TEMA Dags att lägga Ikea-pedagogiken på hyllan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA Dags att lägga Ikea-pedagogiken på hyllan"

Transkript

1 TEMA Dags att lägga Ikea-pedagogiken på hyllan Forskare och lärare står inför uppgiften att hitta den pedagogik som gör det möjligt för alla att nå exakt samma mål på exakt lika lång tid. Detta trots att vi alla lär på olika sätt. Av Tomas Kroksmark Det finns förmodligen bara en enda sak som är gemensam för alla människor och det är att vi är olika. På motsvarande sätt finns det blott ett enda utmärkande drag i alla människors lärande och det är att vi lär på olika sätt. Dessa olikheter skapar en fantastisk och spännande utgångspunkt för all mänsklig utveckling. Tänk om vi alla hade varit lika, hur trist och förutsägbart hade då inte livet varit. Å andra sidan är det dessa olikheter som är grunden till alla pedagogiska problem. Den grundläggande frågan för pedagogiken är hur olikheterna ska hanteras i forskning och i lärandets praktik. Frågans komplexitet är knuten till samhällets behov av bildade och utbildade medborgare i kombination med individens möjligheter att lära. I Sverige har vi ett mycket avancerat statligt skoluppdrag, där det i praktiken fordras en för alla obligatorisk 1 19-skola för att nå ett minimum av medborgarkompetens. Efter 1994 förväntas alla klara av något som åtta procent lyckades med 1950 att erövra kunskaper och färdigheter motsvarande studentexamen. Av alla studenter ska hälften nu gå vidare till studier vid universitet och högskola. Aldrig tidigare har så många människor i Sverige gått i skola så länge som nu. Aldrig har kravet på individuell och kollektiv kunskapsutveckling varit större. Aldrig har vi i Sverige varit så olika som vi är i dessa dagar. Aldrig tidigare har tillgången på information varit så demokratisk och lättillgänglig som nu. Utbildningsmålet i vårt land är det högst satta i världen. Förutsättningarna att nå detta är minst sagt olika. Forskare och lärare står inför uppgiften att hitta den pedagogik och det intellektuella och praktiska verktyg som gör det möjligt för alla att nå exakt samma mål på exakt lika lång tid där vi dessutom måste utgå ifrån att vi alla lär på olika sätt. en snabb blick i pedagogikens historia ger vid handen att det är lättare att hitta pedagogiska resonemang som utgår ifrån att det går att hålla målet och tiden lika för alla, än sådana där antagandet om olikheterna bildar utgångspunkten. De mest framträdande pedagogiska teorierna utmärks snarare av ett Opera Didactica Omnia, en föreställning om att det går att utveckla en lärandets praktik som är möjlig att styra och kontrollera, som bygger på den stora modellen, den omnipotenta kategorin, där det går att formulera gemensamma mål och enhetlig tid för allt lärande. Våra svenska kursplaner för grundoch gymnasieskola från 1994/2000, utgör illustrativa exempel på dessa förhållanden. Under timmar i grundskolan ska alla elever inhämta samma kunskaper; 749 av staten definierade mål att uppnå. Lika lång tid för alla. Samma mål för alla. Ett sådant system förutsätter antingen att alla är lika eller en pedagogik som klarar att fullt ut möta kravet om likhet då förutsättningarna är olika. Pedagoger har ivrigt hyllat tanken att alla ska lära lika 40 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06

2 RULER 1999, AKRYL PÅ DUK, (84 X 118 CM) OCH TRÄLINJALER, LIKSOM PERSPEKTIVISKT KARVADE, (4 73 CM). BUS

3 TEMA mycket, på samma tid, vid samma ålder och i tur och ordning. En viktig målsman för denna uppfattning är Johan Amos Comenius ( ). I sitt opus magnum Didactica Magna formulerade han den närmast heliga undertiteln: En fullständig framställning av konsten att lära alla allt. En hård konkurrent i sammanhanget är Johan Friedrich Herbart ( ), som anses vara den som först gav pedagogiken en vetenskaplig grund. Hans formalstadieteori innebär att allt lärande går att ordna i sådana exakta sekvenser att den lärande inte kan undvika att nå kunskapsmålet, under förutsättning att alla följer den på förhand uppgjorda systematiken. Herbarts idéer har lagt grunden till den så kallade undervisningsteknologin, som hade sin storhetstid i Sverige under och i början av 1970-talet. Den märks fortfarande inom bland annat militärpedagogiken och i den så kallade Ikea-pedagogiken under förutsättning att kunden följer den ordning som anges i monteringsinstruktionen blir bokhyllan Billy till sist bokhyllan Billy och inte skostället Logga. Herbart syns också i flera av dagens dator- och tv-spel. Vi gör olika, vi uppfattar kunskaper och metoder olika, vi går fram i olika takt TRUER 1999, OLJA PÅ FIGURSÅGAD TRÄLAMINAT PÅ VÄGG OCH BAMBUBEN, 160 X 43 CM. BUS. Tur & ordning-pedagogiken är grundläggande också hos Jean Piaget ( ), vars teorier dominerat synen på lärande i svensk skola under hela efterkrigstiden och fram till slutet av seklet. Den bygger på antaganden om en viss allmän ordning i lärandet, som är underställd människans psykobiologiska utveckling. När det gäller betyg och bedömning i 1 19-skolan lever Piagets tankegods vidare i hög grad också i dag. Likaså tanken om att kunskaper alltid ska gå från det konkreta till det abstrakta. Den stadieindelade skolan är en konsekvens av hans normalfördelade utvecklingsidéer. När barnet är i en viss ålder ska det följa ett visst skolår. Huvudtemat är att alla gör samma sak vid samma ålder. de nya läroplanerna som infördes i grund- och gymnasieskolan, Lpo-94 och Lpf-94, uppfattas ofta som revolutionerande i sin målstyrda rationalitet. Men grundantagandet om lärande är detsamma som tidigare, fast den här gången på innehållslig nivå. Krav och mål formuleras i relation till tid. Detta bygger på en idé om att man på förhand kan reglera lärande för alla på detaljnivå. Skolmatematiken, så som den är organiserad i kursplanen för grundskolan, är ett extremt exempel på hur detaljerad en målbeskrivning kan bli. Det finns egentligen bara ett enda problem med den här typen av teorier och det är att de aldrig har fungerat i lärandets praktik. Orsaken är lätt att förstå: Vi lär alla på olika sätt. Det beror på att vi är i världen på skilda villkor, vilket får sådana pedagogiska konsekvenser som att vi alla erfar lärande på olika sätt. Vi gör olika, vi uppfattar kunskaper och metoder olika, vi går fram i olika takt. Tur & ordning-pedagogiken och den målstyrda skolan är inte längre möjliga att försvara av det enkla skälet att vi är olika individer och att kunskapssamhället aldrig mera kommer att bli som det en gång var ordnat, bestämt och förutsägbart. Den tid då man kunde säga vad alla elever i hela vårt land kunde i skolår 5 är snart ett minne blott. Den tid då staten distribuerade ett gemensamt schema för rikets alla skolor är borta sedan länge. Det går inte att styra lärande på en sådan nivå. för att klara denna förändring i synen på pedagogik och lärande krävs utgångspunkter i form av komplexitet, olikhet, mångfald, oförutsägbara situationer så som livet nu är. På olika håll utvecklas mer livsnära pedagogik som tar hänsyn till allt detta. En sådan är lärstilspedagogiken, så som den tolkas och beskrivs av Lena Boström. Det finns två svenska doktorsavhandlingar som utnyttjar lärstilsteorin som utgångspunkt. De är skrivna av Lena Boström och Maria Calissendorff. Båda dessa arbeten utgår ifrån forskning som i huvudsak makarna Dunn ge- 42 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06

4 SEVERAL TITLES 1998, AKRYL PÅ DUK, 114 X 142 CM. BUS. nomfört under tre decennier vid bland annat St John s University, New York, USA. Forskningens mål är att försöka finna så många sätt att lära som det över huvud taget är möjligt att substantiellt beskriva. Resultatet är imponerande och det utgör visar Boström och Calissendorff var för sig på ett övertygande sätt ett kraftfullt verktyg i handen på lärare. Den pedagogiska konsekvensen i praktiken är enkel. Om lärare känner till hur eleven lär sig på det för eleven enklaste och bästa sättet innebär det att åtminstone tre viktiga komponenter i en lärarkompetens etableras. För det första, insikten att alla lär på olika sätt. För det andra, att dessa olikheter går att beskriva i innehållsliga termer. För det tredje, om läraren äger kompetensen att anpassa undervisningen till elevens lärstilar, att det är en pedagogik på den lärandes villkor. Lärstilsteorin bygger på det mest rimliga sättet att förstå lärande. Den tar olikheten på allvar och den gör tappra försök att beskriva och strukturera pedagogisk komplexitet. Den måste därför uppfattas som en kraftfull utmanare av den pedagogik som utgör huvudlinjen i den västerländska idétraditionen. Lärstilsteorin behöver emellertid, enligt min uppfattning, utvecklas. Som den nu är utformad är den ännu inte trogen sina egna utgångspunkter. Om vi föreställer oss att alla är olika och att vi lär på individuellt skilda sätt, behöver frågan Hur olika är vi? resas och besvaras. Därefter måste vi förhålla oss till problemet som rör hur många olika lärstilar som det är möjligt att hålla reda på och operera med, i ett klassrum med elever. Om vi alla lär på olika sätt skulle konsekvensen av en lärstilsanalys av eleverna i skolan bli en helt individualiserad skola, där varje elev arbetar i förhållande till sin egen läranderesurs. Det kan framkalla ett organisatoriskt problem som leder till att hela den nuvarande utformningen av 1 19-skolan kan ifrågasättas. så vitt jag kan se är den helt individualiserade lärstilstanken inte presenterad av någon av de forskare som arbetar inom området. Snarare är det så att lärstilsteorin gör sig skyldig till det som jag kritiserat andra pedagoger för, nämligen kategoriseringar och förenklade indelningar av komplext mänskligt lärande. Då verkligheten kategoriseras i fem områden, som hyser tjugo faktorer som också är begreppsligt definierade, blir teorin genast en rastrering som gör anspråk på att fånga och beskriva lärandet i hela dess mångfald. Kategoriseringar kan aldrig göra full rättvisa åt komplext lärande eftersom de förenklar det som de är ute efter att förklara. Därmed blir lärstilsteorin normerande för PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 43

5 TEMA lärande snarare än beskrivande. Den blir en top-down-teori. Ambitionen med lärstilsteorin är att komplexa sammanhang, det levda livet, inte bara bildar utgångspunkt, utan också resultatbeskrivning men den faller för frestelsen att förenkla. Lärstilsteorin kan i sin nuvarande utformning sorteras inom ett modernistiskt modelltänkande, som vill förutsäga och ordna alla sorters lärande. Lärstilsteorin så som den är utformad av Dunn & Dunn är en förstagenerationens teori. Den vill hjälpa lärare (och elever) att förstå lärande uttryckt i kvalitativa termer som beskrivs i begripliga och hanterbara enheter. Om beskrivningen blir alltför sammansatt, blir den samtidigt omöjlig att använda i en pedagogisk praktik som är organiserad så som skolan är. Förenklingar i kategorisystem är av det skälet lätta att förstå. Ingen kan förmodligen hantera lärandets mångfald så nära livet självt att liv och lärande utgör en oupplöslig enhet. Det är en naturlig förstagenerationsteori också därför att Dunn & Dunn tillhör en forskargeneration där kategoriseringar utgjorde en radikal möjlighet att beskriva pedagogik och som framför allt i USA fungerade som en kritik mot teknisk och statisk pedagogisk forskning. I den andra generationens lärstilsforskare märks bland annat Lena Boström. I hennes arbete tillsammans med Liv M Lassen går det att urskilja en ny teoretisk dimension, som är viktig för att kunna driva lärstilsteorin mot en större känslighet. Framför allt måste det tydligt framgå att teorin alltid möjliggör kontinuerlig prövning och omprövning av elevens sätt att utveckla nya lärstilar. Lärstilsforskare talar om att det inom teorin finns kollektiva lärstilar. Om så är fallet, är det av utomordentligt intresse eftersom påståendet utmanar teorins individua- WORK 2000, OLJA PÅ FIGURSÅGAD PVC PÅ VÄGG OCH TRÄSTOL MED FÖRSKJUTET PERSPEKTIV, 121 X 160 CM. BUS.

6 listiska grundantagande, att vi alla lär på olika sätt, vilket på samma gång kan innebära en utveckling och en kritik av teorin. Dessutom finns ytterligare ett grundläggande antagande inom lärstilsforskningen: att vi lär olika i skilda situationer. Därmed ökar komplexiteten i teoribildningen och risken finns att eleven fastnar i allmänna etiketteringar som inte längre gäller i en ny situation och då har hela tanken med lärstilsteorin gått förlorad. andra liknande försök att begripa och beskriva lärande ur individualiserat perspektiv i Sverige utgör den riktning som benämns fenomenografisk didaktik. Den utvecklades i Göteborg under och 1980-talen och är behandlad i ett femtiotal doktorsavhandlingar och böcker sedan dess. Fenomenografisk didaktik handlar om att via systematiska intervjuer beskriva hur eleven uppfattar olika kunskapsinnehåll på kvalitativt olika sätt. I professionell folkmun bland lärare har det blivit en fråga om hur eleven tänker. Forskningen har entydigt visat samma sak som lärstilsteorin, nämligen att eleverna har olika sätt att uppfatta lärandets innehåll och att kvaliteten i detta uppfattande är avgörande för vilken kunskap eleven utvecklar och hur. Forskningsinriktningen blev den mest spridda i landet och är utan konkurrens den som gjort det avgjort största avtrycket i det svenska utbildningssystemets praktik. Fenomenografisk didaktik är att jämföra med växelundervisningsmetoden då det gäller spridning på konkret klassrumsnivå. Om de frågar mig sådant har fröken sagt att jag ska fråga: Hur tänker du? Vid en lunch i en skola i Skillingaryd för något år sedan kom jag i en animerad diskussion med en av de äldsta pojkarna i en så kallad åldersintegrerad F 2-klass. Jag frågade hur han gjorde då någon av 6-åringarna ställer en fråga till honom om hur man till exempel hanterar en additionsalgoritm. Talade han inte genast om hur man ska göra? Då spände han ögonen i mig och sa: Om de frågar mig sådant har fröken sagt att jag ska fråga: Hur tänker du? Då förstod jag att varenda åttaåring i det här landet nu känner till den fenomenografiska didaktiken. Det här är naturligtvis en trevlig liten historia men den speglar med all önskvärd tydlighet hotet mot individnära och konkreta vetenskapliga kunskaper om lärandet. Praktikgrundade kunskaper om lärandet är giltiga i skolans praktik och blir därför snabbt så populära att de sugs upp som ett professionellt men oreflekterat allmängods bland lärarna. Då tappar pedagogiken sin egen stringens och systematik. Att ställa en allmänt hållen fråga om hur någon tänker är något helt annat än att metodiskt studera och analysera hur någon uppfattar ett specifikt lärandeinnehåll eller att systematiskt studera lärstilar. Ett annat hot mot praktiknära pedagogisk teoribildning utgörs av det pedagogiska vetenskapssamhället självt. Inom pedagogiken lever en speciell vetenskaplig hierarki, där kritdammsnära forskning har betydligt svårare än sådan pedagogisk teoribildning som lever på en abstraktionsnivå som aldrig når den lärande verkligheten. lärstilsforskningen håller på att kvalificera sig in i den gruppen av pedagogisk teori som snabbt tas upp av lärare, vilket torde innebära att den också kommer att betraktas med kritiska ögon av den modernistiska pedagogiska forskningstraditionen. Kanske är det de praktiknära teorierna som skolans vardagspraktiker letar efter och som skulle kunna utgöra grunden för den forskande skolan? Om så ska ske måste lärare utveckla en kritiskt intellektuell attityd till lärandets praktik och med tillbörlig skepsis beakta sådana fördefinierade kategorisystem som lärstilsteorin presenterar. Artikelförfattare Tomas Kroksmark är professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Han ansvarar för forskningsprogrammet Pedagogiskt arbete. Litteratur Boström, L & Lassen, L M (2006): Unraveling learning, learning styles, learning strategies and meta-cognition. Education + Training, Vol 48, Issue 2/3, Boström, L (2004): Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping och Helsingfors universitet. Calissendorff, M (2005). Om man inte vill spela så blir det jättesvårt. Musikhögskolan, Örebro universitet. Dunn, R & Dunn, K (1992): Teaching elementary students through their individual learning styles: Practical approaches for grades 3 6. Allyn & Bacon. Kroksmark, T (1987): Fenomenografisk didatik. ACTA Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Sciences 63. Kroksmark, T (2006): Innovativt lärande. Didaktisk Tidskrift, No 2 3, Vol 16, PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 45

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrott med inriktning mot didaktik Physical Education and Sport Pedagogy Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskap

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Grammatik för alla lärstilar. Elzbieta (Ella) Strzelecka

Grammatik för alla lärstilar. Elzbieta (Ella) Strzelecka Grammatik för alla lärstilar Elzbieta (Ella) Strzelecka Grammatik i skolan, forskning och debatt Grammatikundervisningen viktig men svår. Grammatik väcker oftare negativa känslor, t.ex. tvång eller blockeringar,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits

Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits 1(5) Kursplan Hälsoakademin Idrott med inriktning mot Idrott och hälsa, 30 högskolepoäng Physical Education and Health, Intermediate Course, 30 higher education credits Kurskod: ID1410 Utbildningsområde:

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet.

Kan utan tvekan säga att jag hade svårt för det här pusslet själv men med tiden så knäcker man koden och vet hur man skall lägga pusslet. Skapande skola Enligt grundskolans läroplan ska skolans elever fostras till medborgare som har en fri och kritisk analysförmåga. Skolans uppgift lär vara att förse dem med de kunskaper som de kan behöva.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

En skola för alla stilar Ett lärstilsprojekt på fem av Göteborgs Stads Gymnasieskolor (Red. Karin Asplund & Peter Mägi)

En skola för alla stilar Ett lärstilsprojekt på fem av Göteborgs Stads Gymnasieskolor (Red. Karin Asplund & Peter Mägi) En skola för alla stilar Ett lärstilsprojekt på fem av Göteborgs Stads Gymnasieskolor (Red. Karin Asplund & Peter Mägi) Lärstilar låter ju bra- men hur gör man då? Detta är en vanligt förekommande fråga

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Lic-Forskarskola för lärare och förskollärare: Vetenskapen i skolan skolan i vetenskapssamhället (CSIS)

Lic-Forskarskola för lärare och förskollärare: Vetenskapen i skolan skolan i vetenskapssamhället (CSIS) Lic-Forskarskola för lärare och förskollärare: Vetenskapen i skolan skolan i vetenskapssamhället (CSIS) Lunds universitet /Campus Helsingborg Malmö högskola Högskolan Kristianstad Högskolan i Halmstad

Läs mer

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN

DIGITALA VERKTYG I SKOLAN DIGITALA VERKTYG I SKOLAN INFORMATION TILL PERSONAL DATORN I SKOLAN "EN-TILL-EN"OCH OFFICE 365 Örebro kommun erbjuder alla elever att låna en dator eller surfplatta för skolarbetet, en så kallad en-till-en-lösning.

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Hur kan man göra omvärlden begriplig? Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordningen är fastställd av rektor vid Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2012-03-13. Övergripande regelverk Följande nationella regelverk styr högskolans examinationsordning

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer