Lägesbedömning 2016 i kortversion

Transkript

1 Lägesbedömning 2016 i kortversion Förskoleförvaltningen

2

3 Innehåll Lägesbedömningen i korthet Tre övergripande förbättringsområden Kompetens Alla barns rätt till stöd Pedagogiska ledarskapet De nationella målen i skollagen och läroplanen Normer och värden Utveckling och lärande Alla barns rätt till stöd Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan mellan förskola och skola Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolechefens ansvar Erbjudande av plats Annan pedagogisk verksamhet Förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Personella förutsättningar Organisatoriska förutsättningar Materiella förutsättningar

4 Alla barn i Malmös förskolor ska mötas av en verksamhet av hög kvalitet som främjar barnets utveckling och lärande utifrån förskolans uppdrag i läroplanen och skollagen. Det viktigaste förbättringsarbetet sker i förskolan, i arbetet med barnen. Det är också i förskolan som det systematiska kvalitetsarbetet tar sin början. Framgångsfaktorer och utvecklingsområden identifieras på enhetsnivå för att sedan sammanställas i en förvaltningsövergripande lägesbedömning som tar ut riktningen för det kommande årets gemensamma insatser års lägesbedömning sammanfattas här i en kortare version, en fullständig version finns tillgänglig på Komin.

5 Lägesbedömningen i korthet Lägesbedömningen beskriver styrkor och utvecklingsbehov i den kommunala förskolan i Malmö och utgör förskoleförvaltningens övergripande uppföljning inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Den syftar till att ge en bild av kvaliteten (måluppfyllelsen) i verksamheten och de förutsättningar som förskolorna arbetar under. Bedömningarna utgår från förskolans uppdrag som det beskrivs i skollagen och läroplanen. Underlaget utgörs framför allt av den planering och uppföljning som görs inom ramen för förskoleförvaltningens kvalitetsmodell, vilket inkluderar förskolornas kvalitetsplaner och kvalitetsunderlag, utbildningschefernas underlag till kvalitetsdialogerna och kvalitetsstödjarnas rapporter efter kvalitetsbesöken. Därutöver finns det ett antal andra uppföljningar och planer som tas i beaktan. Att kommunens förskolor överlag erbjuder sina drygt barn en rolig och lustfylld vistelse som ger dem goda förutsättningar att utvecklas och lära, framkommer i denna lägesbedömning. Men det finns fortfarande svårigheter att kunna erbjuda förskoleverksamhet av lika hög kvalitet i varje förskola. Bland de viktigaste kvalitetsindikatorerna för förskoleverksamheter är dels att varje barn bemöts på ett respektfullt sätt dels att alla barn som tillfälligt eller under längre tid behöver mer stöd än andra får delta i verksamheten på sina egna villkor och på samma gång får uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Det behöver även säkerställas att förskollärarna överallt organiseras så att de kan ta ansvar för undervisningen. Vissa förskolor behöver bättre lokaler. Samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem behöver utvecklas så att det blir en kontinuitet i barnens utveckling och lärande och att övergången upplevs som trygg för barnet. 1 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

6 Tre övergripande förbättringsområden Förskoleförvaltningen står inför tre övergripande förbättringsområden som kommer att mötas med riktade utvecklingsinsatser på olika nivåer i organisationen. Kompetens Att säkerställa en likvärdig kompetens på förskolorna är en avgörande kvalitetsfråga framåt. Andelen förskollärare varierar mellan förskolorna och minskar i takt med utbyggnaden. Det avspeglar samtidigt en brist som är nationellt framträdande. Behovet av att bibehålla och rekrytera medarbetare är fortsatt stort och avser såväl förskollärare och barnskötare som pedagoger med annan inriktning, exempelvis mot musik och drama. På grund av bland annat många nyanställningar ställs därutöver stora krav på differentierade kompetensutvecklingsinsatser. Alla barns rätt till stöd Utgångspunkten är att många barn under kortare eller längre tid kan behöva stöd och särskilt stöd i förskolan. Stödet ska huvudsakligen ges med syfte att barnet ska kunna tillgodogöra sig utbildningen som en i gruppen. Detta målområde genomgår sedan något år en synvända, det vill säga en förändring i förhållningssätt, där anpassningar av den pedagogiska, fysiska och sociala miljön får större betydelse. Arbetet med anpassningarna har kommit olika långt. Det är av största vikt att förankringen av arbetet med alla barns rätt till stöd fortsätter och intensifieras med likvärdigt hög kvalitet. Pedagogiska ledarskapet Som en del av organisationsutvecklingen har två nya funktioner inrättats: biträdande förskolechef och förste förskollärare. Den nya ledningsorganisationen syftar till att förskolechefer ska ges bättre möjligheter att fokusera på sitt uppdrag som pedagogiska ledare och ansvara för verksamhetens kvalitet enligt skolförfattningarna. Den nya ledningsorganisationen syftar även till att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna genom ett mer nära ledarskap samtidigt som mötet mellan barn och pedagog förväntas bli av högre kvalitet. Framöver återstår att till fullo implementera den nya organisationsstrukturen. En uppföljning på såväl kort som lång sikt kommer att genomföras på huvudmannaoch enhetsnivå där ett barnperspektiv kommer att vara centralt. 2 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

7 De nationella målen i skollagen och läroplanen I detta avsnitt sammanfattas vad som framkommit vid uppföljningar och i dialoger i förhållande till väsentliga målområden som är angivna i läroplanen för förskolan och i skollagen. Normer och värden Arbetet med normer och värden så som det anges i läroplanen är mycket nära kopplat till, och utgör en viktig grund för, likabehandlingsarbetet. Att likabehandlingsarbetet fortsatt är ett vanligt utvecklingsområde framgår i rapporten från de senaste kvalitetsbesöken. Oftast handlar det om att det finns ett behov av tydligare värdegrundsarbete med barn i alla åldrar samt om ett behov av att förankra arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling hos medarbetarna. Ett viktigt verktyg i kvalitetsarbetet är de anmälningar om klagomål och kränkningar som kommer in från vårdnadshavare. Resultatet sammanställs och analyseras och används sedan i arbetet för en likvärdig förskola av hög kvalitet för alla barn i Malmö stad. Det kvarstår ett behov av ytterligare insatser för att motverka kränkningar av barn i våra verksamheter inget annat än nolltolerans gäller i denna frågan. Innerstaden, om normer och värden 3 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

8 Utveckling och lärande Det finns förbättringsbehov på vissa förskolor inom detta läroplansområde, inte minst kopplat till förskolornas arbete med pedagogisk dokumentation, men slutsatsen, sett till organisationen som helhet, är att barn ges möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och att de utmanas i sitt lärande genom de olika estetiska uttrycksformerna. I utbildningsområdenas underlag till kvalitetsdialogerna beskrivs en ökad medvetenhet om vikten av ett språkutvecklande arbetssätt. Det framgår dock att arbetet med språkutveckling skiljer sig åt mellan förskolor och att arbetet till viss del tappat fart. Vidare visar sig arbetet med matematik vara ett framgångsområde men att ämneskompetensen behöver stärkas inom naturvetenskap och teknik. Av förskoleenkäten framgår att det stora flertalet svarande vårdnadshavare anser att deras barn lär sig nya saker, lär sig förstå saker bättre, utvecklar sitt språk och får möjlighet att utveckla sitt självförtroende. Pedagogerna dokumenterar olika skeenden under barnens vistelse, såväl aktiviteter (t.ex. projekt) som fasta rutiner (t.ex. matsituationen) och reflekterar sedan gemensamt med sina kollegor kring dokumentationen, då med fokus på barns lärande. Söder, om barns inflytande Alla barns rätt till stöd Sedan år 2015 har Malmö ett förvaltningsövergripande utvecklingsområde i form av alla barns rätt till stöd som svarar mot läroplanens formuleringar om att alla barn ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Av flera anledningar har ett behov av en synvända konstaterats, som i första hand syftar till att kartlägga den pedagogiska, fysiska och sociala miljön liksom hur verksamheten organiseras, för att så långt möjligt anpassas efter barnens behov. Eftersom dokumentationen är en viktig del i arbetet har stödmaterial tagits fram. Fortfarande återstår dock arbete med att förankra och implementera stödmaterialet bättre i organisationen. 4 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

