DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Rekrytering av ordinarie domare"

Transkript

1 DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:1 Rekrytering av ordinarie domare

2 Diarienummer Omslagsfoto Patrik Svedberg Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, oktober 2011

3 Innehåll Sammanfattning Uppdraget och utredningsarbetet Uppdraget Organisation Utredningsarbetet Avgränsningar, m.m Läsanvisningar Reformeringen av Sveriges Domstolar Regeringens handlingsplan Reformarbetet Inledning Sammanläggning av domstolar, m.m Ökad samverkan mellan myndigheter Förändringar av den inre organisationen Renodling av verksamheten Förbättringar av det processuella regelverket Bestämmelser om domare Internationella dokument Regeringsformen Andra viktiga författningar Centrala och lokala kollektivavtal En särskild lag om domstolar och domare Tidigare utredningar Inledning Utredningar inom Domstolsverket Rekryteringen till och avhoppen från domarbanan Utvärderingar av den reformerade domarbanan Domarbanans attraktionskraft Domarutredningen Statsmakternas syn på rekrytering av domare Rekrytering av ordinarie domare Bakgrund Den särskilda domarutbildningen Åtgärder för en bredare rekrytering Information och marknadsföring Extern adjunktion i domstol Inrättandet av Domstolsakademin Anställningsförfarandet Inledning Bakgrund Den ombildade Domarnämnden Grunder för bedömning av sökande Förfarandet vid Domarnämnden Den inledande handläggningen Den fortsatta handläggningen Förfarandet i Regeringskansliet Våra undersökningar Inledning Allmänt om våra undersökningar

4 7.2.1 Enkätundersökningar Seminarium och chefsdomarmöten Rekryteringsläget vid domstolarna Statistik för perioden Statistik för perioden Söktrycket vid olika domstolar Domstolschefernas uppfattningar om rekryteringsläget Juristernas benägenhet att söka domaranställningar Rekryteringsläget i några andra nordiska länder Orsaker till avhopp från domarbanan Effekter av genomförda reformer eller förändringar Inledning Förändringar avseende rekryteringsunderlaget Andra reformer eller förändringar Externa juristers kunskap om domaryrket m.m Externa juristers syn på adjunktion i domstol Faktorer som hämmar sökbenägenheten Inledning Interna faktorer Externa faktorer Faktorer i anställningsförfarandet Sammanfattning Andra arbetsgivares rekrytering av personal Inledning Åklagarmyndigheten Kronofogden Regeringskansliet Roschier Advokatbyrå AB Welcome2work ett lokalt projekt Våra förslag till åtgärder Inledning Höjt meritvärde för arbete som domare i domstol Ökade satsningar på extern adjunktion i domstol Inledning Adjunktion i hovrätt eller kammarrätt Adjunktion vid tingsrätt eller förvaltningsrätt Information om extern adjunktion Sekretess i generella intresseanmälningar Åtgärder för att öka domaryrkets attraktivitet Inledning Lön, lönesättning och löneutveckling Inre organisation och arbetsformer, m.m Övriga förslag eller synpunkter Ökad spridning av meriterande anställningar, m.m Förändringar i rekryteringsförfarandet Ökade satsningar på information och marknadsföring Sammanfattning Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Projektdirektiv Förslag till författningstext 4

5 Sammanfattning Uppdraget och utredningsarbetet Domstolsverket beslutade i maj 2010 att det skulle inledas ett projekt om rekrytering av ordinarie domare. I direktiven (bilaga 1) anges att projektet ska söka identifiera de viktigaste orsakerna till varför jurister både med och utan särskild domarutbildning som skulle kunna vara aktuella för anställning som ordinarie domare, avhåller sig från eller tvekar inför att söka sådana anställningar samt komma med förslag till vad som kan göras för att öka benägenheten att söka domaranställningar runt om i landet. Projektet ska vidare behandla varför en del jurister har valt att lämna domarbanan, hur externa jurister upplever eller har upplevt tjänstgöringen som adjungerad ledamot i domstol samt vilka kunskaper externa jurister har om domaryrket och arbetet som ordinarie domare. Det ska också behandla frågor om bl.a. skillnader i söktryck mellan närbelägna domstolar. I projektet ingår även att göra en analys av vilka effekter det senaste decenniets reformer eller förändringar inom Sveriges Domstolar har haft för målsättningen att få de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna att söka anställning som ordinarie domare samt att undersöka vilka åtgärder andra utvalda arbetsgivare såväl offentliga som privata vidtar eller har vidtagit för att säkerställa rekryteringen av kvalificerade medarbetare. Den senare undersökningen ska utmynna i överväganden om huruvida det är möjligt och lämpligt för Sveriges Domstolar att vidta motsvarande åtgärder. Arbetet har bedrivits inom ramen för en projektorganisation med en projektgrupp och en styrgrupp. Projektgruppen har bestått av kammarrättspresidenten Thomas Rolén (projektledare), hovrättsassessorn Lars Olsson (projektsekreterare) och PA-specialisten Marie Gabrielsson (projektmedarbetare). Styrgruppen har bestått av generaldirektören Barbro Thorblad, planeringsdirektören Christine Lager och avdelningschefen Karin Nacke. Till projektet har det varit knutet en referensgrupp som bestått av sex domstolschefer, två assessorer och en fiskal (sedermera tf. hovrättsassessor) samt företrädare för Domarnämnden, Sveriges advokatsamfund, två advokatbyråer, Riksåklagaren, Kronofogden och Justitiedepartementet. Projektgruppen har tillsammans utfört stora delar av arbetet och svarar också tillsammans för innehållet i denna rapport. Rapporten är därför skriven i vi-form. Arbetet har, utöver sedvanligt utredningsarbete, bestått i bl.a. genomgång av anställningsärenden vid Domarnämnden, genomförande av åtta olika enkätundersökningar och ett seminarium för assessorer samt deltagande vid fem chefsdomarmöten runt om i landet. Det har vidare bestått i möten med styrgrupp och referensgrupp samt i möten med företrädare för bl.a. Jusek, Sveriges domarförbund, Domarnämnden och Domstolsverkets projekt om domarnas arbetssituation. Arbetet har också innefattat en undersökning av rekryteringsläget i Danmark, Finland och Norge samt en undersökning av rekryteringsläget hos en del andra statliga och privata arbetsgivare. 5

6 Våra undersökningar Rekryteringsläget vid domstolarna Vår genomgång av statistik i departementspromemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) och anställningsärenden vid Domarnämnden (under perioden ) visar bl.a. följande. Antalet utnämningar och anställningar som domare inom de allmänna domstolsslagen har ökat från 69 år 2005 till 202 år Under år 2005 uppgick det genomsnittliga antalet sökande per ärende om utnämning eller anställning som hovrättsråd, kammarrättsråd eller rådman till ca 9,2. Under år 2010 uppgick motsvarande antal per ärende om utnämning eller anställning som hovrättsråd tillika vice ordförande, kammarrättsråd tillika vice ordförande, hovrättsråd, kammarrättsråd, lagman vid underrätt (med undantag för de tidigare s.k. kallelsetjänsterna), chefsrådman vid underätt eller rådman vid underrätt till ca 7,2. Om man beaktar återkallelser vid nämnden uppgick det senare antalet i stället till ca 5,7. Antalet sökande utan domarutbildning i utnämningsärendena har ökat markant under perioden Under början av 2000-talet uppgick antalet sådana sökande till en eller två per år. Under år 2010 uppgick motsvarande antal till 215. Även antalet sökande utan fullständig domarutbildning har ökat under nämnda period, dock inte alls lika markant. Andelen utnämnda eller anställda domare utan domarutbildning eller fullständig sådan utbildning har under perioden varit relativt konstant (ca 19 procent av det totala antalet utnämnda eller anställda domare). Genomgången av anställningsärenden vid Domarnämnden (under perioden ) visar också följande. Det genomsnittliga söktrycket till domaranställningar vid de allmänna förvaltningsdomstolarna har varit högre än det till domaranställningar vid de allmänna domstolarna. Det genomsnittliga söktrycket till anställningar som hovrättsråd eller kammarrättsråd har varit högre än det till anställningar som rådman vid tingsrätt eller förvaltningsrätt (tidigare länsrätt). Det genomsnittliga söktrycket till domaranställningar vid länsrätten eller förvaltningsrätten på en viss ort har ofta varit högre än det till domaranställningar vid tingsrätten på samma ort. Det genomsnittliga söktrycket till domaranställningar har ofta varit högst vid storstadsdomstolarna och lägst vid de tingsrätter och förvaltningsrätter som är belägna längst bort från respektive överrätt. Det genomsnittliga söktrycket till domaranställningar vid närbelägna underrätter inom samma domstolsslag har varit nästan detsamma. Det finns många olika förklaringar till varför söktrycket varierar från en domstol till en annan. Variationer kan ha sin förklaring i antalet domaranställningar inom respektive domsslag eller vid respektive typ av domstol, domstolarnas geografiska placering samt avståndet mellan domstolsorten och närmast belägna större stad. De kan också ha sin förklaring i andra externa och interna förhållanden samt i bl.a. hur aktivt domstolen arbetar med frågor om rekrytering. Som exempel på externa förhållanden kan nämnas arbetsförhållanden på konkurrerande 6

7 arbetsplatser och som exempel på interna förhållanden kan nämnas organisation och arbetsformer på domstolen. Vår genomgång av anställningsärenden vid Domarnämnden har kompletterats med frågor till domstolscheferna om rekryteringsläget vid domstolarna. Nästan hälften av domstolscheferna har angett att domstolen har rekryteringsproblem. Av dessa är en president i hovrätt, en president i kammarrätt, 27 lagman vid tingsrätt och 3 lagman vid förvaltningsrätt. Rekryteringsproblemen vid hovrätten, kammarrätten, förvaltningsrätterna och 11 av 27 tingsrätter verkar bestå i att domstolen har för få kvalificerade sökande till lediga domaranställningar. Vid övriga 16 tingsrätter verkar problemet bestå i att domstolen har för få sökande till sådana domaranställningar. Genomgången av anställningsärenden vid Domarnämnden har också kompletterats med en undersökning av potentiella sökandes intresse för domaryrket och lediga domaranställningar. Den senare undersökningen visar bl.a. följande. Benägenheten att söka domaranställningar verkar vara relativt hög i de grupper av jurister som genomgår eller har genomgått den särskilda domarutbildningen och i den grupp av jurister som genomför eller har genomfört extern adjunktion i domstol. Den verkar däremot vara låg eller till och med mycket låg bland övriga jurister utanför domstol. Orsaker till avhopp från domarbanan Resultaten av våra enkätundersökningar visar att den vanligaste orsaken till avhopp från domarbanan har varit erbjudande om ett annat arbete, ofta ett arbete som innefattat fast anställning på eller i närheten av juristens bostadsort. Som exempel på andra vanliga orsaker kan nämnas att personen har velat prova på ett annat arbete, skaffa sig andra erfarenheter eller bredda sin kompetens. En del jurister har som orsak också angett att de inte kunde eller ville byta bostadsort så många gånger som behövdes, att lönen under domarutbildningen eller som ordinarie domare vid tidpunkten för avhopp var relativt låg eller att de inte beviljades ytterligare tjänstledighet från överrätten. Effekter av genomförda reformer eller förändringar Vår analys av genomförda reformers och andra förändringars effekter på målsättningen att få de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna att söka domaranställningar visar i huvudsak följande. Den förändrade dimensioneringen av domarutbildningen verkar inte ha haft några nämnvärda konsekvenser för målsättningen. Den har däremot haft negativa konsekvenser för antalet assessorer som kan söka lediga domaranställningar. Det finns idag helt enkelt inte lika många assessorer som kan söka sådana anställningar. Inte heller breddningen av rekryteringsunderlaget verkar ha haft några nämnvärda konsekvenser för nämnda målsättning. Undersökningarna visar nämligen att många av de skickligaste och för domaryrket mest lämpade externa juristerna inte söker lediga domaranställningar. Övriga reformer eller förändringars effekter på målsättningen kan sammanfattas på följande sätt. Inrättandet av Domstolsakademin och renodlingen av verksamheten verkar ha haft enbart positiva effekter på målsättningen. EMR-reformen verkar ha haft en del negativa effekter på målsättningen. Förkortningen EMR står här för en modernare rättegång. 7

8 Reformer eller förändringar som inneburit inrättande av migrationsdomstolar, införande av individuell lönesättning och utarbetande av en ny extern webbplats för Sveriges Domstolar verkar alla ha haft endast begränsade effekter på målsättningen. Detsamma gäller för arbetet med ökad samverkan mellan domstolar samt mellan domstolar och andra myndigheter. Sammanläggningen av domstolar verkar ha haft såväl positiva som negativa effekter på målsättningen. Detta gäller i vart fall om man beaktar även domstolschefernas uppfattningar. Om man utesluter gruppen med domstolschefer blir bilden en annan. De negativa effekterna verkar då överväga de positiva. Även inrättandet av beredningsorganisationer och renodlingen av domarrollen verkar ha haft såväl positiva som negativa effekter på målsättningen. Det bör tilläggas att det här finns stora skillnader mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. Inom det senare domstolsslaget verkar förändringarna ha haft nästan enbart positiva effekter på målsättningen. Vid allmän domstol verkar förändringarna i stället ha haft mest negativa effekter på målsättningen. Det senare gäller i vart fall om man ser till de potentiella sökandenas uppfattningar. Externa juristers kunskap om domaryrket m.m. Resultaten av våra enkätundersökningar visar att de flesta externa jurister anser sig ha goda eller mycket goda kunskaper om kraven för att bli ordinarie domare, arbetet på domstol och arbetet som ordinarie domare men dåliga eller mycket dåliga kunskaper om utbildningen för nyutnämnda sådana domare. Externa juristers syn på adjunktion i domstol Enkätundersökningen som har riktat sig till externa adjunkter och f.d. sådana adjunkter visar att tjänstgöring som adjungerad ledamot i domstol verkar ha mycket positiva konsekvenser för externa juristers benägenhet att söka lediga domaranställningar. Många externa jurister har angett att de under eller efter adjunktionstjänstgöringen fått en mer positiv syn på arbetet i domstol och arbetet som ordinarie domare. Nästan 80 procent av dem har under eller efter adjunktionstjänstgöringen också blivit mer benägna att söka lediga domaranställningar. Faktorer som hämmar sökbenägenheten Ett av huvudsyftena med projektet har varit att söka identifiera de viktigaste faktorerna till varför jurister både med och utan särskild domarutbildningen avhåller sig från eller tvekar inför att söka lediga domaranställningar. Resultaten av våra enkätundersökningar och diskussioner med bl.a. assessorer och domstolschefer visar i huvudsak följande. Reformer och förändringar som inneburit sammanläggning av domstolar, inrättande av beredningsorganisationer och renodling av domarrollen har, som tidigare nämnts, haft såväl positiva som negativa konsekvenser. En del negativa konsekvenser verkar vara sådana att de hämmar eller till och med avhåller potentiella sökande från att söka lediga domaranställningar, särskilt sådana anställningar vid tingsrätt. De potentiella sökande har angett att en del domstolar har blivit stora och anonyma fabriker där domare och andra personalkategorier ska fullgöra sina arbetsuppgifter vid ett löpande band och att arbetet som ordinarie domare på sådana domstolar är eller verkar vara såväl enformigt som tråkigt. De 8

9 har också angett bl.a. att arbetet som ordinarie domare vid allmän domstol är eller verkar vara mer bundet än tidigare samt att domare där numera har eller verkar ha dåliga möjligheter till förutsebarhet och framförhållning. Det senare innebär i sin tur, menar de potentiella sökandena, dåliga möjligheter att styra och påverka sin arbetssituation samt dåliga möjligheter att kombinera domaryrket med ett bra privatliv. Många jurister har som hämmande eller avhållande faktorer också framhållit låg lön och oflexibla anställningsvillkor, hög arbetsbörda och arbetsbelastning samt för mycket fokus på kvantitet och för lite fokus på kvalitet. De externa juristerna har som sådana faktorer framhållit även avsaknad av eller brist på specialisering i arbetet som ordinarie domare samt dålig arbetsmiljö och dåligt arbetsklimat på domstolarna. Det verkar dock inte bara vara domstolsinterna faktorer som hämmar eller avhåller potentiella sökande från att söka lediga domaranställningar. Även faktorer i anställningsförfarandet och andra domstolsexterna faktorer kan ha sådana effekter. Som exempel på faktorer i anställningsförfarandet kan nämnas offentligheten, särskilt de offentliga rangordningarna, samt behovet av skriftliga referenser eller vitsord. Som exempel på andra domstolsexterna faktorer kan nämnas arbetsförhållanden och anställningsvillkor på konkurrerande arbetsplatser samt byte av bostadsort för att få en domaranställning. Det kan tilläggas att assessorer ofta har rotat sig i Stockholm, Göteborg eller Malmö när det kan komma i fråga för en domaranställning och att många av dem då inte kan eller vill byta bostadsort för att få en domaranställning. Kravet på byte av bostadsort blir då en hämmande eller avhållande faktor. Våra förslag till åtgärder Det andra huvudsyftet med projektet är att komma med förslag till vad som kan göras för att öka benägenheten hos assessorer och andra kvalificerade jurister att söka domaranställningar runt om i landet. Våra förslag har baserats på resultaten av enkätundersökningarna, diskussionerna med assessorerna och domstolscheferna samt på diskussionerna under mötena med bl.a. styrgrupp och referensgrupp. Våra förslag till åtgärder kompletteras med beskrivningar av vad som kan göras för att bl.a. anpassa domaryrket och arbetet som ordinarie domare efter de potentiella sökandenas önskemål. Det senare är, enligt vår mening, en förutsättning för att öka domaryrkets attraktivitet och trygga rekryteringsbehovet. Våra tre huvudförslag avser en viktig åtgärd för att öka assessorers möjligheter att rota sig även på andra orter än Stockholm, Göteborg och Malmö samt två viktiga åtgärder för att öka externa juristers benägenhet att söka lediga domaranställningar. Den första åtgärden avser höjt meritvärde för arbete som domare i domstol. Vi föreslår att erfarenheter av arbete som domare i domstol ska kunna tillmätas ett lika högt meritvärde som sådana yrkeserfarenheter som erhålls utanför domstol, t.ex. genom arbete som åklagare eller advokat. Förslaget innebär inte att erfarenheter av arbete i domstol ska tillmätas ett särskilt meritvärde utan endast att sådana erfarenheter ska kunna tillmätas samma meritvärde som många andra erfarenheter. Förslaget innebär inte heller att tillräcklig erfarenhet alltid uppnås genom arbete som domare i domstol utan endast att så kan vara fallet. 9

10 Den andra åtgärden avser ökade satsningar på extern adjunktion i domstol. Vi föreslår att man ökar antalet platser för extern adjunktion i hovrätt och kammarrätt samt att man inleder en försöksverksamhet med extern adjunktion vid tingsrätt och förvaltningsrätt. Adjunktionstjänstgöringen vid underrätt bör, på samma sätt i överrätt, innefatta utförande av viktiga domarsysslor tillsammans med andra ordinarie domare. För att möjliggöra det senare krävs en ändring av nuvarande regler om rättens sammansättning eller införande av särskilda bestämmelser om undantag från dessa regler. Vi har valt det senare och föreslår att bestämmelserna tas in i en särskild lag, lagen (2011:000) om försöksverksamhet med tidsbegränsad anställning som adjungerad ledamot vid tingsrätt eller förvaltningsrätt. Bestämmelserna i lagen bör kompletteras med vissa bestämmelser i en särskild förordning, förordningen (2011:000) om försöksverksamhet med tidsbegränsad anställning som adjungerad ledamot vid tingsrätt eller förvaltningsrätt. Vårt förslag till författningstexter finns i bilaga 2. Den tredje åtgärden avser sekretess i generella intresseanmälningar. Vi föreslår att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) införs en bestämmelse om sekretess för anmälarens identitet i generella intresseanmälningar vid Domarnämnden. Sekretessen bör gälla till dess att anmälaren väljer att tas upp som sökande i ett ärende om utnämning eller anställning som ordinarie domare. Den föreslagna ordningen inverkar inte på möjligheten att ta del av uppgifter om vem som har sökt en viss anställning och kan därför inte anses strida mot kraven på öppenhet och insyn. Vi föreslår också bl.a. att bestämmelsen bör ha ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket innebär att det föreligger en presumtion för sekretess, och att sekretesstiden bör bestämmas till tio år. Våra beskrivningar av hur man kan anpassa domaryrket och arbetet som ordinarie domare efter de potentiella sökandenas önskemål avser framför allt tingsrätt. Anledningen till det är att rekryteringsproblemen verkar vara störst vid just denna typ av domstol. Beskrivningarna avser bl.a. införande av fasta dagar för förhandlingar och joursystem av olika slag, överflyttning av beredningen av vissa dispositiva tvistemål från beredningsorganisationer till ordinarie domare samt utökade möjligheter till specialisering. Övriga förslag eller synpunkter utgör komplement till våra tre huvudförslag. Vi föreslår att åtgärden höjt meritvärde för arbete som domare i domstol kompletteras med andra åtgärder för att assessorer ska kunna rota sig på olika orter runt om i landet. Som exempel på andra åtgärder kan nämnas ökad spridning av meriterande anställningar och uppdrag samt ökad information till lokala eller regionala arbetsgivare om assessorernas kompetens. Vi föreslår också att övriga åtgärder kompletteras med förändringar i rekryteringsförfarandet samt med ökade satsningar på information och marknadsföring. Som exempel på förändringar i rekryteringsförfarandet kan nämnas införande av ett system med preliminär information om lediga domaranställningar och utarbetande av tydliga riktlinjer för vad skriftliga referenser och vitsord bör innehålla. 10

11 1 Uppdraget och utredningsarbetet 1.1 Uppdraget Domstolsverket beslutade i maj 2010 att det skulle inledas ett projekt om rekrytering av ordinarie domare. Till projektledare utsågs kammarrättspresidenten Thomas Rolén. I direktiven (bilaga 1) anges att projektet ska söka identifiera de viktigaste orsakerna till varför jurister både med och utan särskild domarutbildning som skulle kunna vara aktuella för anställning som ordinarie domare, avhåller sig från eller tvekar inför att söka sådana anställningar samt att projektet ska komma med förslag till vad som kan göras för att öka benägenheten att söka domaranställningar runt om i landet. Projektet ska, enligt direktiven, behandla även följande. Vilka faktorer spelar roll när personer med domarutbildning eller som genomgår sådan utbildning väljer att mer permanent söka andra anställningar och vad skulle kunna göra att de åter söker sig till domstol? Hur har externa adjunkter upplevt adjunktionen, hur har tiden i domstol påverkat dem när det gäller benägenheten att söka en domaranställning och hur kan deras erfarenheter av att arbeta i domstol tas till vara för att sprida information om domaryrket? Med externa adjunkter avses här sådana jurister som tjänstgör eller har tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätt eller kammarrätt. Vilka kunskaper har externa jurister om vad det innebär att vara domare, vilka krav som ställs för att bli domare, vilka utbildningsmöjligheter som erbjuds och hur arbetet är organiserat i en modern domstol? Med externa jurister avses här sådana jurister som arbetar utanför domstol. Har problemet med få sökande olika orsaker i olika delar av landet? Skiljer sig söktrycket åt mellan närbelägna domstolar och, om så är fallet, vad är orsakerna till att en domstol attraherar sökande i större omfattning än en annan närbelägen domstol inom samma domstolsslag? I direktiven anges också att projektet ska innefatta en kartläggning av olika rekryteringsmetoder i syfte att identifiera vilka metoder som kan förväntas vara mest framgångsrika vid rekrytering av ordinarie domare. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att identifiera eller ta fram effektiva metoder för att öka den geografiska rörligheten. Uppdraget i denna del har under arbetets gång, och med styrgruppens godkännande, begränsats till att innefatta följande. En undersökning av vilka åtgärder andra utvalda arbetsgivare såväl offentliga som privata vidtar eller har vidtagit för att säkerställa rekryteringen av kvalificerade medarbetare. Överväganden om huruvida det är möjligt och lämpligt för Sveriges Domstolar att vidta motsvarande åtgärder för att säkerställa att domstolarna även i framtiden kan rekrytera ordinarie domare som tillhör de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna i landet. 11

12 Projektet ska dessutom innefatta en analys av vilka effekter det senaste decenniets breddning av underlaget för rekryteringen till domaranställningar och förändringar av dimensioneringen av den särskilda domarutbildningen har haft för målsättningen att få de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna att söka anställning som ordinarie domare. Analysen ska även omfatta vilken betydelse reformeringen av Sveriges Domstolar och andra större förändringar av verksamheten i domstolarna har haft för kvalificerade juristers benägenhet att söka domaranställningar. 1.2 Organisation Arbetet har bedrivits inom ramen för en projektorganisation med en projektgrupp och en styrgrupp. Projektgruppen har, förutom projektledaren, bestått av en sekreterare, hovrättsassessorn Lars Olsson, och en annan projektdeltagare, PA-specialisten Marie Gabrielsson. Styrgruppen har bestått av generaldirektören Barbro Thorblad, planeringsdirektören Christine Lager och avdelningschefen Karin Nacke. I direktiven anges att projektgruppen bör komplettera olika undersökningar med inhämtande av uppgifter från sex olika referensgrupper. Projektgruppen har, med styrgruppens godkännande, valt att i stället ha en referensgrupp med bred sammansättning. Referensgruppen har bestått av följande personer. Domstolscheferna Gunnel Wennberg (Hovrätten för Västra Sverige), Owe Horned (Förvaltningsrätten i Linköping), Sten Burman (Sundsvalls tingsrätt), Anders Hagsgård (Alingsås tingsrätt) och Victoria Bäckström (Förvaltningsrätten i Luleå) samt f.d. domstolschefen Lars Lindström. Det bör tilläggas att Lars Lindström i april 2011 ersattes av domstolschefen Margareta Åberg (Förvaltningsrätten i Göteborg). Kanslichefen Ragnar Palmkvist (Domarnämnden). Chefsjuristen Maria Billing (Sveriges advokatsamfund) samt advokaterna Magnus Wallander (Roschier Advokatbyrå AB) och Ghita Hadding-Wiberg (Stockholms advokatbyrå HB). Byråchefen Hedvig Trost (Riksåklagaren). Verksjuristen och utredaren Charlotte Carrborg (Kronofogden). Kanslirådet Charlotte Kugelberg (Justitiedepartementet). Kammarrättsassessorn Marcus Agnvall och hovrättsassessorn Erika Bergman. Tf. hovrättsassessorn Philippe Benalal. Personerna i projektgruppen har träffats regelbundet för att under ledning av projektledaren diskutera olika frågor som uppkommit under arbetets gång. De har dessutom tillsammans utfört stora delar av det praktiska utredningsarbetet och svarar också tillsammans för innehållet i denna rapport. Rapporten är därför skriven i vi-form. Ord såsom vi, vår och våra syftar alltså på personerna i projektgruppen. 12

13 Vi har haft möten med styrgruppen och referensgruppen vid sammanlagt fem respektive tre tillfällen samt informella kontakter med gruppdeltagarna mellan dessa möten. Under mötena har vi redogjort för utfört, pågående och kommande utredningsarbete samt inhämtat deltagarnas synpunkter på bl.a. enkätfrågor, undersökningsresultat och tänkbara åtgärdsförslag. 1.3 Utredningsarbetet Arbetet har, utöver sedvanligt utredningsarbete, bestått i en genomgång av anställningsärenden vid Domarnämnden, genomförande av åtta olika enkätundersökningar och ett seminarium för assessorer samt deltagande vid fem chefsdomarmöten runt om i landet. Det har också bestått i möten med styrgrupp och referensgrupp samt i möten med företrädare för bl.a. Jusek, Sveriges domarförbund, Domarnämnden, Domarlagsutredningen (Ju 2010:01) 1, Domstolsverkets projekt om domarnas arbetssituation 2 och det lokala projektet Welcome2work. Syftet med genomgången av anställningsärenden vid Domarnämnden har varit att få en uppfattning om rekryteringsläget vid de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Genomgången har avsett samtliga ärenden om utnämning eller anställning av ordinarie domare under perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december Detta innebär att en del ärenden har handlagts av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (en myndighet som den 1 juli 2008 ersattes av Domarnämnden) och att övriga ärenden har handlagts av Domarnämnden. Efter genomgången har vi valt ut sådana ärenden som avsett utnämning eller anställning som hovrättsråd tillika vice ordförande, kammarrättsråd tillika viceordförande, hovrättsråd, kammarrättsråd, chefsrådman vid underrätt eller rådman vid underrätt. Uppgifterna i dessa ärenden har sammanställts, analyserats och diskuterats. Enkätundersökningarna har syftat till att få en uppfattning om bl.a. varför assessorer och andra kvalificerade avhåller sig från eller tvekar inför att söka lediga domaranställningar runt om i landet och vilka åtgärder som kan vidtas för att öka deras sökbenägenhet. Enkäterna har riktat sig till ett stort antal jurister inom och utom Sveriges Domstolar samt innehållit en del frågor med svarsalternativ och en del frågor utan svarsalternativ (dvs. frågor som kräver fritextssvar). Resultaten av enkätundersökningarna har diskuterats under seminariet med assessorer och de fem chefsdomarmötena samt under våra möten med styrgruppen, referensgruppen, Jusek och Sveriges domarförbund. Diskussionerna har till stor del avsett tänkbara åtgärder och vad som i övrigt kan göras för att öka sökbenägenheten hos olika typer av jurister. Mer information om enkätundersökningarna, seminariet med assessorer och chefsdomarmötena finns i avsnitt 7.2. Det bör tilläggas att vi under det inledande utredningsarbetet avsåg att komplettera enkätundersökningarna med ett antal djupintervjuer. Resultaten av enkätundersökningarna visade sig emellertid vara så tydliga att det inte fanns något behov av sådana intervjuer. Det fortsatta arbetet med resultaten kunde därför be- 1 Utredningen hade till uppgift att bl.a. lämna förslag till en lag om domstolar och domare samt genomföra en översyn av de befintliga domaranställningarna och chefsstrukturen i de allmänna domstolsslagen. Utredningen avlämnade i april 2011 betänkandet En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42). 2 För med information om projektet hänvisas till Domstolsverket. 13

14 gränsas till inhämtande av synpunkter eller kommentarer under det seminarium och de möten som nämnts i föregående stycke. Våra möten med övriga företrädare har syftat till att verifiera eller komplettera utredningsmaterialet i olika avseenden. Mötena med företrädarna för projektet om domarnas arbetssituation har syftat till att verifiera assessorers och andra kvalificerade juristers uppfattningar om arbetet som ordinarie domare samt till att komplettera utredningsmaterialet med fler ordinarie domares synpunkter på anställningsförhållanden och anställningsvillkor. Mötet med företrädare för projektet Welcome2work har syftat till att öka våra kunskaper om tandemrekrytering och andra metoder som kan användas för att rekrytera kvalificerad arbetskraft till små och mellanstora orter runt om i landet. Det ovan beskrivna utredningsarbetet har kompletterats med undersökningar om rekryteringsläget i Danmark, Finland och Norge samt rekryteringsläget hos en del andra statliga och privata arbetsgivare. Syftet med dessa undersökningar har varit att undersöka om det i nämnda länder eller hos andra arbetsgivare finns rekryteringsproblem och vad man i så fall har gjort för att komma till rätta med problemen. Resultaten av varje undersökning har sammanställts, analyserats och diskuterats samt jämförts med resultaten av de övriga undersökningar som genomförts inom ramen för projektet. Slutresultaten redovisas i denna rapport. 1.4 Avgränsningar, m.m. Projektet har begränsats till sådana domaranställningar inom de allmänna domstolsslagen som redan vid direktivens tillkomst tillsattes efter ett ansökningsförfarande. Rekryteringen till anställningar som justitieråd, hovrätts- och kammarrättspresident, lagman i hovrätt och kammarrätt samt lagman vid de största tingsrätterna och förvaltningsrätterna kommer således inte att behandlas i rapporten. Projektet har därutöver begränsats till följande typer av domaranställningar. Råd tillika vice ordförande på avdelning i hovrätt eller kammarrätt. Övriga råd i hovrätt eller kammarrätt. Lagman vid tingsrätt eller förvaltningsrätt (med undantag för de lagmansanställningar som tidigare omfattades av det s.k. kallelseförfarandet). Chefsrådman vid tingsrätt eller förvaltningsrätt. Rådman vid tingsrätt eller förvaltningsrätt. Huvudsyftena med projektet är att undersöka varför jurister både med och utan särskild domarutbildning som skulle kunna vara aktuella för anställning som ordinarie domare (potentiella sökande), avhåller sig från eller tvekar inför att söka sådana anställningar samt att komma med förslag till vad som kan göras för att öka benägenheten att söka domaranställningar runt om i landet. Våra undersökningar har därför riktat sig till framför allt potentiella sökande men också till domstolschefer. Undersökningarna av de ordinarie domarnas uppfattningar har begränsats till inhämtande av uppgifter från sådana jurister som under eller efter domarutbildningen har valt ett annat arbete och som därefter har sökt sig tillbaka 14

15 till domaryrket samt från sådana jurister som har sökt eller fått en anställning som ordinarie domare utan att dessförinnan ha genomgått domarutbildningen eller hela denna utbildning. Dessa uppgifter har sedan kompletterats med uppgifter från företrädare för Domstolsverkets projekt om domarnas arbetssituation. Våra enkätundersökningar har varit webbaserade. Ett deltagande i dem har således förutsatt en känd e-postadress. Uppgifter om e-postadresser har inhämtats från bl.a. överrätterna, Domstolsverket och Domarnämnden. Uppgifterna från överrätterna har i en del fall bara innehållit namn på personer. Vi har då genomfört egna efterforskningar för att hitta en e-postadress till respektive person. Efterforskningarna har varit lyckosamma i flertalet fall, men mindre lyckosamma i en del. Det senare innebär att en del respondentgrupper inte innefattar alla potentiella respondenter. Enkätundersökningen som har riktat sig till jurister utanför domstol har begränsats till sådana jurister som till Jusek har anmält dels sin e- postadress, dels sitt intresse för deltagande i vår undersökning. Respondentgruppen med jurister utanför domstol innefattar således långt ifrån alla potentiella respondenter. Mer information om enkätundersökningarna finns i avsnitt Vårt deltagande under chefsdomarmötena har begränsats till sådana chefsdomarmöten som genomfördes under våren I två hovrättsområden genomfördes inget sådant möte. De hovrättsområden som avses är det under Hovrätten för Övre Norrland och det under Hovrätten för Nedre Norrland. Domstolscheferna där har således kommit till tals främst genom den enkätundersökning som riktat sig till sådana chefer. I direktiven anges att våra förslag inte ska beröra domstolarnas yttre och inre organisation, Domarnämndens verksamhet, notarieutbildningen, den särskilda domarutbildningen eller utbildningen vid Domstolsakademin. Våra undersökningar visar att domstolarnas inre organisation, Domarnämndens verksamhet och utbildningen vid Domstolsakademin har stor betydelse för rekryteringen av ordinarie domare. Även intaget till och utformningen av den särskilda domarutbildningen har sådan betydelse. Det är därför ofrånkomligt att i förslagsavsnittet behandla i vart fall en del frågor avseende det nu angivna. 1.5 Läsanvisningar Den fortsatta framställningen är uppdelad i tre delar. Den första delen (avsnitt 2-6) syftar till att ge läsaren kunskaper om genomförda reformer eller förändringar inom Sveriges Domstolar, olika bestämmelser om ordinarie domare, tidigare utredningar om bl.a. domarrekrytering, nu gällande syn på rekrytering av ordinarie domare, åtgärder som har vidtagits i syfte att bredda domarrekryteringen och förfarandet vid utnämning eller anställning av ordinarie domare. Den andra delen (avsnitt 7-8) innehåller resultaten av våra undersökningar och den tredje delen (avsnitt 9) innehåller våra förslag till åtgärder m.m. Den andra delen, dvs. den om våra undersökningsresultat, inleds med allmän information om enkätundersökningarna, seminariet med assessorer och chefsdomarmötena. Efter det följer ett avsnitt om rekryteringsläget vid de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Avsnittet innehåller en del statistik men också domstolschefernas uppfattningar om rekryteringsläget och de potentiella sökandenas intresse för lediga domaranställningar. Det innehåller också kortfattade beskrivningar av rekryteringsläget i Danmark, Finland och Norge. Avsnittet om rekryteringsläget vid domstolarna följs av ett avsnitt 15

16 om orsakerna till avhopp från domarbanan och ett avsnitt om effekterna av genomförda reformer eller förändringar inom Sveriges Domstolar. Det senare avsnittet är uppdelat i två underavsnitt, varav det första behandlar förändringar av rekryteringsunderlaget och det andra behandlar övriga reformer eller förändringar. Efter det följer ett avsnitt om externa juristers kunskaper om kraven för att bli ordinarie domare, arbetet i domstol, arbetet som ordinarie domare och utbildningen för nyutnämnda ordinarie domare samt ett avsnitt om externa juristers upplevelser av tjänstgöringen som adjungerad ledamot i domstol. Avsnittet om undersökningsresultat avslutas med en redogörelse för de faktorer som verkar hämmande eller avhållande på assessorers och andra kvalificerade juristers benägenhet att söka lediga domaranställningar runt om i landet. I avsnitt 8 redovisar vi resultaten av de undersökningar som genomförts avseende rekryteringsläget m.m. hos en del andra arbetsgivare. Avsnittet inleds med en beskrivning av de senare årens mer aktiva och offensiva rekrytering. Efter det följer en kort redogörelse för rekryteringsläget hos andra arbetsgivare och vilka åtgärder dessa arbetsgivare vidtar eller har vidtagit för att trygga rekryteringsbehovet. Avsnittet avslutas med en beskrivning av det lokala projektet Welcome2work, ett projekt som syftar till att attrahera och rekrytera välutbildad arbetskraft till Jönköpingsregionen. Även avsnittet om förslag är uppdelat i olika underavsnitt. De första underavsnitten innehåller en inledning och våra tre huvudförslag. Dessa är höjt meritvärde för arbete som domare i domstol, ökade satsningar på extern adjunktion i domstol och införande av sekretess i generella intresseanmälningar. Efter det följer en beskrivning av hur man på lokal nivå kan öka domaryrkets attraktivitet och en redogörelse för våra övriga förslag eller synpunkter. De senare förslagen eller synpunkterna syftar till att bl.a. öka spridningen av assessorer och öka externa juristers möjligheter att komma i fråga för lediga domaranställningar. Avsnittet avslutas med en kort sammanfattning. 16

17 2 Reformeringen av Sveriges Domstolar 2.1 Regeringens handlingsplan Regeringen inledde mot slutet av 1990-talet ett omfattande utvecklingsarbete. Syftet med arbetet var bl.a. att göra verksamheten vid domstolarna mer flexibel och mindre sårbar, att säkerställa och ytterligare höja kompetensen inom domstolsväsendet och att göra domstolarna ännu mer attraktiva som arbetsplatser. I april 2000 överlämnade regeringen till riksdagen skrivelsen Reformeringen av domstolsväsendet en handlingsplan (skr. 1999/2000:106). Skrivelsen innehöll en redogörelse för det pågående och fortsatta reformarbetet. Den innehöll också en redogörelse för de principer och förändringar som skulle vara vägledande vid reformeringen av domstolsväsendet. Dessa var följande. Reformeringen av domstolsväsendet ska bedrivas med utgångspunkt i de krav som medborgarna har rätt att ställa på snabbhet, kvalitet och service. Renodlingen av domstolarna och domarnas arbete till dömande verksamhet ska fortsätta. Tyngdpunkten i den dömande verksamheten ska ligga i första instans. Kvaliteten i den dömande verksamheten ska säkerställas. Domstolarna ska vara moderna och attraktiva arbetsplatser. Domstolsorganisationen ska utformas för att garantera hög kompetens i allt dömande. Dömande verksamhet ska finnas nära medborgarna och bedrivas i alla delar av landet. Reformarbetet skulle enligt handlingsplanen inriktas på att utveckla domstolsväsendets organisation och arbetsformer bl.a. genom att ge domstolar förutsättningar att ha en beredningsorganisation med notarier, beredningsjurister och domstolssekreterare, öka kompetensutvecklingen för all personal, ge förutsättningar för en mer långtgående specialisering av domarnas arbetsuppgifter, bredda rekryteringen av domare, förenkla förfarandet i såväl underrätterna som överrätterna, utveckla domstolarnas teknikstöd, och skapa större förutsättningar för samverkan mellan domstolar. Ett genomförande av reformerna skulle enligt regeringen kräva förändringar av den yttre domstolsorganisationen. Regeringen framhöll här vikten av att verksamheten vid varje domstol är av tillräcklig omfattning för att nå högt ställda mål för bl.a. kvalitet och service men också vikten av att möta medborgarnas berätti- 17

18 gade krav på geografisk närhet till dömande verksamhet. För att förena dessa mål, skulle det krävas olika lösningar i olika delar av landet. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag (bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 1999/2000:255). Innehållet i regeringens handlingsplan lade grunden för det reformarbete som har bedrivits under 2000-talet och som fortfarande bedrivs inom Sveriges Domstolar. Regeringen har fortlöpande informerat riksdagen om pågående och kommande förändringar Reformarbetet Inledning Reformarbetet under 2000-talet kan delas in i fyra huvudområden. Dessa är förändringar av den yttre organisationen, förändringar av den inre organisationen, renodling av verksamheten och förbättringar av det processuella regelverket. I det första huvudområdet, förändringar av den yttre organisationen, ingår förändringar av domstolars och andra myndigheters storlek och geografiska placering. Vidare ingår förändringar som syftar till ökad samverkan mellan domstolar och ökad samverkan mellan domstolar och andra myndigheter. Det andra huvudområdet, förändringar av den inre organisationen, innefattar förändringar som syftar till att mål och ärenden ska kunna beredas och avgöras i den takt de kommer in till domstolen, att arbetsuppgifter och arbetsmoment ska kunna fördelas mellan olika personalkategorier på ett bra sätt samt till att få till stånd eller säkerställa en professionell och effektiv intern administrativ styrning. Det innefattar också driftssättning av nya teknik- och verksamhetsstöd samt förändringar som syftar till att trygga den framtida domarrekryteringen. De senare förändringarna behandlas inte i detta avsnitt utan först i avsnitt 5. I det tredje huvudområdet, renodling av verksamheten, ingår förändringar som syftar till att renodla domstolarnas verksamhet till rättsskipning och i det fjärde huvudområdet, förbättringar av det processuella regelverket, ingår förändringar som syftar till att effektivisera handläggningen i domstol. Till det fjärde huvudområdet hör också förändringar som möjliggör ett bättre utnyttjande av modern teknik i domstol. Vi ska i det följande behandla några av de reformer eller förändringar som har genomförts inom respektive huvudområde. För mer information om dessa och andra förändringar hänvisas till Domstolsverkets årsredovisningar Sammanläggning av domstolar, m.m. Förändringarna av den yttre domstolsorganisationen har till stor del bestått i sammanläggning av tingsrätter och inneburit att antalet tingsrätter har minskat från 96 år 1999 till 48 år Ett viktigt syfte med sammanläggningarna har varit att skapa förutsättningar för en stärkt beredningsorganisation vid tingsrätterna. Sammanläggningarna har också syftat till att säkerställa rekryteringen av domare och annan personal, att skapa förutsättningar för återkommande kompetensutveckling, 3 Se bl.a. regeringens skrivelser Reformering av domstolsväsendet information och uppföljning av handlingsplanen (skr. 2000/01:112), Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen (skr. 2002/03:126), Reformeringen av tingsrättsorganisationen fortsätter (skr. 2003/04:153) och En långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation (skr. 2007/08:117). 18

19 att öka möjligheterna till specialisering samt till att förbättra den geografiska samordningen mellan domstolarna och rättsväsendets övriga myndigheter. Arbetet med att förändra tingsrättsorganisationen har bedrivits av Domstolsverket och berörda domstolar i projektform samt resulterat i flera större ombyggnads- eller nybyggnadsprojekt. En utvärdering av sammanläggningarna under perioden finns redovisad i Statskontorets rapport Sammanslagna tingsrätter En utvärdering (publikationsnummer 2007:9). Statskontoret konstaterar i rapporten att sammanslagningarna har ökat tingsrätternas judiciella och administrativa bärkraft i flera avseenden. De har också skapat bättre förutsättningar för tingsrätterna att specialisera den dömande verksamheten. Förändringarna av den yttre organisationen har under senare år fått konsekvenser också för bl.a. de allmänna förvaltningsdomstolarna. Den 31 mars 2006 genomfördes den s.k. migrationsdomstolsreformen, vilken innefattade inrättande av tre migrationsdomstolar och en Migrationsöverdomstol. Migrationsdomstolarna inrättades vid dåvarande länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö och Migrationsöverdomstolen inrättades vid Kammarätten i Stockholm. Den 15 februari 2010 ombildades dåvarande 23 länsrätterna till 12 förvaltningsrätter. Syftet med den senare reformen var bl.a. att skapa förutsättningar för en verksamhet med långsiktigt hög kvalitet och effektivitet. En av de senaste förändringarna genomfördes den 2 maj Förändringen innefattade inrättande av fem mark- och miljödomstolar samt en Mark- och miljööverdomstol. Mark- och miljödomstolarna inrättades vid de tingsrätter som tidigare hade varit miljödomstolar, dvs. tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljööverdomstolen inrättades vid Svea hovrätt. Domstolsverket överlämnade i april 2011 en skrivelse till regeringen i vilken verket föreslog ytterligare förändringar av tingsrättsorganisationen. Förslagen avsåg fyra av de sju tingsrätter som tidigare hade bedrivit fastighetsrättslig inskrivningsverksamhet och innebar följande. Eksjö tingsrätt och Jönköpings tingsrätt skulle läggas samman och få Jönköping som kansliort. Hässleholms tingsrätt och Kristianstads tingsrätt skulle läggas samman och få Kristianstad som kansliort. Mora tingsrätt och Falu tingsrätt skulle läggas samman och få Falun som kansliort. Norrtälje tingsrätt och Attunda tingsrätt skulle läggas samman och få Sollentuna som kansliort. Regeringen angav i ett pressmeddelande den 12 maj 2011 att domstolarnas arbetsro och möjlighet att fokusera på den dömande verksamheten nu måste stå i fokus samt att några förändringar av tingsrättsorganisationen därför inte skulle göras med anledning av verkets skrivelse. Verkets förslag ledde således inte till några förändringar Ökad samverkan mellan myndigheter Syftet med ökad samverkan mellan myndigheter är att effektivisera och höja kvaliteten i verksamheten. Ett viktigt mål är att korta ner tiden från brottsanmälan 19

20 till dom. Andra viktiga mål är att få till stånd ett bättre resursutnyttjande och att skapa goda förutsättningar för uppföljning av rättsväsendets samlade resultat. En stor del av arbetet för ökad samverkan mellan myndigheter har bedrivits inom ramen för det s.k. RIF-arbetet. Förkortningen RIF står för rättsväsendets informationsförsörjning och målet med RIF-arbetet är bl.a. att få till stånd ett elektroniskt flöde genom hela rättskedjan. Målbilden för RIF-arbetet har delats upp i etapper och den första etappen, som nu pågår, innebär att de s.k. RIF5- myndigheterna ska införa ett avgränsat elektroniskt huvudflöde i rättskedjan för att kunna fasa ut det s.k. RI-systemet (Rikspolisstyrelsens system för hantering av brottmålsavgöranden) och ge de allmänna domstolarna ansvaret för rapporteringen av brottmålsavgöranden. Till RIF5-myndigheterna hör Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet. Den första etappen innefattar också att etablera det elektroniska informationsutbytet för handlingar, t.ex. stämningsansökningar, och att påbörja återanvändande av information. Justitiedepartementet (SI-enheten) har ansvaret för att driva och samordna RIFarbetet. Domstolsverket har organiserat sitt RIF-arbete inom ramen för programmet RIF-samverkan DV och programmets huvudsakliga uppdrag är att uppfylla de åtaganden som faller på Domstolsverkets lott i det myndighetsgemensamma RIF-arbetet. I verkets RIF-arbete ingår att skapa förutsättningar för överföring av en strukturerad elektronisk stämningsansökan från Åklagarmyndigheten till domstolarna samt att ta fram en lösning för att strukturerat rapportera brottmålsavgöranden till övriga RIF5-myndigheter. I verkets RIF-arbete ingår också bl.a. att genom informations- och utbildningsinsatser skapa förutsättningar för domstolsanställda att tillgodogöra sig och använda de nya funktioner som blir resultatet av RIF-arbetet. Det har vidtagits även andra åtgärder i syfte att öka samverkan mellan myndigheter. Som exempel kan nämnas samlokalisering av domstolar på orter med både tingsrätter och förvaltningsrätter, utbyggnad av infrastrukturen inom videokonferenstekniken och det virtuella mötesrummet samt samlokalisering av polis, åklagare, domstol och häkte på vissa orter Förändringar av den inre organisationen Statsmakterna har under 2000-talet minskat detaljstyrningen av domstolarnas inre organisation och överlämnat till domstolarna att besluta i många frågor som tidigare reglerades i förordningarna med domstolsinstruktioner. En viktig förändring genomfördes år 2003 då kravet på rotelindelning togs bort i alla domstolsinstruktioner utom i de för Högsta domstolen och dåvarande Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen). I de senare instruktionerna togs kravet på rotelindelning bort först under åren 2008 och Ett viktigt syfte med förändringarna har varit att möjliggöra inrättande av beredningsorganisationer på domstolarna och på så sätt renodla domarrollen. Många domstolar har nu frångått rotelsystemet och organiserat arbetet kring större eller mindre enheter. Det är vanligt att man på enhetsnivå tillämpar en ordning som innebär att personal i beredningsorganisationen sköter beredningen av flertalet mål medan domarna huvudsakligen ägnar sig åt dömande verksamhet. Det är också vanligt att mål och ärenden knyts till domare först i ett senare skede av handläggningen. I beredningsorganisationerna ingår ofta notarier och 20

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016

Kommittédirektiv. Rekryteringen av ordinarie domare. Dir. 2016:89. Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Kommittédirektiv Rekryteringen av ordinarie domare Dir. 2016:89 Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över rekryteringen av ordinarie domare i syfte

Läs mer

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare

5 kap. En sammanhållen lagstiftning om domstolar och domare R2A YTTRANDE 1 (11) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm En reformerad domstolslagstiftning, betänkande av Domarlagsutredningen (SOU 2011:42, Ju2011/3644/DOM)

Läs mer

2010-02-09. Justitiedepartementet

2010-02-09. Justitiedepartementet 2010-02-09 Justitiedepartementet För att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter är det ett grundläggande krav att det finns tillgång till en domarkår som tillgodoser högt ställda krav på erfarenhet,

Läs mer

Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11)

Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Datum Diarienummer 2007-09-12 776-2007 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian En mer öppen domarutbildning (Ds 2007:11) Ert diarienummer Ju2007/3985/DOM Inledning Det är

Läs mer

Hovrätten för Nedre Norrland

Hovrätten för Nedre Norrland Hovrätten för Nedre Norrland REMISSYTTRANDE Datum Dnr 2011-09-30 2011/0154 Ert datum Ert Dnr 2011-06-13 Ju2011/3644/DOM En reformerad domstolslagstiftning (SOU 2011:42) Hovrätten tillstyrker i huvudsak

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion; SFS 2009:885 Utkom från trycket den 14 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Regeringen föreskriver i

Läs mer

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010

Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 1 (10) Lokalt avtal mellan Domstolsverket och Jusek angående lönerevisioner inom ramen för RALS 2007-2010 Definitioner Med RALS 2007-2010 avses Ramavtal 2007-2010 om löner m.m. för arbetstagare inom det

Läs mer

Tingsrättsorganisationen

Tingsrättsorganisationen Justitieutskottets betänkande 2010/11:JuU27 Tingsrättsorganisationen Sammanfattning Med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2008:2 Länsrättsutredningen DOMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR Länsrättsutredningen INNEHÅLL Sammanfattning Författningsförslag 5 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289)

Läs mer

Mellanchefsstrukturen i domstol och nya befordrade domaranställningar utan chefskap m.m.

Mellanchefsstrukturen i domstol och nya befordrade domaranställningar utan chefskap m.m. Ds 2013:41 Mellanchefsstrukturen i domstol och nya befordrade domaranställningar utan chefskap m.m. Justitiedepartementet Ds 2013:41 Mellanchefsstrukturen i domstol och nya befordrade domaranställningar

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Innehäll. 3 Rättsordningen Rättsväsendet 26

Innehäll. 3 Rättsordningen Rättsväsendet 26 Innehäll Förord 5 Förkortningar 17 Avdelning I - DOMSTOLSORGANISATIONEN, DOMAR OCH BESLUT, AKTUELLAVERKSAMHETSFRÄGOR M.M. 19 1 Inledning 21 1.1 Domstolsväsendet 21 1.2 Domstolarnas verksamhet 22 2 Regeringsformen

Läs mer

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02

Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet 103 30 Stockholm Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 ( Ert dnr Ju 2014/129/DOM) Allmänt Domstolsverket som beretts

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Den framtida yttre organisationen för vissa tingsrätter

Den framtida yttre organisationen för vissa tingsrätter R2A Förslag 1 (19) DATUM 2011-04-18 Ekonomiavdelningen, Enheten för analys Till Regeringen Den framtida yttre organisationen för vissa tingsrätter Förslag 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon:

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Genom beslut den 28 juni 2003 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Bodström, att tillsätta en särskild utredare med uppdrag

Läs mer

Regeringens proposition 2007/08:113

Regeringens proposition 2007/08:113 Regeringens proposition 2007/08:113 Rekrytering av domare Prop. 2007/08:113 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2008 Fredrik Reinfeldt Beatrice Ask (Justitiedepartementet)

Läs mer

Utfall och medellön för resp domstol och kategori

Utfall och medellön för resp domstol och kategori Utfall och medellön för resp domstol och kategori Myndighet Tjänstebenämning Medellön Lägsta lön Högsta lön Utfall Högsta domstolen Domstolssekreterare 26827 24450 34300 Expeditionsvakt 24412 24266 24696

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion; SFS 2005:1094 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver

Läs mer

Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm

Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm Domarnämnden PROTOKOLL 1 (3) NR 10 Tid: kl. 10.00 16.45 Plats: Närvarande ledamöter Anmärkningar Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm Thomas Rolén, ordförande Anna Skarhed,

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011

Domstolsverket. Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation. Slutrapport 9 november 2011 Domstolsverket Översyn av ordinarie domares och hyresråds arbetssituation Slutrapport 9 november 2011 Sammanfattning Ernst & Young har fått i uppdrag av Domstolsverket att genomföra en översyn av ordinarie

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102)

Remissyttrande över betänkandet En öppen domarrekrytering (SOU 2003:102) Yttrande Datum Diarienummer 2004-04-02 36-2004 Generaldirektören Stefan Strömberg Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet En öppen

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman

Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman Pro Resultat Antal c SA A N D SD N/A B Ä 13 13 22 a/ Endast två nämndemän behövs 1 0 1 7 4 0 0 0 SA D SD D D D SD D SD SD D D N a2/ Om en nämndeman får förhinder räcker det med en 0 1 0 4 8 0 0 0 A D SD

Läs mer

domkretsen Att möta allmänheten bättre en utmaning Svårigheter att rekrytera Lagrummet.se i nytappning 45 underbara år I april införs RIF SID 4 SID 11

domkretsen Att möta allmänheten bättre en utmaning Svårigheter att rekrytera Lagrummet.se i nytappning 45 underbara år I april införs RIF SID 4 SID 11 nr 1 mars 2012 Lagrummet.se i nytappning 45 underbara år I april införs RIF domkretsen EN TIDSKRIFT FÖR SVERIGES DOMSTOLAR Svårigheter att rekrytera SID 4 Att möta allmänheten bättre en utmaning SID 11

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier

Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier YTTRANDE 2009-03-20 Dnr 013/09 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106) Sammanfattning Hovrätten

Läs mer

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer

Lönestatistik 2012 Advokatbyråer Lönestatistik 2012 Advokatbyråer Din lön I detta material presenteras Juseks lönestatistik över löneläget i september 2012. Statistiken kan tjäna som underlag inför de årliga, individuella löne förhandlingarna

Läs mer

Domstolsverkets 2010:1. Notariers och fiskalers arbetssituation. En översyn

Domstolsverkets 2010:1. Notariers och fiskalers arbetssituation. En översyn Domstolsverkets r apportserie 2010:1 Notariers och fiskalers arbetssituation En översyn Diarienummer 705-2009 Tryckt på Danagårds Grafiska, maj 2010 DV-RAPPORT 2010:1 Innehåll 1 Sammanfattning... 6 2 Inledning...

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Fràgor om organisatoriska enheter

Fràgor om organisatoriska enheter www.questback.com print preview Sida 1 av 8 1) Länsrättens namn r Fràgor om organisatoriska enheter Vid domstolarna förekommer olika sätt att organisera den inre verksamheten. Vissa domstolar är organiserade

Läs mer

Lönestatistik 2011 Advokatbyråer

Lönestatistik 2011 Advokatbyråer Din lön Lönestatistik 2011 Advokatbyråer I detta material presenteras Juseks lönestatistik över löneläget i september 2011. Statistiken kan tjäna som underlag inför de årliga individuella löne förhandlingarna

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

BESLUT Stockholm

BESLUT Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060301 BESLUT 2016-10-11 Stockholm Mål nr M 4816-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-05-11 i mål nr M 585-16,

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Begripliga beslut på migrationsområdet

Begripliga beslut på migrationsområdet Begripliga beslut på migrationsområdet UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALB1BLIOTHEK - Betänkande av Migrationsspråkutredningen Stockholm 2013 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2013:37 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar; SFS 2009:773 Utkom från trycket den 7 juli 2009 utfärdad den 25 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015

POLISSAMORDNINGEN. 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 POLISSAMORDNINGEN 2013 03 20 Genomförande 2013-2015 REDAN STARTAT BYGGAS UNDERIFRÅN INSYN SAMORDNING Dagens möte Därför ska polissamordningen genomföras Utgångspunkter för polissamordningen Så ska polissamordningen

Läs mer

Kammarrätten i Sundsvall

Kammarrätten i Sundsvall Kammarrätten i Sundsvall Kammarrätten i Sundsvall är belägen vid den vackra Bünsowska tjärnen. Det som särskiljer kammarrättens domarutbildning är samarbetet mellan kammarrätten och dess underrätter som

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

Domstolarnas inre arbete

Domstolarnas inre arbete 2009:20 Domstolarnas inre arbete en utvärdering MISSIV DATUM DIARIENR 2009-10-09 2009/5-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2008-12-11 Ju2008/10399/DOM Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 5 mars 2009 KLAGANDE Hagenfeldt Advokatbyrå AB, 556629-0499 Ställföreträdare: Advokat Carl Lindstrand Hagenfeldt Advokatbyrå AB Box 3443 103 69 Stockholm

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga

Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga 125 PIA CEDERMARK & HANNA KRISTIANSSON Förbättrad hantering av skattemål i de allmänna förvaltningsdomstolarna en rättssäkerhetsfråga Utredningen om fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen har nyligen

Läs mer

Den framtida yttre organisationen för vissa tingsrätter

Den framtida yttre organisationen för vissa tingsrätter R2A Promemoria 1 (16) DATUM 2011-01-25 Ekonomiavdelningen, Enheten för analys Den framtida yttre organisationen för vissa tingsrätter Promemoria 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15

Läs mer

DOM 2013-12-16 Stockholm

DOM 2013-12-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2013-12-16 Stockholm Mål nr P 3174-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-03-12 i mål nr P 167-13, se bilaga KLAGANDE Krokek Vind AB Ombud:

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet Mål och särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över betänkandet Mål och särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (5) Juridiska avdelningen Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över betänkandet Mål och medel - särskilda åtgärder för vissa måltyper

Läs mer

Årlig tillsyn över incidentrapportering och inträffade integritetsincidenter Telia Company AB

Årlig tillsyn över incidentrapportering och inträffade integritetsincidenter Telia Company AB AVSKRIVNINGSBESLUT 1(6) Datum Vår referens 2016-04-29 Dnr: 16-1327 Nätsäkerhetsavdelningen Anna Montelius 08-678 58 12 anna.montelius@pts.se Telia Company AB Årlig tillsyn över incidentrapportering och

Läs mer

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m.

Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Lagrådsremiss Nämndemannamedverkan i kammarrätten i socialförsäkringsmål, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 maj 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:379) med hovrättsinstruktion; SFS 2001:984 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck utfärdad den 29 november 2001. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 5/2002 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund Vid förestående årsmöten inom samfundets avdelningar kommer att behandlas bl.a. följande ärende

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Sammanfattning. Återkallelse av svenskt medborgarskap

Sammanfattning. Återkallelse av svenskt medborgarskap REMISSYTTRANDE Sid 1 (5) 2006-09-28 AdmD 158-2006 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Omprövning av medborgarskap (SOU 2006:2), ärendenummer Ju 2006/643/IM Sammanfattning Kammarrätten instämmer

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Tid: kl. 10.00 16.20 Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm

Tid: kl. 10.00 16.20 Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm Domarnämnden PROTOKOLL 1 (4) NR 10 Tid: kl. 10.00 16.20 Plats: Domstolsverkets lokaler Tryckerigatan 12, Riddarholmen, Stockholm Närvarande ledamöter Anmärkningar Thomas Rolén, ordförande Ann-Christine

Läs mer

Så här vill vi ha framtiden. Vision för domstolsväsendet

Så här vill vi ha framtiden. Vision för domstolsväsendet Så här vill vi ha framtiden Vision för domstolsväsendet Publikationen kan beställas från Domstolsverket, 551 81 Jönköping, www.dom.se En vision blir till så här gjorde vi I maj 2002 samlades drygt 90 av

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2008, Foto: Patrik Svedberg, Form: Kommunikationsbyrån Vinna, Tryck:?, Diarienr: 749-2005 En

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Din lön Statistiken är baserad på löneenkäter som Jusek har samlat in under oktober 2013, från yrkesverksamma medlemmar anställda vid advokatbyrå*. Samtliga löneuppgifter

Läs mer

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet. Datum Dnr 2001-06-11 496-2001 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 1999:94) Förmåner och ökade levnadskostnader (Fi1999/3012) Sammanfattning Utredningen

Läs mer

Lagrådsremiss. Adjungerad ledamot i domstol. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Adjungerad ledamot i domstol. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Adjungerad ledamot i domstol Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 februari 2008 Beatrice Ask Helena Swenzén (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Regeringens skrivelse 2002/03:126

Regeringens skrivelse 2002/03:126 Regeringens skrivelse 2002/03:126 Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen Skr. 2002/03:126 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 maj 2003 Göran Persson Thomas

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Årsredovisning för 2012. Fastställd 2013-02-20

Årsredovisning för 2012. Fastställd 2013-02-20 Årsredovisning för 2012 Fastställd Årsredovisning 2 (24) Innehållsförteckning 1 Verksamhetsöversikt... 3 2 Mål och återrapporteringskrav... 5 3 Anställningar av domare och hyresråd... 6 3.1 Förslag i anställningsärenden...

Läs mer

DV-RAPPORT 2004:7. Redovisning av ett regeringsuppdrag

DV-RAPPORT 2004:7. Redovisning av ett regeringsuppdrag Förändrad handläggning av administrativa ärenden i domstol DV-RAPPORT 2004:7 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, ISSN 0281-0484, Domstolsverkets

Läs mer

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013

Samverkan i lokalt brottsförebyggande. Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Medborgarhuset i Eslöv den 26 september 2013 Polissamordningen: Från en splittrad till en samlad svensk Polis En naturlig fortsättning på arbetet som redan

Läs mer

Domarskola DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE

Domarskola DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE Domarskola DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE 2008:1 Producerad av Informationsavdelningen, Domstolsverket, diarienummer 261-2007 Tryckt på Tabergs Tryckeri, Jönköping, januari 2008 Domarskola INNEHÅLL 1 Sammanfattning...

Läs mer

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

Betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) REMISSYTTRANDE 1 (7) Datum Diarienr 2013-10-07 AdmD-523-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-07-03 Ju2013/4701/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Betänkandet

Läs mer

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar.

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar. Datum Dnr 2001-03-26 1841-00 Juridiska sekretariatet Näringsdepartementet Remissyttrande över betänkandet Medborgarskapskrav i svensk lagstiftning (SOU 2000:106) Domstolsverket har granskat betänkandet

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Kommittédirektiv. Överföring av huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten. Dir. 2006:59. Beslut vid regeringssammanträde den 18 maj 2006

Kommittédirektiv. Överföring av huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten. Dir. 2006:59. Beslut vid regeringssammanträde den 18 maj 2006 Kommittédirektiv Överföring av huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten Dir. 2006:59 Beslut vid regeringssammanträde den 18 maj 2006 Sammanfattning av uppdraget Regeringen har bedömt att huvudmannaskapet

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Årsredovisning för 2013. Fastställd 2014-02-19

Årsredovisning för 2013. Fastställd 2014-02-19 Årsredovisning för 2013 Fastställd Årsredovisning 2013 Domarnämnden 2 (26) Innehållsförteckning 1 Resultatredovisning... 3 1.1 Verksamhetsöversikt... 3 1.2 Mål och återrapporteringskrav... 5 1.3 Anställningar

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

DOM 2014-06-12 Stockholm

DOM 2014-06-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060210 DOM 2014-06-12 Stockholm Mål nr P 11083-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-11-12 i mål nr P 4774-13, se bilaga KLAGANDE Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer