domkretsen Att möta allmänheten bättre en utmaning Svårigheter att rekrytera Lagrummet.se i nytappning 45 underbara år I april införs RIF SID 4 SID 11

Transkript

1 nr 1 mars 2012 Lagrummet.se i nytappning 45 underbara år I april införs RIF domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Svårigheter att rekrytera SID 4 Att möta allmänheten bättre en utmaning SID 11

2 Innehåll nr GD har Ordet Flera skäl till svårigheter att rekrytera Attraktiv arbetsplats ett måste Göta hovrätt satsar på externa jurister Medarbetarna är de bästa ambassadörerna Norrköpings tingsrätt vill vårda assessorerna Vänersborgs tingsrätt utvecklar arbetsformer för attraktivitet Ett startpaket med innehåll som skapar engagemang Domstolarnas plånbok för 2012 tunn men inte tom Gästtyckare Lennart Johansson RIF steg 1 blir nu verklighet Fyra underbara decennier på samma tingsrätt Ung hovrätt fyller 75 år Startpunkten för sökning av rättsinformation 12 Seminarium med råd och tips rivstartar arbetet 28 Hallå där! Lena Egelin mediegruppens ordförande

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON E-POST GD har Ordet Foto Carl Johan Erikson CHEFREDAKTÖR Marianne Elvhamre Utmaningar och resultat under 2012 REDAKTÖR Helen Larsson GRAFISKT ANSVARIG Otto Unge LAYOUT Shepherd Reklambyrå AB ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSBILDEN Modellen Eva Axell syns i mycket av det stödmaterial för projekten bemötande och domskriving som lanserars i Sveriges Domstolar under våren OMSLAGSFOTO Alvreten TRYCK Edita UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år NÄSTA NUMMER Juni 2012 Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare samt till andra som är intresserade av domstolsfrågor. Under 2011 kunde vi glädja oss åt minskade balanser, både totalt sett och mätt i överbalanser. Till stor del berodde detta på ökad avverkning, som i sin tur har sin grund såväl i starka arbetsinsatser som i ökad effektivitet och viss personalökning. I någon mån inverkade givetvis också den minskade måltillströmningen. Nuvarande prognoser visar på att måltillströmningen framför allt gällande brottmål åter kommer att öka. Vi begär bland annat därför ökade anslag för att ha möjlighet att ta hand om nya mål samtidigt som vi fortsätter att avarbeta våra balanser. Till viss del kommer säkert ökad effektivitet att ge resultat och förhoppningsvis kommer det mer strukturerade erfarenhetsutbyte mellan domstolarna som har påbörjats att bidra till detta. Men vi behöver också öka våra personalresurser. Vi har därför mål 4 i verksamhetsstrategin som prioriterat mål också i år. Vi måste kunna visa att vi kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter, goda möjligheter till kompetensutveckling och bra arbetsmiljö. Här på Domstolsverket inledde vi 2012 med att fastställa vår värdegrund. Det var ett otroligt givande arbete att ta fram den, alla på verket deltog och redan den processen har ökat insikten om hur vi vill att vi ska förhålla oss till varandra inom verket och i våra kontakter utåt. Jag är övertygad om att värdegrunden kommer att öka våra möjligheter att ha en arbetsplats med hög trivsel och stor effektivitet. Men det gäller att komma ihåg att ett arbete med en värdegrund aldrig blir en avslutad process, vårt arbete fortsätter nu med att ta fram en handlingsplan och se till att vi i olika aktiviteter använder värdegrunden. Slutligen vill jag påminna om att det nu inte dröjer länge innan vi kopplar ihop domstolarna elektroniskt med Åklagarmyndigheten. Detta kommer att medföra förenklingar för oss i flera avseenden, men också ett delvis nytt sätt att arbeta. Precis som när vi en gång i tiden startade med först Måhs och sedan Vera får vi räkna med att det kan bli omställningsproblem. Det gäller att komma ihåg att de samlade vinsterna genom RIF för oss i Sveriges Domstolar, andra personer i rättskedjan och inte minst för allmänheten är mycket stora. Även de delar i Sveriges Domstolars verksamhet som inte direkt berörs av RIF kommer att ha glädje av systemet eftersom mycket av erfarenheterna kommer att kunna underlätta annat arbete. u Barbro Thorblad, generaldirektör, Domstolsverket

4 Thomas Rolén, kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm och Domarnämndens ordförande, konstaterar att svårigheterna att rekrytera domare finns i Norrland men också i små och medelstora orter i söder. Flera skäl till svårigheter att rekrytera Domare över hela Sverige trivs generellt sett bra och anser att de utvecklas i sina jobb. Trots det saknar domstolar på vissa orter sökande till sina anställningar. Domstolsverket har låtit en projektgrupp undersöka problemet. Den har nu kommit med förslag på åtgärder. Höjt meritvärde, utökat antal adjunktionsplatser och sekretessbelagd intresseansökan är våra förslag, säger projektledare Thomas Rolén, kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm och Domarnämndens ordförande. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO CARL JOHAN ERIKSON För att undersöka frågan om varför det är svårt att få sökande till vissa orter skickade projektgruppen en enkät till potentiella domarkandidater som inte har sökt anställning, och fick runt tusen svar. Gruppen diskuterade även med domare och personer under domarutbildning. Det sammanställda resultatet stämdes av med en referensgrupp bestående av domare, advokater, kronofogdar med flera. De flesta hovrätter, kammarrätter och förvaltningsrätter har inga problem med rekrytering. Inte heller tingsrätter i storstadsområdena och längs västra Skåne. Det är de små och medelstora orterna som är drabbade, säger Thomas Rolén och fortsätter: Det är emellertid inget Norrlandsproblem som man kunde tro. Även mindre orter i södra Sverige med universitet och högskola är drabbade. En stor del av förklaringen ligger i att assessorer och andra kvalificerade jurister varken vill eller kan flytta till de mindre orterna. De hinner rota sig i storstadsområdena under sin meriterande tjänstgöring på regeringskansli och/eller myndigheter. Ett annat skäl tycks vara att många uppfattar domaryrket som bundet och svårt att förena med privatlivet. Det konstateras i rapporten att det är oroande att domar- 4 DOMKRETSEN NR 1/ 2 012

5 DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:1 yrket inte upplevs som attraktivt och man menar att de tre förslagen bör kompletteras med åtgärder för att öka domaryrkets attraktivitet. HÖJT MERITVÄRDE När domarutbildningen är avslutad är det meriterande för assessorer att tjänstgöra utanför domstolarna innan de söker ordinarie domartjänster. Få söker tjänst som tillförordnad rådman på domstol eftersom det inte ansetts som lika meriterande. Vi måste börja omvärdera meriterna för tjänstgöring som tillförordnad domare, det är en bra merit när man ska söka ordinarie domartjänster. Och har man jobbat så i några år i en liten eller medelstor ort, är chansen större att man där söker en ordinarie tjänst, säger Thomas Rolén. MER EXTERN ADJUNGERING Ett annat sätt att komma åt problemet är att locka fler externa jurister genom att utöka antalet platser för adjunktion i överrätt. Gruppen föreslår också att adjunktion även införs i tingsrätt och förvaltningsrätt. De som har adjungerat är positivt överraskade över att det var så trevligt och intressant. Så det är en grupp att bygga vidare på. När det gäller underrätt är vårt förslag att börja som försök på de orter som har svårt att rekrytera domare. Ansökningshandlingar till Domarnämnden är offentliga, och projektgruppen anser att de så ska förbli. Däremot bör det vara sekretess på en allmän intresseanmälan till dess en faktisk ansökan kommit in. Många väljer att inte söka eftersom det kan vara känsligt att prata om på sin nuvarande arbetsplats. Om man sekretessbelägger generella intresseanmälningar får vi bättre underlag och förutsättningar för ett aktivt rekryteringsarbete. Rekrytering av ordinarie domare HÖJT ATTRAKTIONSVÄRDE»Vi måste börja omvärdera meriterna för tjänstgöring som tillförordnad domare.«fakta REKRYTERING AV ORDINARIE DOMARE dv-rapport_2011-1_omslag.indd :41:32 Hög arbetsbelastning i kombination med möjlighet att förutse sin arbetssituation tycks enligt rapporten vara den främsta faktorn till att inte välja domaryrket. Särskilt på tings- och hovrätter har domararbetet blivit mer renodlat, man utövar sitt ämbete i princip enbart som dömande i rättssalen, vilket upplevs som bundet. I rapporten finns flera förslag om hur arbetet kan göras mindre bundet. Vi måste höja attraktionsvärdet genom att ändra anställningsvillkor och anställningsförhållanden. För att kunna styra över sin tid och sin arbetssituation föreslår vi att domstolarna till exempel inför fasta förhandlingsdagar, jourtid och möjligheter att arbeta utanför sin fasta arbetsplats. Då blir arbetet mer attraktivt och möjligt att förena med privatlivet, säger Thomas Rolén. u Varför söker inte jurister arbete som ordinarie domare och vad kan man göra för att öka deras benägenhet att söka dessa anställningar? Svaren på dessa frågor presenteras i rapporten Rekrytering av ordinarie domare, som tagits fram på Domstolsverkets uppdrag av en projektgrupp under ledning av Kammarrättspresident Thomas Rolén. Rapportens huvudförslag till ökat söktryck är: 1. Ökade satsningar på extern adjunktion Externa jurister har ofta en missvisande bild av domaryrket och söker därför inte lediga domartjänster. Åtgärderna avser att ge insikt i domaryrket och förbättra möjligheterna för externa jurister att kunna söka ordinarie domartjänster. Det föreslås också utökade satsningar på extern adjunktion i hovrätt och kammarrätt. Det bör införas möjlighet till adjunktion vid tingsrätt och förvaltningsrätt. 2. Sekretess i generella intresseanmälningar Jurister inom och framför allt jurister som arbetar utanför Sveriges Domstolar anför offentligheten som skäl till att inte söka. Att arbetsgivare, medarbetare och klienter känner till personens intresseanmälan för anställning inom Sveriges Domstolar kan ge negativa konsekvenser som svårigheter till avancemang eller bristande förtroende på personens nuvarande arbetsplats. Ansökningar till anställning ska fortsättningsvis vara offentliga. Förslaget avser sekretess på en allmän intresseanmälan till Domarnämnden. 3. Höjt meritvärde för arbete som domare i domstol Åtgärder bör sättas in för att fler assessorer ska bli benägna att söka sig till mindre orter så tidigt som möjligt i karriären. Projektgruppen föreslår att meritvärdet höjs för arbete i domstol. Erfarenhet av arbete i domstol bör väga lika mycket som annat meriterande arbete. DOMKRETSEN NR 1/

6 Domstolsverket Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation Slutrapport 9 november 2011 Karin Nacke, chef för personalavdelningen vid Domstolsverket, menar att det är viktigt att Sveriges Domstolar arbetar med att stärka sitt varumärke för att få rätt personer att söka anställning. FAKTA ÖVERSYN AV ORDINARIE DOMARES OCH HYRESRÅDS ARBETSSITUATION Under 2011 gjorde Domstolsverket en översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation avseende arbetsformer och arbetsuppgifter, arbetsbelastning och behov av stöd i arbetet samt arbetsmiljö. I rapporten konstateras att ordinarie domare och hyresråd generellt är nöjda och positivt inställda till sitt yrke. Översynen gjordes av Ernst & Young. Attraktiv arbetsplats ett måste Det högst prioriterade området för Domstolsverket kan sammanfattas med att Sveriges Domstolar ska vara attraktiva arbetsplatser som lockar kompetent personal. Vi ska bli tydligare när det gäller att marknadsföra Sveriges Domstolar och vi behöver medverka på fler arenor, säger Karin Nacke, chef för personalavdelningen vid Domstolsverket. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO PATRIK SVEDBERG Att attrahera kompetenta medarbetare är prioritet nummer ett för Sveriges Domstolar, liksom för många andra statliga myndigheter. Sveriges Domstolar ska vara intressanta arbetsgivare och erbjuda goda arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter samt ha attraktiva anställningsvillkor. Och det måste också synas utåt vad Sveriges Domstolar står för som arbetsgivare, konstaterar Karin Nacke. SYNAS EXTERNT Vi ska arbeta på att stärka vårt varumärke och konkret i vår kommunikation med framtida medarbetare beskriva hur det är att arbeta i Sveriges Domstolar, vilka intressanta arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter det finns, hur arbetsvillkoren ser ut och vilka förmåner man har som medarbetare, säger Karin Nacke.»Vi ska bli tydligare när det gäller att marknadsföra Sveriges Domstolar.«Det görs redan på till exempel arbetsmarknadsdagar för studenter, men Sveriges Domstolar behöver synas externt på fler arenor för andra grupper än studenter. Att hålla kontakten med tidigare medarbetare i domstolen är ett annat sätt för arbetsgivare att arbeta proaktivt och systematiskt med sitt varumärke. Rekrytering av domare är i fokus och Domstolsverket arbetar med utgångspunkt från de förslag som lagts i rapporten Rekrytering av ordinarie domare med en handlingsplan för kommande åtgärder. En fråga som Domstolsverket redan har tagit tag i handlar om extern adjungering. De externa adjunkterna har visat sig vara väldigt goda ambassadörer för Sveriges Domstolar, både för att de sprider information om hur det ser ut i domstolen och för att de sedan söker anställning i domstolarna. Domstolsverket har inför det här budgetåret redan ökat medlen som domstolarna kan använda för att rekrytera externa adjunkter. KONKURRENSFÖRDELAR Domstolsverket kommer att fortsätta med att stödja domstolar i rekryteringsfrågor. På strategisk nivå finns det skäl att lyfta fram det stora utbildningsutbud som Sveriges Domstolar erbjuder både medarbetare och chefer. Inte minst är det viktigt att visa upp Domstolsakademin som utbildar både nya och erfarna domare. Det är en viktig konkurrensfördel som bör lyftas fram vid externrekrytering. I chefsutbildningen ingår rekryteringsfrågor som en angelägen fråga för alla arbetsgivarföreträdare. Det är viktigt att ha en bra rekryteringsprocess, från ax till limpa. Det är alla arbetsgivares ansvar att aktivt och systematiskt jobba med de här frågorna, hela tiden och inte bara under en viss period. säger Karin Nacke. u 6 DOMKRETSEN NR 1/ 2 012

7 PÅ NY TJÄNST Varför sökte du dig just till Göta hovrätt? Christer Ganelind, hovrättsråd och vice ordförande vid Göta hovrätt Christer Ganelind, hovrättsråd och vice ordförande, och Sten Andersson, hovrättspresident, båda vid Göta hovrätt. Jag var tidigare rådman i Jönköping och ville stanna kvar på grund av familjen. Vi är rotade i staden, jag har varit verksam här sedan 1993 och min fru är också domare på hovrätten. Så det var inget stort steg att ta. Hovrätten var egentligen det enda möjliga om jag ville ha en befordrad tjänst. Lönen var högre, jag hade redan flera juristvänner här och bytte bara byggnad tvärs över torget. Men det finns givetvis fler faktorer. Det är en annan typ av dömande eftersom man dömer tillsammans med minst två jurister. Jobbet är inspirerande juridiskt och det är roligt att arbeta med likvärdiga kollegor. Göta hovrätt satsar på externa jurister Hovrätten har gjort en medveten marknadsföring för att få in externa adjunkter. Under hösten fick advokaterna i närområdet brev om möjligheterna att pröva på livet i domstol. Det är angeläget att intressera jurister i andra delar av samhället för att komma in på domarbanan, säger Sten Andersson, hovrättspresident vid Göta hovrätt. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO PATRIK SVEDBERG Göta hovrätt bjuder även in till studiedagar för att locka intresserade och ge en försmak av vad domaryrket innebär. Erfarenheterna av extern adjunktion är positiva och det är något man kommer att arbeta vidare med framöver. På lång sikt tror jag att man måste bredda underlaget genom att öka domarutbildningen. Inte minst har det betydelse för domstolarna utanför storstadsregionerna, säger Sten Andersson. FÅ SÖKANDE OROAR Göta hovrätt är en av de domstolar som har problem med att rekrytera domare. Vid en av de senaste rekryteringsomgångarna hade man en enda sökande till två utlysta anställningar. Det finns ingen klar och tydlig bild av varför det är så. Det är en oroande tendens. Vi vet inte om det är tillfälligheter som styr eller om det har någon mer bestående orsak. Den sökande vi fick var väldigt bra, men visst hade det varit roligt om vi hade kunnat anställa ytterligare en person som vi hade tänkt oss. SMIDIGARE ARBETSFORMER Ett av förslagen ur rapporten rekrytering av ordinarie domare som Sten Andersson vill peka på handlar om åtgärder för att öka domstolarnas attraktivitet. På Göta hovrätt har de sedan en tid tillbaka diskuterat förbättringar av arbetsrutiner och arbetssätt. Domarnas arbete präglas mycket av att tiden är uppbunden av förhandlingar och att man inte vet när under dagen dessa tar slut. Hur ska vi till exempel göra för att småbarnsföräldrar ska kunna hämta på dagis? Jag tror många uppfattar arbetsdagen i domstolen som alltför oförutsägbar och att det därför kan vara svårt att förena arbete och privatliv. Sten Andersson konstaterar att domstolarna har en hel del att arbeta med själva i den här frågan. Vi kan underlätta genom nya arbetsformer. Med flexibla arbetsformer behöver inte en hög arbetsbelastning upplevas som så betungande. u DOMKRETSEN NR 1/

8 PÅ NY TJÄNST Varför sökte du dig till just Förvaltningsrätten i Stockholm? Maria Ek Oldsjö, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm Mari Andersson, lagman, och Maria Ek Oldsjö, rådman, båda vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Jag kommer från Stockholm, bor här med min familj och tre barn och vill bo kvar. Efter att ha jobbat på Regeringskansliet och kammarrätten var förvaltningsrätten ett naturligt steg att ta eftersom jag ville jobba som rådman på en domstol och ändå stanna i Stockholm. Så familjen utgjorde ett skäl, men ett annat är också att Förvaltningsrätten i Stockholm är en stor och spännande arbetsplats med massor av kunskap. En flytt ut till en domstol ute i landet hade inneburit en stor förändring i mitt liv. Jag inte helt säker på att jag hade trivts på en mindre ort där det för mig hade blivit så centrerat kring jobbet och kollegorna. Medarbetarna är de bästa ambassadörerna Förvaltningsrätten i Stockholm är landets största domstol. Frågan om nyrekrytering är därför av naturliga skäl ständigt aktuell. Även om domstolen för dagen inte har något stort behov av att nyanställa upprätthåller man en god beredskap för framtida förändringar. Bästa sättet att rekrytera är att vara en bra domstol och att våra medarbetare talar väl om oss. Medarbetarna är våra bästa ambassadörer. Därför arbetar vi ständigt med förbättringar, säger Mari Andersson, lagman vid Förvaltningsrätten i Stockholm. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO CARL JOHAN ERIKSON Flera nya rådmän på Förvaltningsrätten i Stockholm är återvändare som tidigare arbetat på domstolen som notarier eller föredragande. På senare tid har de även fått betydligt fler sökande utifrån, inte bara från Regeringskansliet och Högsta förvaltningsdomstolen, utan också från andra myndigheter som exempelvis Åklagarmyndigheten och Skatteverket. Det ser Mari Andersson som ett gott tecken. TEAMARBETE POSITIVT Vi kan se att det började lossna efter Då ändrade vi vår organisation från rotlar till enheter om cirka 18 personer med en rådman som enhetschef. Vi arbetar i team där det alltid är nära till kollegorna och vi försöker fånga upp framtida chefer. Detta upplevs som positivt. Mari Andersson har samtal med alla rådmän efter sex månaders anställning och med alla rådmän och fiskaler som slutar. Avsikten är att pejla av stämningar och se vad som behöver förändras. Det blir ungefär tre samtal per månad där lagmannen snabbt får en bild av läget i organisationen. Det är viktigt att vi har det bra internt. Vad jag märker är att dessa samtal under årens lopp blivit alltmer positiva. Jag får höra att vi är en modern arbetsplats, att vi har en bra introduktion, att det är roligt att interagera med kollegor i team och att våra många måltyper gör jobbet omväxlande, spännande och kul. INFORMERA OCH ADJUNGERA För att informera och locka till domaryrket har domstolen planer på ett informationstillfälle för assessorer och att bjuda in jurister som är verksamma utanför Sveriges Domstolar, till exempel jurister på advokatbyråer, Regeringskansliet och myndigheter. Mari Andersson tycker förslaget om utökning av extern adjungering är bra, likaså adjungering i underrätt, men föreslår en något annorlunda utformning.»bästa sättet att rekrytera medarbetare är att vara en bra domstol.«mitt förslag är att minimitiden ska vara sex månader och att de ska ha självständig beslutanderätt i enklare mål. Att fatta egna beslut är ju en viktig del i tjänsten som rådman, så det är angeläget att de får prova på detta. Dessutom är det en viktig del i ställningstagandet om man passar som domare. u 8 DOMKRETSEN NR 1/ 2 012

9 PÅ NY TJÄNST Varför sökte du dig till just Norrköpings tingsrätt? Girion Blomdahl, rådman vid Norrköpings tingsrätt Hanserik Romeling, lagman, och Girion Blomdahl, rådman, båda vid Norrköpings tingsrätt. Jag tittade på domstolar som inte var så stora eftersom de större är mer fabriker. Då hade jag tre platser att välja mellan och utslagsgivande blev närheten till Stockholm eftersom jag har stora delar av mitt sociala nätverk där. Jag pendlade först, men har nu flyttat hit. Jag gick ner i lön, men är trots den icke konkurrenskraftiga lönen nöjd med mitt val. På en mindre domstol finns också en helhet i arbetet, man lär känna hela organisationen. Man får hålla på med hela domargärningen och syssla med målet i alla dess skeden, inte bara det slutliga avgörandet. Här är även tvistemålen rotelbundna, vilket är en fördel något som jag dock inte kände till innan jag började. Norrköpings tingsrätt vill vårda assessorerna I Norrköping är det telefon som gäller. Tips från kollegor ger resultat när ansökningarna till rådmansanställningarna inte strömmar in av egen kraft. Svårigheten är att hitta de lämpliga kandidaterna. Jag tycker domstolsväsendet av tradition tar dåligt till vara på sina utbildade domarkandidater. Rapporten rekrytering av ordinare domare talar om ett mer aktivt agerande i rekryteringen av domare. Svårigheten för domstolscheferna är att veta vilka de ska vända sig till, säger Hanserik Romeling, lagman vid Norrköpings tingsrätt. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO CARL JOHAN ERIKSON tjänstledighet så att de inte är borta för länge från domstolarna. På Norrköpings tingsrätt arbetar man med fasta förhandlingsdagar och ger möjligheter till att arbeta hemifrån med domskrivning. För Hanserik Romeling ligger det huvudsakliga problemet inte i den lokala domstolens organisation, utan att skapa förutsättningar för domarutbildade att ha goda möjligheter att fortsätta på domarbanan. I förra ansökningsomgången sökte två personer till tre anställningar vid Norrköpings tingsrätt. Ansökningsomgången före det sökte ingen alls. Genom aktivt jagande per telefon ser det bättre ut just nu, men metoden är tidsödande. Hanserik Romeling har förslag på att man skulle ha en samlad lista som skulle vara tillgänglig för alla domstolscheferna. FÖRSVINNER I GLAPPET Med dagens teknik borde det inte vara svårt att ha ett centralt register där alla tjänstlediga assessorer fanns med. Domstolsverket eller Domarnämnden skulle kunna ha information från domstolarna om de tjänstlediga assessorerna och var de arbetar för tillfället. I glappet mellan att vara nybakad assessor och att komma i fråga för ordinarie tjänst försvinner alltför många till tjänstledighet och sektorer med bättre lön. De som tänkt komma tillbaka bör man hålla koll på och fånga upp, anser Hanserik Romeling. För de tjänstlediga assessorerna vore det säkert bra med information om lediga domaranställningar och vilka anställningar som blir lediga på lite sikt. Sedan borde man överväga att begränsa tiden för VÅRDA BASEN»Även med en öppen domarbana måste vi hålla kvar dem som har domarutbildning.«det här är en stor del av vår rekryteringsbas. Även med en öppen domarbana måste vi hålla kvar dem som har domarutbildning. Förslaget till ändrad syn på meritvärdet av att arbeta i domstol är därför bra. Hanserik Romeling menar vidare att man kanske kan överväga att utbildningen ska omfatta ett femte år i tingsrätten efter att ha blivit assessor i hovrätten. Alternativt att ett visst antal tingsrätter inrättar något slags tillförordnad rådmanstjänst där assessorer kunde tjänstgöra tills de kan komma i fråga för ordinarie tjänst. u DOMKRETSEN NR 1/

10 PÅ NY TJÄNST Varför sökte du dig till just Vänersborgs tingsrätt? Gunnar Krantz, lagman, och Robert Eneljung, rådman, båda vid Vänersborgs tingsrätt. Robert Eneljung, rådman vid Vänersborgs tingsrätt Den huvudsakliga anledningen var att Vänersborgs tingsrätt har gott renommé. En annan sak av betydelse var storleken på den allmänna avdelningen, som till övervägande del är ordnad som en storrotel. Det är lätthanterligt och gör att man har en närhet till arbetskamraterna, vilket ger en familjär stämning. Tingsrätten ligger i framkant för hur en domstol bör vara organiserad, vilket är extra gynnsamt för mig som bor åtta mil bort i Göteborg. Fasta förhandlingsdagar gör det lätt för mig att planera min tid. Domarna har även möjlighet att arbeta hemifrån en dag i veckan. Enda nackdel med tingsrätten är avståndet hem, men med tillgång till bärbar dator kan jag jobba när jag pendlar med tåget. Vänersborgs tingsrätt utvecklar arbetsformer för attraktivitet Extern adjunktion är ett bra förslag, men i Vänersborg tycker man att det är viktigare att få intresserade till mindre orter på ett tidigare stadium. Jag tycker att utredningen om rekrytering av ordinarie domare kunde tagit ett steg till och undersökt förutsättningarna för att påbörja domarutbildningen på underrätter, säger Gunnar Krantz, lagman vid Vänersborgs tingsrätt. I annat fall hade vi inte fått tillräckligt med tjänster tillsatta. Jag tror det är oerhört viktigt att marknadsföra domstolen. Folk talar ju också med varandra och hör man att det är en trevlig arbetsplats är det större chans att de söker sig hit, säger Gunnar Krantz. TEXT ANDREA KOLLMANN FOTO JOHAN WINGBORG Vänersborg ligger på cirka tio mils avstånd från Göteborg. I stället för att vara en fördel tycks det ligga dem i fatet. Flera rådmän har under årens lopp valt att tjänstgöra i Vänersborg under ett par år och pendla från Göteborg, men återvänder sedan till storstaden. Vi svarar för väldigt mycket av utbildningsinsatserna, men när rådmännen blir konkurrenskraftiga för storstaden försvinner de ifrån oss till Göteborg eller Uddevalla, säger Gunnar Krantz. STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR För att vara säker på att få ansökningar arbetar tingsrätten hårt, både med att göra arbetsplatsen attraktiv och att vända sig aktivt utåt. Nya arbetsformer diskuteras ständigt, huvudtanken är att arbete och fritid ska vara förenliga. Man ska kunna gå till inbokade tandläkarbesök och barnens utvecklingssamtal utan att behöva ställa in i sista stund. Vi har ett sexveckorsschema med planerade fasta förhandlingsdagar två till tre dagar per vecka förutom veckan med häktningsjour. I viss utsträckning tillåter vi arbete hemifrån, till exempel för domskrivning, säger Gunnar Krantz. För att ytterligare öka antalet sökande ringer Gunnar Krantz till potentiella kandidater i domsagan och uppmanar dem att söka deras anställningar. NYTT OMRÅDE INTRESSANT Trots svårigheterna finns en ljuspunkt. När Vänersborgs tingsrätt förra året blev mark- och miljödomstol ökade plötsligt antalet ansökningar.»jag tror det är oerhört viktigt att marknadsföra domstolen.«uppenbarligen var det attraktivt att kunna specialisera sig på ett rättsområde som man är intresserad av. Gunnar Krantz konstaterar också att rekrytering av domare egentligen är två olika problem för en domstol. Dels handlar det om att få hit dem, dels att få dem att stanna. Det allra svåraste är att få dem att stanna. u 10 DOMKRETSEN NR 1/ 2 012

11 När jag berättade sanningen var det som om de trodde att jag ljög. Jag skiter i dem. De får hitta ett annat vittne nästa gång. En fråga om rättssäkerhet Människors upplevelse av mötet med oss påverkar deras förmåga och vilja att delta aktivt och bidra i rättegången. Bättre bemötande och begripligare domar skapar större rättssäkerhet men hur går vi till väga? På Doris (under målhantering och bemötande/domskrivning) har vi samlat konkreta tips som bygger på våra gemensamma erfarenheter. Många små steg leder till förbättringar som är viktiga för parter och vittnen. doris.dom.se/bemötande DOMKRETSEN NR 1/

12 Seminarium med råd och tips rivstartar arbetet Anna Trulsson, rådman vid Halmstads tingsrätt (övre bilden) samt Sara Jarlbäck, HR-specialist, och Kajsa Rapp, rådman, båda vid Göteborgs tingsrätt, lyssnar intresserat på seminarieledaren Marie B. Hagsgård. Hur kommer man i gång med att arbeta med bemötande och domskrivning? Ett sätt är att delta i de seminarier som domstolarna erbjuds under Nu har de första seminarierna genomförts. Den information och det bemötande vi ger parter och vittnen under rättegången är avgörande för deras förtroende för oss, säger Marie B. Hagsgård, seminarieledare och verksamhetsutvecklare vid Hovrätten för Västra Sverige. TEXT SANDRA DAHLGREN FOTO JOHAN WINGBORG Sveriges Domstolar tar nu under 2012 ett gemensamt krafttag för att förbättra bemötandet och utformningen av domar och beslut. Att samtliga domstolschefer ställt sig bakom gemensamma strategier och omfattande handlingsplaner är unikt i sitt slag i Europa, påpekar Marie B. Hagsgård. Det visar verkligen att alla domstolschefer tycker att det är viktigt att utveckla bemötandet och domskrivningen för att medborgarnas förtroende för domstolarna ska vara högt. Deltagarna vid pilotseminariet i slutet av november förra året i Göteborg bestod av domare, en domstolssekreterare och en personalvetare. De kom från tings- rätterna i Uddevalla, Vänersborg, Borås, Varberg, Karlstad, Halmstad, Alingsås och Göteborg. Marie B. Hagsgård är glad över engagemanget hon mötte. Jag tror att deltagarna kommer att börja ganska snart med att undersöka hur brukarna uppfattar bemötandet och begripligheten i domarna på sina hemmadomstolar. Det blir en bra start för arbetet med att genomföra de förbättringsåtgärder som behövs. Handlingsplanerna är upplagda så att domstolarna stöds i att komma i gång med ett systematiskt arbete med bemötande och domskrivningsfrågor under perioden fram till Det är ganska många aktiviteter som ska genomföras, men varje domstol avgör själv hur man ska genomföra dem utifrån sina resurser och behov. GENOMGÅNG AV METODER»Det här visar verkligen att alla domstolschefer tycker att det är viktigt att utveckla bemötandet och domskrivningen.«under det två dagar långa seminariet ger Marie B. Hagsgård deltagarna en grundlig genomgång av de olika metoder som finns samlade i två handböcker. De får också konkreta råd och tips på hur de kan bedriva sitt bemötande- och domskrivningsarbete. Dag ett belyser jag vilka metoder man kan använda för att ta in synpunkter från brukarna och professionella aktörer. Jag talar också om hur domstolen kan använda synpunkterna som underlag för att ta fram åtgärder för att förbättra bemötandet och domskrivningen. Under dag två är det handledning, grupparbeten och diskussioner. Varje domstol får stöd i att ta fram en plan för hur de ska arbeta vidare på den egna domstolen. Under seminariet finns det goda möjligheter för domstolarna att dela erfarenheter och idéer med varandra. Tingsrätterna i Alingsås, Borås, Varberg och Halmstad kom fram till att de ska samarbeta. Det är en bra idé, och jag tror att det bli lättare för de domstolar som väljer att arbeta tillsammans eftersom de får stöd, hjälp och inspiration av varandras förbättringsförslag. Så har det i alla fall varit för de nio domstolar i Norrbotten och Västerbotten som har valt att samarbeta i sitt bemötandearbete. SEMINARIERNA ÄR TILL FÖR ALLA Att domstolarna kommit olika långt i arbetet med bemötandet och utformningen av domar och beslut var tydligt under pilotseminariet. Några hade hunnit med en hel del, medan andra inte hade startat. Seminariet är upplagt så att de som ännu inte har börjat får en genomgång av alla aktiviteter som ska genomföras enligt handlingsplanen. De som har kommit en bra bit får i stället hjälp med att lägga upp en plan för hur de ska gå vidare. Alla får stöd med att fortsätta arbeta från den punkt där de befinner sig just nu. u 12 DOMKRETSEN NR 1/ 2 012

13 1. Vad tycker du om seminariet och workshopparna? 2. Hur kommer ni att arbeta med bemötande och domskrivning på er domstol? Lars Holmgård, rådman, Värmlands tingsrätt 1. Seminariet kom väldigt lägligt för oss, eftersom vi tidigare jobbat med det interna bemötandet och ska fortsätta med det externa. Bland det bästa var att vi hade möjlighet att diskutera arbetet i lugn och ro med kollegor och medarbetare från andra domstolar. Och Marie B. Hagsgård är en mycket inspirerande person som brinner för det hon gör. 2. Vi kommer först att bjuda in teatergruppen Vardagens Dramatik, som ska spela upp olika bemötandesituationer för oss medarbetare. Sedan ska vi diskutera hur man kunde ha gjort i stället. Under 2012 blir det möten med åklagare och advokater för att få deras synpunkter samt intervjuer med parter. Vi kommer att arbeta ungefär likadant med domskrivningsfrågorna. Vi hoppas på värdefull hjälp från tingsrätterna i Uddevalla och Vänersborg, som har kommit längre i sina arbeten. Helena Åhlén, rådman, Alingsås tingsrätt 1. Vi känner väl till Domstolsverkets handlingsplaner, men det var roligt att träffa medarbetare från andra domstolar och höra hur de arbetar. Och vi fick mycket inspiration och många handfasta tips. Seminariet var väldigt bra sammanställt. 2. Vi från Alingsås hade en workshop med tingsrätterna i Varberg, Halmstad och Borås. Vi gjorde ett förslag till gemensam handlingsplan för hur vi ska fortsätta jobba med de här frågorna mellan 2012 och Vi har tagit med aktiviteter som brukarundersökningar och möten med professionella aktörer. Nästa steg är att lagmännen ska ta ställning till handlingsplanen. Att samarbeta med andra domstolar och byta erfarenheter är både roligt och inspirerande. Viktoria Zetterström, domstolssekreterare, Vänersborgs tingsrätt 1. Jag tycker det var trevligt att träffa personal från andra tingsrätter, få ett meningsutbyte och dela erfarenheter med varandra. Seminariet blev som ett avstamp att komma i gång med arbetet. Vi fick en skjuts i rätt riktning. Men jag känner att det blev lite för mycket information på kort tid. 2. Vi har redan arbetat en del med bemötandet och för ett par år sedan gjorde vi bland annat en brukarundersökning. Vi har planer på att göra en uppföljning av den. Men vi har även en mark- och miljödomstol som inte har gjort någon undersökning tidigare. Vi får se hur vi ska sammanfoga oss med dem och med tingsrätterna i Uddevalla och Värmland. I arbetet med domskrivningen kommer vi bland annat att ta hjälp av externa aktörer för att analysera innehållet i domar och beslut. Daniel Jakobsson, rådman, Borås tingsrätt 1. Det är viktiga frågor och det har nog ett värde att medvetandegöra dem internt inom domstolarna. Seminariet gav erfarenheter från andra domstolar och möjlighet att diskutera och jämföra bemötande- och domskrivningsarbetet med andra tingsrätter. 2. Vi tänker hantera arbetet på liknande sätt som tingsrätterna i Alingsås, Halmstad och Varberg. Bland annat kommer vi att ha ett gemensamt uppstartsmöte. Därefter ska vi ha samrådsmöten med åklagare och advokater. Under hösten 2012 har vi bestämt oss för att genomföra brukarundersökningar. DOMKRETSEN NR 1/

14 Ett startpaket med innehåll som skapar engagemang Under mars månad får alla domstolar ett startpaket som stöd för att bedriva kvalitetsarbete kring bemötande och utformning av domar och beslut. Fredrik Bohlin, rådman vid Hässleholms tingsrätt och projektledare, ser många fördelar med att använda sig av materialet. Det här kan hjälpa oss att arbeta långsiktigt och systematiskt med de här frågorna. Och jag tror det skapar ett engagemang hos medarbetarna att börja med arbetet, säger han. TEXT SANDRA DAHLGREN FOTO LARS LYDIG 14 Fredrik Bohlin, rådman vid Hässleholms tingsrätt och projektledare, hoppas att medarbetarna kommer att använda de olika verktygen som projektet har tagit fram för arbetet DOMKRETSEN NR 1/ med bemötande och domskrivning. FAKTA STARTPAKETET Startpaketet för bemötande och domskrivning är främst anpassat för de domstolar som ligger i startgroparna för arbetet. Paketet består av en faktapärm med två handböcker och en introduktionsfilm. Där finns också en powerpointpresentation, strategier och handlingsplaner. På intranätet Doris finns allt informationsmaterial, men också möjlighet till idéutbyte mellan domstolarna. Exempel och rekommendationer ska uppdateras kontinuerligt, och alla kommer, kunna följa det pågående arbetet med bemötandet och utformningen av domar och beslut. Läs mer på doris.dom.se/bemötande.

15 1 Sveriges Domstolar har gemensamma strategier och handlingsplaner för bemötande och domskrivning. Startpaketet, bland annat en pärm, är framtaget för att ge domstolarna stöd att genomföra aktiviteterna i handlingsplanerna så att de uppnår målen i strategierna. Pärmen innehåller till exempel två handböcker med råd och tips om hur man kan arbeta för att bli bättre på bemötande och på att utforma domar. Till pärmen hör också en film och broschyrer som sammanfattar det viktigaste i bemötande och domskrivning. Domskrivning och bemötande En viktig del av startpaketet är informationen på intranätet Doris. Här finns alla råd och metoder, men också praktiska exempel på hur olika domstolar har arbetat med bemötandet och utformningen av domar och beslut. Det finns också ett forum där domstolarna kan byta idéer och erfarenheter med varandra. ETT LÅNGSIKTIGT ARBETE Fredrik Bohlin leder det projekt på Domstolsverket som tillsammans med två referensgrupper från domstolarna stödjer arbetet med bemötande och domskrivning. Han tror att domstolarna är i behov av den här typen av stöd och hjälp. Samtidigt understryker han att det är upp till varje domstol att bestämma hur man vill arbeta. Men det kan vara svårt att förändra invanda beteenden och därför är det säkert bra för oss på domstolarna att få information om hur man arbetar systematiskt och långsiktigt. Materialet i startpaketet hjälper domstolarna att hitta utgångsläget, säger han. Råden och tipsen innehåller dock inte så mycket färdiga lösningar på hur man ska bete sig eller hur man ska skriva. Fredrik Bohlin förklarar: I handböckerna finns i stället råd och tips om hur man kan genomföra brukarundersökningar, analysera materialet och komma till rätta med eventuella problem som kommer upp till ytan. UTIFRÅN DE EGNA FÖRUTSÄTTNINGARNA Att möta människors förändrade krav och utvärdera effekterna av de förändringar man genomför är ett ansvar som vilar på varje domstol, påpekar Fredrik Bohlin. Han betonar att det är ett kvalitetsarbete som ska fortsätta för all framtid. Därför är det är klokt att inte gapa efter för mycket på en gång utan i stället tänka långsiktigt. Det är lätt hänt att man börjar stenhårt med ett förändringsarbete, men sedan svalnar intresset och så orkar man inte göra mer. Men det hjälper inte med några engångsjippon, så man måste lägga upp arbetet så att man orkar hålla på. Han råder därför domstolarna att arbeta systematiskt och anpassa arbetet efter förutsättningarna på den egna domstolen. Tanken är inte att domstolarna ska behöva anställa fler för att kunna göra det här förändringsarbetet, utan man ska anpassa genomförandet efter den normala arbetssituationen. MEDARBETARNA HJÄLPS ÅT På Hässleholms tingsrätt kommer medarbetarna att hjälpas åt med att genomföra kvalitativa intervjuer med brukarna. Allt för att skapa ett brett engagemang bland personalen på domstolen.»bättre bemötande kan öka både rättssäkerheten och effektiviteten.«vi tror att det är en stor fördel att göra det på egen hand och inte lämna ut arbetet med undersökningarna till experter. Jag vill att varje medarbetare ska känna att de är delaktiga i arbetet och att de får vara med och påverka förloppet. Fredrik Bohlin berättar vidare att de ska intervjua samma personer om hur de uppfattat både bemötandet och domen. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan bemötandet och upplevelsen av domen. Har till exempel de som känner sig dåligt bemötta också svårare att förstå domen och kanske en större benägenhet att överklaga? Det är sådana samband vi vill ta reda på då kan vi genom bättre bemötande öka både rättssäkerheten och effektiviteten. u Eva Axell ger materialet ett ansikte Eva Axell syns i mycket av stödmaterialet för bemötande och domskrivning som kommer till alla domstolar. Hon arbetar själv inte inom Sveriges Domstolar, men tycker att det känns bra att kunna bidra i dessa frågor. TEXT MADELEINE BERGMAN FOTO ALVRETEN Hur känns det att vara ett ansikte för bättre bemötande? Jag är inte modell i vanliga fall, så det var ganska ovant. Men eftersom det handlar om bemötande tyckte jag att det kändes bra i alla fall. Jag har en bakgrund som socionom och jobbar i dag på Erikshjälpen med många som arbetstränar, genomgår rehabilitering eller gör samhällstjänst. För mig handlar ett gott bemötande om att kombinera lyhördhet med en gedigen yrkeskompetens. u DOMKRETSEN NR 1/

16 Ann Härelind, chef för ekonomiavdelningen vid Domstolsverket, menar att det är viktigt för Domstolsverket att föra en löpande dialog med Justitiedepartementet. Vi måste få in mer pengar så att domstolarna kan få bättre förutsättningar att långsiktigt klara sin verksamhet på ett bra sätt. Domstolarnas plånbok för 2012 tunn men inte tom I tuffa tider gäller det att slimma och effektivisera verksamheten, och det måste Sveriges Domstolar fortsätta med framöver för att klara sig ekonomiskt. Det förklarar Domstolsverkets ekonomichef Ann Härelind, när Domkretsen ber henne reda ut de största frågetecknen kring det ekonomiska läget för Sveriges Domstolar. TEXT KARIN MARKS FOTO PATRIK SVEDBERG Sveriges Domstolar har fått 5,4 miljarder i anslag från regeringen för sin verksamhet Det kommer man att klara sig på, med hjälp av en kredit på cirka 145 miljoner kronor, men läget för nästa år är än så länge ovisst. Från 2013 och framåt kommer vi att behöva en ökning av anslaget med 375 miljoner kronor för att klara vår verksamhet. Både antalet inkomna mål och kostnaderna ökar, vilket gör att det behövs mer resurser, säger Ann Härelind.»När målen fortsätter att strömma in måste det till mer personal som tar hand om dem.«vad gör ni för att uppmärksamma regeringen på detta? Vi för en löpande dialog med Justitiedepartementet som är fullt medvetna om domstolarnas situation, och vi vet att de gör allt de kan för att hjälpa oss. I årets budgetunderlag till regeringen yrkar vi pengar och berättar vilka resursbehov vi har. Vad utgången blir vet vi inte än, men vi jobbar stenhårt för att vi ska få mer pengar. Vad kan domstolarnas medarbetare förvänta sig under året? Under 2012 klarar vi oss. Domstolarna fick sina budgetar i höstas, så alla vet vilka pengar de har att röra sig med. När budgetpropositionen kommer i september vet vi om vi får tillräckligt med pengar Det är möjligt att vi behöver vidta åtgärder, men det är för tidigt att säga i dag. 16 DOMKRETSEN NR 1/ 2 012

17 AVGJORDA MÅL PRODUKTIVITET KOSTNADER Hur påverkar det domstolarna om budgeten blir tajtare? Domstolarna har fått ordentliga resurstillskott de senaste åren för att klara av den ökande måltillströmningen. Under 2011 har målökningen stannat av, och till och med minskat på flertalet domstolar. Det borde innebära att man kan klara sig ganska bra på de resurser man har i år. Dock ökar samtidigt de större och mer komplicerade målen, vilket kräver mer resurser. Och alla våra prognoser tyder på att målen kommer att öka igen framöver. Därför är det viktigt för oss att driva på, så att vi får mer pengar och bättre förutsättningar för domstolarna att långsiktigt klara sin verksamhet på ett bra sätt. Hur gick det för domstolarna 2011? De har lyckats väldigt bra. Antal avgjorda mål har ökat med 5 procent, vilket är fler än Dessutom avgjorde domstolarna fler mål än vad som kom in under året, vilket har gjort att högarna med väntande mål har minskat med cirka mål. Vad förväntar du dig av domstolarna nu? Att de håller sin budget. De är över lag väldigt duktiga på det och har förbättrat sina rutiner och gjort verksamheterna mer effektiva de senaste åren. Men vi kan inte begära att de ska rationalisera flera procent år efter år. När målen fortsätter att strömma in måste det till mer personal som tar hand om dem. Det är också argument som vi för fram till Justitiedepartementet. Finns det risk att verksamheten blir för slimmad och att man börjar slarva för att hinna med?»vår förhoppning är att vi ska kunna avgöra mål effektivt, rättssäkert och med hög kvalitet.«vår förhoppning är att vi ska kunna avgöra mål effektivt, rättssäkert och med hög kvalitet. Då är det viktigt att vi får de resurser vi behöver. Enligt Riksrevisionen har Sveriges Dom- stolar fått mycket mindre pengar än Polisen och Åklagarmyndigheten de senaste åren. De har fått anslagsökningar på runt procent medan vi har fått sex procent. Det argumentet ska vi naturligtvis använda oss av i vårt budgetunderlag. För när Polisen och åklagarna får mer resurser resulterar det i fler inkommande mål till oss. Om vi då inte har resurser att ta hand om detta så kommer högarna och väntetiderna att öka igen. u FAKTA DOMSTOLARNAS EKONOMI Domstolarna behöver mer resurser de närmaste åren eftersom antalet mål väntas öka och för att målen blir alltmer komplexa. Kostnaderna för verksamheten ökar, till exempel ökar kostnaderna för stämningsmannadelgivning och nämndemän med cirka 50 miljoner på årsbasis. Domstolsverket begär i budgetunderlaget för att regeringen skjuter till ytterligare 375 miljoner kronor. Domstolarna har avgjort fler mål 2011 än året innan. Balanserna har minskat med mål. Antalet stora och omfattande mål tenderar att öka. DOMKRETSEN NR 1/

18 Domstolsakademin har gjort skillnad TEXT LENNART JOHANSSON FOTO LARS LYDIG Jag är fortfarande ganska ny på jobbet, men mina tankar om utbildning av och kompetensutveckling för jurister har jag haft länge. Redan för några år sedan gav jag uttryck för mina tankar om juristutbildningen. Jag gjorde det tillsammans med andra i vänboken I lärandets tjänst till Karin Adlercreutz, en mångårig och mycket uppskattad lektor vid Juridicum i Lund. Många med mig pekade på olika sätt på dilemmat mellan teori och praktik. Hur kombinerar man teoretisk kunskap med praktisk tillämpning? Hur sätter man den utbildade snarare än det utbildade i centrum? Någon förnuftig hade också i sin uppsats tagit med den tysk-amerikanske forskaren Kurt Lewins berömda uttalande: There is nothing so practical as a good theory. Domstolsakademin har för närvarande ansvaret för utbildningen av samtliga domstolsjurister, utom notarier, med inriktning mot den juridiska kompetensen. Det pågår i skrivande stund ett intensivt arbete med att slutligt färdigställa innehållet i de kurser som från halvårsskiftet ska ges på den nya fiskalsutbildningen. Fiskalerna ska utbildas och tränas under fyra år. Mest utbildning får man förstås på alla domstolar runt om i landet. Men även vi på Domstolsakademin deltar i denna process. Hur kan vi göra det på bästa sätt? Ska vi erbjuda enbart teoretisk kunskap, kanske i form av föreläsningar av akademiker? Eller ska vi inrikta oss mot praktiska övningar i form av till exempel rättegångsspel under ledning av erfarna domare? Kanske en kombination? Eller kanske ändå inte? Även vi brottas med teori och praktik. Domstolsakademin var till en början till för nyutnämnda ordinarie domare. Även om nyutnämnda domare kan ha olika erfarenheter, vågar man nog påstå att alla har en dokumenterad yrkesskicklighet och bred juridisk skolning och arbetslivserfarenhet med sig som till exempel assessor, advokat eller åklagare. Det finns en väl förankrad efterfrågan från dessa domare på Domstolskademins kurser. I det perspektivet har Domstolsakademin varit framgångsrik. Domarrollen förändras. Den vardagliga komplexiteten i dömandet ökar. Det är inte ovanligt att förhandlingar sträcker sig över flera dagar eller till och med veckor. Det finns en annan hotbild mot domstolens aktörer. Domaren som person är mer intressant för dem som granskar domstolarna och dömandet. Värdegrund och bemötande är i dag naturliga samtalsämnen på domstolarna. Allt detta ska man möta i en komplex juridisk miljö. Den juridiska komplexiteten i dömandet ökar. Allt fler mål och ärenden i domstolarna förutsätter krav på domares expertkunnande. Dessa krav kan ses i ljuset av att specialister finns hos åklagare, advokater och andra som uppträder i våra domstolar. Från dessa finns med rätta liten förståelse för om domaren inte förstår vad det rör sig om. Allt fler domare förväntar sig också att Domstolsakademin kan erbjuda kompetensutveckling inom dessa områden. Olika former av specialistdomare har diskuterats, bland annat av Domarlagsutredningen. Det internationella inslaget i våra domstolar ökar. Svenska domares kompetens efterfrågas internationellt. Domstolsakademin administrerar olika former av utbytesprogram för domare, bland annat inom ramen för EJTN The European Judicial Training Network. Ett annat exempel är ERA Europäische Rechtsakademie, som ger många bra utbildningar med europarättslig anknytning. Flera domare har också kunnat delta i europarättsliga konferenser och seminarier. Sedan årsskiftet har vi också för Sveriges 18 DOMKRETSEN NR 1/ 2 012

19 räkning tagit över ansvaret av SEND Samarbetsorganet för Efterutbildning av Nordens Domare, som hanterar ledarskapsfrågor och processrättsliga frågor. Jag har själv haft förmånen att i olika sådana här sammanhang träffa utländska kollegor. Mötet mellan teori och praktik får ytterligare en dimension. På Domstolsakademin arbetar vi med att anpassa utbildningen till varje domares behov och önskemål samt till vad respektive anställning kräver. Domarens behov och önskemål ska normalt klarläggas vid ett samtal mellan domstolschefen och domaren och fastställas i den individuella utvecklingsplan som domstolarna tar fram för varje nyutnämnd ordinarie domare. Domstolschefen anmäler utbildningsbehovet till Domstolsakademin. Avsikten är sedan att utbildningen vid Domstolsakademin börjar i nära anslutning till det att domaren tillträder anställningen vid domstolen och att den genomförs parallellt med hans eller hennes arbete som domare. På det sättet försöker vi skapa en god balans mellan teori och praktik. Det finns krav på att domare inte bara ska erbjudas kompetensutveckling, utan att det ska ställas krav på att enskilda domare ska delta i vissa kurser. I vissa sammanhang ställs det ibland krav på att man ska utbilda sig ett visst antal dagar eller timmar per år. Sådana krav betonar dock mer sällan egentlig kvalitet. Domstolsakademins utbildning är genomgående verksamhetsanpassad och med den enskilde domarens behov i fokus. Vi anstränger oss att tillmötesgå de förväntningar och krav som kommer från de mer erfarna domarna. Ett sätt att nå dem är att arrangera olika tema-dagar. Vid sidan om själva dömandet var den systematiska kompetensutvecklingen av svenska domare under många år påfallande stabil. Den fanns knappt. Domstolsakademin har ändrat detta. Domstolsakademins positiva roll för rekrytering av nya domare har uppmärksammats i bland annat rapporten Rekrytering av ordinarie domare. Domstolsakademin ska fortsätta med att stödja kompetensförsörjningen inom Sveriges Domstolar. Om vi inte gör det, gör vi inte vårt jobb. Så, fortsätt med att delta i våra utbildningar. Fortsätt med att representera Sverige internationellt. Fortsätt med att ställa krav på kompetens. u LENNART JOHANSSON Rektor på Domstolsakademin sedan den 1 december Jur. kand. (Lund), LL.M. in Banking and Finance Law (London) och Jur. Dr i bankrätt (Lund). Han har tidigare varit chefsrådman och rådman vid Malmö tingsrätt, och hovrättsassessor i Svea hovrätt. Han har även arbetat som advokat samt som lärare och forskare vid juridiska fakulteten vid Lunds universitet. DOMKRETSEN NR 1/

20 RIF steg 1 blir nu verklighet Kursledare Rosemarie Hultenmo, domstolssekreterare vid Uddevalla tingsrätt och Veralärare, får många frågor från deltagarna. De handlar till stor del om nya rutiner och om hur sökförfarandet kommer att fungera. TEXT KARIN MARKS FOTO SARA LANDSTEDT Nu är det dags! Den 23 april kopplas Vera till RIF-kedjan, som länkar samman informationsflödet genom hela rättsväsendet. Ett efterlängtat steg mot en smidigare brottmålshantering, vilket är den verksamhet som berörs i första läget. Ju mer vi kan hantera elektroniskt, desto mer effektivt kan vårt arbete bli, säger Rosemarie Hultenmo, domstolssekreterare vid Uddevalla tingsrätt och Veralärare. RIF, Rättsväsendets informationsförsörjning, innebär att de berörda myndigheternas verksamhetssystem länkas samman så att information kan skickas elektroniskt mellan dem. För domstolarnas del betyder det till att börja med att man kommer att få stämningsansökningar med aktörsuppgifter från Åklagarmyndigheten direkt in i verksamhetsstödet Vera, vilket medför att registreringen blir annorlunda. Sekretesshanteringen blir elektronisk,»jag hoppas att de får en bra överblick över RIF och blir väl förberedda på övergången till det nya arbetssättet.«och senare under året ska också brottmålsavgöranden börja skickas via systemet till Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polisen och Skatteverket. UTBILDNING GES För att alla Veraanvändare ska få möjlighet att lära sig hur RIF kommer att påverka Vera hålls ett antal utbildningstillfällen för lokala Veralärare runt om i landet. 20 DOMKRETSEN NR 1/ 2 012