UNDERVISNINGSPLAN 1 (31) UNDERVISNINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV NYUTNÄMNDA DOMARE

Transkript

1 UNDERVISNINGSPLAN 1 (31) DATUM DIARIENR Domstolsakademin UNDERVISNINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV NYUTNÄMNDA DOMARE Allmänt Sveriges domstolar är i likhet med många andra verksamheter i början av en omfattande generationsväxling. Under de närmaste åren kommer ett betydande antal ordinarie domare att gå i pension. Även med beaktande av att det under 2007 och 2008 har tillsatts ett antal domare som förtida ersättare för personer som kommer att gå i pension inom en nära framtid kommer behovet av nyrekryteringar att vara stort under de närmaste åren. Den betydande förnyelse av domarkåren som har inletts ställer stora krav på Sveriges domstolar när det gäller att säkerställa att den kompetens, grundad på mångårig erfarenhet och yrkeskunskap, som de avgående domarna har tas till vara och kommer till fortsatt nytta i verksamheten. Ett sätt att åstadkomma detta på den enskilda domstolen är, som framgått, att genomföra en förtida generationsväxling. Detta är emellertid inte alltid en framkomlig väg, med hänsyn till planeringsbesvär och andra administrativa hinder. Det är mot denna bakgrund viktigt att framhålla att Sveriges domstolar och Domstolsverket har ett gemensamt och övergripande ansvar för att den kompetensförlust som de stora pensionsavgångarna kommer att föra med sig blir så liten som möjligt. Genom utbildning inriktad på domarens vardag, grundad på yrkeserfarenhet och förenad med experters sakkunskap ges goda möjligheter att tillse att den nya generationen domare kommer att hålla en kunskapsnivå som väl motsvarar den nuvarande, men även att ytterligare stärka kvaliteten i dömandet. De flesta nyutnämnda domare har genomgått den traditionella domarbanan. Under senare tid har dock allt fler med en annan bakgrund och andra erfarenheter sökt domartjänster. Det finns också ett brett förankrat önskemål om att vidga domarrekryteringen, manifesterat bl.a. i proposition 2007/08:113 Rekrytering av domare Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se

2 2 (31) En bredare rekryteringsbas innebär att det bland nyutnämnda domare kommer att finnas personer med olika erfarenheter och yrkeskunskaper. Samtidigt som det är viktigt att ta till vara och värna om den mångfald i kunskap och skicklighet som domstolarna därigenom tillförs innebär en sådan utveckling ett ökat behov av kompletterande utbildning för nyutnämnda domare, inte minst då för den som i endast liten omfattning eller kanske inte alls tidigare verkat som domare. Sveriges domstolar har ett ansvar för att den som söker sig till domaryrket kan känna att hans eller hennes kunskaper och erfarenheter tas till vara, men också att han eller hon bereds möjlighet att vid behov komplettera sina kunskaper, speciellt inom områden som är centrala för domaryrket. Brist på yrkeserfarenhet inom något av de rättsområden som man som domare förväntas behärska särskilt väl ska inte utgöra hinder för någon att välja domaryrket. Tvärtom ska tillgången till kvalificerad utbildning göra det mer attraktivt att söka en domartjänst. En verksamhetsinriktad utbildning där praktik och teori får interagera och som är individuellt anpassad till den nyutnämnde domarens kunskap och tidigare erfarenhet bidrar till att skapa trygghet för den enskilde när han eller hon möter vardagen i domstolen. Att kvalitetssäkra dömandet måste vara en huvuduppgift för utbildningen av nyutnämnda domare. I detta ligger såväl att mål blir riktigt avgjorda som att det sker inom rimlig tid. Viktigt är emellertid också att den som utnämns till domare kan förväntas fungera väl som medarbetare. Moderna arbetsformer och arbetsprocesser ställer större krav på domarens förmåga att arbeta i grupp, ofta då i en arbetsledande, handledande eller vägledande funktion. Den kravprofil som tillämpas vid tillsättning av ordinarie domare anger också sådana kriterier. Av det sagda framgår att utbildningen av nyutnämnda domare bör vara anpassad efter vars och ens speciella behov. En på så sätt individualiserad utbildningsprofil står i överensstämmelse med gällande Strategi för kompetensutveckling i Sveriges domstolar. Undervisningen vid Domstolsakademin ska koncentreras kring vissa juridiska huvudämnen. För nyutnämnda domare vid allmän domstol ska undervisning erbjudas i familjerätt, processrätt och straffrätt. För domare vid förvaltningsdomstol ska ämnena vara förvaltningsprocessrätt, migrationsrätt, skatterätt och socialförsäkringsrätt. Därutöver ska utbildning ges gemensamt för domstolsslagen när det gäller den strategiska, personliga och kommunikativa kompetensen. Det är frågor som rör bemötande, omvärldskunskap, personlig utveckling, medarbetarskap och ledarskap, kontakter med media, säkerhetsfrågor och andra näraliggande ämnen. För utbildningen vid Domstolsakademin ska gälla i denna plan särskilt uppställda övergripande mål. Vilka dessa är framgår nedan. I det följande anges också generella riktlinjer för utbildningens innehåll och en Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se

3 3 (31) grundläggande syn på vilka utbildningsformer som ska prägla undervisningen. För varje i föregående stycke nämnt rättsområde finns dessutom särskilda mål, se bilaga A K. Övergripande mål Som framgått har en utbildning riktad till nyutnämnda domare att tillgodose flera syften och ändamål. Det går därför inte att utkristallisera enbart ett tydligt, lättformulerat mål med utbildningen. Tvärtom är det nödvändigt att formulera flera mål, som kan sägas befinna sig på olika plan men tillsammans bilda en helhet, nämligen de krav och förväntningar som ställs på en modern domare. Det är fråga om mål som anknyter till domaren som både yrkesutövare och medarbetare, men också till domaryrkets attraktionskraft bland jurister samt till allmänhetens förtroende för rättskipningen vid Sveriges domstolar. Med detta som utgångspunkt kan målen för Domstolsakademins verksamhet formuleras på så sätt att den genom en verksamhetsanpassad utbildning grundad på praktik och teori ska - ge nyutnämnda domare förutsättningar att möta de kvalitativa krav som ställs i den dömande verksamheten, - ge deltagarna god insikt och kunskap när det gäller övrig strategisk, personlig och kommunikativ kompetens, - medverka till att domaryrket framstår som attraktivt bland jurister med olika bakgrund och erfarenhet, så att domare kan rekryteras bland de främsta och för yrket mest lämpade juristerna, samt - stärka allmänhetens förtroende för rättskipningen i domstol. Under den första strecksatsen ryms flera utbildningssyften som direkt anknyter till domarens yrkesutövning. Undervisningen vid Domstolsakademin ska utveckla och förbättra domarens metodiska färdigheter och förmåga att göra rättsliga analyser på skilda rättsområden. Det är mindre fråga om renodlad kunskapshämtning rörande innehållet i gällande rättsregler. Sådan kunskap förväntas deltagarna redan ha eller kunna inhämta på egen hand. I stället handlar det om att utveckla och förädla förmågan att utifrån ändamålsstyrda överväganden och andra lagtolkningsmetoder analysera och tillämpa gällande rätt på förhållandena i det enskilda fallet. Utbildningen ska inriktas på att ge domaren bästa förutsättningar att handlägga och avgöra mål självständigt, effektivt och rättssäkert. De kvalitativa krav som ställs på en modern domare innefattar mer än juridisk skicklighet. Domaren ska också i möten med parter, vittnen och andra uppträda på ett sätt som gör att den enskilde upplever sig ha fått en rättvis behandling i det enskilda målet, men också som skapar förtroende för domstolsväsendet i stort. Även denna sida av domarrollen ryms under den första strecksatsen. Utbildningen ska ge deltagarna möjlighet att reflektera över och fördjupa sina kunskaper kring frågor Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se

4 4 (31) om bl.a. domaretik, förhållandet till rättegångsaktörer, media och allmänheten samt medverkan i mer rättspolitiska sammanhang. Också säkerhetsfrågor faller under denna målpunkt. Den som är utnämnd till domare kan rimligen förväntas ha funderat kring frågor som rör domstolens roll i samhället, både konstitutionellt, funktionellt och rättssociologiskt. Undervisningen ska stimulera till vidare och djupare diskussioner och tankar kring dessa frågor. Även detta ligger inom ramen för de kvalitativa krav på domaren som avses med målet i den första strecksatsen. Inom den andra strecksatsen ryms frågor som angår anställdas förhållningssätt till varandra på arbetsplatsen. Dagens domarroll ställer i flera hänseenden större krav på den enskilde att relatera till arbetssituationen för andra anställda än som tidigare varit fallet. Arbetet på en domstol förutsätter med nödvändighet en viss hierarkisk ordning. Det är i en sådan organisation särskilt viktigt att framhålla betydelsen av samverkan och samspel mellan skilda yrkeskategorier och att alla anställda arbetar för att förverkliga samma övergripande verksamhetsmål. Många domstolar har övergett den traditionella roteln som arbetsenhet och i stället organiserat personalen i större arbetslag. Det ställs då ökade krav på förmåga att kunna samarbeta med andra, oberoende av yrkeskategori. Domaren förväntas ofta i det sammanhanget fungera som arbetsledare, handledare och vägledare, inte minst för yngre jurister. Också när det gäller handledning och utbildning av unga medarbetare har domaren i allmänhet ett betydande ansvar. Det har under senare tid blivit allt viktigare att utbilda anställda i frågor som rör medarbetarskap, personlig utveckling m.m. Att fungera som en god medarbetare och ledare ställer krav på både god självkännedom och kunskap om på vilket sätt det egna uppträdandet påverkar andra. Domstolsakademin ska genom utbildning i dessa frågor bidra till att nyutnämnda domare blir goda medarbetare med god självinsikt som kan tjäna som förebilder för yngre jurister som söker sig till domarbanan. Den tredje strecksatsen tar sikte på ett allmänt önskemål om att Sveriges domstolar ska framstå som en attraktiv arbetsplats och att rekrytering av domare ska ske bland de främsta och för yrket lämpligaste juristerna. Att tillhandahålla nytillträdande domare en utbildning som är individuellt anpassad efter den enskildes behov medverkar till att domaren kan känna sig trygg och säker i sin yrkesutövning oberoende av redan vunna kunskaper och erfarenheter. Den som i sitt tidigare yrkesliv specialiserat sig inom ett visst område ska genom utbildning vid Domstolsakademin, förenad med praktisk tjänstgöring vid domstol, efter en förhållandevis kort tid kunna utöva sitt domarämbete fullt ut på ett självständigt, effektivt och rättssäkert sätt Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se

5 5 (31) Samtidigt är det viktigt att de kunskaper och erfarenheter som nyutnämnda domare tillför domstolarna tas till vara och kommer verksamheten till godo. Så kan ske på flera olika sätt, såväl genom organisatoriska åtgärder på den domstol där domaren verkar som genom att domaren anlitas som föreläsare vid regional och central utbildning. Ett naturligt sätt att sprida enskilda domares kunskaper och erfarenheter till andra är att bedriva undervisning i de former som ska ske vid Domstolsakademin, och som beskrivs nedan. Genom interaktion mellan lärare och deltagare samt deltagarna sinsemellan ges goda förutsättningar för samtliga att berika varandra. Med den fjärde strecksatsen riktas fokus på förhållandet mellan domarens förutsättningar att möta de kvalitativa kraven i den dömande verksamheten och allmänhetens förtroende för rättskipningen vid Sveriges domstolar. Utbildningen vid Domstolsakademin ska ha som syfte att medverka till att samtliga domare är högt kvalificerade när det gäller juridisk kunskap och analysförmåga inom för domaryrket centrala rättsområden, men också att säkerställa att parter, vittnen och andra blir bemötta på ett sådant sätt att de kan känna förtroende för domstolens ageranden och avgöranden. Innehåll Utbildningen vid Domstolsakademin ska, som nämnts, vara verksamhetsanpassad och formad efter varje deltagares behov. Det sistnämnda tillgodoses genom att utbildningen vid Domstolsakademin blir en del i den utvecklingsplan som ska fastställas för en nyutnämnd domare av domstolen i samråd med domaren och rektorn för Domstolsakademin. Därigenom ges möjlighet att inte bara avgränsa utbildningen vid Domstolsakademin till sådana områden inom vilka det finns ett egentligt utbildningsbehov utan också att i annan form komplettera utbildningen där det finns ett särskilt behov av det. Exempelvis kommer det vid Domstolsakademin inte att finnas kursavsnitt speciellt inriktade på fastighetsrätt, obeståndsrätt eller miljörätt. Genom att utbildningen vid Domstolsakademin blir en del av domarens individuella utvecklingsplan ges förutsättningar att skapa en optimal balans mellan undervisning och praktisk yrkesutövning på domstol. Främst för att inte göra utbildningen för en nyutnämnd domare allt för tidskrävande är det nödvändigt att begränsa undervisningen till mer centrala ämnen och till frågor som domaren kan förväntas möta tämligen omgående och frekvent i sin vardag. Till det kommer de allmänna frågor som rör bemötande, säkerhet, mångfald, självinsikt och annat, som inte står i omedelbart samband med den rättsliga regleringen på ett visst rättsområde. Som nämnts ska utbildningen, i enlighet med det nu sagda, koncentreras till vissa juridiska huvudämnen, nämligen för allmän domstol familjerätt, processrätt och straffrätt samt för förvaltningsdomstol förvaltningsprocessrätt, migrationsrätt, skatterätt och socialförsäkrings Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se

6 6 (31) rätt. Till det ska läggas undervisning inom mer övergripande kompetensområden, särskilt sådan som har ett tydligt beteendevetenskapligt inslag. I stora delar måste utbildningen bedrivas parallellt för domstolsslagen Genom samlokalisering kan det emellertid ändå erbjudas möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan domare från olika domstolsslag. Utbildningen ska ges i form av ett löpande kursutbud. Detta blir möjligt genom att undervisningen i varje huvudämne samlas i ett block, koncentrerad till tid och omfattning. Det bör normalt sakna betydelse i vilken ordning utbildningen i ämnena genomgås. På så sätt ges bästa förutsättningar att anpassa tidpunkten för utbildningens början till varje domares särskilda behov, utifrån tidigare kunskaper och erfarenheter, och datum för tillträde av domartjänsten. Utbildningen i huvudämnena ska vara inriktad på frågeställningar som nära anknyter till den praktiska yrkesutövningen. Handläggningsfrågor, processledning och genomgång av praxis är moment som bör särskilt uppmärksammas i undervisningen. Den underliggande utbildningstanken lutar mer åt koncentration kring metoder för problemlösning och mindre åt ren kunskapsinlärning. Det ska ges stort utrymme åt undervisningsmoment som innefattar träning i olika färdigheter som en domare förväntas behärska för att kunna uppfylla de kvalitativa krav som ställs i den dömande verksamheten. För att utbildningen ska kunna ges det innehåll och den inriktning som här beskrivits bör undervisningen vara i huvudsak tematisk, även om det inte innebär att det kommer att saknas undervisningsinslag av mer dogmatisk karaktär. Undervisningen ska utgå från höga krav på den enskildes kunskap och precision i rättslig analys. Deltagaren förväntas på förhand ha baskunskaper eller i vart fall kunna snabbt inhämta dessa på egen hand. Undervisningen i icke-ämnesrelaterade frågor kan grovt delas in i två slag, dels sådana som sammanhänger med utövandet av domaryrket i strikt mening, dels frågor som rör medarbetarskap mer generellt. Särskilt den första kategorin av frågor kan lämpa sig väl för att integreras i utbildningen i de sju juridiska huvudämnena. Domaretik, domstolens roll i samhället, kultur och bemötande samt kommunikationsförmåga är några exempel på frågor som naturligt kan diskuteras inom ramen för processrätt, migrationsrätt, familjerätt eller något av de övriga ämnena. Över huvud taget bör utbildningen i så stor utsträckning som möjligt integreras i undervisningen i de juridiska huvudämnena. Därigenom synliggörs sambanden mellan tillämpning av juridiska kärnkunskaper och mer beteendevetenskapliga frågor och stimuleras deltagarna till diskussion kring detta. Undervisningsformer Utbildningen vid Domstolsakademin ska grundas på en underliggande idé om deltagarnas aktiva medverkan som bas för undervisningen. Lä Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se

7 7 (31) rarens roll ska som utgångspunkt inte i huvudsak vara att förmedla egen kunskap till deltagarna. I stället ska läraren initiera och understödja diskussioner och stimulera till ett aktivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan deltagarna. Nya tankar, idéer och infallsvinklar ska födas väsentligen ur interaktion mellan lärare och deltagare. På så sätt blir lärandet en process där deltagarna ges utrymme att berika varandra genom sina olika individuella färdigheter. Den undervisningsform som här förespråkas ligger i linje med en strävan att motverka att utbildningen vid Domstolsakademin blir statisk. Det ska finnas en ständig öppenhet för förändringar av undervisningen i takt med samhälls- och rättsutvecklingen, men också som ett led i en förädling av kunskaper och erfarenheter som emanerar ur undervisningen. Genom en sådan inriktning kan Domstolsakademin bli ett dynamiskt kunskapscentrum till nytta för hela domstolsväsendet. Denna inriktning på undervisningen medför att den traditionella katederföreläsningen som undervisningsform ges en mer undanskymd plats. I stället ska verksamheten fokusera på undervisningsformer som seminarier, arbeten i större och mindre grupper, rättegångsspel och självstudier. Dessa former ger bäst möjligheter för deltagarna att vidarebefordra egna och tillgodogöra sig andras kunskaper, iakttagelser och erfarenheter. Också rena rollspel och interaktiv teater ska finnas med som inslag i undervisningen; särskilt kan detta aktualiseras när det gäller utbildning i medarbetarskap och andra ämnesområden inom vilka etik och värderingar har ett mer framträdande inslag. Det ska även ges plats åt studiebesök. Som ovan Roberth Nordh Rektor Bilagor: A-K Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se

8 8 (31) Domstolsakademin BILAGA A Kursbeskrivning förvaltningsprocessrätt Allmänt Processrätten är domarens arbetsverktyg och har därmed en mycket central betydelse i utbildningen av nyutnämnda domare. Förvaltningsprocessen är inte lika författningsreglerad som processen i allmän domstol. Det finns flera frågor där domare kan ha olika åsikter om hur man ska agera. Detta ställer stora krav på såväl analytisk förmåga som omdöme och sunt förnuft hos domaren. Mål i allmän förvaltningsdomstol avgörs som regel efter ett skriftligt förfarande, där enskilda parter oftast inte representeras av ombud. Detta ställer stora krav på domarens förmåga att leda processer på ett sådant sätt att den svagare partens intressen tillvaratas i den utsträckning som krävs, beroende på bl.a. typ av mål. Även om huvudregeln är skriftligt förfarande, har inslagen av muntlig förhandling ökat under senare år, vilket ställer stora krav på domarens förmåga att på ett professionellt och objektivt sätt bemöta parter och andra aktörer i förhandlingssituationen. Eftersom en stor del av målen i allmän förvaltningsdomstol avgörs efter ett skriftligt förfarande är det av särskilt stor vikt att domaren, i domar och beslut, uttrycker sig klart och koncist och anpassar sitt skrivsätt till parterna i målet. Mål enligt lagen om offentlig upphandling tenderar att öka i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Denna måltyp kräver ofta att domaren måste fatta snabba beslut. Det finns därmed inte tid för inläsning i den utsträckning som är möjlig vid andra typer av mål. Dessutom är rättsläget vad gäller domstolarnas utredningsskyldighet när det gäller denna målkategori, inte helt klarlagt. Offentlig upphandling bör därför ingå i utbildningen för nyutnämnda domare och har lagts in i anslutning till utbildningen i förvaltningsprocessrätt. Syfte Syftet med utbildningen i förvaltningsprocessrätt är att utveckla deltagarnas förmåga att praktiskt lösa de vanligast förekommande processuella problem som kan uppstå under handläggningen av mål i allmän förvaltningsdomstol. Utbildningen ska vidare utveckla deltagarnas förmåga att, på ett rättssäkert och effektivt sätt, självständigt leda processer och fungera som ordförande vid muntliga förhandlingar och sammanträden. Utbildningen ska också utveckla deltagarnas förmåga att uttrycka sig väl i skrift. Avslutningsvis ska utbildningen ge deltagarna fördjupade kunskaper om handläggningen av mål enligt lagen om offentlig upphandling Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsakademin@dom.se

9 9 (31) Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna ha god förmåga att identifiera, analysera och lösa komplexa problem inom förvaltningsprocessrättens område, ha god förmåga att leda rättsprocesser, ha god förmåga att fungera som ordförande vid muntliga förhandlingar och sammanträden, ha god förmåga att uttrycka sig klart och begripligt i domar och beslut, ha god förmåga att praktiskt hantera mål enligt lagen om offentlig upphandling på ett rättssäkert och effektivt sätt. Innehåll Följande moment är avsedda att ingå. Besluts överklagbarhet Talerätt Prövningens ramar Praktisk processledning Beviskrav och bevisvärdering Domskrivning Rättegångsspel Offentlig upphandling Metod Undervisningen kommer huvudsakligen att fokusera på frågor där den praktiska hanteringen av mål kan variera, och det finns behov av enhetlig rättstillämpning. För att kunna tillgodogöra sig den lärarledda undervisningen kommer det att ställas krav på självstudier. Den lärarledda undervisningen kommer att bedrivas i form av föreläsningar, gruppövningar/-diskussioner och rättegångsspel. Gemensamt för samtliga undervisningsmoment är att de kräver att deltagarna är aktiva och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.

10 10 (31) Domstolsakademin BILAGA B Kursbeskrivning migrationsrätt Allmänt Migrationsrätt är ett relativt nytt ämne för förvaltningsdomstolarna. Det är endast de domare som arbetar på länsrätter som även är migrationsdomstolar, dvs. Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne Län och Länsrätten i Göteborg, samt de som arbetar på Kammarrätten i Stockholm, som även är Migrationsöverdomstol, som kommer i kontakt med migrationsmål. Migrationsmålen utgör emellertid en mycket stor andel av domstolarnas totala målantal. Till skillnad från de flesta andra måltyper inom Sveriges Domstolar kan migrationsmålen i stor utsträckning handla om vad som har hänt, eller riskerar att hända, i ett land långt ifrån Sverige där bl.a. lagstiftning, kultur och sedvänjor, religion och sociala förhållanden skiljer sig mycket åt från svenska förhållanden. Vilken information som behövs för att kunna avgöra dessa mål och hur bevisvärderingen ska göras är några av de frågor som domaren ställs inför. Migrationsfrågor har under de senaste två decennierna varit föremål för ett mycket stort intresse från medias och allmänhetens sida och har stått högt upp på den politiska dagordningen. Efter flera års diskussioner och förberedelsearbete fördes den 31 mars 2006 överprövningen av migrationsmål över från förvaltningsmyndighet till förvaltningsdomstol och en ny utlänningslag trädde i kraft. Inte minst det europeiska samarbetet på migrationsområdet kommer säkerligen medföra fler ändringar i utlänningslagen än de som redan har hunnit göras. Två viktiga EG-direktiv väntar redan på att implementeras. Centrala delar av utlänningslagen bygger på EG-direktiv och internationella konventioner varför det krävs kunskap om inte bara svensk praxis utan även praxis i bl.a. Europadomstolen, EG-domstolen och andra internationella organ såsom FN:s tortyrkommitté. Det är många migrationsrättsliga frågor som ännu inte har hunnit behandlas i Migrationsöverdomstolens vägledande avgöranden. Det är därför viktigt att nyutnämnda domare får en god gemensam kunskapsbas för att rättstillämpningen ska bli så enhetlig som möjlig. Syfte Syftet med utbildningen är att ge deltagarna dels en överblick av migrationsområdet i stort, dels en gedigen kunskap om centrala bestämmelser i utlänningslagen och dessas tillämpning. Vidare syftar utbildningen till att ge ökad kunskap om och förståelse för migrationens drivkrafter, dvs. vilka som söker sig till Sverige och varför, de aktörer som finns och deras roller, hur frågor om bevisning ska hanteras, inte minst länderinformation i och utanför det aktuella målet, och hur

11 11 (31) ett migrationsmål processas från början till slut med de speciella frågor som kan uppkomma vid t.ex. muntlig förhandling. Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna ha en god överblick av det migrationsrättsliga området innefattande översiktlig kunskap om vilka som kommer till Sverige, hur de kommer hit och varför, ha god kunskap om svenska och internationella organisationers arbete med migrationsfrågor, känna till de olika instansernas befogenheter och roller i migrationsprocessen, känna till de viktigaste rättskällorna och kunna hitta i dessa, ha en mycket god kännedom om utlänningslagens viktigaste bestämmelser och bakgrund samt praktiskt kunna tillämpa dessa, känna till hur ett migrationsmål handläggs vid respektive instans samt efter den ordinarie prövningen, samt ha kännedom om Migrationsöverdomstolens praxisbildning. Innehåll Följande moment är avsedda att ingå. Migration och flyktingar i Sverige och i världen. Internationella organisationers arbete med flyktingfrågor och migration. Migrationsprocessen från början till slut. Migrationsverkets, domstolarnas och andra aktörers roller. Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt; utlänningslagens skyddsbestämmelser, internationella konventioner, det europeiska samarbetet med EGdirektiv, Schengenregelverket och Dublinförordningen, UNHCR:s handbok centrala begrepp och dessas innebörd. Folkrätt och migration. Bevisvärdering i mål om skyddsbehov. Anhöriginvandring; det svenska regelverket och EG-direktivet om familjeåterförening. Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Prövning på verkställighetsstadiet. Förvar. Migrationsöverdomstolen som prejudikatinstans. Studiebesök hos polisen och/eller Migrationsverket. Metod Deltagarna kan förväntas ha begränsade kunskaper i migrationsrätt eftersom juristutbildningen i dess obligatoriska del knappast behandlar detta område alls. Det förutsätts dock att deltagarna inför utbildningen och under denna bedriver vissa självstudier.

12 12 (31) Utbildningen kommer utöver självstudier att ske i form av arbete med övningsexempel på egen hand eller i grupp med efterföljande redovisning. Föreläsningar kommer också att ingå i utbildningen. Utbildningen kommer att avslutas med studiebesök hos polisen och/eller Migrationsverket.

13 13 (31) Domstolsakademin BILAGA C Kursbeskrivning skatterätt Allmänt Skatterätten är ett centralt och omfattande rättsområde vid de allmänna förvaltningsdomstolarna. Skatterätten är dessutom ett område inom juridiken som ständigt är föremål för dels ändringar i gällande lagstiftning, dels införande av ny lagstiftning. Det ställer därför stora krav på den enskilde domaren att upprätthålla en hög kompetensnivå. Detta är också nödvändigt mot bakgrund av att parterna allt som oftast företräds av personer som specialiserat sig på skatterätt. Det krävs en insikt och förståelse för grunddragen inom skatterätten men det är även nödvändigt med fördjupade kunskaper inom området. EG-rätten har stort inflytande över skatterätten. Framför allt gäller detta den indirekta beskattningen, men EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet m.m. ska beaktas även i mål som rör den direkta beskattningen. Det krävs följaktligen även omfattande kunskaper om EG-rätten. Syfte Syftet med utbildningen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom några centrala områden för skatterätten; t.ex. fåmansföretagsbestämmelserna och mervärdesskatt. Deltagarna ska även ges fördjupade kunskaper inom taxeringsförfarandet då sådana kunskaper är en förutsättning för dömandet inom området. Vidare ska deltagarna ges både grundläggande och fördjupade kunskaper om EGfördraget och mervärdesskattedirektivet. Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna ha mycket goda kunskaper om grunddragen inom skatterätten, ha goda kunskaper inom vissa områden, t.ex. taxeringsprocessen, skattetilllägg, mervärdesskatt, sambandet mellan redovisning och beskattning m.m., ha goda kunskaper om EG-fördragets betydelse för den direkta beskattningen, och ha goda kunskaper om mervärdesskattedirektivet

14 14 (31) Innehåll Utbildningen innehåller tre huvudmoment; taxeringsförfarandet, materiell rätt och EG-skatterätt. Följande moment är avsedda att ingå. Taxeringsförfarandet Taxeringsförfarandet med fördjupande analys av sakprocessen Skattetillägg Genomsyn och skatteflyktslagen Materiell rätt Fåmansföretagsreglerna Sambandet mellan redovisning och beskattning Mervärdesskatt EG-skatterätt EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet m.m. och dess betydelse för den nationella beskattningen Mervärdesskatt Metod Utbildningen kommer att genomföras i form av föreläsningspass och efterföljande grupparbete med gemensam redovisning.

15 15 (31) Domstolsakademin BILAGA D Kursbeskrivning socialförsäkringsrätt Allmänt Socialförsäkringar finns i alla utvecklade länder och utgör ett betydelsefullt inslag i medborgarnas sociala trygghet. Det handlar om sjukpenning och andra dagersättningar, pensioner, skadelivräntor, kostnadsersättningar och rena bidrag i särskilda situationer. I Sverige fattas årligen 15 miljoner beslut i socialförsäkringsärenden av myndigheter med anställda. Endast en mycket liten andel av myndighetsbesluten överklagas till domstol, men länsrätterna får dock in ca socialförsäkringsmål om året. Sådana mål utgör drygt 20 procent av de inkommande och avgjorda förvaltningsmålen samt drygt 1/3 av länsrätternas målbalans. Överklagandefrekvensen till kammarrätterna ligger på ca 30 procent. Där utgör målen ca 25 procent av omsättningen och ca 20 procent av balansen. Socialförsäkringsmålen bildar således en av de största målgrupperna i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Den aktuella lagstiftningen är i dag uppdelad på ca 30 lagar, men ett förslag till samlad socialförsäkringsbalk övervägs f.n. inom Regeringskansliet efter remiss till Lagrådet. Lagstiftningen kompletteras av en omfattande, fast delvis svårtillgänglig rättspraxis. Syfte Syftet med utbildningen är att inledningsvis ge en översiktlig bild av hela socialförsäkringen, dess betydelse i samhället, den skyddade personkretsen samt lagstiftningens struktur och terminologi. Översikten ska avse såväl gällande lagar som regeringens förslag till socialförsäkringsbalk. Därefter ska ges god strategisk kunskap om de mest frekventa måltyperna samt fördjupad kunskap om vissa viktiga förmånsformer och vanliga frågor. Det ska även ingå ett studiebesök hos Försäkringskassan samt medicinsk terminologi och etiologi beträffande några vanliga sjukdomsgrupper. Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna

16 16 (31) vara väl orienterade om de förmånsformer som finns inom socialförsäkringen och kunna hitta rätt i lagstiftningen, ha mycket god kunskap om hur man handlägger de mest frekventa målen, kunna handlägga socialförsäkringsmål på ett rättssäkert och effektivt sätt, ha en god bild av verksamheten i Försäkringskassan, samt kunna förstå medicinska utlåtanden. Innehåll Följande moment är avsedda att ingå. Inledning och övergripande bestämmelser om socialförsäkringsskyddet i gällande lagar Skyddet, lagstrukturen och terminologin enligt regeringens förslag till socialförsäkringsbalk Medicinsk terminologi samt etiologi beträffande några vanliga sjukdomsgrupper Handläggningen av ärenden och mål samt studiebesök hos Försäkringskassan Sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst Sjuk- eller aktivitetsersättning Bostadsstöd Underhållsstöd Livränta vid arbetsskada Vårdbidrag, handikappersättning, assistansersättning och bilstöd Återkrav och annat gemensamt om förmåner och handläggning Arbetslöshetsförsäkring Gemenskaps- och konventionsrätt på socialförsäkringsområdet Metod I varierande utsträckning inom olika ämnesavsnitt ska utbildningen ges genom inledande föreläsningar, genomgång av sammanställningar, egna studier, övningsfall (gruppvis, på större seminarium eller genom enskild domskrivning), diskussioner, handläggningsråd, litteratur- och praxisanvisningar samt studiebesök.

17 17 (31) Domstolsakademin BILAGA E Kursbeskrivning familjerätt Allmänt Mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge samt verkställighet av dessa avgöranden, utgör en betydande del av arbetsuppgifterna för domare vid de allmänna domstolarna. Även andra mål med familjerättslig anknytning förekommer med viss frekvens. För att, med utgångspunkt i vad som är barnets bästa, på ett effektivt sätt kunna få tvistande föräldrar att komma överens, eller om detta inte går avgöra målet, krävs kunskaper såväl beträffande lagstiftningen och praxis som i bl.a. utvecklingspsykologi och mekanismer som kan få föräldrar som tvistar att komma överens. Syfte Utbildningen syftar till att ge domarna kunskap om gällande lagstiftning och praxis samt om barns utveckling och andra frågor om barn. Vidare syftar utbildningen till att ge domarna kunskap som är nödvändig för att på ett effektivt sätt kunna verka för att parterna kommer överens. Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna ha god kunskap om familjerätt, främst avseende 6 kap. och 21 kap. föräldrabalken, ha god kunskap om handläggning av och processledning i mål om vårdnad, boende och umgänge samt ärenden om verkställighet, ha kunskaper om konfliktlösning, ha kunskap om barn och barns utveckling samt behov,. ha kunskap om vad som kan krävas av externa aktörer t.ex. familjerättssekreterare och medlare, samt vara orienterade om andra rättssystem och kulturer såvitt gäller familjerätt.

18 18 (31) Innehåll Följande moment är avsedda att ingå. Genomgång av familjemål med fokus på 6 och 21 kap. FB samt övergripande genomgång av vissa frågor om faderskap och underhållsbidrag. Gällande rätt och praxis. Handläggning av mål om vårdnad, boende och umgänge samt ärenden om verkställighet, inkluderande bemötande, riskbedömning, överenskommelser, processledning, utredningsskyldighet, metoder för problemlösning och domskrivning. Familjerättens/socialnämndens roll i mål om vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal, snabbyttranden, vårdnadsutredningar vilka krav kan domstolen ställa på vårdnadsutredningar och samtal med barn) Medling. Barnperspektivet. Utvecklingspsykologi (barns utveckling) Internationell familjerätt (Bryssel II) Familjerätt i ett mångkulturellt samhälle och muslimsk familjerätt Hedersrelationer Metod Deltagarna förutsätts ha grundläggande kunskaper i familjerätt. Vidare förutsätts att de inför utbildningen och under denna bedriver självstudier och eventuellt grupparbeten i vissa närmare angivna avseenden. I utbildningen kommer att ingå föreläsningar, seminarier med diskussion utifrån givna och egna erfarenheter, grupparbeten, rättegångsspel, domskrivning och självstudier.

19 19 (31) Domstolsakademin BILAGA F Kursbeskrivning processrätt Allmänt Processrätten är av central betydelse för att domare i allmän domstol ska kunna hantera och avgöra mål på ett effektivt och rättssäkert sätt. Det är därför nödvändigt att ha goda kunskaper i ämnet. Det är en viktig uppgift för Domstolsakademin att bereda alla nyutnämnda domare möjlighet att efter behov komplettera och fördjupa sina kunskaper samt utveckla sina färdigheter, särskilt inom för processrätten centrala områden. Syfte Ge ökad kunskap om centrala regleringar och rättsprinciper inom processrätten. Skapa tillfälle till erfarenhetsutbyte och diskussion med sakkunniga och kollegor i frågor som är relevanta för den dagliga hanteringen av mål vid domstolen. Ge ökad förmåga att leda förhandlingar i tvistemål och brottmål samt att utforma domar och beslut. Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna ha goda kunskaper om allmänna processprinciper och deras rättsliga funktioner och ändamål ha goda kunskaper om centrala processrättsliga institut (t.ex. processhinder, bevisbörda och rättskraft) ha god förmåga att identifiera processrättsliga problem och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar ha god kunskap om hur regelsystemet bör tillämpas vid handläggningen av mål, vid förhandlingar och vid utformningen av domar och beslut Innehåll Kursavsnitten i processrätt är uppdelade på tre avsnitt. Den allmänna processrätten riktar sig till domare i såväl tingsrätt som hovrätt medan avsnitten tingsrättsproces-

20 20 (31) sen och hovrättsprocessen främst riktar sig till domare som är verksamma i respektive domstolsslag. Följande moment är avsedda att ingå i avsnittet den allmänna processrätten. Allmänna processprinciper och processförutsättningar Bevisfrågor i brottmål och tvistemål Processens ram i brottmål, särskilt om gärningsbegreppet, ändring/justering av åtal och rättskraft Processens ram i tvistemål, särskilt om begreppet saken, ändring/justering av talan och rättskraft Tvångsmedel Rättegångsspel i brottmål och domskrivningsövningar Följande moment är avsedda att ingå i avsnittet tingsrättsprocessen. Handläggning av tvistemål val av förberedelseform och åtgärder för att effektivisera processen innefattande formell och materiell processledning Förlikning och medling Rättegångsspel i tvistemål Följande moment är avsedda att ingå i avsnittet hovrättsprocessen. Begränsningar i hovrättens prövning av den överklagade domen utifrån parternas talan särskilt om förbudet mot reformatio in pejus och betydelsen av 51 kap. 23a RB Handläggning av tvistemål särskilt om preklusion av nya omständigheter och ny bevisning Bevisfrågor särskilt om förebringandet av bevisning och tilltrosbestämmelserna Metod Deltagarna förutsätts ha grundläggande kunskaper i processrätt. Det förutsätts också att deltagarna inför utbildningen och under denna bedriver självstudier och grupparbeten i anvisad omfattning. Utbildningen kommer att bedrivas i form av arbete med exempel i mindre grupper, föreläsningar, seminarier och spelade processer. Tyngdpunkten i utbildningen ligger på problemlösning och färdighetsträning.

21 21 (31) Domstolsakademin BILAGA G Kursbeskrivning straffrätt Allmänt Straffrätten är ett av de allra viktigaste ämnena för den som är domare i allmän domstol. Man kan utgå från att alla som utnämns till ordinarie domare i allmän domstol kommer att få hantera brottmål om inte direkt efter det att hon eller han har påbörjat sin anställning så efter något eller några år. Av domstolarnas arbetsbörda utgör brottmålen en stor del. Särskilt i hovrätterna är brottmålen den dominerande målkategorin. Straffrätten är en del av juridiken som tilldrar sig allmänhetens och politikernas intresse i hög grad. Den straffrättsliga lagstiftningen är därför föremål för ändringar oftare än lagstiftningen på många civilrättsliga områden. Dessutom gäller att rättstillämpningen i stor utsträckning är praxisstyrd. Inte minst är så fallet beträffande påföljdsbestämningen. Det är av stort intresse rent generellt att rättstillämpningen är enhetlig. Det är därför en viktig uppgift för utbildningen inom Domstolsakademin att medverka till att domarkåren har en god kunskap dels om lagstiftningens innebörd och innebörden av rättspraxis, dels om det arbete som bedrivs i syfte att säkerställa enhetligheten i dömandet. Syfte Ge ökad kunskap om de centrala allmänna lärorna, särskilt de som rör brottskonstruktionen, det subjektiva rekvisitet, kuperade brottsformer, ansvarsfrihetsgrunder och påföljdsbestämning. Skapa insikt och förståelse för grundläggande straffrättspolitiska frågeställningarna samt för behovet av och möjligheterna att skapa en enhetlig praxis. Ge ökad förmåga att leda förhandling i brottmål och att utforma domar och beslut. Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna vara orienterade om grundläggande straffrättspolitiska frågeställningar och värderingar

22 22 (31) ha förståelse för brottmålshanteringens betydelse och domstolarnas roll på straffrättens område ha god kunskap om straffrättens grundläggande systematik ha god kunskap rörande centrala delar av den allmänna straffrätten, särskilt i fråga om det subjektiva rekvisitet, kuperade brottsformer, medverkan, ansvarsfrihetsregler och påföljdsbestämning ha god kunskap om hur regelsystemet bör hanteras vid förhandling och vid utformningen av domar och beslut Innehåll Följande moment är avsedda att ingå. Kriminalpolitisk och straffrättspolitisk orientering Domstolarnas och andra aktörers roller, etiska frågor med anknytning till brottmål Legalitetsprincipen, brottets objektiva och subjektiva sida samt täckningsprincipen Det subjektiva rekvisitet inklusive betydelsen av psykisk störning och berusning Vissa särskilda brottstyper Försök, förberedelse och stämpling till brott Medverkansläran Nödvärn, nöd, samtycke, rättsvillfarelse och andra ansvarsfrihetsgrunder Påföljdsbestämning inkluderande de centrala frågorna om straffmätning och påföljdsval samt ungdomspåföljder och 34 kap. BrB Orientering beträffande verkställighetsfrågor Rättegångsspel och domskrivningsövningar Studiebesök hos polis, domstol, kriminalvård m.m. Metod Deltagarna förutsätts ha grundläggande kunskaper i straffrätt. Vidare förutsätts att de inför utbildningen och under denna bedriver självstudier och grupparbeten i vissa närmare angivna avseenden. Utbildningen kommer att ske huvudsakligen i form av arbete med exempel på egen hand eller i grupp med efterföljande redovisning. Vissa föreläsningar kommer att ingå i utbildningen. Vidare kommer det i undervisningen att ingå rättegångsspel och domskrivningsövningar. Dessutom blir det fråga om studiebesök hos polis, domstol och kriminalvård.

23 23 (31) Domstolsakademin BILAGA H Kursbeskrivning offentlighet och sekretess Allmänt Att kunna hantera frågor om offentlighet och sekretess är en viktig del av domarens vardag. Det är viktigt för domaren att ha vetskap om vilka uppgifter som är offentliga och vilka som är sekretessbelagda. Utbildningen riktar sig mot nyutnämnda domare i både allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. Utbildningen kommer att genomföras vid samma tillfälle men separat för respektive domstolsslag. Syfte Att ge deltagarna fördjupade kunskaper inom sekretessområdet Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna ha mycket god kunskap om de grundläggande bestämmelserna i sekretesslagen, ha goda kunskaper om de bestämmelser som är aktuella inom respektive domstolsslag, och känna sig trygga vid tillämpningen av bestämmelserna. Innehåll Följande moment är avsedda att ingå. Offentlighetsprincipen och allmänna handlingar Sekretesslagens systematik och uppbyggnad Tillämpning av materiella sekretessregler för respektive domstolsslag Stängda dörrar och hemliga domar Metod Utbildningen kommer att genomföras i form av föreläsningspass och efterföljande grupparbete med gemensam redovisning.

24 24 (31) Domstolsakademin BILAGA I Kursbeskrivning domarens och domstolens roll och funktion Allmänt Sveriges Domstolar har en särskild och viktig uppgift i samhället, där den enskilde domaren har ett stort ansvar och befogenhet att fatta beslut som får konsekvenser för den enskilde medborgaren. Detta ställer särskilda krav på både domstolarna och domarkåren, vars uppgift bl.a. regleras i lagen. Som en följd av samhällsutvecklingen och stora pensionsavgångar genomgår domstolarna omfattande förändringar. Domstolarna rekryterar nya domare vilka behöver en god insikt i domarrollen. I visionen för Sveriges Domstolar lyfts behovet av en ökad samsyn kring domarrollen fram. Visionen fäster stor vikt vid medborgarperspektivet, där domarens etiska förhållningssätt anses ha betydelse för yrkesidentiteten och allmänhetens förtroende för domstolarna. Vid tillsättning av domare tas hänsyn till bl.a. den personliga förmågan att uppträda omdömesgillt i både privatlivet och arbetet. På den globala arenan får etik och värdegrundsfrågor en alltmer framträdande roll. Det blir allt viktigare att organisationer agerar medvetet och ansvarsfullt på den arena där man verkar för att vinna intressenternas förtroende. Detta gäller även inom rättsväsendet. Inom Sveriges Domstolar pågår en förtroendeutredning, som ska fånga upp medborgarnas och andra rättsaktörers perspektiv på domstolarna. Flera aspekter påverkar domstolarnas roll och uppgift. När en verksamhet utvecklas är det angeläget att fråga sig: Vilka krav och förväntningar kan ställas på den dömande verksamheten i ett samhälle som ständigt förändras? Hur påverkas domarrollen av de förändringar som sker? Vilka krav kan och bör ställas på en domare? Dessa frågor blir extra angelägna att reflektera över då nya medarbetare rekryteras. Syfte Att med utgångspunkt från domstolarnas konstitutionella roll i samhället och de förändringar som Sveriges Domstolar genomgår, ge deltagarna en bred gemensam plattform att reflektera vidare utifrån, både gällande domstolens uppgift och domarrollen Att öka deltagarnas medvetenhet och förståelse för de krav och förväntningar som ställs och kan komma att ställas på en svensk domare idag, belysta ur

25 25 (31) flera olika perspektiv och där viktiga aspekter såsom etik och värdegrunder, bemötande och domarens självständighet tas i beaktande Att skapa förutsättningar för en mer enhetlig syn på domarrollen och värdegrundsfrågor Att stärka deltagarnas yrkesidentitet Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna ha goda kunskaper och en god medvetenhet om etik och värdegrunder, hur de skapas och vilken roll de spelar i dagens samhälle och för medborgarnas förtroende ha en ökad medvetenhet om vilka faktorer som påverkar/kan påverka de krav och förväntningar som ställs på domstolarna och domaren sett ur lagens, medborgarnas, arbetsgivarens, medarbetarnas och andra aktörer i rättskedjans perspektiv ha kunskap om domarens och domstolens roll på den internationella arenan ha fått möjlighet att reflektera över yrkesetiska frågeställningar, domarrollen, värdegrunder och innebörden i domarens självständighet Innehåll Följande moment är avsedda att ingå. Sveriges Domstolar - tillbakablick, nuläge och framtid Domaren och domstolens roll i samhället - konstitutionellt, funktionellt och rättssociologiskt Domarens självständighet Domarrollen och domstolarnas funktion i ett internationellt perspektiv Etik i arbetslivet Metod Utbildningsinslagen bygger på föreläsningar och en paneldebatt, som varvas med aktivt deltagande i form av reflektion, problembaserade gruppövningar och gemensamma diskussioner. Tanken är att på bred front belysa de frågeställningar som kan uppstå kring krav-, funktions- och etikaspekterna, för att stärka deltagarnas yrkesidentitet och öka samsynen kring domarrollen och domstolens uppgift.

26 26 (31) Domstolsakademin BILAGA J Kursbeskrivning mångfald, bemötande och mediakunskap Allmänt Bemötande- och mångfaldsfrågor är en viktig del av domstolarnas kvalitetsarbete. Att alla som kommer i kontakt med domstolen ska bli bemötta på ett professionellt och korrekt sätt är av stor vikt för att trygga medborgarnas respekt för rättsväsendet. Domstolens verksamhet ska kännetecknas av rättssäkerhet och kvalitet. Objektiv bedömning och likabehandling är grundstenar för det svenska rättsväsendet. Trots detta har utredningar och brukarundersökningar visat att parter och andra som uppträder vid domstolen ibland upplever sig dåligt bemötta, till och med diskriminerade, och att det svenska rättsväsendet inte är förskonat från generaliserande föreställningar och stereotyper om minoritetsgrupper. I den kravprofil som har upprättats för ordinarie domare framgår att domaren ska behandla parter och andra som kommer inför domstolen på ett korrekt och seriöst sätt, uppträda balanserat och inge förtroende. För att trygga medborgarnas respekt för rättsväsendet och för att kunna leva upp till de högt ställda kraven, är det viktigt att nyutnämnda domare har den kunskap som krävs om mångfalds- och bemötandefrågor. Att kunna hantera media är också en viktig del av domarens yrkesroll. Rättegångar och rättsfall får ofta stor uppmärksamhet och diskuteras och ifrågasätts i media. Det ställs också stora krav på domstolen på öppenhet och tillgänglighet från medierna och allmänheten. Den bild som ges av rättegångar och domstolar i media formar till stor del allmänhetens bild av rättsväsendet. Det är därför viktigt att domstolen arbetar aktivt med att ge en korrekt och nyanserad bild av domstolens arbete. Fokus i mediautbildningen ska ligga på att öka kunskapen om hur medierna fungerar och vilka villkor de lyder under, samt hur man kan använda media för att nå ut med information till allmänheten och underlätta och effektivisera massmediekontakter.

27 27 (31) Syfte Att ge kunskap och fördjupad förståelse kring hur ett bra bemötande kan skapas i rättsprocessen och hur man inger förtroende och skapar trygghet hos parterna vid rättegången Att öka deltagarnas medvetenhet om hur fördomar och stereotyper uppstår och hur det kan påverka det som sker i rättssalen. Att ge fördjupad insikt och möjlighet till reflektion över egna värderingar, stereotyper och fördomar Att ge deltagarna kunskaper om de villkor medierna arbetar under för att kunna bemöta medier på ett bra sätt och nå ut med en korrekt och saklig information om domstolens verksamhet. Mål Efter genomgången utbildning ska deltagarna ha god insikt i vad ett bra bemötande kan innebära ha god insikt i hur man pedagogiskt och informativt kan öka kunskapen och förståelsen om rättegångsprocessen hos vittnen och parter i rättegången ha goda kunskaper och insikter i fråga om beteenden och synsätt som riskerar att uppfattas som diskriminerande av parterna i rättsprocessen. ha god insikt i egna värderingar och föreställningar som riskerar att skapa stereotyper och fördomar om människor ha god insikt i hur kultur, erfarenheter och bakgrund påverkar samspelet mellan människor ha god kunskap om hur medier fungerar och vad som påverkar mediernas nyhetsrapportering vara väl orienterad om mediernas krav och förutsättningar vid rättsbevakning och hur domstolen kan ge ett bra bemötande till media. ha kunskap om strategier för att nå ut med en korrekt och saklig information om domslut och domstolens verksamhet. Innehåll Följande moment är avsedda att ingå. Beteendevetenskap - med inriktning mot interpersonell kommunikation samt fördomar och stereotyper Bemötande och kvalitet Det mångkulturella samhället Mediernas arbetsvillkor och uppdrag Att hantera medier Forskning och erfarenheter kring rättsbevakning och uppmärksammade mål Metod Egna studier och inläsning av litteratur och forskning om beteendevetenskap, kultur och bemötande Interaktiv teater