelligensforskning och så vidare. I anslutning till dessa teorier har också diagnosinstrument utvecklats. De olika teorierna fokuserar på olika områden, till exempel kognitiva processer, personlighetsbeskrivningar och talanger. De två mest kända modellerna i Skandinavien är Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. Den förstnämnda beskriver informationsprocessande och används ofta som en utgångspunkt inom problembaserat lärande. Dunns lärstilsmodell är multidimensionell och används i stor utsträckning inom såväl barn- och ungdomsskola som vuxenutbildning. Är lokalerna inbjudande längtar eleverna dit eller är era klassrum torra öknar? den stora skillnaden mellan Dunns lärstilsteori och andra pedagogiska inriktningar är utgångspunkt och praktiska användningsområden. I denna lärstilsmodell ligger varje individs styrkor och behov som plattform. För att iscensätta lärande ställer man följande frågor till eleven: Vad är du bra på? Vilka är dina styrkor och dina behov? Och hur kan jag som lärare, pedagog eller förälder hjälpa dig med utgångspunkt i din lärstil? Man fokuserar inte på en specifik metod eller teori. Lärstilsmodellen är egentligen ett slags syntes av andra pedagogiska teorier och ger eleverna individuella strategier för lärande. Vet man som pedagog hur ett barn lär sig bäst kan man också hitta så goda metoder och strategier som möjligt. Lärstilsteorin börjar i första hand i barnens styrkor och behov, för att skapa lust och glädje och höja varje barns egenvärde. Först fokuseras alltså det friska, det som fungerar och det positiva. När barnet känner sig bekräftat och accepterat i sitt sätt att lära, kan man bättre se det som fungerar mindre bra. I Dunns lärstilsmodell hittar vi tjugo faktorer, som alla har en statistisk förutsägbar signifikans på 95-procentsnivån. Det innebär att om några av dessa faktorer är viktiga, och man får dem matchade, är sannolikheten 95 procent att eleven presterar bättre än om hon eller han inte får dem tillgodosedda. Under mer än 35 år har grundarna, professorerna Rita och Ken Dunn, forskat och vidareutvecklat modellen. De tjugo faktorerna är i sin tur indelade i fem områden: miljömässiga, emotionella, sociologiska, fysiska samt psykologiska element. Hur ser det ut i era klassrum och skolor? Är lokalerna inbjudande, finns det plats för alla individer, längtar eleverna dit eller är era klassrum torra öknar? Miljön är faktiskt viktig för såväl barn som vuxna. Att arrangera flexibla klassrum med formell och informell möblering och variation av ljud och ljus är ett tämligen enkelt första steg att skapa ett lärorum för bättre trivsel. Emotionella faktorer är avgörande för allt lärande. I modellen finns motivation, uthållighet, anpassning och struktur, vilka kan kartläggas och praktiskt tillämpas. Ett exempel är följande: Vill din elev arbeta själv med en egen, inre struktur eller vill hon eller han få tydliga föreskrifter med konkreta exempel och noggranna planeringar? De sociologiska faktorerna visar att inte alla elever presterar bäst till exempel i grupparbeten utan även här finns individuell variation: ensam, i par, grupp, team eller med en lärare. Fysiska faktorer omfattar förutom de perceptuella faktorerna även intag av föda, rörelse och tidpunkt på dagen. De perceptuella faktorerna, som klassificeras som fysiska faktorer, är förmodligen viktigast metodiskt sett, för här kan man som lärare matcha metoder till elevens starkaste sinne. Ett visuellt barn lär sig bäst via synen och föredrar texter, bilder och filmer, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna och diskutera och är den som får mest fördelar av föreläsningar. Det taktila barnet lär sig bäst när händerna är aktiva, så kallad hands-on-learning, och för henne eller honom passar kunskapsspel, pussel och dataprogram bra som metoder. Slutligen har vi det barn som bäst lär sig genom fysisk aktivitet, den kinestetiske. För henne eller honom är upplevelser, experiment och rollspel matchande metoder. Naturligtvis förekommer en kombination av sinnena, men oftast är något dominant och de andra flexibla eller icke-dominanta. Slutligen finns de psykologiska faktorerna, som handlar 16 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06
4 om tankestil och informationsbearbetning. Det senare har att göra med vilket sätt eleven bäst processar ett innehåll: steg för steg, sekventiellt och logiskt, eller översiktligt med bilder, färger och former. Detta kan varje lärare ta hänsyn till dagligen när man till exempel ger instruktioner, information, uppgifter och väljer material. Är läroböckerna designade så att alla får möjlighet att processa på bästa sätt oavsett lärstil? definitionen för lärstil i denna modell är hur en individ koncentrerar sig, bearbetar och behåller nytt och svårt material. Det nya och svåra är således helt beroende av nivå och förkunskaper. För en elev i första klass kan förståelse för siffror upplevas som komplicerad, medan en elev i klass nio ser medeltidens historia som ett nytt och svårt teoretiskt material. All den samlade forskningen visar entydigt att när elever får sina stildrag matchade i metoder, samtal, läroböcker, etcetera ger detta positiv påverkan på bland annat resultat, attityder och minnesbehållning. Alla elever vinner på att få sina lärstilsdrag matchade, men de så kallade mindre framgångsrika eleverna i skolans system är de största vinnarna, enligt de amerikanska forskarna Dunn och Griggs. Det är viktigt att inte stämpla barn eller stigmatisera barns lärstilsdrag. Enligt Armin Thies, professor i neuropsykologi, är 2/5 av lärstilsprofilen socialt inlärd och 3/5 är genetiskt betingad. Detta innebär att varje person har en grundstruktur, men att man kan utveckla även de mindre starka preferenserna. Detta ger en viktig insikt om att lärstilen inte är statisk utan utvecklingsbar hela livet. Lärstilar i ett praktiskt sammanhang förknippas oftast med metodutveckling. Här finns onekligen en stor utvecklingspotential. Vet man hur eleverna lär sig kan man som pedagog på ett mycket effektivt sätt matcha dem med metoder och därmed skapa bättre förutsättningar för varje barn att lyckas utifrån sina villkor, inte gruppens eller lärarens. Här finns en metodisk repertoar att använda i praktiken. Här finns till exempel metoder för olika sinnen, för grupper, för elever som behöver utmaningar, elever som inte lär sig bäst genom att läsa långa texter, för den som behöver hög struktur och olika metoder och strategier för att fördjupa förståelsen. lärstilsanpassad undervisning kan sammanfattas med orden systematiserad variation. Förmodligen är detta den stora fördelen med Dunns lärstilsmodell; konkreta bevis för att samma område, moment eller tema kan läras in på minst åtta olika sätt, allt beroende på vilka lärstilsdrag elever har: visuellt, auditivt, taktilt, kinestetiskt, kontraktsprogram (för elever som vill arbeta självständigt), programstegen fysisk (för elever som behöver lära sig en liten bit i taget med direkt feedback), programstegen databaserad, och traditionell undervisning. Pedagoger kan till exempel matcha elevernas starka sinnen, deras behov av struktur eller hjärndominans med metoder. Uppdraget i skolan handlar bland annat om att individualisera och anpassa undervisningen till eleverna, vilket tydligt framkommer i läroplanen. De senaste nationella utvärderingarna i Sverige pekar på behovet att förbättra undervisningsstrategierna för att möta den enskilde eleven bättre. Det finns många vägar till samma kunskapsmål. Med det finns inga konkreta förslag på hur detta ska gå till! Här kan lärstilspedagogiken ge ett värdefullt bidrag, eftersom det är en praktisk teori med en bred metodisk repertoar för att individualisera undervisningen. Ett stort intresse, många praktiserande lärare och en gryende forskning inom området finns i Skandinavien. Två avhandlingar, min egen och Maria Calissendorffs, har med olika populationer och ur helt olika metodiska ansatser granskat Dunns teori. Vet man hur eleverna lär sig kan man på ett mycket effektivt sätt matcha dem med metoder Min avhandling är en empirisk undersökning av gymnasieelevers och vuxnas lärande i grammatik där lärstilsanpassad undervisning jämfördes med traditionell sådan. Statistiska signifikanta skillnader i resultat, attityder, minnesbehållning, förståelse för grammatik samt utvärdering av momentet påvisades på 99-procentsnivån. En del av avhandlingen speglade även elevernas egna upplevelser av grammatik, alltså en kvalitativ aspekt, där det viktigaste rönet var att lärstilsanpassad undervisning bättre tycktes påverka elevernas egna uppfattningar och medvetenhet om språkets struktur i positiv riktning än den traditionella undervisningen. PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 17
5 Calissendorffs forskningsfråga var att undersöka hur sexåringar lärde sig spela violin. Utifrån grounded theory (forskaren utvecklar teori utifrån sin undersökning) fann denna forskare olika spår, vilka kunde härledas till kategorier och slutligen en teori. Via upptäckandets väg framkom tolv av de tjugo faktorerna i Dunns lärstilsmodell. En norsk nationell utvärdering visar att lärstilsbaserad pedagogik påverkar lärares upplevda handlingskompetens jämfört med traditionell sådan. De lärare som tar hänsyn till elevernas lärstilar, samarbetar och reflekterar mer med kollegor, visar sig mer utvecklingsorienterade och är mer öppna för förändring, enligt professor Dale och forskaren Waerness. Lärstilar har också betydelse för att lärarkåren verkligen ska kunna organisera och leda verksamheten (så kallad classroom management), enligt docent Stensmo. Om en lärare ska uppfylla sitt uppdrag, nämligen att kunna leda elevernas lärande, måste hon eller han veta hur såväl individer som grupper bäst lär. naturligtvis också få denna kunskap så att de bättre kan hjälpa barnen att utvecklas. Att lära är både lätt och komplicerat, men det är viktigt att varje barn får uppleva sig som en lärande elev. Varje barn som får den upplevelsen kan bruka sina egna resurser så väl som möjligt, även långt utöver sin skoltid. Det handlar om att bevara styrkor, motivation och mod till att lära och leva. Genom att bevara tron på sig själva och sina styrkor, kan eleverna bättre bemästra utmaningar och uppleva skolvardagen meningsfull. En skola som är baserad på elevens premisser påverkar positivt den enskildes resultat och trivsel. Vi behöver både energi och fokus för att lära nytt. Det betyder till exempel att barn måste få känna sig trygga i en undervisningssituation, att de känner sig accepterade och bekräftade i sitt sätt att lära och att var och en får utvecklas på sina egna villkor. Här ger lärstilsteorin en konstruktiv, praktisk och pragmatisk plattform för lärande för såväl lärare och föräldrar som elever. i skandinaviska länder ser grunden för skolans styrdokument tämligen lika ut, med en stark betoning på skolans uppdrag att individualisera, arbeta målstyrt och vikten av att hitta många olika vägar till samma kunskap. Att sätta in teorier i ett sammanhang som beskriver, undersöker och konkretiserar läroprocessen är nödvändigt för att bättre förstå lärandets dynamik. Vid nyttjandet av Dunns lärstilsmodell i vår kultur är det framför allt fyra olika aspekter att ta hänsyn till: hela lärandeprocessen, balansen mellan det individuella och kollektiva lärandet, didaktikens olika frågeställningar, kopplingen till andra pedagogiska teorier. Dessa områden går in i och påverkar varandra. Lärstilsanpassad undervisning ger en plattform för att fokusera på just lärandet. Att se och förstå att lärande omfattar olika nivåer är viktigt. Med denna anpassning i vår kultur ger det pedagogisk personal en god grund för att reflektera över lärandet och sitt eget ledarskap. I den pedagogiska debatten förekommer begreppet att lära att lära och frågan är hur man gör det egentligen? Med elevernas lärstilar som grund kan man vägleda elever i det individuella lärandet och få dem att själva reflektera, sätta ord på hur de tillägnat sig kunskaper på sitt bästa sätt alltså en plattform för djupare reflektioner i den livslånga lärandeprocessen. Eleverna kan, via insikter om sin lärstil, skapa förståelse för sitt eget lärande, därefter kan de få strategier hur de kan göra för att bäst tillägna sig kunskap. Föräldrarna ska Artikelförfattare Lena Boström är fil dr i pedagogik med lärstilar som specialitet. Hon är utbildad lärare och har under 22 år arbetat i gymnasieskolan och inom vuxenutbildning. Litteratur Boström, L (2004): Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping och Helsingfors universitet. Boström, L & Kroksmark, T (2005): Learning and Strategies. Journal of Research in Teacher Education, no 4. Umeå University. Boström, L & Lassen, L (2006): Unraveling Learning, Learning Styles, Learning Strategies and Meta-cognition. Education +Training, Vol. 48 No. 2/3. Calissendorff, M (2005): Om man inte vill spela så blir det jättesvårt. Örebro universitet. Nr 2/2005 Coffield, F, Ecclestone, K, Faraday, S, Hall, E & Moseley, D (2004): Learning styles and pedagogy. A systematic and critical review. Learning & Skills research centre. Dale, L E & Waerness, J I (2003): Differensiering og tilpasning i grundopplaeringen. Rom for alle blikk for den enkelte. Cappelen Akademisk Forlag. Dunn, R & Griggs, S A (2003): Synthesis of the Dunn and Dunn Learning Style Model: Who, What, When, Where, and So What? St John s University, Center for the Study of Learning and Teaching Styles. Hård af Segerstad, H, Klasson, A & Tebelius, U (1996): Vuxenpedagogik att iscensätta vuxnas lärande. Studentlitteratur. Stensmo, C (1997): Ledarskap i klassrummet. Studentlitteratur. Skolverket (2005): Educational inspection Summary of inspection results. Report Thies, A P ( ). The neurophysiology of Learning Style. National Forum of Applied Educational Research Journal 13 (1). 18 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06
Hur lär sig elever i gymnasieskolan?
Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Professor Lena Boström, lena.bostrom@miun.se Innehåll Livslångt lärande, Att-lära-sig-lära Learning
Läs merLärstilar hur Du är avgör hur du lär
Lärstilar hur Du är avgör hur du lär Lärande är människans öde! (R. Säljö) Docent Lena Boström www. lenabostrom.se lena.g.bostrom@telia.com Optimal lärmiljö för individen Hur lär du dig? Vilka är dina
Läs merFilosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:
LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro
Läs merHur lär sig lärarstudenter jämfört med musiklärarstudenter i Sverige? En jämförande studie av två olika lärarstudentgrupper.
Hur lär sig lärarstudenter jämfört med musiklärarstudenter i Sverige? En jämförande studie av två olika lärarstudentgrupper. ABSTRACT Lärarutbildningen är under reformering i Sverige. Därför är det viktigt
Läs merLÄRSTILAR OCH LÄSNING
LÄRSTILAR OCH LÄSNING Så lär du barn att läsa utifrån deras styrkor och behov Ingrid Bolander & Lena Boström Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Ingrid Bolander &
Läs merLärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.
Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merElevers lärstilar i jämförelse med deras lärares lärstilar. En jämförande studie av elever och lärare i gymnasieskolan
Elevers lärstilar i jämförelse med deras lärares lärstilar. En jämförande studie av elever och lärare i gymnasieskolan Lena BOSTRÖM (Department of Education, Mid Sweden University, Sweden)- lena.bostrom@miun.se
Läs merHISTORIEN OM STUDIETEKNIK
HISTORIEN OM STUDIETEKNIK 1970 (höstterminen augusti) RESTENÄS INTERNATSKOLA mitt (Anders MacGregor-Thunell) första år på gymnasiet. Första kursen vi fick på gymnasiet var en kurs i Studieteknik som Hermods
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merskolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Lärstilar Om praktiskt arbete med olika lärstilar Artikel nummer 8/2008
skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan Lärstilar Om praktiskt arbete med olika lärstilar Författare: Maria Carlsson Artikel nummer 8/2008 Denna artikel har i november 2008 accepterats
Läs merAktivt lärande Senast uppdaterad :03
Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter
Läs merStudiestrategier för dig som är visuell
Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och
Läs merEn skola för alla stilar Ett lärstilsprojekt på fem av Göteborgs Stads Gymnasieskolor (Red. Karin Asplund & Peter Mägi)
En skola för alla stilar Ett lärstilsprojekt på fem av Göteborgs Stads Gymnasieskolor (Red. Karin Asplund & Peter Mägi) Lärstilar låter ju bra- men hur gör man då? Detta är en vanligt förekommande fråga
Läs merHistoriskt möte mellan lärare och elev i modern stil
Historiskt möte mellan lärare och elev i modern stil - En studie om två undervisningsformer för att ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas Peter Aspgren & Sofie Hedlund 2014 Examensarbete, Avancerad
Läs merGöteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund
Göteborgs stad Linnéstaden - Birgitta Åström Göteborgs stad Torslanda - Lotten Ekelund Skolor: 135 Elever: 45 000 (grundskola 34 237) Rektorer/ledare: 500 Pedagoger: 8000 Övrig personal: 4000 22 förvaltningar
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merTRETTON RÅD FÖR ATT LYCKAS MED DIGITALA VERKTYG I SKOLAN
TRETTON RÅD FÖR ATT LYCKAS MED DIGITALA VERKTYG I SKOLAN Bok E-post lista Bildspel: www.steinberg.se Facebook: www.facebook.com/ johnsteinberg1 Framtidens skolpolitik Sök på UR JOHN STEINBERG 1 JOHN STEINBERG
Läs merTEMA Dags att lägga Ikea-pedagogiken på hyllan
TEMA Dags att lägga Ikea-pedagogiken på hyllan Forskare och lärare står inför uppgiften att hitta den pedagogik som gör det möjligt för alla att nå exakt samma mål på exakt lika lång tid. Detta trots att
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merI detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merSmart på olika sätt. Jämförande studie hur två skolor arbetar efter Howard Gardners lärteori. Mikaela Ermén Luterkort och Mikaela Monfors
Rapport nr: 2011ht4950 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Smart på olika sätt Jämförande studie hur
Läs merFörskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Läs merLyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap
Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker
Läs merFlipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform
Slutrapport för TUFF-projektet 2017 Flipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform Campus Gotland Projektdeltagare: Maria Fredriksson Avd för kvalitetsteknik Inst
Läs merElevers lärstilar i jämförelse med deras lärares lärstilar. En jämförande studie av elever och lärare i ungdomsskolan i Danmark.
Elevers lärstilar i jämförelse med deras lärares lärstilar. En jämförande studie av elever och lärare i ungdomsskolan i Danmark. Denna artikel jämför lärares och elevers lärstilsprofiler på de två gymnasieinriktningarna
Läs merVetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?
Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
Läs merLektionens mönster. Har i stort sett varit likadan sedan folkskolans start
Hur lär människan? Informellt och formellt lärande (det mesta vi lär oss, lär vi utanför skolan) Visa och berätta de grundläggande formerna av undervisning Många verktyg för lärande Motivation och förståelse
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merSession: Historieundervisning i högskolan
Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merSärskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop
Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Hur rustar vi eleven för livet? Genom att Få eleven att verkligen tänka Få eleven att bli medveten och delaktig Utmana eleven
Läs merHUR LÄR SIG ELEVER PÅ SEX OLIKA YRKESPROGRAM? EN STUDIE OM SKILLNADER OCH LIKHETER I LÄRSTILAR
HUR LÄR SIG ELEVER PÅ SEX OLIKA YRKESPROGRAM? EN STUDIE OM SKILLNADER OCH LIKHETER I LÄRSTILAR ABSTRACT Vocational programs are facing educational challenges. Many students leave secondary school in Sweden
Läs merEXAMENSARBETE. - Vems behov ska man tillfredställa?
EXAMENSARBETE 2009:034 - Vems behov ska man tillfredställa? - individuellt bemötande genom lärstilsanpassad undervisning Lisa Mattsson Maria Sjöholm Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde
Läs merBedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun
Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen
Läs merLesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merFRÅN KONTROLL TILL ANSVAR
FRÅN KONTROLL TILL ANSVAR Bok E-post lista Bildspel: www.steinberg.se Facebook: www.facebook.com/ johnsteinberg1 Framtidens skolpolitik Sök på UR JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige sedan
Läs merOm lärstilar i grundskolan
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur - språk - medier Examensarbete 15 högskolepoäng Om lärstilar i grundskolan - en jämförelse mellan de tidigare och de senare skolåren Learning styles in compulsory
Läs merUtvecklas genom lärande samtal
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merSeminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell
Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merBehövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något?
Behövs ett nytt perspektiv på relationen undervisning-lärande? och kan Learning activity bidra med något? INGER ERIKSSON Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik & Stockholm
Läs merGrammatik för alla lärstilar. Elzbieta (Ella) Strzelecka
Grammatik för alla lärstilar Elzbieta (Ella) Strzelecka Grammatik i skolan, forskning och debatt Grammatikundervisningen viktig men svår. Grammatik väcker oftare negativa känslor, t.ex. tvång eller blockeringar,
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merKristina Berndtsdotter Kristina Larsson Nahmias
MITTUNIVERSITETET Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV) Examensarbete inom lärarutbildningen, 15 högskolepoäng Gynnas vissa elever i matematikundervisningen? en studie av sex grundskollärares lärstilar
Läs merFörslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare
Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Detta är den första nordiska beskrivningen av en professionell alfabetiseringslärare. Förslaget, som har arbetats fram av det nordiska Alfarådet,
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,
Läs merLÄRARES LEDARSKAP. profession och etik i praktiken. En vidareutbildning med högskolepoäng för gymnasielärare. En samproduktion av
LÄRARES LEDARSKAP profession och etik i praktiken En vidareutbildning med högskolepoäng för gymnasielärare En samproduktion av Nu välkomnar vi dig som gymnasielärare till en helt ny vidareutbildning i
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merFORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merEn whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.
Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och
Läs merKursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merFrån Motstånd till Framgång - Att motivera när ingen motivation finns
Från Motstånd till Framgång - Att motivera när ingen motivation finns Martin Hugo Barnrättighetsdagarna 24 april 2018 - Det här blir ju kanonbra (Lärare) - Ja för faan (Elev) - Du är snart klar med kursen
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merwww.gubbangsskolan.stockholm.se
www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass
Läs merFörlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen!
Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen! En skola för alla eller en skola för vissa en studie om inkludering och lärstilspedagogik med avseende
Läs merLära digitalt. #lärdig. En föreläsningsserie med forskande kollegor
Center för Skolutveckling i samarbete med #lärdig Lära digitalt En föreläsningsserie med forskande kollegor Fem forskande kollegor presenterar sina avhandlingar med fokus på hur vi designar vår undervisning
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Läs merLokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Läs merFöreläsning nr 1 kl
Föreläsning nr 1 kl. 09.15-10.00 En del barn som senare kanske kommer att få en neuropsykiatrisk diagnos kan redan som små ha behov av särskilt stöd för att kunna vara med i den pedagogiska verksamheten
Läs merUtbildning KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE. Förslag på kurser, workshops samt handledning. Kontakta oss för mer information
KOOPERATIVET FREJ I SKÖVDE Utbildning Förslag på kurser, workshops samt handledning Kontakta oss för mer information 2007 H T T P : / / W W W. F R E J. I N F O TELE: 0 5 0 0-42 91 44 E - P O S T S : T
Läs merHållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program
Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Vilken plats kan specialpedagogiken ha i det kreativa? Barbro Johansson, universitetslektor i Specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen
Läs merKursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012
Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merUS152U - Engelska för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp
1 (5) US152U - ngelska för lärare åk 4-6, 30 hp (1-30 hp) - ingår i Lärarlyftet II, 30 hp elkurs 1: Muntlig språkfärdighet, 1,5 hp Provkod: UTT elkursen utgörs av ett diagnostiskt uttalsprov med individuell
Läs merElevers lärstilar i undervisningen
Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Elevers lärstilar i undervisningen Pupil s Learning Styles at school Anneli Bengtsson Sabina Larsson Lärarexamen 210hp
Läs merGrundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6
Bilaga till ansökan 2010 om examenstillstånd för Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 Kompletterande litteraturlistor UK 1B samt VFU-kurser 1 4 PREL LITTERATURLISTA för
Läs merEn skola för alla eller en skola för vissa. Förlåt om jag stör, sa du och klev in. Du inte bara stör, du rubbar hela min verksamhet. Välkommen!
MITTUNIVERSITETET Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV) Examensarbete inom lärarutbildningen 15 högskolepoäng En skola för alla eller en skola för vissa En studie om inkludering och lärstilspedagogik
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merMiljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus
Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A Carro Östberg Jenny Stockhaus Arbetslag A Norrtullskolan Bred kompetens i arbetslaget både formell och informell Entreprenörskapets didaktik,
Läs merVERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013
1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.
Läs merUtvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.
Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,
Läs merSpråk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept 2018 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org Jag kommer att reflektera över Praxisteorier Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Fortsatta
Läs merVÄLMÅENDE GER RESULTAT
VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande
Läs merPedagogiska akademier i en stuprörsorganisation
Pedagogiska akademier i en stuprörsorganisation Elin.Bommenel@ced.lu.se Centre for Educational Development, Lunds universitet Pedagogiska akademier spelar roll Därför är det svårt! Ilska och frustration!
Läs merForskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se
Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens
Läs merPDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng
1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy
Läs merVad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:
Språkstörning Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska
Läs merAnalys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet.
Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet. Att föra fram fritidshemmets didaktik som ett komplement till skolan En viktig del av fritidshemmets och fritidslärarens uppdrag
Läs merUndersökning om transportelevers inlärningsstilar
Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap VAL-projektet Examensarbete 15 Högskolepoäng Undersökning om transportelevers inlärningsstilar A Study on Learning Styles
Läs mer