LÄRSTILAR OCH LÄSNING

Transkript

1 LÄRSTILAR OCH LÄSNING Så lär du barn att läsa utifrån deras styrkor och behov Ingrid Bolander & Lena Boström Brain Books

2 Brain Books AB Box Jönköping Ingrid Bolander & Lena Boström, samt Brain Books AB Fotografier i inlagan (sidorna 46 49): Christoffer Jonsson Övriga fotografier i inlagan: Ingrid Bolander och Lena Boström Fotografi omslag: Getty Images Formgivning omslag: Christer Lindberg Formgivning inlaga: Johan Ekelund Tryckt hos ScandBook, 2008 isbn:

3 INNEHÅLL Förord 13 DEL 1 1. VAD ÄR LÄRSTILAR OCH LÄSSTILAR? 19 Introduktion 19 Vad är lärstil? 21 Många viktiga faktorer för att stimulera lärande 22 Miljöfaktorer 24 Emotionella/känslomässiga faktorer 26 Sociala faktorer 27 Fysiska faktorer 28 Psykologiska faktorer 32 Lärstilsanpassad undervisning systematisk variation 33 Vad är lässtil? 34 Hur ska man göra när man vill börja jobba med lässtilar? 36 Barns processande 36 Varför misslyckas många barn med att lära sig läsa? 37

4 6 så arbetar du med lärstilar Vilka lär- och lässtilsdrag kännetecknar elever som skolan har svårt att klara av 39 Skillnader mellan pojkar och flickor 41 Att identifiera elevers lässtilar 42 Att identifiera perceptuella preferenser (Fysiska faktorer) 46 Perceptuella styrkor i läsundervisningen (Fysiska faktorer) 50 Färdiga observationsscheman 51 Att identifiera sociala preferenser (Sociala faktorer) 51 Att identifiera preferenser för lärmiljön (Miljöfaktorer) 52 Att identifiera holistiska och analytiska preferenser (Psykologiska faktorer) 53 Att anpassa miljön 56 Forskningsläget om lässtilar 57 Pragmatisk utgångspunkt ATT MÖTA BARNS OLIKA LÄSSTILAR I UNDERVISNINGEN 62 Holistiska eller analytiska undervisningsmetoder 65 Matcha elevernas perceptuella preferenser 67 Några olika läsmetoder 68 Några analytiska läsmetoder 69 Några holistiska läsmetoder TIO RIKTLINJER FÖR EN FRAMGÅNGSRIK LÄSUNDERVISNING Det ska vara lätt och roligt att lära sig läsa Alla barn ser det som positivt att kunna läsa Barn lär sig genom goda förebilder Barn lär sig genom att ta del av allt svårare texter (stretching) Ett rikt utbud av litteratur ökar läsmotivationen 81

5 så arbetar du med lärstilar 7 6. För att bli en god läsare måste man läsa mycket Använd läsprogram som är anpassade till barnens individuella behov Föräldrarna bör vara aktiva och motivera sina barn Matcha elevernas lär- och lässtilar då blir läsningen lättare och roligare Varje elev bör få kunskap om sin egen lär- och lässtil strategier för STÖDJANDE LÄSNING 88 Läsmetoder och lärarstöd 89 Lässtegen Gemensam läsning Samtidig läsning Bok- och bandmetoden Ekoläsning Körläsning Parläsning Självständig läsning 99 Var kreativ när du använder de stödjande läsmetoderna SKAPA MÖJLIGHETER FÖR AKTIVT LÄRANDE 101 Lärande och barns neurologiska mognad 102 Dagliga aktiviteter för elever med stort rörelsebehov 103 Språkets många uttrycksformer 104 Taktila redskap och kinestetiska metoder 106 Fokus för färdighetsträningen 118 Färdighetsträning som utgår från en känd bok 118 Berättelsen Baddräkten ur boken Bror Padda och Bror Groda 122

6 8 så arbetar du med lärstilar 6. DEN FYSISKA MILJÖN 124 Ett historiskt perspektiv 124 Lärandet i skolmiljön 125 Skolan av i dag 126 Lärstilar och den fysiska miljön 127 Hur man med enkla medel kan förbättra den fysiska miljön 128 Lärstil och lässtil hur kan man tänka? 129 Hur kan man börja förändra den fysiska miljön i klassrummet? 131 Exemplet Södra skolan 131 Belysning är viktigt 133 Med valfrihet följer ansvar 134 Att känna till sina egna preferenser 135 Aktiviteter i centraverksamhet en del av undervisningen 136 Permanenta centra 137 Temporära centra 139 Hur man organiserar centraarbetet LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER 147 Dyslexi1 148 Visuella perceptionsstörningar 149 Symtom på visuella perceptionsstörningar 150 Hur ska man göra som pedagog? 151 Vissa särdrag för elever med visuella perceptionsstörningar 152 Att underlätta för eleverna 153

7 så arbetar du med lärstilar 9 8. SAMMANFATTNING 155 Lässtilar lärstilsteorin anpassad för läsning 156 Viljan och glädjen att lära 156 DEL 2 1. FÖRSLAG PÅ EN UNDERVISNINGSMODELL FÖR LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNING 161 Introduktion 161 Senare svensk läsforskning 163 Skolans uppdrag 166 Det sociokulturella perspektivet 167 Pendeln svänger 170 Helspråkstraditionen 170 Balanserat läsprogram 172 Lässtilsforskningen en mellanposition i debatten 173 En god lärandemiljö 175 Förskoleklassen 179 Att skriva sig till läsning Ett balanserat UNDERVISNINGSPROGRAM 182 En balanserad läsmodell 183 Lärarstyrd läsning 184 Egen läsning 187 Skrivning1 187 Färdighetsträning 188

8 10 så arbetar du med lärstilar Dokumentation och uppföljning 189 Handlingsplan för språkarbetet 190 Avslutning 192 Litteraturlista 196 noter 200 Appendix 201 Bilaga 1 Observation av lärstilsdrag i klassrummet 201 Bilaga 2 Det här är mitt bästa sätt att lära 213 Bilaga 3 Att tänka på innan man bandar 216 Bilaga 4 Handlingsplan för läs-, skriv- och språkundervisningen i år 1 219

9 Förord Att ha en bra läsförmåga är en helt central färdighet för att få de sociala nycklar som behövs i dag. Det är nyckeln till kunskap, nyckeln till matematikens begreppsvärld och nyckeln till att få flera språk utöver modersmålet. När man lär sig att läsa och skriva får man efter idog träning en automaticitet i sitt läsande som i sin tur avlastar tänkandet och minnet. Då kan man förstå en text. Då kan man tänka själv. Då kan man bli en kritisk väljare och allt annat som befordrar demokratins utveckling. Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet och författare Vi som har skrivit denna bok har lång erfarenhet av att arbeta inom skolans värld i Sverige. Vi har jobbat med olika klasser, nivåer och grupperingar, och vi har också det gemensamt att vi arbetat med barn, ungdomar och vuxna som har läs- och skrivsvårigheter. Under alla dessa år har vi försökt testa olika metoder på våra elever och även försökt att utvärdera dessa. Vi har inte tagit för givet att det bara finns en metod som är den rätta, utan i stället förändrat metoderna och strategierna om de inte visat sig gynna elevernas inlärning. Vi har båda känt en stor nyfikenhet när det gäller att bredda vår metodiska repertoar i undervisningen, vilket har bidragit till att vi har tagit del av den senaste forskningen

10 14 förord inom området och därmed fått tillgång till många olika metoder, strategier och verktyg. Vid flertalet tillfällen har vi sammanstrålat för att ventilera våra erfarenheter, vilket har mynnat ut i denna bok som är en syntes av våra tankar och värderingar inom området lärande och läsning. Under årens lopp har vi blivit allt mer övertygade om fyra övergripande sanningar vad gäller undervisning: alla barn är olika alla barn lär sig att läsa på olika sätt alla barn lär sig bäst med den metod som matchar deras individuella lärstil läsning är den viktigaste färdigheten i skolan eftersom alla andra ämnen bygger på den Om man som lärare eller förälder har insikt i barnets lärstil och vet hur han eller hon lär sig på bästa sätt, finns det effektiva metoder och strategier som man kan använda. Detta gäller såväl i samband med läsinlärning som vid lärande i allmänhet. Debatten om hur man bör jobba med läsinlärning har pågått under en längre tid. Pendeln har svängt fram och tillbaka och det har mer eller mindre utspelats ett läskrig mellan olika forskningstraditioner. Dock har denna debatt aldrig fokuserat på hur barn lär sig läsa. Men det är just denna hurfråga som vi vill lyfta fram i denna bok som handlar om hur man på bästa sätt kan stimulera barns läsning och läsinlärning utifrån vars och ens styrkor och behov. Målet är att man som pedagog ska kunna möta varje elev på ett sätt som passar just den individen i sin undervisning. Vad gäller den tidiga läsinlärningen finns det, utöver själva undervisningen, en rad faktorer att ta hänsyn till, exempelvis belysning, möblering och gruppering. Det återkommer vi till lite längre fram. I den här boken har vi anlagt ett tvärvetenskapligt perspektiv på läsning. Vi tror som sagt inte att det bara finns en metod som är sann eller rätt,

11 förord 15 och därför kan man inte tala om en metod som passar alla barn. Snarare finns det en effektiv metod per barn. Som pedagog eller förälder är det därför viktigt att hitta fram till den metod som är mest anpassad för det individuella barnet. Den tidiga läsinlärningen det vill säga den som bedrivs i förskoleklassen och under de första skolåren står i centrum eftersom den är avgörande för barnens fortsatta utveckling och läsförmåga. Flera vetenskapliga rapporter har dessutom gjort gällande att det behövs radikala undervisningsinsatser för barn i denna ålder för att skapa den plattform som barnen behöver för att lära sig läsa. Vi vill understryka att vi inte gör anspråk på att vara heltäckande inom detta stora område. Vår förhoppning är att kunna inspirera läsarna och att hjälpa dem att bli ännu bättre på att hjälpa barnen när det gäller att utveckla sin läsförmåga. Piteå och Örnsköldsvik, oktober 2008 Ingrid Bolander & Lena Boström