9 Barns inflytande Barns inflytande är en central del i förskolans uppdrag och kan delas upp i en formell del, med samverkansforum, samlingar och barnråd som bärande delar, och en mer informell del som präglas av inflytande och möjligheter till delaktighet i utvärderingen av undervisningen. Utvärderingen i samband med årets andra delårsrapport visar att måluppfyllelsen är god vad gäller den formella formen av inflytande och att den är varierande mellan förskolorna vad gäller den senare formen av inflytande. Uppföljningarna visar att allt fler förskolor arbetar med ett tydligt fokus på barns inflytande och att det finns en generellt större medvetenhet kring begreppet inflytande bland pedagogerna. Samtidigt finns det ett behov av utveckling och den sammantagna bilden visar att förskolorna kommit olika långt med arbetet med barns inflytande. [I]bland sker delaktigheten indirekt via så kallade barnbarometrar och ibland sker delaktigheten direkt via intervjuer, samtal och reflektioner med barnen. Väster, om barns inflytande Förskola och hem I läroplanen anges det att förskolans arbete ska ske i nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Den övergripande bilden av samarbetet med hemmen är att många förskolor har väl fungerande rutiner och utarbetade former men att förskolorna kommit olika långt i utvecklandet av samarbetsformer med hemmen och att utfallet av olika insatser har varierat. Dagliga samtal i samband med lämning och hämtning ses som en nyckel för god samverkan med föräldrarna och är något som ofta fungerar väl. Att kommunikation överlag är ett nyckelområde för uppfattningen om förskolornas kvalitet framgår i förskoleenkäten och andra underlag. Cirka en tredjedel av de svarande i förskoleenkäten upplever att de inte är informerade om viktiga händelser för barnet och en lika stor andel av klagomålen rör bristande kommunikation av något slag. Många förskolor erbjuder flera formaliserade kontaktytor med vårdnadshavare, utöver de lagstadgade forumen för samråd. Deltagandegraden varierar dock samtidigt som en femtedel av de svarande i förskoleenkäten upplever att medarbetarna inte låter dem delta i förskolans aktiviteter. 5 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

10 Övergång och samverkan mellan förskola och skola Under våren genomförde förvaltningen en kartläggning för att undersöka hur övergångarna mellan förskola och grundskola upplevdes av förskolorna. Av såväl kartläggningen som presidiets kvalitetsdialoger med utbildningscheferna framgår det att en övervägande del av förskolorna anser att det inte finns en fungerande samverkan och att det finns behov av att ta fram en handlingsplan och rutiner inom området. Samtidigt har kraven på hur övergångarna ska organiseras skärpts i nya revideringar av läroplanerna för förskola och grundskola (2016). I slutet av året ska en arbetsgrupp, bestående av representanter från förskole- och grundskoleförvaltningarna, ta fram förslag på rutiner och stödmaterial för hur övergången ska utformas på ett ändamålsenligt sätt. Förskolecheferna har tagit sig an sina nya uppdrag med stor entusiasm och ser med tillförsikt fram emot att få alla sina förste förskollärare och biträdande förskolechefer på plats. Norr, om förskolechefens ansvar Uppföljning, utvärdering och utveckling För tredje året i rad har uppföljning, utvärdering och utveckling valts som utvecklingsområde av flest förskolor i kvalitetsplanerna. Bland de viktigare delarna lyfts den pedagogiska dokumentationen och tid för reflektion och planering fram. På många förskolor finns ett behov av att utveckla metoderna och processerna för barns delaktighet. Återkommande i underlagen till kvalitetsdialogerna är emellertid att den nya organisationen, med ett närmre ledarskap, anses ge bättre förutsättningar för att aktivt kunna arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling. 6 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

11 Förskolechefens ansvar Det nära ledarskap som organisationsutvecklingen väntas leda till syftar till att stärka det pedagogiska uppdraget, en god resursplanering och en bättre arbetsmiljö. Förskolechefens uppdrag förändras inte formellt i och med organisationsutvecklingen. Förskolechefen förväntas dock ta en annan roll jämfört med tidigare och ges stärkta förutsättningar att arbeta strategiskt utifrån sitt uppdrag. Det gäller bland annat ett mer långsiktigt arbete med det pedagogiska ledarskapet, det systematiska kvalitetsarbetet och verksamhetens kompetensförsörjning. Utbildningsområdena vittnar redan om att den nya organisationen lett till ett förstärkt ledarskap. Organisationsutvecklingen kommer att följas upp på såväl kort som lång sikt och kommer att genomföras på huvudmanna- och enhetsnivå samt ur ett barnperspektiv. I detta arbete [med likabehandling och kränkningar] utgår många av enheterna från deras arbete med barnkonventionen för att levandegöra och begripliggöra begreppen kränkning, diskriminering samt värdighet. Öster, om normer och värden Erbjudande av plats Förvaltningen gör bedömningen att det kommer att vara möjligt att erbjuda plats till samtliga barn vars vårdnadshavare har anmält önskemål om plats inom den lagstadgade tiden under resterande delen av 2016 samt under våren Under året har ett försök med flexibel inskolning genomförts med lyckat resultat. Vårdnadshavare kommer även framöver att erbjudas en flexibilitet avseende inskolningsstart. Under året har sju nya förskolor öppnats. Nettoutbyggnaden för året kommer att vara cirka 600 platser. Arbetet fortsätter med planering av såväl nya platser som avveckling av förskolelokaler som inte är långsiktigt lämpliga. 7 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

12 Annan pedagogisk verksamhet För att säkerställa en pedagogisk verksamhet av god kvalitet för barnen i Malmö har förskoledirektören beslutat om en utredning av den pedagogiska omsorgen. I underlagen till kvalitetsdialogerna noterats från ett utbildningsområde att verksamheten i familjedaghemmen är sårbar och att problem med verksamhetens kvalitet kan uppstå på grund av dess begränsade storlek. Det är en aspekt som utredningen kommer att belysa. Under året har förvaltningen arbetat för att antalet familjecentraler ska öka i Malmö. Det finns ett pågående arbete för att alla kommunala öppna förskolor ska ingå i en familjecentral. Ytterligare utvecklingsarbeten pågår inom de öppna förskolorna. Detta inkluderar bland annat en förnyad organisation och ett nytt samarbete med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen gällande språkutveckling. 8 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

13 Förutsättningar Med förutsättningar menas här de strukturella förhållanden som verksamheten bedrivs under. Ekonomiska förutsättningar Förskolenämndens resursfördelningsmodell är oförändrad mot tidigare år och syftar till att skapa likvärdighet och ökad kvalitet i Malmös förskoleverksamhet. Utbildningsområdena har i samband med kvalitetsdialogerna kommit med synpunkter på resursfördelningsmodellen utifrån deras perspektiv. Här framgår det bland annat att vistelsetid inte ingår som ett kriterium som påverkar strukturersättningen, vilket på några håll framförs som en svaghet i modellen. Synpunkter om att grundbeloppet är för lågt har också påpekats. Detta kan minska förskolechefens möjligheter till att organisera sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt, vilket i slutändan kan påverka barnens situation. Samtidigt påpekas det i kvalitetsrapporterna att det inte enbart är tilldelningen av ekonomiska resurser som påverkar förutsättningarna för förskolorna, utan hur de används. Exempelvis är hög kompetens i personalgruppen en känd kvalitetsfaktor. Personella förutsättningar Behovet av rekrytering är fortsatt stort och avser såväl förskollärare och barnskötare som pedagoger med olika inriktningar. Lika viktigt som nyanställningar är emellertid att verka för att behålla medarbetare med hög kompetens. På grund av bland annat många nyanställningar ställs stora krav på differentierade kompetensutvecklingsinsatser. Förvaltningen kommer framöver bland annat fokusera på att genomföra särskilda satsningar på kompetensutveckling av barnskötare och på att minska sjukfrånvaron. Under det senaste halvåret har korttidssjukfrånvaron minskat medan långtidssjukfrånvaron ökat något. Året har också präglats av en stor rekryteringskampanj i kölvattnet av den nya ledningsorganisationen. Totalt inrättades 131 biträdande förskolechefer och 120 tjänster som förste förskollärare. I dagsläget återstår cirka 20 tjänster att tillsätta. 9 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

14 Organisatoriska förutsättningar Forskning visar att yngre barns utveckling och lärande gynnas av mindre barngrupper, men även medarbetartätheten och medarbetarnas utbildningsnivå är faktorer som pekas ut som betydelsefulla. Andelen barngrupper med 26 barn eller fler har minskat sedan år , medan andelen grupper med barn har ökat. I övrigt är barngruppskompositionen snarlik den för två, tre år sedan. Andelen åldersblandade barngrupper har minskat till förmån för grupper med antingen yngre eller äldre barn. Vad som framgår i såväl forskning som av verksamheterna är att olika faktorer påverkar förutsättningarna för att kunna organisera barngrupperna och som därför blir viktiga att belysa framöver. Som exempel nämns lokalernas utformning, barnens vistelsetid och skillnaden i ekonomisk ersättning beroende på barnens ålder. Materiella förutsättningar Det finns stora variationer i hur väl förskolorna lyckas skapa goda pedagogiska miljöer för barnen. Underlaget från utbildningsområdena till kvalitetsdialogerna antyder att skilda förutsättningar inom förskolans organisation både när det gäller lokalernas utformning och kvalitet kan förklara variationerna. När de pedagogiska miljöerna fungerar på ett bra sätt framgår det av kvalitetsbesöken att de har varit tillgängliga för alla åldrar, varit varierade utifrån läroplanens mål och bjudit in till kreativt utforskande. Avdelningen för kvalitet och myndighet, Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016 i kortversion

15