För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer

Transkript

1 UNDERVISNINGSPLAN 1 (5) Domstolsakademin UNDERVISNINGSPLAN Allmänt I en tid då omvärlden förändras i allt snabbare takt och de miljöer inom vilka rättsliga tvister uppstår blir allt mer komplexa ökar behovet av utbildning och fortbildning för att Sveriges domstolar ska kunna bibehålla och vidareutveckla kompetensen hos medarbetarna, bland dem domare. Det går inte att hävda att domares behov av kompetensutveckling är mindre än inom andra juristgrupper, såsom advokater och åklagare. Tvärtom kan sägas att kraven på domarens kompetens generellt måste ställas högre än för dem som uppträder inför domstolen. Domaren är i sin yrkesutövning garanten för att mål och ärenden blir avgjorda i enlighet med gällande rätt. För att kunna uppfylla det kravet måste domaren ha kunskap nog att rättsligt och bevismässigt analysera och värdera det processmaterial som läggs framför henne eller honom. Sveriges domstolar är i likhet med många andra verksamheter i början av en omfattande generationsväxling. Den betydande förnyelse av domarkåren som har inletts ställer stora krav på Sveriges domstolar när det gäller att säkerställa att den kompetens, grundad på mångårig erfarenhet och yrkeskunskap, som de avgående domarna har tas till vara och kommer till fortsatt nytta i verksamheten. Under senare tid har det blivit allt vanligare att jurister med en annan bakgrund och andra erfarenheter än den traditionella domarbanan söker domartjänster. En bredare rekryteringsbas innebär att det inom domarkåren kommer att finnas personer med olika erfarenheter och yrkeskunskaper. Samtidigt som det är viktigt att ta till vara och värna om den mångfald i kunskap och skicklighet som domstolarna därigenom tillförs innebär en sådan utveckling ett ökat behov av kompletterande utbildning för nyutnämnda domare, inte minst då för den som i endast liten omfattning eller kanske inte alls tidigare verkat som domare. För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. I planen anges också generella riktlinjer R1A, , DV info.avd Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag

2 UNDERVISNINGSPLAN 2 (5) för utbildningens innehåll och en grundläggande syn på vilka utbildningsformer som ska prägla undervisningen. Övergripande mål Att kvalitetssäkra dömandet måste vara en huvuduppgift för utbildning av domare. Kvalitetskravet omfattar såväl att mål och ärenden blir riktigt avgjorda som att det sker inom rimlig tid. Genom utbildning inriktad på domarens vardag, grundad på yrkeserfarenhet och förenad med experters sakkunskap ges goda möjligheter att bidra till att framtidens domare kommer att hålla en kunskapsnivå som väl motsvarar den nuvarande, men också att ytterligare stärka kvaliteten i dömandet. Utbildning riktad till ordinarie domare har emellertid att tillgodose flera syften och ändamål. Det går därför inte att utkristallisera enbart ett tydligt, lättformulerat mål med utbildningen. Tvärtom är det nödvändigt att formulera flera mål, som kan sägas befinna sig på olika plan men tillsammans bilda en helhet, nämligen de krav och förväntningar som ställs på en modern domare. Målen för utbildningsverksamheten bör inte bara anknyta till domaren som yrkesutövare, utan också till domaryrkets attraktionskraft bland jurister samt till allmänhetens förtroende för rättskipningen vid Sveriges domstolar. Med detta som utgångspunkt kan målen för Domstolsakademins verksamhet formuleras på så sätt att den genom en verksamhetsanpassad utbildning grundad på praktik och teori ska - medverka till att ge domare bästa förutsättningar att möta de kvalitativa krav som ställs i den dömande verksamheten, - bidra till att domaryrket framstår som attraktivt bland jurister med olika bakgrund och erfarenhet, så att domare kan rekryteras bland de främsta och för yrket mest lämpade juristerna, samt - hjälpa till att stärka allmänhetens förtroende för rättskipningen i domstol. Under den första strecksatsen ryms flera utbildningssyften som direkt anknyter till domarens yrkesutövning. Undervisningen vid Domstolsakademin ska utveckla och förbättra domarens metodiska färdigheter och förmåga att göra rättsliga analyser på skilda rättsområden. Det är mindre fråga om renodlad kunskapsinhämtning rörande innehållet i olika rättsregler. Sådan kunskap förväntas domare redan ha eller kunna inhämta på egen hand. I stället handlar det om att utveckla och förädla förmågan att utifrån ändamålsstyrda överväganden och andra lagtolkningsmetoder analysera och tillämpa gällande rätt på förhållandena i det enskilda fallet. Utbildningen ska inriktas på att ge domaren bästa förutsättningar att handlägga och avgöra mål självständigt, effektivt och rättssäkert.

3 UNDERVISNINGSPLAN 3 (5) De kvalitativa krav som ställs på en modern domare innefattar mer än juridisk skicklighet. Domaren ska i möten med parter, vittnen och andra uppträda på ett sätt som gör att den enskilde upplever sig ha fått en rättvis behandling, men även som skapar förtroende för domstolsväsendet i stort. Också denna sida av domarrollen ryms under den första strecksatsen. Utbildningen ska ge deltagarna möjlighet att reflektera över och fördjupa sina kunskaper kring frågor om bl.a. domaretik, förhållandet till rättegångsaktörer, media och allmänheten samt medverkan i mer rättspolitiska sammanhang. Den som är utnämnd till domare kan rimligen förväntas ha funderat kring frågor som rör domstolens roll i samhället, både konstitutionellt, funktionellt och rättssociologiskt. Undervisningen ska stimulera till vidare och djupare diskussioner och tankar kring dessa frågor. Även detta ligger inom ramen för de kvalitativa krav på domaren som avses med målet i den första strecksatsen. Den andra strecksatsen tar sikte på ett allmänt önskemål om att Sveriges domstolar ska framstå som en attraktiv arbetsplats och att rekrytering av domare ska ske bland de främsta och för yrket lämpligaste juristerna. Att tillhandahålla domare en utbildning som är individuellt anpassad efter den enskildes behov medverkar till att domaren kan känna sig trygg och säker i sin yrkesutövning oberoende av redan vunna kunskaper och erfarenheter. Den som i sitt tidigare yrkesliv specialiserat sig inom ett visst område ska genom utbildning vid Domstolsakademin, förenad med praktisk tjänstgöring vid domstol, efter en förhållandevis kort tid kunna utöva sitt domarämbete fullt ut på ett självständigt, effektivt och rättssäkert sätt. Med den tredje strecksatsen riktas fokus på förhållandet mellan domarens förutsättningar att möta de kvalitativa kraven i den dömande verksamheten och allmänhetens förtroende för rättskipningen vid Sveriges domstolar. Utbildningen vid Domstolsakademin ska ha som syfte att medverka till att samtliga domare är högt kvalificerade när det gäller juridisk kunskap och analysförmåga inom för domaryrket centrala rättsområden, men också att säkerställa att parter, vittnen och andra blir bemötta på ett sådant sätt att de kan känna förtroende för domstolens ageranden och avgöranden. Innehåll Utbildningen vid Domstolsakademin ska, som nämnts, vara verksamhetsanpassad och formad efter deltagarnas behov. Det sistnämnda tillgodoses genom att utbildningen vid Domstolsakademin blir en del i den utvecklingsplan som domstolen ska fastställa för varje domare. Därigenom ges möjlighet att inte bara avgränsa utbildningen vid Domstolsakademin till sådana områden inom vilka det finns ett egentligt utbildningsbehov utan också att i annan form komplettera utbildningen där det finns ett särskilt behov av det.

4 UNDERVISNINGSPLAN 4 (5) Utbildningen ska vara inriktad på frågeställningar som nära anknyter till den praktiska yrkesutövningen. Handläggningsfrågor, processledning och genomgång av praxis är moment som bör uppmärksammas särskilt i undervisningen. Den underliggande utbildningstanken lutar mer åt koncentration kring metoder för problemlösning och mindre åt ren kunskapsinlärning. Det ska ges stort utrymme åt undervisningsmoment som innefattar träning i olika färdigheter som en domare förväntas behärska för att kunna uppfylla de kvalitativa krav som ställs i den dömande verksamheten. För att utbildningen ska kunna ges det innehåll och den inriktning som här beskrivits bör undervisningen vara i huvudsak tematisk, även om det inte innebär att det kommer att saknas undervisningsinslag av mer dogmatisk karaktär. Undervisningen ska utgå från höga krav på den enskildes kunskap och precision i rättslig analys. Deltagaren förväntas på förhand ha baskunskaper eller i vart fall kunna snabbt inhämta dessa på egen hand. Undervisningen ska omfatta även sådana icke-juridiska frågor som sammanhänger med utövandet av domaryrket i egentlig mening. Sådan undervisning kan lämpa sig väl för att integreras i utbildningen i mer traditionella juridiska ämnena. Domaretik, domstolens roll i samhället, kultur och bemötande samt kommunikationsförmåga är några exempel på frågor som naturligt kan diskuteras inom ramen för processrätt, migrationsrätt, familjerätt eller något annat juridiskt ämne. Över huvud taget bör utbildningen i beteendevetenskap, medicin och liknande frågor i så stor utsträckning som möjligt integreras i undervisningen i de juridiska ämnena. Därigenom synliggörs sambanden mellan tillämpning av juridiska kärnkunskaper och mer beteendevetenskapliga frågor och stimuleras deltagarna till diskussion kring detta. Undervisningsformer Utbildningen vid Domstolsakademin ska grundas på en underliggande idé om deltagarnas aktiva medverkan som bas för undervisningen. Lärarens roll ska som utgångspunkt vara att initiera och understödja diskussioner och stimulera till ett aktivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Nya tankar, idéer och infallsvinklar ska födas väsentligen ur interaktion bland lärare och deltagare. På så sätt blir lärandet en process där deltagarna ges utrymme att berika varandra genom sina olika individuella färdigheter. Den undervisningsform som här förespråkas ligger i linje med en strävan att motverka att utbildningen vid Domstolsakademin blir statisk. Det ska finnas en ständig öppenhet för förändringar av undervisningen i takt med samhälls- och rättsutvecklingen, men också som ett led i en förädling av kunskaper och erfarenheter som emanerar ur undervisningen. Genom en sådan inriktning kan Domstolsakademin bli ett dynamiskt kunskapscentrum till nytta för hela domstolsväsendet.

5 UNDERVISNINGSPLAN 5 (5) Denna inriktning på undervisningen medför att den traditionella katederföreläsningen som undervisningsform ges en mer undanskymd plats. I stället ska verksamheten fokusera på undervisningsformer som seminarier, arbeten i större och mindre grupper, rättegångsspel och självstudier. Dessa former ger bäst möjligheter för deltagarna att vidarebefordra egna och tillgodogöra sig andras kunskaper, iakttagelser och erfarenheter. Också rena rollspel och interaktiv teater kan finnas med som inslag i undervisningen. Det ska även ges plats åt studiebesök. Som ovan Roberth Nordh Rektor