TEMA Dags att lägga Ikea-pedagogiken på hyllan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TEMA Dags att lägga Ikea-pedagogiken på hyllan"

Transkript

1 TEMA Dags att lägga Ikea-pedagogiken på hyllan Forskare och lärare står inför uppgiften att hitta den pedagogik som gör det möjligt för alla att nå exakt samma mål på exakt lika lång tid. Detta trots att vi alla lär på olika sätt. Av Tomas Kroksmark Det finns förmodligen bara en enda sak som är gemensam för alla människor och det är att vi är olika. På motsvarande sätt finns det blott ett enda utmärkande drag i alla människors lärande och det är att vi lär på olika sätt. Dessa olikheter skapar en fantastisk och spännande utgångspunkt för all mänsklig utveckling. Tänk om vi alla hade varit lika, hur trist och förutsägbart hade då inte livet varit. Å andra sidan är det dessa olikheter som är grunden till alla pedagogiska problem. Den grundläggande frågan för pedagogiken är hur olikheterna ska hanteras i forskning och i lärandets praktik. Frågans komplexitet är knuten till samhällets behov av bildade och utbildade medborgare i kombination med individens möjligheter att lära. I Sverige har vi ett mycket avancerat statligt skoluppdrag, där det i praktiken fordras en för alla obligatorisk 1 19-skola för att nå ett minimum av medborgarkompetens. Efter 1994 förväntas alla klara av något som åtta procent lyckades med 1950 att erövra kunskaper och färdigheter motsvarande studentexamen. Av alla studenter ska hälften nu gå vidare till studier vid universitet och högskola. Aldrig tidigare har så många människor i Sverige gått i skola så länge som nu. Aldrig har kravet på individuell och kollektiv kunskapsutveckling varit större. Aldrig har vi i Sverige varit så olika som vi är i dessa dagar. Aldrig tidigare har tillgången på information varit så demokratisk och lättillgänglig som nu. Utbildningsmålet i vårt land är det högst satta i världen. Förutsättningarna att nå detta är minst sagt olika. Forskare och lärare står inför uppgiften att hitta den pedagogik och det intellektuella och praktiska verktyg som gör det möjligt för alla att nå exakt samma mål på exakt lika lång tid där vi dessutom måste utgå ifrån att vi alla lär på olika sätt. en snabb blick i pedagogikens historia ger vid handen att det är lättare att hitta pedagogiska resonemang som utgår ifrån att det går att hålla målet och tiden lika för alla, än sådana där antagandet om olikheterna bildar utgångspunkten. De mest framträdande pedagogiska teorierna utmärks snarare av ett Opera Didactica Omnia, en föreställning om att det går att utveckla en lärandets praktik som är möjlig att styra och kontrollera, som bygger på den stora modellen, den omnipotenta kategorin, där det går att formulera gemensamma mål och enhetlig tid för allt lärande. Våra svenska kursplaner för grundoch gymnasieskola från 1994/2000, utgör illustrativa exempel på dessa förhållanden. Under timmar i grundskolan ska alla elever inhämta samma kunskaper; 749 av staten definierade mål att uppnå. Lika lång tid för alla. Samma mål för alla. Ett sådant system förutsätter antingen att alla är lika eller en pedagogik som klarar att fullt ut möta kravet om likhet då förutsättningarna är olika. Pedagoger har ivrigt hyllat tanken att alla ska lära lika 40 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06

2 RULER 1999, AKRYL PÅ DUK, (84 X 118 CM) OCH TRÄLINJALER, LIKSOM PERSPEKTIVISKT KARVADE, (4 73 CM). BUS

3 TEMA mycket, på samma tid, vid samma ålder och i tur och ordning. En viktig målsman för denna uppfattning är Johan Amos Comenius ( ). I sitt opus magnum Didactica Magna formulerade han den närmast heliga undertiteln: En fullständig framställning av konsten att lära alla allt. En hård konkurrent i sammanhanget är Johan Friedrich Herbart ( ), som anses vara den som först gav pedagogiken en vetenskaplig grund. Hans formalstadieteori innebär att allt lärande går att ordna i sådana exakta sekvenser att den lärande inte kan undvika att nå kunskapsmålet, under förutsättning att alla följer den på förhand uppgjorda systematiken. Herbarts idéer har lagt grunden till den så kallade undervisningsteknologin, som hade sin storhetstid i Sverige under och i början av 1970-talet. Den märks fortfarande inom bland annat militärpedagogiken och i den så kallade Ikea-pedagogiken under förutsättning att kunden följer den ordning som anges i monteringsinstruktionen blir bokhyllan Billy till sist bokhyllan Billy och inte skostället Logga. Herbart syns också i flera av dagens dator- och tv-spel. Vi gör olika, vi uppfattar kunskaper och metoder olika, vi går fram i olika takt TRUER 1999, OLJA PÅ FIGURSÅGAD TRÄLAMINAT PÅ VÄGG OCH BAMBUBEN, 160 X 43 CM. BUS. Tur & ordning-pedagogiken är grundläggande också hos Jean Piaget ( ), vars teorier dominerat synen på lärande i svensk skola under hela efterkrigstiden och fram till slutet av seklet. Den bygger på antaganden om en viss allmän ordning i lärandet, som är underställd människans psykobiologiska utveckling. När det gäller betyg och bedömning i 1 19-skolan lever Piagets tankegods vidare i hög grad också i dag. Likaså tanken om att kunskaper alltid ska gå från det konkreta till det abstrakta. Den stadieindelade skolan är en konsekvens av hans normalfördelade utvecklingsidéer. När barnet är i en viss ålder ska det följa ett visst skolår. Huvudtemat är att alla gör samma sak vid samma ålder. de nya läroplanerna som infördes i grund- och gymnasieskolan, Lpo-94 och Lpf-94, uppfattas ofta som revolutionerande i sin målstyrda rationalitet. Men grundantagandet om lärande är detsamma som tidigare, fast den här gången på innehållslig nivå. Krav och mål formuleras i relation till tid. Detta bygger på en idé om att man på förhand kan reglera lärande för alla på detaljnivå. Skolmatematiken, så som den är organiserad i kursplanen för grundskolan, är ett extremt exempel på hur detaljerad en målbeskrivning kan bli. Det finns egentligen bara ett enda problem med den här typen av teorier och det är att de aldrig har fungerat i lärandets praktik. Orsaken är lätt att förstå: Vi lär alla på olika sätt. Det beror på att vi är i världen på skilda villkor, vilket får sådana pedagogiska konsekvenser som att vi alla erfar lärande på olika sätt. Vi gör olika, vi uppfattar kunskaper och metoder olika, vi går fram i olika takt. Tur & ordning-pedagogiken och den målstyrda skolan är inte längre möjliga att försvara av det enkla skälet att vi är olika individer och att kunskapssamhället aldrig mera kommer att bli som det en gång var ordnat, bestämt och förutsägbart. Den tid då man kunde säga vad alla elever i hela vårt land kunde i skolår 5 är snart ett minne blott. Den tid då staten distribuerade ett gemensamt schema för rikets alla skolor är borta sedan länge. Det går inte att styra lärande på en sådan nivå. för att klara denna förändring i synen på pedagogik och lärande krävs utgångspunkter i form av komplexitet, olikhet, mångfald, oförutsägbara situationer så som livet nu är. På olika håll utvecklas mer livsnära pedagogik som tar hänsyn till allt detta. En sådan är lärstilspedagogiken, så som den tolkas och beskrivs av Lena Boström. Det finns två svenska doktorsavhandlingar som utnyttjar lärstilsteorin som utgångspunkt. De är skrivna av Lena Boström och Maria Calissendorff. Båda dessa arbeten utgår ifrån forskning som i huvudsak makarna Dunn ge- 42 PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06

4 SEVERAL TITLES 1998, AKRYL PÅ DUK, 114 X 142 CM. BUS. nomfört under tre decennier vid bland annat St John s University, New York, USA. Forskningens mål är att försöka finna så många sätt att lära som det över huvud taget är möjligt att substantiellt beskriva. Resultatet är imponerande och det utgör visar Boström och Calissendorff var för sig på ett övertygande sätt ett kraftfullt verktyg i handen på lärare. Den pedagogiska konsekvensen i praktiken är enkel. Om lärare känner till hur eleven lär sig på det för eleven enklaste och bästa sättet innebär det att åtminstone tre viktiga komponenter i en lärarkompetens etableras. För det första, insikten att alla lär på olika sätt. För det andra, att dessa olikheter går att beskriva i innehållsliga termer. För det tredje, om läraren äger kompetensen att anpassa undervisningen till elevens lärstilar, att det är en pedagogik på den lärandes villkor. Lärstilsteorin bygger på det mest rimliga sättet att förstå lärande. Den tar olikheten på allvar och den gör tappra försök att beskriva och strukturera pedagogisk komplexitet. Den måste därför uppfattas som en kraftfull utmanare av den pedagogik som utgör huvudlinjen i den västerländska idétraditionen. Lärstilsteorin behöver emellertid, enligt min uppfattning, utvecklas. Som den nu är utformad är den ännu inte trogen sina egna utgångspunkter. Om vi föreställer oss att alla är olika och att vi lär på individuellt skilda sätt, behöver frågan Hur olika är vi? resas och besvaras. Därefter måste vi förhålla oss till problemet som rör hur många olika lärstilar som det är möjligt att hålla reda på och operera med, i ett klassrum med elever. Om vi alla lär på olika sätt skulle konsekvensen av en lärstilsanalys av eleverna i skolan bli en helt individualiserad skola, där varje elev arbetar i förhållande till sin egen läranderesurs. Det kan framkalla ett organisatoriskt problem som leder till att hela den nuvarande utformningen av 1 19-skolan kan ifrågasättas. så vitt jag kan se är den helt individualiserade lärstilstanken inte presenterad av någon av de forskare som arbetar inom området. Snarare är det så att lärstilsteorin gör sig skyldig till det som jag kritiserat andra pedagoger för, nämligen kategoriseringar och förenklade indelningar av komplext mänskligt lärande. Då verkligheten kategoriseras i fem områden, som hyser tjugo faktorer som också är begreppsligt definierade, blir teorin genast en rastrering som gör anspråk på att fånga och beskriva lärandet i hela dess mångfald. Kategoriseringar kan aldrig göra full rättvisa åt komplext lärande eftersom de förenklar det som de är ute efter att förklara. Därmed blir lärstilsteorin normerande för PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 43

5 TEMA lärande snarare än beskrivande. Den blir en top-down-teori. Ambitionen med lärstilsteorin är att komplexa sammanhang, det levda livet, inte bara bildar utgångspunkt, utan också resultatbeskrivning men den faller för frestelsen att förenkla. Lärstilsteorin kan i sin nuvarande utformning sorteras inom ett modernistiskt modelltänkande, som vill förutsäga och ordna alla sorters lärande. Lärstilsteorin så som den är utformad av Dunn & Dunn är en förstagenerationens teori. Den vill hjälpa lärare (och elever) att förstå lärande uttryckt i kvalitativa termer som beskrivs i begripliga och hanterbara enheter. Om beskrivningen blir alltför sammansatt, blir den samtidigt omöjlig att använda i en pedagogisk praktik som är organiserad så som skolan är. Förenklingar i kategorisystem är av det skälet lätta att förstå. Ingen kan förmodligen hantera lärandets mångfald så nära livet självt att liv och lärande utgör en oupplöslig enhet. Det är en naturlig förstagenerationsteori också därför att Dunn & Dunn tillhör en forskargeneration där kategoriseringar utgjorde en radikal möjlighet att beskriva pedagogik och som framför allt i USA fungerade som en kritik mot teknisk och statisk pedagogisk forskning. I den andra generationens lärstilsforskare märks bland annat Lena Boström. I hennes arbete tillsammans med Liv M Lassen går det att urskilja en ny teoretisk dimension, som är viktig för att kunna driva lärstilsteorin mot en större känslighet. Framför allt måste det tydligt framgå att teorin alltid möjliggör kontinuerlig prövning och omprövning av elevens sätt att utveckla nya lärstilar. Lärstilsforskare talar om att det inom teorin finns kollektiva lärstilar. Om så är fallet, är det av utomordentligt intresse eftersom påståendet utmanar teorins individua- WORK 2000, OLJA PÅ FIGURSÅGAD PVC PÅ VÄGG OCH TRÄSTOL MED FÖRSKJUTET PERSPEKTIV, 121 X 160 CM. BUS.

6 listiska grundantagande, att vi alla lär på olika sätt, vilket på samma gång kan innebära en utveckling och en kritik av teorin. Dessutom finns ytterligare ett grundläggande antagande inom lärstilsforskningen: att vi lär olika i skilda situationer. Därmed ökar komplexiteten i teoribildningen och risken finns att eleven fastnar i allmänna etiketteringar som inte längre gäller i en ny situation och då har hela tanken med lärstilsteorin gått förlorad. andra liknande försök att begripa och beskriva lärande ur individualiserat perspektiv i Sverige utgör den riktning som benämns fenomenografisk didaktik. Den utvecklades i Göteborg under och 1980-talen och är behandlad i ett femtiotal doktorsavhandlingar och böcker sedan dess. Fenomenografisk didaktik handlar om att via systematiska intervjuer beskriva hur eleven uppfattar olika kunskapsinnehåll på kvalitativt olika sätt. I professionell folkmun bland lärare har det blivit en fråga om hur eleven tänker. Forskningen har entydigt visat samma sak som lärstilsteorin, nämligen att eleverna har olika sätt att uppfatta lärandets innehåll och att kvaliteten i detta uppfattande är avgörande för vilken kunskap eleven utvecklar och hur. Forskningsinriktningen blev den mest spridda i landet och är utan konkurrens den som gjort det avgjort största avtrycket i det svenska utbildningssystemets praktik. Fenomenografisk didaktik är att jämföra med växelundervisningsmetoden då det gäller spridning på konkret klassrumsnivå. Om de frågar mig sådant har fröken sagt att jag ska fråga: Hur tänker du? Vid en lunch i en skola i Skillingaryd för något år sedan kom jag i en animerad diskussion med en av de äldsta pojkarna i en så kallad åldersintegrerad F 2-klass. Jag frågade hur han gjorde då någon av 6-åringarna ställer en fråga till honom om hur man till exempel hanterar en additionsalgoritm. Talade han inte genast om hur man ska göra? Då spände han ögonen i mig och sa: Om de frågar mig sådant har fröken sagt att jag ska fråga: Hur tänker du? Då förstod jag att varenda åttaåring i det här landet nu känner till den fenomenografiska didaktiken. Det här är naturligtvis en trevlig liten historia men den speglar med all önskvärd tydlighet hotet mot individnära och konkreta vetenskapliga kunskaper om lärandet. Praktikgrundade kunskaper om lärandet är giltiga i skolans praktik och blir därför snabbt så populära att de sugs upp som ett professionellt men oreflekterat allmängods bland lärarna. Då tappar pedagogiken sin egen stringens och systematik. Att ställa en allmänt hållen fråga om hur någon tänker är något helt annat än att metodiskt studera och analysera hur någon uppfattar ett specifikt lärandeinnehåll eller att systematiskt studera lärstilar. Ett annat hot mot praktiknära pedagogisk teoribildning utgörs av det pedagogiska vetenskapssamhället självt. Inom pedagogiken lever en speciell vetenskaplig hierarki, där kritdammsnära forskning har betydligt svårare än sådan pedagogisk teoribildning som lever på en abstraktionsnivå som aldrig når den lärande verkligheten. lärstilsforskningen håller på att kvalificera sig in i den gruppen av pedagogisk teori som snabbt tas upp av lärare, vilket torde innebära att den också kommer att betraktas med kritiska ögon av den modernistiska pedagogiska forskningstraditionen. Kanske är det de praktiknära teorierna som skolans vardagspraktiker letar efter och som skulle kunna utgöra grunden för den forskande skolan? Om så ska ske måste lärare utveckla en kritiskt intellektuell attityd till lärandets praktik och med tillbörlig skepsis beakta sådana fördefinierade kategorisystem som lärstilsteorin presenterar. Artikelförfattare Tomas Kroksmark är professor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Han ansvarar för forskningsprogrammet Pedagogiskt arbete. Litteratur Boström, L & Lassen, L M (2006): Unraveling learning, learning styles, learning strategies and meta-cognition. Education + Training, Vol 48, Issue 2/3, Boström, L (2004): Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping och Helsingfors universitet. Calissendorff, M (2005). Om man inte vill spela så blir det jättesvårt. Musikhögskolan, Örebro universitet. Dunn, R & Dunn, K (1992): Teaching elementary students through their individual learning styles: Practical approaches for grades 3 6. Allyn & Bacon. Kroksmark, T (1987): Fenomenografisk didatik. ACTA Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Sciences 63. Kroksmark, T (2006): Innovativt lärande. Didaktisk Tidskrift, No 2 3, Vol 16, PEDAGOGISKA MAGASINET 3/06 45

Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se

Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping www.tomaskroksmark.se En skola på vetenskaplig grund En skola på vetenskaplig grund Ny Skollag 1 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

PORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS.

PORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS. PORTEUR DE TROU 2004, OLJA PÅ DUK, 174 X 144 CM. BUS. Ögat, örat eller handen? En elev vill ensam utföra experiment, en annan föredrar att studera i grupp. Utifrån tanken att alla lär på sitt eget sätt

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

DESIGN AV UNDERVISNING

DESIGN AV UNDERVISNING 1 DESIGN AV UNDERVISNING av Björn Andersson En gren av den ämnesdidaktiska forskningen gäller design av naturvetenskaplig undervisning. På ett systematiskt sätt skapas undervisning, ofta av lärare och

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Aktivt lärande Senast uppdaterad :03

Aktivt lärande Senast uppdaterad :03 Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter

Läs mer

Lärande i digitala tider. www.tomaskroksmark.se

Lärande i digitala tider. www.tomaskroksmark.se Lärande i digitala tider www.tomaskroksmark.se Visionen om full måluppfyllelse Måluppfyllelsens tre komponenter Elevens möjligheter Måltextens relevans Lärarens kompetens Två professionella komponenter

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap 1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Datavetenskap (Doctoral studies in Computer Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Kursplan. Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Pedagogik A, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2013 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik A, 30 högskolepoäng

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser Välkomna! Sandra Lund -Fritidsledare -Lärare -Magister i pedagogiskt ledarskap -Master i pedagogisk ledarskap -Doktorand med inriktning mot ledarskap

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 20090910 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner

Läs mer

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i

Läs mer

Masterprogram i språk och litteratur

Masterprogram i språk och litteratur Masterprogram i språk och litteratur MA Programme (2 years) in Language and Literature 1. Basdata Omfattning 120 högskolepoäng Examen Beroende på valda kurser leder utbildningsprogrammet fram till filosofie

Läs mer

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en Kerstin Larsson Subtraktion Vad är egentligen subtraktion? Vad behöver en lärare veta om subtraktion och subtraktionsundervisning? Om elevers förståelse av subtraktion och om elevers vanliga missuppfattningar?

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper

Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering 2 BAKGRUND Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering Det finns olika anledningar till att använda skolans resurser till en satsning på Informationstekniken. Den första är att IT, i betydelsen datortillämpningar,

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

PROJEKTPLAN Bedömning för lärande

PROJEKTPLAN Bedömning för lärande PROJEKTPLAN Bedömning för lärande Bakgrund Under 2008 har en arbetsgrupp med representanter från Herrljunga, Svenljunga, Tranemo och Vårgårda kommuner samt Högskolan i Borås diskuterat frågor där elevernas

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

Individ eller struktur?

Individ eller struktur? Napoleon är en av världshistoriens stora aktörer. Eleverna i undersökningen fick fundera över samspelet mellan aktören Napoleon och de strukturella omständigheterna som påverkade, möjliggjorde och begränsade

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i MATEMATIK Mathematics Studieplanen är utfärdad den 8 december 2015 (dnr ORU 5.1-04970/2015). 1 Med stöd av 6 kap. 26 högskoleförordningen

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Utbildningens omfattning. Utbildningens mål. Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fastställd datum 2012-02-28 Dnr FAK 2011/557 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Kursplan. Pedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Kursplan. Pedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik, grundkurs, 30 högskolepoäng Education, Basic Course, 30 Credits Kurskod: PE002G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga

Läs mer

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-654/2008 Sida 1 (6) MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Educational Management and Leadership,

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 Primary School teacher education, specialisation afterschool centres Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp)

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 3 0 0 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är reviderad och fastställd av Nämnden för utbildning och forskning (NUF)

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Byggteknik Fastställt datum 2014-09-12 Fakulteten för teknik Dnr 2014/294 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ SOCIONOMPROGRAMMET, INRIKTNING INTERNATIONELLT SOCIALT ARBETE Programkod: SGSMK Inriktningskod: INSA Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Utbildningsplan Socionomprogrammet,

Läs mer

Hur lär sig elever i gymnasieskolan?

Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Hur lär sig elever i gymnasieskolan? Om lärstrategier, pedagogiska möjligheter och didaktiska utmaningar Professor Lena Boström, lena.bostrom@miun.se Innehåll Livslångt lärande, Att-lära-sig-lära Learning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2011-09-26 Dnr Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen 1.1 Licentiatexamen För licentiatexamen

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2015-01-15

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2015-01-15 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2015-01-15 1 Ämnesområde Teknisk psykologi behandlar mänskliga förmågor och beteenden vid design och användning av teknik

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Matematikundervisningens dilemma

Matematikundervisningens dilemma Matematikundervisningens dilemma Om jag låter blicken gå runt i klassrummet i så kommer att jag se att eleverna skiljer sig åt i ett flertal avseenden, såsom utseende, personlighet, social och biologisk

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-362-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I GEOTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Utbildning på forskarnivå i Geoteknik omfattar jords och korniga massors mekanik (inklusive snömekanik).

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2

Läs mer

Institutionen för didaktik och pedagogik. Studiehandledning. Montessoripedagogikens didaktiska teori 2. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F

Institutionen för didaktik och pedagogik. Studiehandledning. Montessoripedagogikens didaktiska teori 2. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F Institutionen för didaktik och pedagogik Studiehandledning Montessoripedagogikens didaktiska teori 2 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F Vårterminen 2014 Välkommen till kursen Montessoripedagogikens didaktiska

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng Dnr: 1002/2007-515 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng Master Programme in Corporate

Läs mer

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer