Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol"

Transkript

1 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed upprätthålla medborgarnas förtroende för domstolarna, behövs ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete där domstolschefer, domare och övriga domstolsanställda tillsammans arbetar för att utveckla verksamheten. Tidigare erfarenheter av metoden Metoden intern och extern dialog är en metod för systematiskt kvalitetsarbete som började användas i Hovrätten för Västra Sverige år Den har därefter använts i olika omfattning i ett tiotal domstolar bl.a. i Vänersborgs tingsrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge och Svea Hovrätt. Metoden har rönt stort intresse vid europeiska konferenser om kvalitetsarbete i rättsväsendet och i en forskningsrapport utförd för Europarådet, rörande kvalitetsarbete vid domstolar i Europa 1. Sammanfattning av metoden Metoden bygger på att domstolschefen genom intern dialog engagerar samtliga medarbetare; domare och övriga domstolsanställda, i arbetet med att förbättra kvaliteten i domstolens verksamhet. En domstol är en professionell organisation där domare och övriga medarbetare tillsammans har gedigen professionell kunskap om domstolens verksamhet. I inledningen av kvalitetsarbetet tillvaratas denna kompetens för att identifiera vilka ämnesområden som behöver prioriteras för att höja kvaliteten i domstolens verksamhet och vilka åtgärder som behöver vidtas. Med den interna dialogen som grund har domstolschefen ett gott underlag för bedömningen av vilken inriktning det fortsatta kvalitetsarbetet ska ha och vilka åtgärder som kan vidtas omgående. Samtidigt har den interna dialogen, där alla medarbetare deltar, skapat ett engagemang bland medarbetarna för att genomföra förbättringsåtgärder och bidra till det fortsatta kvalitetsarbetet. När de inledningsvis beslutade åtgärderna har prövats en tid deltar samtliga medarbetare i en utvärdering av om åtgärderna har lett till önskat resultat. Medarbetarna får också, som underlag för domstolschefens beslut om fortsatta förbättringsåtgärder, lämna förslag till justeringar av vidtagna åtgärder och förslag på nya åtgärder, för att ytterligare höja kvaliteten i domstolens verksamhet. I ett andra skede vidgas dialogen genom att externa intressenter tillfrågas sina synpunkter på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i domstolens verksamhet. Genom dialog med åklagare, advokater, parter och vittnen m.fl. får domare och övriga medarbetare en uppfattning om hur domstolen uppfattas av dem som berörs av dess verksamhet. De synpunkter som har lämnats externt används därefter i den interna dialogen för att ta fram ytterligare förslag till förbättringar i domstolens verksamhet. 1 International Journal of Court Administration, Second Issue 2008, Patrick Staes, Nick Thijs: Quality Development in the Field of Justice, EIPA 2008 och i Europarådets - CEPEJ:s forskarrapport - om kvalitetsarbete i domstolar i Europa som är under utarbetande och som kan rekvireras av Marie B. Hagsgård.

2 2 När de åtgärder, som beslutats på grundval av den externa dialogen, har prövats under en period, får de externa intressenterna delta i en utvärdering av åtgärderna. De externa synpunkterna används i en ny intern dialog där alla medarbetare deltar för att utvärdera vilket resultat vidtagna åtgärder har gett och för att komma med nya förslag och förslag till justeringar av vidtagna åtgärder. Detta ger ett brett underlag för domstolschefens ställningstagande till ytterligare åtgärder för att höja kvaliteten i verksamheten. Metoden kan illustreras med en variant av Demmings kvalitetscirkel: Cirkeln för intern och extern dialog Internt beslut Justera Reflektera och planera Intern och extern dialog Intern och extern dialog Utvärdera Genomför Internt beslut Metoden kan sammanfattas i tio huvudpunkter som visar hur man genom intern och extern dialog kan uppnå ett systematiskt och uthålligt kvalitetsarbete, där alla domstolens medarbetare medverkar för att åstadkomma ständiga förbättringar i verksamheten. 1. Presentation av metoden intern och extern dialog för alla medarbetare 2. Enskilda intervjuer med medarbetarna 3. Redovisning av intervjuresultatet för domstolschefen och all personal 4. Domstolschefens beslut om ämnesområden, åtgärder och arbetsgrupper för det fortsatta kvalitetsarbetet 5. Löpande förslag till kvalitetshöjande åtgärder från arbetsgrupperna 6. Domstolschefens beslut om vilka åtgärder som ska genomföras 7. Utvärdering av resultatet av genomförda åtgärder, beslut om justeringar och nya åtgärder 8. Extern dialog mellan domstolens medarbetare och intressenter 9. Domstolschefens beslut om åtgärder utifrån medarbetarnas förslag, grundade på den externa dialogen 10. Utvärdering av resultatet av genomförda åtgärder med hjälp av externa intressenter, beslut om justering av genomförda åtgärder samt nya åtgärder

3 3 Nedan förklaras de tio punkterna närmare. Den beskrivna metoden kan givetvis anpassas och utformas så att den passar situationen vid den just den domstol som ska tillämpa den. Det kan t.ex. finnas anledning att ändra på ordningen i vissa fall. 1) Presentation av metoden intern och extern dialog för alla medarbetare Information om metoden bör lämnas vid ett möte där alla medarbetare är närvarande och har möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter på det närmare upplägget av kvalitetsarbetet. En medarbetare från en domstol som har tillämpat metoden bör delta i mötet för att beskriva metoden och dela med sig av sina erfarenheter. Det är viktigt att domstolschefen betonar att en förutsättning för ett framgångsrikt och kontinuerligt kvalitetsarbete är att alla medarbetare bidrar med sina kunskaper och erfarenheter för att förbättra verksamheten. Domstolschefen bör också framhålla att arbetet som nu inleds är en del av medarbetarnas ordinarie arbetsuppgifter. 2) Enskilda intervjuer med medarbetarna För att domstolschefen ska få en heltäckande bild av nuläget; domstolens styrkor och svagheter, intervjuas medarbetarna. Genom intervjuerna får medarbetarna tillfälle till reflektion över domstolens uppdrag och vilka åtgärder som behöver genomföras för att förbättra verksamheten. Samtidigt uppnås delaktighet och engagemang hos medarbetarna för att för att aktivt delta i kvalitetsarbetet. För att medarbetarintervjuerna ska kunna ge en så heltäckande och mångfacetterad blid som möjligt av alla delar av domstolens verksamhet, är det en stor fördel om alla medarbetare intervjuas. Detta är också viktigt för att uppnå så bred delaktighet och så stort engagemang som möjligt bland medarbetarna för det fortsatta arbetet. Om domstolen är stor kan det räcka att intervjua drygt hälften av medarbetarna, men då bör övriga få en chans att komma till tals efter intervjuerna i gruppsamtal, se nedan under punkt 3. Domstolschefen väljer en grupp av fem-tio medarbetare för att genomföra intervjuerna. Det är viktigt att intervjuarna tillhör domstolens egen personal eftersom de känner till verksamheten och bättre kan förstå och ta tillvara den information som kommer fram i intervjuerna. Erfarenheten visar att de som har genomfört intervjuerna blir engagerade och drivande i det fortsatta kvalitetsarbetet. De som väljs ut som intervjuare bör ha övriga medarbetares förtroende och vara intresserade av att lyssna på andras erfarenheter. Det är lämpligt att välja intervjuare ur alla personalkategorier för att på detta sätt markera att alla yrkesgrupper är viktiga för att åstadkomma en hög kvalitet i verksamheten. Innan intervjuerna påbörjas bör intervjuarna få en kortare introduktion i kvalitativ intervjuteknik. Domstolschefen beslutar efter samråd med intervjuarna vilka frågor som ska ställas. Följande frågeområden kan vara lämpliga; medborgarnas och brukarnas krav och förväntningar på domstolen, organisation och arbetsformer, samarbete, information och delaktighet, ledning och administration. Intervjufrågorna kan också begränsas till något visst ämnesområde; exempelvis sådana som har visat sig angelägna att utveckla i NMI-undersökningen eller något område som ledningen anser är viktigt att utveckla; exempelvis bemötande.

4 4 Intervjufrågorna formuleras så att svaren visar vad som enligt medarbetarnas uppfattning fungerar bra och vad som behöver förbättras. Även frågor om hur medarbetarna anser att olika delar av verksamheten bör förbättras kan ställas Medarbetarna garanteras full anonymitet. Skälet till detta är att medarbetarna ska känna sig helt fria att lämna sina synpunkter, såväl positiva som mer kritiska. 3) Redovisning av intervjuresultatet för domstolschefen och alla personal Intervjuarna sammanställer huvudlinjerna i det material som kommit fram vid intervjuerna med medarbetarna; vad som fungerar bra i domstolens verksamhet och som man följaktligen bör värna om, och vad som behöver förbättras. När det gäller det som behöver förbättras är det viktigt att intervjuarna tillsammans identifierar och redovisar vilka ämnesområden som medarbetarna i intervjuerna har ansett bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Förslag från medarbetarna om hur olika delar av verksamheten bör förbättras, bör också tas med i sammanställningen. Sammanställningen av intervjuerna redovisas muntligen och skriftligen av intervjuarna för domstolschefen. Därefter redovisas sammanställningen för samtliga medarbetare. Om inte alla medarbetare har intervjuats delas samtliga medarbetare in i grupper. Dessa får i uppdrag att med sammanställningen från intervjuerna som grund diskutera vilka ämnesområden som bör prioriteras i det fortsatta kvalitetsarbetet. Dessa gruppdiskussionen bör ledas av intervjuarna. I gruppdiskussionerna bör också tillfälle ges att komma med nya synpunkter och förslag. De nya synpunkterna och förslagen inarbetas i sammanställningen. Prioriteringarna som grupperna föreslagit i det fortsatta kvalitetsarbetet redovisas också. 4) Domstolschefens beslut om ämnesområden, åtgärder och arbetsgrupper för det fortsatta kvalitetsarbetet Med sammanställningen som grund beslutar domstolschefen vilka ämnesområden som ska prioriteras i det fortsatta kvalitetsarbetet och anger skälen för sitt beslut. Domstolschefen beslutar också omgående om eventuella åtgärder som kan genomföras direkt för att höja kvaliteten i verksamheten. På detta sätt får medarbetarna snabb återkoppling såväl på sina förslag till ämnesområden för det fortsatta kvalitetsarbetet som på de förslag till förbättringsåtgärder som de har lämnat. Domstolschefen tillsätter arbetsgrupper för de olika prioriterade ämnesområdena. Deltagarna i respektive arbetsgrupp arbetar fram gemensamma förslag till åtgärder inom gruppens ämnesområde. Domstolschefen bör formulera ett tydligt uppdrag för varje arbetsgrupp. Detta är viktigt för att arbetsgrupperna ska komma igång med sitt arbete inom ett klart definierat område och för att en framtida utvärdering av gruppens arbete ska kunna göras. Alla medarbetare bör ingå i någon arbetsgrupp. De bör få välja grupp efter intresse för ämnesområdet som gruppen ska utveckla, dock att grupperna så långs möjligt är sammansatta så att samtliga yrkeskategorier finns med i varje grupp. En allsidig sammansättning bidrar dels till ökad helhetssyn på verksamheten, dels till en större kunskap och förståelse för andras arbetsuppgifter. Detta brukar öka samarbetet mellan olika yrkesgrupper och enheter/avdelningar. Domstolschefen bör i samråd med arbetsgruppen utse en sammankallande i varje grupp, med uppdrag att se till att

5 5 gruppen löpande arbetar fram förbättringsförslag inom sitt arbetsområde. Förslagsvis utses den sammankallande personen ur olika yrkeskategorier. 5) Löpande förslag till kvalitetshöjande åtgärder från arbetsgrupperna Arbetsgrupperna presenterar löpande sina förslag till åtgärder för att höja kvaliteten i verksamheten. Detta görs till en återkommande punkt vid de ordinarie möten domstolen har för alla medarbetare. Vid dessa möten får alla medarbetare en chans att ta del av förslagen och skälen för dem samtidigt som de kan komma med egna synpunkter. Om domstolen är stor är det inte praktiskt möjligt att presentera alla förslag vid möten där alla medarbetare deltar. Löpande förslag till förbättringsåtgärder får i stället presenteras via intranätet medan större och mer ingripande förslag kan tas upp vid möten där alla deltar. 6) Domstolschefens beslut om vilka åtgärder som ska genomföras Domstolschefen beslutar vilka åtgärder som ska genomföras och anger skäl för sina beslut (särskilt viktigt om förslagen inte antas). Beslutade åtgärder redovisas löpande internt och externt på domstolens intranät respektive på den externa hemsidan. Avgörande för vad som redovisas externt är om parter och vittnen har nytta av information om fattade beslut. För att medarbetarnas engagemang i utvecklingsarbetet ska bestå är det viktigt att domstolschefen inte väntar för länge med att fatta beslut om föreslagna åtgärder ska genomföras eller inte. Det är också viktigt att domstolschefen samtidigt beslutar vem som är ansvarig för det praktiska genomförandet av åtgärderna och när och hur genomförda åtgärder ska utvärderas. Oftast är det lämpligt att den arbetsgrupp som lagt fram förslaget också ansvarar för det praktiska genomförandet. 7) Utvärdering av resultatet av genomförda åtgärder, beslut om justeringar och beslut om nya åtgärder En utvärdering av om genomförda åtgärder har lett till önskat resultat bör göras när åtgärderna har varit i kraft en period. Med hänsyn till att förbättringsåtgärder genomförs kontinuerligt kan det vara lämpligt att göra en samlad utvärdering av åtgärderna i samband med verksamhetsplaneringen inför kommande verksamhetsår. Samtliga medarbetare och arbetsgrupper bör delta i utvärderingen. På det sättet tillvaratas allas erfarenheter av de genomförda åtgärderna. Redovisning av tillgänglig statistik (t.ex. omloppstider, balanser och i förekommande fall NMI-resultat) bör kompletteras med diskussioner i grupper om vilka resultat genomföra åtgärder har lett till och vilka justeringar som behöver göras samt vilka eventuellt ytterligare åtgärder som behövs för att höja kvaliteten i verksamheten. Resultatet av utvärderingen dokumenteras och redovisas på ett möte för all personal med möjlighet att lämna kompletterande synpunkter på andra gruppers utvärdering. Domstolschefen beslutar därefter om justeringar av redan genomförda åtgärder och nya åtgärder för att uppnå ytterligare kvalitetsförbättringar i domstolens verksamhet. Diskussionen kan även leda till att domstolschefen finner det lämpligt att inleda kvalitetsarbete inom nya ämnesområden i domstolens verksamhet. Såväl utvärderingen som beslut rörande det fortsatta kvalitetsarbetet (åtgärder och ämnesområden) görs till en del av verksamhetsplanen för det kommande året.

6 6 8) Extern dialog mellan domstolens medarbetare och intressenter Genom den externa dialogen kan domstolen tillgodogöra sig andras synpunkter på domstolens verksamhet. På detta sätt får domstolen ytterligare underlag för utvecklingsarbetet vid domstolen. När den interna dialogen om kvaliteten i domstolens verksamhet har kommit i gång bland medarbetarna är det dags att bjuda in domstolens externa intressenter för att fråga efter deras syn på vad som fungerar bra i domstolens verksamhet och vad som behöver förbättras. I detta skede, när medarbetarna har arbetat en tid med utvecklingsfrågor, finns ofta ett stort intresse för att lyssna till och ta vara på externa synpunkter på domstolens verksamhet. Den externa dialogen kan i allmän domstol börja med möten för ex. åklagare och advokater. Några representanter från domstolen lyssnar vid dessa möten på intressenternas synpunkter på vad som fungerar bra och vad som bör förbättras i domstolens verksamhet. Förslag på hur domstolen bör utveckla sin verksamhet kan också efterfrågas. Domstolschefen bör inte delta annat än i inledningen av mötena med åklagare och advokater; detta för att de externa intressenterna så fritt som möjligt ska kunna ge sina såväl positiva som kritiska synpunkter på domstolens verksamhet. Intressenternas synpunkter antecknas och redovisas till domstolschefen och alla medarbetare i domstolen. Synpunkterna bearbetas därefter i de arbetsgrupper som finns sedan den interna dialogen och grupperna får i uppdrag att lämna förslag till domstolschefen på vilka åtgärder som bör genomföras för att tillvarata de externa intressenternas synpunkter och förslag till förbättringar. Domstolens medarbetare bör också ha en dialog med brukarna; främst parter och vittnen, för att få deras syn på kvaliteten i domstolens verksamhet. Detta sker lämpligen genom att några av domstolens medarbetare håller kvalitativa 2 intervjuer med brukarna, där dessa får ge sin syn på vad som fungerar bra och vad som bör förbättras i domstolens verksamhet. Enkäter har visat sig ofta leda till låg svarsprocent; framför allt från tilltalade. Intervjuerna hålls i direkt anslutning till avslutade förhandlingar. Intervjuresultaten sammanställs och redovisas för domstolschefen och samtliga medarbetare. Genom att använda egna medarbetare för att intervjua parter och vittnen med fler får medarbetarna en direkt inblick i hur domstolen och dess medarbetare uppfattas; något som är av värde för det fortsatta arbetet med förbättringar av verksamheten. Sammanställningen från brukarintervjuerna används av arbetsgrupperna som underlag för ytterligare förslag till förbättringar i domstolens verksamhet. Möten kan hållas även med andra intressenter; som exempel kan nämnas Kriminalvården, tolkar, nämndemän m.fl. Dessa möten kan i stora drag läggas upp på motsvarande sätt som de möten med åklagare och advokater som beskrivits ovan. Synpunkter från intressentgrupperna behandlas därefter av en arbetsgrupp internt inom domstolen och förslag till förbättringar i domstolens verksamhet lämnas till ledningen. 2 Kvalitativa intervjuer innebär en metod som gör det möjlighet att ställa följdfrågor och att intervjua parter och vittnen för att få fram så många olika synpunkter på verksamheten som möjligt.

7 7 9) Domstolschefens beslut om åtgärder grundade på den externa dialogen Domstolschefen beslutar om åtgärder utifrån de externa synpunkter som kommit in och som behandlats av arbetsgrupperna. Samtidigt beslutas om vem som är ansvarig för det praktiska genomförandet av åtgärderna och när och hur genomförda åtgärder ska utvärderas. Beslutade åtgärder redovisas internt och externt på domstolens intranät respektive externa hemsida. Samtidigt informeras om när och hur resultatet av beslutade åtgärder ska följas upp. 10) Utvärdering av resultatet av genomförda åtgärder med hjälp av externa intressenter, beslut om justering och nya åtgärder När de åtgärder som beslutats på grundval av externa synpunkter har varit bruk under cirka ett år görs en uppföljning av åtgärderna. Åklagare och advokater bjuds in på nytt och tillfrågas om sina synpunkter på resultatet av genomförda åtgärder. De tillfrågas också om eventuella ytterligare synpunkter på domstolens verksamhet. Genom förnyade intervjuer med brukarna, främst parter och vittnen, får domstolen en uppfattning av om genomförda åtgärder har påverkat brukarnas uppfattning om domstolens verksamhet. Resultatet av de externa synpunkterna sammanställs och redovisas för domstolschefen och samtliga medarbetare. Arbetsgrupperna får i uppdrag att som en del av sin egen utvärdering diskutera de externa synpunkter som kommit in och komma med förslag till vilka justeringar samt nya åtgärder som bör genomföras med hänsyn till de externa synpunkterna. Domstolschefen fattar beslut om justeringar av redan genomförda åtgärder och nya åtgärder för att uppnå ytterligare kvalitetsförbättringar i domstolens verksamhet. Såväl utvärderingen som beslutade nya åtgärder görs till en del av verksamhetsplanen för det kommande året. Information om domstolschefens beslut grundade på externa synpunkter, läggs ut internt och externt på domstolens hemsida. Ett ständigt pågående och systematiskt kvalitetsarbete När de tio punkterna genomförts en gång görs kvalitetsarbetet systematiskt genom att de arbetsgrupper som har till uppgift att utveckla olika delar av domstolens verksamhet årligen utvärderar genomförda åtgärder och kontinuerligt lämnar förslag till nya åtgärder och eventuellt nya ämnesområden för domstolens fortsatta kvalitetsarbete. Arbetsgrupperna har också som uppgift att årligen inhämta externa synpunkter på den del av verksamheten som arbetsgruppen ansvarar för. Ibland kanske man nöjer sig med att inhämta externa synpunkter vid möten med åklagare och advokater medan man andra gånger också intervjuar parter och vittnen och åter andra gånger inbjuder någon ny intressentgrupp för samtal. Om nya ämnesområden beslutas för kvalitetsarbetet kan nya arbetsgrupper behöva inrättas. Domstolschefen får genom den externa dialogen och de egna medarbetarnas arbete i olika arbetsgrupper kontinuerligt förslag till förbättringar av verksamheten. På grundval av dessa

8 8 förslag kan domstolschefen fatta välgrundade beslut om ytterligare kvalitetshöjningar i domstolens verksamhet. Hur ska man hinna med detta? I de två domstolar som arbetat längst och mest djupgående med metoden intern och extern dialog; Hovrätten för Västra Sverige och Vänersborgs tingsrätt, är alla medarbetare engagerade i kvalitetsarbetet som deltagare i en eller flera grupper. Trots detta har effektiviteten i domstolarna ökat och arbetsglädjen likaså (detta framgår av statistik och NMIundersökningar). De externa intressenterna har uppgett att de anser att domstolarna fungerar betydligt bättre nu än innan kvalitetsarbetet startade Marie B. Hagsgård, verksamhetsutvecklare vid Hovrätten för Västra Sverige Cecilia Tisell, rådman och sammankallande i Vänersborgs tingsrätts kvalitetsgrupp

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

Men hur åstadkommer man ett uthålligt kvalitetsarbete i en domstol?

Men hur åstadkommer man ett uthålligt kvalitetsarbete i en domstol? Hur åstadkommer man ett uthålligt kvalitetsarbete i en domstol? Av verksamhetsutvecklaren MARIE B. HAGSGÅRD 1 För att domstolarna ska kunna behålla allmänhetens förtroende är det nödvändigt att de bedriver

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering

Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering 1 Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Malmö högskolas övergripande mål är att vara en öppen och inkluderande högskola där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av lärosätets utbildningar.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Medarbetarpolicy i Landstinget

Medarbetarpolicy i Landstinget MISSIV 2012-06-13 LJ2012/690 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Medarbetarpolicy i Landstinget Bakgrund I samband med att Landstingets chefspolicy omarbetades under 2011 aktualiserades frågan

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1 Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Hagfors Skolområde Läsåret 2014/2015 Resultat/Utv ärdering Den gemensamma visionen ska hjälpa alla att se den önskade framtidsbilden Kvalitetsarbete handlar om att säkra och

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Rutiner vid synpunkter och klagomål

Rutiner vid synpunkter och klagomål Sida 1(5) Rutin vid synpunkter, klagomål Version 2011-03-24 Socialförvaltningen Rutiner vid synpunkter och klagomål Sida 2(5) Synpunkt och klagomålshantering Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:11

Läs mer

Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF

Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF 20130130 Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF Vision 2020 Vision 2020 är en grundpelare för GF:s utvecklingsarbete. Ett aktivt och medvetet arbete med verksamhetsplanerna (GF:s

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda

Läs mer

Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST

Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST 2013-04-05 Utvecklingssamtal inom Fackförbundet ST Utvecklingssamtalen är en del av HR-året på ST. Samtalen är en viktig del i dialogen kring mål och arbetsresultat samt verksamhetsplanering och personalutveckling.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy

Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Linnéuniversitetets kvalitetspolicy Rektorsbeslut nr: 199 Datum: 2013-11-11 Dnr: ST 2013/417-1.1 Rektors förord Linnéuniversitetet har högt ställda ambitioner som lärosäte. För att nå upp till vår vision

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221

MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221 MODELL för SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE i SKOLENHETERNA, HÖRBY KOMMUN 20120221 Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen Kap 4 Kvalitet och Inflytande Huvudmanna nivå. Planering, uppföljning, utveckla Enhetsnivå.

Läs mer

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (7) STRATEGISKA STABEN/H R LÖNEPOLICY SPÅNGA-TENSTA Syftet med förvaltningens lönepolicy är att ge goda förutsättningar att rekrytera och behålla medarbetare och

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Kvalitetshandboken en intern bestseller. Catharina Centerfjäll, Kvalitetsdirektör Cathrin Andersson, Processledare systematisk kvalitetsutveckling

Kvalitetshandboken en intern bestseller. Catharina Centerfjäll, Kvalitetsdirektör Cathrin Andersson, Processledare systematisk kvalitetsutveckling Kvalitetshandboken en intern bestseller Catharina Centerfjäll, Kvalitetsdirektör Cathrin Andersson, Processledare systematisk kvalitetsutveckling En väldigt viktig pusselbit i allt kvalitetsarbete! Varför

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är

med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är 4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier

Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier YTTRANDE 2009-03-20 Dnr 013/09 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (SOU 2008:106) Sammanfattning Hovrätten

Läs mer

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande; Kvalitetsanalys för förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Riktlinjer. Kvalitetsarbete

Riktlinjer. Kvalitetsarbete Riktlinjer Kvalitetsarbete Riktlinjer för kvalitetsarbete inom Luleå kommun 1. Inledning Riktlinjer för kvalitetsarbete omfattar samtliga verksamheter inom Luleå kommun och är vägledande för de majoritetsägda

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff

ESLÖVS KOMMUN. Riktlinjer för arbetsplatsträffar. Planera för arbetsplatsträff. Genomföra arbetsplatsträff Riktlinjer för arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffen ska möjliggöra för samtliga medarbetare att aktivt delta i och ta ansvar för utveckling, planering och uppföljning samt ständig förbättring av den egna

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

e-förslag System för ökad medborgardialog

e-förslag System för ökad medborgardialog System för ökad medborgardialog Få medborgarna delaktiga och engagerade i den lokala samhällsutvecklingen Vårt system för ökar medborgardialogen och gör medborgarna delaktiga och engagerade i den lokala

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete

Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 3. Växtkraft Mål 3. Dokumentation av handlingsplan. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 3 Dokumentation av handlingsplan Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. DOKUMENTATION... 3 SAMMANSTÄLLNING AV HANDLINGSPLAN... 3 PROCESSEN

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Utifrån förra periodens uppdrag och plan; vad har uppnåtts och vad har inte uppnåtts?

Utifrån förra periodens uppdrag och plan; vad har uppnåtts och vad har inte uppnåtts? SIDA 1/8 UTVECKLINGSSAMTAL Datum: STRUKTUR OCH INNEHÅLL 1) TILLBAKABLICK Reflektera över det föregående årets medarbetaruppdrag och dialoger. Blicka tillbaka på arbetsprestation och resultat i förhållande

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

Enkät för Stockholms tingsrätt våren 2015

Enkät för Stockholms tingsrätt våren 2015 Är du A Man 38 28,8% B Kvinna 94 71,2% Hur gammal är du? A 18-34 56 42,4% B 35-49 28 21,2% C 50-48 36,4% Vilken personalkategori tillhör du? A Beredningsjurist 2 1,5% B Notarie 25 18,9% C Rådman 16 12,1%

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

En modernare rättegång några utvecklingsområden

En modernare rättegång några utvecklingsområden PM 1 (5) En modernare rättegång några utvecklingsområden Reformen En modernare rättegång, EMR, trädde i kraft den 1 november 2008 (prop. 2004/05:131). Den syftade till att skapa förutsättningar för ett

Läs mer

Riktlinjer för klagomål & synpunkter

Riktlinjer för klagomål & synpunkter Riktlinjer för klagomål & synpunkter 2 [7] Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Kvalitetsdefinition... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 3 4. Klagomål & synpunkter... 4 4.1 Vad är synpunkter

Läs mer

Medarbetar- och ledarskapspolicy

Medarbetar- och ledarskapspolicy Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-47011 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Policy Beslutande Kommunledningsutskottet 2016-06-15, 47 Giltighetstid 2016-2019 1(7) Dnr 2016/000599-003 Beteckning Aktualitetsprövning/revidering

Läs mer

Medarbetarsamtal vid KI

Medarbetarsamtal vid KI Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer