Lägesbedömning Underlag till nämndsbudget och verksamhetsplan

Transkript

1 Lägesbedömning 2016 Kommunal förskola och annan pedagogisk verksamhet Underlag till nämndsbudget och verksamhetsplan Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Ana-Maria Deliv Förskoleförvaltningen Avdelningen för kvalitet och myndighet

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Det systematiska kvalitetsarbetet... 6 Kopplingen till vetenskap och beprövad erfarenhet behöver stärkas ytterligare... 6 Kvalitetsmodellen är användbar i utvecklingsarbetet men barnens delaktighet behöver förbättras... 6 Klagomål och förskoleenkäten innehåller viktiga signaler om förbättringsbehov... 7 Mötesplatser nyttjas inte fullt ut... 8 De nationella målen i skollagen och läroplanen... 9 Normer och värden... 9 Det främjande värdegrundsarbetet behöver stärkas och breddas... 9 Ökning av rapporterade ärenden om diskriminering och kränkande behandling Utveckling och lärande Pedagogisk dokumentation en väg till likvärdighet i lärandeuppdraget Ökad medvetenhet om språkutveckling men arbete återstår Matematik vanligt framgångsområde men ämneskompetensen behöver stärkas inom naturvetenskap och teknik Barns inflytande Allt fler förskolor arbetar med tydligt fokus på barns inflytande Uppföljningar visar att arbetet med barns inflytande kommit olika långt 15 Förskola och hem Föräldrar uppskattar individuell dialog med medarbetarna Kommunikation som förbättringsområde Kontaktytor med vårdnadshavare central del i uppdraget Övergång och samverkan mellan förskola och skola Övergångarna fungerar inte tillfredsställande på vissa håll men ett gemensamt utvecklingsarbete är igång Uppföljning, utvärdering och utveckling Aktivt arbete och höga ambitioner kring pedagogisk dokumentation Förskolechefens ansvar Stärkt pedagogiskt ledarskap och högre närvaro i barngruppen genom ny ledningsorganisation Alla barns rätt till stöd Synvända vad gäller alla barns rätt till stöd Stödmaterialet behöver förankras bättre Erbjudande av plats Förskoleplatser erbjuds enligt lagens krav Lyckat försök med flexibel inskolning nya förskoleplatser har tillskapats under året Annan pedagogisk verksamhet Utredning ska ge bättre styrning av pedagogisk omsorg De öppna förskolorna ska vara en del av familjecentraler Utvecklingsarbete i öppna förskolan Förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

3 Anpassningar av resursfördelningsmodellen diskuteras i utbildningsområdena Personella förutsättningar Stort behov av att rekrytera, bibehålla och kompetensutveckla medarbetare Särskilda satsningar på barnskötare angeläget Den nya ledningsorganisationen har snabbt fått positiva effekter Minskad korttidsfrånvaro Organisatoriska förutsättningar Många faktorer påverkar möjligheterna att anpassa barngruppernas storlek Materiella förutsättningar Stora variationer i de pedagogiska miljöerna Pedagogiska miljöer föremål för flera uppföljningar Tillgänglighet och variation i miljöerna exempel på utvecklingsområden 34 Pedagogisk miljö nyckel för att nå framgång i flera läroplansområden Bilaga: Kvalitetsmodellen Bilaga: Författningsstöd Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

4 Inledning Lägesbedömningen beskriver styrkor och utvecklingsbehov i den kommunala förskolan i Malmö och utgör förskoleförvaltningens övergripande uppföljning inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Den syftar till att ge en bild av kvaliteten (måluppfyllelsen) i verksamheten och de förutsättningar som förskolorna arbetar under. Underlaget till lägesbedömningen utgörs av planer, uppföljningar och dialogunderlag. 1 Bedömningarna utgår från förskolans uppdrag som det beskrivs i skollagen och läroplanen. Lägesbedömningen beskriver också kortfattat förutsättningar och kvalitet i pedagogisk omsorg. Lägesbedömningen är ett underlag för förskolenämndens budgetberedning och verksamhetsplan. Det viktigaste förbättringsarbetet sker i verksamheten, i arbetet med barnen. Allt systematiskt kvalitetsarbete som sker inom förvaltningen ska därför i första hand utgå från vad som gynnar utveckling och lärande. Utgångspunkten är att identifiera utvecklingsområden och att utifrån dessa planera och genomföra utbildningen så att alla barn i Malmös förskolor oavsett kön, social eller ekonomisk bakgrund, bostadsområde eller annat erbjuds en verksamhet av hög kvalitet. Att kommunens förskolor vid en sammantagen bedömning erbjuder sina drygt barn en rolig och lustfylld vistelse som ger dem goda förutsättningar att utvecklas och lära, framkommer i denna lägesbedömning. Men det finns fortfarande svårigheter att kunna erbjuda förskoleverksamhet av lika hög kvalitet i varje förskola. Det behöver till exempel säkerställas att förskollärarna överallt organiseras så att de kan ta ansvar för undervisningen. Vissa förskolor behöver bättre lokaler. Samverkan mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem behöver utvecklas så att det blir en kontinuitet i barnens utveckling och lärande och att övergången upplevs som trygg för barnet. Bland de viktigaste kvalitetsindikatorerna för förskoleverksamhet är dock dels att varje barn bemöts på ett respektfullt sätt dels att alla barn som tillfälligt eller under längre tid behöver mer stöd än andra får delta i verksamheten på sina egna villkor och på samma gång får uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Förskoleförvaltningen står inför tre övergripande förbättringsområden som kommer att mötas med riktade utvecklingsinsatser på olika nivåer i organisationen. För det första handlar det om medarbetarnas kompetens. Att säkerställa en likvärdig kompetens på förskolorna är en avgörande kvalitetsfråga framåt. Behovet av att bibehålla och rekrytera medarbetare är fortsatt stort och avser såväl förskollärare och barnskötare som pedagoger med annan inriktning, exempelvis mot musik och drama. Det avspeglar samtidigt en brist som är nationellt framträdande. Andelen förskollärare varierar mellan förskolorna och minskar i takt med utbyggnaden. En organisering av den dagliga verksamheten där förskolläraren planerar och ansvarar för undervisningen och genomför den 1 Till exempel underlag till kvalitetsdialoger, föräldraenkät, rapport om kvalitetsbesöken, klagomålsrapport, rapport om arbetet mot kränkande behandling och diskriminering, kompetensförsörjningsplan, lokalbehovsplan och funktionsprogrammet. 4 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

5 tillsammans med yrkesskickliga barnskötare och pedagoger ses som en viktig nyckel till kvalitet i verksamheten. Sedan förvaltningen bildades har cirka 700 barnskötare anställts (vilket utgör en ökning med närmare 40 procent) varav en del saknar formell utbildning. Det finns inom förvaltningen också förskollärare som utbildades innan det att förskolan fick en läroplan. Möjlighet till anpassad fördjupning i Läroplan för förskolan 1998 är således en viktig utvecklingsinsats. Sammantaget ställs stora krav på differentierad kompetensutveckling inom förvaltningen. För det andra är alla barns rätt till stöd en uppgift som fortsätter att utgöra ett angeläget förvaltningsövergripande utvecklingsområde. Utgångspunkten är att många barn under kortare eller längre tid kan behöva stöd och särskilt stöd i förskolan. Stödet ska huvudsakligen ges med syfte att barnet ska kunna tillgodogöra sig utbildningen som en i gruppen. Detta målområde genomgår sedan något år en synvända, det vill säga en förändring i förhållningssätt där anpassningar av den pedagogiska, fysiska och sociala miljön får större betydelse. Arbetet med anpassningarna har kommit olika långt. Det är av största vikt att förankringsarbetet fortsätter och intensifieras med likvärdigt hög kvalitet. För det tredje gäller det att förankra den under året sjösatta nya ledningsorganisationen. Den nya ledningsorganisationen, som beskrivs närmare i detalj i avsnittet Förskolechefens ansvar, syftar till att förskolechefer ska ha bättre möjligheter att fokusera på sitt uppdrag som pedagogiska ledare och sitt ansvar för verksamhetens kvalitet enligt skolförfattningarna. Den nya ledningsorganisationen syftar även till att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna genom ett mer nära ledarskap. Detta möjliggörs genom att nya funktioner inrättas dels i form av förste förskollärare som har uppdraget att i barngruppsarbetet driva pedagogiska utvecklingsfrågor, dels i form av biträdande förskolechefer som bland annat har uppdraget att i vardagen säkerställa en god planering och organisering. Det senare syftar bland annat till att öka medarbetarnas närvaro i barngrupperna och att säkerställa arbetet med administration och det systematiska kvalitetsarbetet. Framöver återstår att till fullo implementera den nya organisationsstrukturen. En uppföljning på såväl kort som lång sikt kommer att genomföras på huvudmanna- och enhetsnivå där ett barnperspektiv kommer att vara centralt. I presidiets kvalitetsdialoger med utbildningscheferna framkommer att förvaltningens modell för systematiskt kvalitetsarbete är ett användbart redskap i utvecklingsarbetet. En utmaning för det systematiska kvalitetsarbetet i förskola generellt är dock att målen i läroplanen är kvalitativa strävansmål som inte lätt låter sig fångas i kvantitativa data utan att väsentlig information går förlorad. Förvaltningens modell för det systematiska kvalitetsarbetet behöver ses över för att främja att utvecklingsarbetet i högre utsträckning ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Det finns likaså behov av att säkerställa att bedömningar av utvecklingsbehov vilar på solid empirisk grund och där kan metoder för datainsamling behöva uppmärksammas. Mot bakgrund av att det i flera delar saknas större studier som berör måluppfyllelse i svensk förskola kan välgjorda uppföljningar inom Malmö stads förskolor ha nationellt intresse. 5 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

6 Det systematiska kvalitetsarbetet Denna lägesbedömning är en del av det systematiska kvalitetsarbetet på övergripande nivå. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att varje förskola liksom huvudmannen (det vill säga Malmö stad företrädd av förskolenämnden och förskoledirektören) systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till uppsatta mål i läroplanen och skollagen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. Detta sätt att arbeta, så kallad utvärderingsbaserad styrning, svarar mot skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Lägesbedömningen fungerar som ett underlag för förskolenämndens budgetberedning och sedermera den verksamhetsplan som beskriver de utvecklingsinsatser och uppföljningar som ska genomföras under kommande år. Syftet med kvalitetsarbetet på såväl huvudmanna- som enhetsnivå är att öka kvaliteten i verksamheten för barnen. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. På enhetsnivå ansvarar förskolechefen för kvalitetsarbetet. Förskollärare samt övriga medarbetare ska medverka i arbetet och även barn och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Kopplingen till vetenskap och beprövad erfarenhet behöver stärkas ytterligare Det systematiska kvalitetsarbetet ska i första hand fungera som redskap i enheternas kontinuerliga utvecklingsarbete. I andra hand syftar det till att ge en väl underbyggd bild till beslutsfattarna. En viktig del i modellen handlar om dialog på olika nivåer, från förskoleenhet till förskolenämnd, se bilagan Kvalitetsmodellen för beskrivning av modellen. Det saknas ett kommungemensamt material specifikt framtaget för uppföljning och planering av annan pedagogisk verksamhet (familjedaghem, öppen förskola och OB-förskolorna). Ett utvecklingsarbete har initierats för detta ändamål. Kvalitetsmodellen behöver ses över så att utvecklingsarbetet i högre utsträckning utgår från forskning och beprövad erfarenhet. Det finns också behov av att säkerställa att bedömningar av utvecklingsbehov vilar på solid empirisk grund och där all datainsamling som görs behöver uppmärksammas. Kvalitetsmodellen är användbar i utvecklingsarbetet men barnens delaktighet behöver förbättras I underlagen från utbildningscheferna till kvalitetsdialogerna görs en bedömning av hur kvalitetsmodellen fungerar. Det framhålls där dels att kvalitetsmodellen fungerar bra och att det generellt finns en god medvetenhet kring förskolans utvecklingsområden som följs upp systematiskt, dels att förskolecheferna blivit mer förtrogna med modellen. Ett utbildningsområde lyfter fram att medarbetarna upplever att de varit delaktiga och fått en ökad förståelse för kvalitetsarbetet. Ett annat utbildningsområde framhåller att förskolecheferna och deras ledningsgrupper är nöjda med modellen, och att de framöver kommer att fokusera på främst medarbetarnas men även barnens och vårdnadshavarnas medverkan. 6 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

7 Vidare framgår det av underlagen att en del förskolor anser att det finns behov av att hitta en struktur för kontinuerlig uppföljning och att arbeta för att hålla utvecklingsområdena levande hela året. I det arbetet förväntas förste förskollärare kunna utgöra ett stöd för arbetslagen. Andra utbildningsområden upplever att det finns utvecklingsbehov kring analysarbetet och att det behövs ytterligare kompetens för att formulera utvärderingsbara och konkreta mål. I utbildningsområdenas underlag till kvalitetsdialogerna råder det en samstämmighet i att självskattningsmaterialet och kvalitetsbesöken 2 har varit värdefulla i utvecklingsarbetet och bidragit till ett gemensamt språk och utgångsläge på förskolorna. De enskilda medarbetarnas skattningar och därefter samtalen i arbetslag och på förskolan upplevs som lärande. Ett annat utbildningsområde menar att kvalitetsbesöken, och då framför allt återkopplingarna, har fått positiva effekter för kvaliteten. Idag finns det ett tydligare helhetsperspektiv och en röd tråd i återkopplingen av utvecklingsområden, något som ger förskolorna ett konkret stöd som inte enbart begränsas till de tre utvecklingsområden som valts i respektive kvalitetsplan. Av underlagen framgår det dock att barnens delaktighet i kvalitetsarbetet behöver utvecklas på flera håll. Ett flertal förskolor har strukturer för att lyssna in vad barnen är intresserade av och nyfikna på. Metoderna för barninflytandet i detta sammanhang varierar. Ibland sker delaktigheten direkt via barnråd, intervjuer, samtal och reflektioner med barnen, andra gånger utifrån observation och pedagogisk dokumentation. Det uttrycks behov på ett antal förskolor att utveckla dessa metoder och processer. Det beskrivs att det är viktigt med återkommande diskussioner om hur barns delaktighet i kvalitetsarbetet kan se ut och vad det kan omfatta. Klagomål och förskoleenkäten innehåller viktiga signaler om förbättringsbehov En viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet är de synpunkter och klagomål om kvalitetsbrister som kommer från företrädesvis föräldrar. Ett systematiskt arbete med synpunkter och klagomål ger goda möjligheter att både uppmärksamma brister i verksamheten och att arbeta förebyggande. I enlighet med skollagens krav finns en förvaltningsövergripande klagomålshanteringsrutin. Klagomålen har de senaste åren ökat och under första halvåret 2016 inkom 429 klagomålsärenden, att jämföra med 314 (vårtermin) och 269 (hösttermin) under Samtidigt finns det ett stort antal förskolor (104) som inte har några rapporterade klagomål under första halvåret Anledningen till att det har ökat handlar troligtvis dels om att klagomålshanteringen synliggjorts mer för föräldrar och att kompetensen inom förvaltningen kring klagomålshantering har ökat, dels om att förskolan har blivit mer synliggjord genom bildandet av 2 Kvalitetsbesöken är en form av kollegial granskning där kvalitetsstödjare från avdelningen Kvalitet och myndighet samarbetar med verksamma förskollärare (så kallade inlånade kvalitetsstödjare) från olika förskolor i Malmö. Kvalitetsbesöken genomförs på alla kommunala förskolor med ett intervall på ungefär tre år. Som indikator för kvaliteten används ett skattningsverktyg som tagits fram av kvalitetsstödjarna, med 16 olika skattningsområden. Detta verktyg används dels av förskolorna själva inför besöken (självskattning), dels av kvalitetsstödjarna under besöket. Efter kvalitetsbesöket sker en återkoppling, där kvalitetsstödjarna tillsammans med representanter från förskolan för en dialog om de framgångs- respektive utvecklingsområden som kvalitetsstödjarna uppmärksammat. Kvalitetsstödjarfunktionen flyttas till de pedagogiska utvecklingsteamen och byter benämning till utvecklingsbesök 7 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

8 förskoleförvaltningen. För att få klagomålshanteringen att bli meningsfull i förbättringsarbetet på alla nivåer behöver åtgärder vidtas främst för att öka benägenheten att dokumentera muntliga klagomål men även för att säkerställa att hela och inte bara delar av gången i klagomålshanteringen genomförs och registreras. Förskoleenkäten utgör en viktig kontaktyta mellan förskola och vårdnadshavare. Enkäten ger vårdnadshavare möjligheter att lämna synpunkter på och utöva inflytande över förskolans verksamhet. I underlaget för kvalitetsdialogerna framgår också att enkäten används på en rad olika sätt i verksamheterna. Många påpekar att det behövs ytterligare insatser för att förbättra kommunikationen av enkätens resultat till vårdnadshavarna. Dessa underlag kommer att beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet med enkäten. Mötesplatser nyttjas inte fullt ut Kreativt lärcentrum ska utgöra navet i den pedagogiska utvecklingsorganisationen. Förutom att vara en fysisk mötesplats för barn och medarbetare, ska det även utgöra en digital mötesplats för kollegialt lärande. I utbildningsområdenas underlag till kvalitetsdialogerna är den övergripande bilden att Kreativt lärcentrum inte nyttjas fullt ut. Trots att lärcentrumet kan ge både barnen och pedagogerna något som inte kan uppnås på den egna förskolan har avstånden försvårat. Av de förskolor som har ett samarbete upplever några att det är svårt att få tid i lokalen. Kreativt lärcentrums uppdrag och organisation kommer att utredas under hösten med syfte att anpassa innehåll och arbetssätt till den nya pedagogiska utvecklingsorganisationen. Pedagogisk inspiration Malmö, PI, stödjer de tre skolförvaltningarnas pedagogiska utvecklingsarbete med fokus på det systematiska kvalitetsarbetet. I utbilningsområdenas underlag till kvalitetsdialogerna framgår det att samarbete har startats upp med några förskoleområden. Majoriteten av förskolor saknar emellertid ett samarbete och det framhålls även att syftet med samverkan är otydligt och att verksamheterna inte känner till vilket stöd som finns. Ett närvarande ledarskap och kollegialt lärande har varit, precis som forskning visar, ett framgångrikt koncept för förskoleförvaltningen. Genom förste förskollärare och de pedagogiska utvecklingsteamen har verksamheterna på kort tid fått ett stöd i att utveckla verksamheterna. Med närheten till verksamheten kan dessa stödfunktioner identifiera utvecklingsbehov och erbjuda relevanta utvecklingsinsatser. Kvalitetsdialogerna vittnar om att verksamheterna inte nyttjat PI i den utsträckning som tänkt. Skälet till detta är bland annat att förskolans verksamhet är sådan i sin karaktär att det är svårt för medarbetare att lämna arbetsplatsen under dagtid. Det geografiska avståndet till PI kan ha bidragit till att det varit svårt att få till stånd en samverkan. Det kan jämföras med vilka möjligeter de pedagogiska teamen och förste förskollärare har, som finns på förskolorna i vardagen. Sammantaget finns anledning att se över hur samverkan och nyttjandegrad med PI bör se ut och hur dessa utvecklingsinsatser ska förhålla sig till de verksamhetsnära insatserna. 8 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

9 De nationella målen i skollagen och läroplanen I detta kapitel sammanställs vad som framkommit vid uppföljningar och i dialoger i förhållande till väsentliga målområden som är angivna i läroplanen för förskolan och i skollagen. Normer och värden En viktig uppgift för förskolan är att i det dagliga arbetet med normer och värden förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, se bilaga Författningsstöd. Arbetet med normer och värden så som det anges i läroplanen är mycket nära kopplat till, och utgör en viktig grund för, likabehandlingsarbetet, i vilket förskolan ska arbeta främjande för likabehandling och förebyggande för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det främjande arbetet tar avstamp i diskrimineringsgrunderna och ska ske löpande som en del av den dagliga verksamheten. I det förebyggande arbetet ska förskolan bland annat utifrån en kartläggning av verksamheten undanröja risker för diskriminering och kränkningar. Förskolan ska dokumentera det främjande och förebyggande arbetet i en plan. Även rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera när det blir känt att ett barn upplevt sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling ska anges. Ovanstående områden är mycket nära sammankopplade och därför är alla de olika aspekterna av likabehandlingsarbetet relevanta i uppföljningen av läroplansområdet normer och värden. Det främjande värdegrundsarbetet behöver stärkas och breddas I rapporten från kvalitetsbesöken januari-juni 2016 återges att skattningsområdet Likabehandlingsarbete fortsatt är ett vanligt utvecklingsområde. Under perioden har likabehandlingsarbetet uppfattats som ett utvecklingsområde på över hälften av de besökta förskolorna, 24 av 43. Det finns olika anledningar till att kvalitetsstödjarna valt området som ett utvecklingsområde. Oftast handlar det om ett behov av tydligare värdegrundsarbete med barn i alla åldrar samt om ett behov av att förankra arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling hos medarbetarna. Det finns olika exempel på hur medarbetare arbetar med värdegrundsfrågor tillsammans med barnen, genom exempelvis dramatisering, medveten användning av litteratur som berör värdegrundsfrågor eller genom olika stödmaterial som Stegvis eller Hjärtestunder. På vissa håll beskrivs utvecklingsbehovet handla om att inkludera alla barn, oavsett ålder, i arbetet för att främja alla människors lika värde. Det kan också bero på att medarbetare uppger att de bara arbetar med värdegrundsfrågor i stunden när något händer, eller när de upplever ett ökat behov av det, som i perioder när det finns många konflikter i barngruppen. På förskolor där likabehandlingsarbetet väljs som ett utvecklingsområde förkommer det att det finns medarbetare vars språkbruk och förhållningssätt förstärker stereotypa föreställningar om exempelvis ålder eller kön. I några fall visas inte tillräcklig respekt för barnens perspektiv och integritet. Ett generellt utvecklingsbehov är också, enligt kvalitetsstödjarnas rapport, att se över förskolornas miljöer och material ur ett normkritiskt perspektiv. Det handlar då till exempel om att se över vilka normer om kvinnligt och manligt som återspeglas i de bilder, litteratur, utklädningskläder och andra föremål som barnen möter på förskolan. Ett annat exempel är att barn med olika etnicitet 9 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

10 eller barn i olika familjekonstellationer ska kunna identifiera sig och känna sig representerad i förskolans verksamhet. Ett tredje exempel handlar om att barn i alla åldrar ska kunna uppleva sig som kompetenta, vilket kräver en verksamhet som bland annat genom utformandet av miljöerna visar en tilltro till även de yngsta barnens förmåga och lust att utforska sin omvärld. De planer mot diskriminering och kränkande behandling som granskats av kvalitetstödjarna vid kvalitetsbesöken utgör ett urval av alla planer som upprättats under Av de granskade planerna framgår att det finns brister rörande bland annat kartläggningar av verksamheterna samt barn och vårdnadshavares deltagande i arbetet med planerna. En kartläggning är en grundläggande del i likabehandlingsarbetet som syftar till att förebygga diskriminering och kränkande behandling och själva framtagandet förutsätter barns och vårdnadshavares delaktighet. I utbildningsområdenas underlag till kvalitetsdialoger framgår att arbetet med planerna i några områden är under utveckling och att det på vissa håll finns brister och behov av utbildningsinsatser. Talande för värdegrundsarbetet är att förskolorna har kommit olika långt och skillnader när det gäller exempelvis bemötande har framträtt i och med organisationsutvecklingen. I delårsrapport 2 lyfts att det finns etablerade strukturer och en medvetenhet inom organisationen om hur viktigt det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är, men även där konstateras att förskolorna kommit olika långt i det konkreta förbättringsarbetet. I utbildningsområdenas underlag till kvalitetsdialoger anges att i princip alla förskolor lägger stor vikt vid detta område i det nu påbörjade utvecklingsarbetet. Förste förskollärare och biträdande förskolechef har möjlighet att vara mer närvarande i verksamheten och detta medför att brister i värdegrund och dåligt bemötande uppmärksammas i ett tidigare skede. I något utbildningsområde lyfts det fram att arbetet med värdegrundsfrågor och bemötandefrågor varit ett utvecklingsområde på många förskolor i området under året, liksom att HR-avdelningen, pedagogiska utvecklingsteamen och psykologer har bistått vid insatser. I ett annat utbildningsområde lyfts exempel på att några förskolor kommit långt i sitt arbete med bemötandefrågor. Genom att medarbetare tillsammans filmat vardagssituationer har de själva genom observationer synliggjort och diskuterat barnsyn, värderingar och hur kränkningar kan te sig i vardagen. En utmaning är således att säkerställa att det finns tillräcklig och likvärdig kunskap på förskolorna i Malmö om samtliga aspekter av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt att alla barn bemöts på ett gott sätt. Det är av vikt att alla medarbetare har grundläggande kunskap om hur man arbetar såväl främjande och förebyggande som akut. Förskoleförvaltningen planerar därför fortsatta utvecklingsinsatser under senhösten 2016 och under Tre utbildningstillfällen i form av storföreläsningar kommer att erbjudas medarbetare i förskolan under november och december Nytt jämfört med tidigare utbildningar på detta tema är en inspirationsföreläsning om vuxnas ledarskap och barns självkänsla i förskolan. Utbildningen behandlar dessutom bland annat vad en kränkning kan vara, anmälningsskyldighet samt presenterar stödmaterial och rutiner men med tydligare fokus endast på de delar som all personal berörs av. Stödmaterialet på Malmö stads intranät 10 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

11 Komin kommer att kompletteras med ytterligare material avseende värdegrundsarbete. Materialet är utformat för att främja reflektion och diskussion medarbetare emellan. Vid ett utbildningstillfälle som erbjuds de biträdande förskolecheferna i mars 2017 kommer samtliga rutiner och stödmaterial att behandlas för att de ska ha goda och likvärdiga förutsättningar att stödja förskolornas utvecklingsarbete inom området. Ökning av rapporterade ärenden om diskriminering och kränkande behandling Skollagen innehåller tydliga regler om anmälningsplikt och förebyggande insatser vid signaler om kränkande behandling och diskriminering, se bilaga Författningsstöd. Förvaltningen gör halvårsvis en sammanställning och analys av anmälningarna om diskriminering och kränkande behandling. Rapporten redovisas för förskolenämnden. I rapporten, som blev färdigställd i oktober 2016 och som rörde det första halvåret 2016, kunde konstateras att antalet ärenden uppgick till 106, men att endast 67 av dessa anmälts som kränkande behandling och 39 felaktigt rapporterats som klagomål. Föregående halvårsperiod uppgick antalet ärenden till 45, varav 11 felaktigt rapporterats som klagomål. Det har således skett en ökning av antalet anmälda ärenden och även en ökning av andelen felrapporterade ärenden. Ökningen jämfört med föregående halvår har skett genom att ett betydligt större antal vårdnadshavare anmält kränkningar. Vad detta beror på finns det i nuläget ingen tydlig förklaring till. Sannolikt behöver förskoleförvaltningen längre fram göra mer noggranna analyser på området. Av de 106 ärendena som rapporterats under det första halvåret 2016 avser 52 ärenden där barn anser sig utsatt av medarbetare och 45 ärenden där barnet anser sig utsatt av andra barn. Endast 22 av 106 anmälningar har gjorts av medarbetare. Det kan konstateras att antalet anmälningar från medarbetare emellertid har ökat något från föregående halvår, från 17 till 22, men samtidigt har antal anmälningar från föräldrar ökat från 23 till 74. I rapporten för första halvåret 2016 är bedömningen att 39 av de 67 ärenden som anmälts korrekt som diskriminering eller kränkande behandling håller tillräcklig eller i en del fall mycket god kvalitet. Hela ärendegången har följts, utredningen är noggrann och åtgärderna speglar att det som anmälts tagits på allvar. 12 ärenden, utöver de 39 som felaktigt rapporterats som klagomål, bedöms ha allvarliga brister. Dessa ärenden avser till exempel att endast anmälan till huvudman finns registrerad när det gått mer än tre månader eller att den redovisade utredningen bedöms som otillräcklig och att inga åtgärder vidtagits. En återkoppling angående ärendena kommer att ges till utbildningscheferna i respektive område. Utveckling och lärande Läroplansmålet Utveckling och lärande är ett av de mer innehållsrika målområdena i läroplanen, se bilaga Författningsstöd. I förskolan har fokus legat mer på lärande sedan läroplanen infördes 1998 och på begreppet undervisning i och med nya skollagen (2010:800) och läroplanens revidering Till skillnad från vad som gäller i skolan finns inga prestationskrav på barnen. Avsikten är inte att anpassa förskolan till grundskolans arbetssätt utan förskolans särart där lärande, fostran och omsorg bildar en helhet ska bevaras. 11 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

12 Pedagogisk dokumentation en väg till likvärdighet i lärandeuppdraget Av delårsrapport 2 framgår att förskolorna har kommit olika långt i sina processer inom läroplansområdet, där möjligheterna till gemensam reflektion, ett gemensamt förhållningssätt och välfungerande arbetsmetoder är exempel på både framgångsfaktorer och utmaningar. Även om det finns förbättringsbehov på vissa förskolor, inte minst kopplat till förskolornas arbete med pedagogisk dokumentation, är slutsatsen, sett till organisationen som helhet, att barn ges möjlighet att utveckla sin skapande förmåga och att de utmanas i sitt lärande genom de olika estetiska utrycksformerna. De pedagogiska utvecklingsteamen har stöttat förskolor med kompetensutvecklingsinsatser kring pedagogisk dokumentation och estetiska uttrycksformer. Det finns även goda exempel på kollegialt lärande där förskolorna fått ta del av varandras framgångar och utmaningar. I underlagen till kvalitetsdialogerna beskriver ett utbildningsområde att det finns stora skillnader mellan förskolor när det gäller material, kompetens och undervisning. Vissa förskolor arbetar aktivt med till exempel naturvetenskap och teknik, fysik och kemi med både yngre och äldre barn. Andra förskolor har organiserat nätverk med olika kunskapsinriktningar medan vissa lägger fokus på projekt och teman för att skapa en helhet i undervisningen. Flera förskolor använder temat hållbar utveckling som grund för naturkunskap. Några förskolor arbetar med ett övergripande sagotema som används som utgångspunkt för läroplanens olika lärandemål. En annan förskola kommer att använda sig av musik som gemensam utgångspunkt. Utbildningsområdet beskriver vidare att kvaliteten generellt sett är högre gällande språk, och även inom matematik och motorik. Bristen på förskollärare anses dock påverka resultatet, framförallt gällande skillnader inom samma förskola. Som det framkommer i klagomålshanteringen upplever även flera vårdnadshavare bristen på förskollärare som problematisk, bland annat att det leder till avsaknad av pedagogiskt innehåll i verksamheterna. Hur undervisningen i förskolorna bedrivs och organiseras behöver uppmärksammas framåt. Särskilt bör det undersökas hur förskolorna använder förskollärare i förhållande till kravet på att endast legitimerade förskollärare kan ansvara för undervisningen. Flera utbildningsområden betonar vikten av att undanröja de skillnader som finns mellan förskolor vad gäller dokumentationsarbete. Det framhålls att det är viktigt att få till stånd ett aktivt och systematiserat dokumentationsarbete för att lärandeuppdraget ska bli likvärdigt. Ökad medvetenhet om språkutveckling men arbete återstår I utbildningsområdenas underlag till kvalitetsdialogerna beskrivs en ökad medvetenhet om vikten av ett språkutvecklande arbetssätt. Det beskrivs hur pedagogerna med olika metoder kan stimulera och utmana barnen i deras språkutveckling. Flera utbildningsområden menar även att den ökade medvetenheten har att göra med att språkutveckling tidigare varit ett gemensamt utvecklingsområde inom förvaltningen. Det framgår dock att arbetet med språkutveckling skiljer sig åt mellan förskolor och att arbetet till viss del tappat fart. Det framhålls vidare att implementeringen av den övergripande planen Språkpolicy och genomförandeplan för språkutveckling med fokus på 12 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

13 modersmålstöd behöver ses över. Detta för att säkerställa att medarbetare har kännedom och kunskap om hur planen ska införlivas i verksamheten. Många framgångsrika arbetssätt används. Nya verktyg och ny teknik har introducerats på många förskolor och ett stort antal medarbetare har deltagit i olika fortbildningar och workshops. Flera verksamheter beskriver ett medvetet arbete för att levandegöra språket i vardagssituationer och rutiner. Benämna och återberätta är metoder som omnämns. Många har också alltmer utvecklat sitt användande av tekniska hjälpmedel som PenPal, lärplattor och interaktiva skärmar. Flera förskolor arbetar med TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) som komplement till barngruppen. Ett antal förskolor har ett riktat arbete mot att utveckla de pedagogiska miljöerna mot ett rikare språkligt innehåll och några av dessa förskolor skapar till exempel förskolebibliotek. Andra gör satsningar inom musik. Generellt så har det de senaste åren blivit en klart större medvetenhet om vikten av att lyfta såväl barns som vårdnadshavares olika språk och kulturer. De brister som kan ses är vissa pedagogers osäkerhet i mötet med barn med modersmål som inte finns ibland medarbetarna. I syfte att säkerställa att den språkliga kompetensen är likvärdigt fördelad över staden genomförs en språkkartläggning i slutet av varje år. Underlaget är ett stöd för att möta alla barns språkutveckling, både på svenska och på andra modersmål. I alla utbildningsområden har det under 2016 bedrivits arbete för att utveckla förskolebibliotek och för att fördjupa arbetet med läsning och litteratur. I kvalitetsstödjarnas rapport framgår det att Språk och kommunikation är det vanligaste framgångsområdet. Vid 19 av 43 kvalitetsbesök har kvalitetsstödjarna uppfattat området som framgångsrikt i relation till förskolornas verksamhet som helhet. Det som vanligen gör att förskolornas arbete uppfattas som framgångsrikt är att det språkutvecklande arbetssättet återkommer i olika delar av verksamheten. Det som kvalitetsstödjarna uppmärksammat handlar exempelvis om att medarbetare för en dialog med barnen där de anstränger sig för att förstå barnens intentioner och för dialogen framåt. Då språk och kommunikation upplevts som ett framgångsområde arbetar medarbetarna många gånger för att alla barn ska kunna bli delaktiga i kommunikation, exempelvis genom hur barngruppen fördelas under aktiviteter och måltider, och hur medarbetarna bjuder in barnen i samtal. Vidare framgår det av rapporten att språkstimulerande miljöer bidrar till att området ses som framgångsrikt vid kvalitetsbesöken. Många förskolor arbetar för att skapa tilltalande och variationsrika miljöer för läsning och utforskande av språk. Matematik vanligt framgångsområde men ämneskompetensen behöver stärkas inom naturvetenskap och teknik Under vårterminen 2016 valdes Matematik till ett framgångsområde vid 17 kvalitetsbesök, vilket gör det till det näst vanligaste framgångsområdet. Det är i huvudsak de pedagogiska miljöerna som erbjuder varierade möten med matematik samt medarbetarnas förmåga att fånga upp och göra tillägg till barnens matematiska utforskande som bidragit till att detta uppfattas som ett framgångsområde. 13 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

14 Kvalitetsstödjarnas rapport beskriver att i förskolor där Naturvetenskap och teknik valts som ett framgångsområde har barnen generellt god tillgång till miljöer och aktiviteter som anknyter till området. Förskolorna har ofta teman eller projekt som handlar om exempelvis ljus, odling, vatten, djur, växtlighet, förmultning eller rymden. Några förskolor arbetar även med hållbar utveckling genom bland annat användning av återbruksmaterial och sopsortering tillsammans med barnen. Trots att läroplansområdet många gånger uppfattas som ett framgångsområde har kvalitetsstödjarna upplevt att det fortfarande finns ett generellt behov av kompetensutveckling. Det handlar om att inte bara tillföra material och aktiviteter utan att även kunna resonera med barnen kring de naturvetenskapliga och tekniska processerna och fenomenen. Detta i syfte att utmana och tillföra något nytt till barnens lärande. Sedan 2014 har cirka 20 medarbetare deltagit i Skolverkets satsning, med inriktning mot Natur och Teknik, NT. Medarbetarna har under perioden arbetat med att implementera och utveckla arbetet med NT på sina egna förskolor och i sitt förskoleområde. Projektet avslutas i slutet av 2016 och ska då utvärderas. Under våren 2016 fick även ett antal förskolor ett material med fokus på utforskande och NT-inriktning, med syftet att materialet ska stimulera och stödja arbetet inom dessa områden. I förskoleenkäten ställs en rad frågor till vårdnadshavare om barnens utveckling och lärande. Många frågor är direkt kopplade till olika delar av detta läroplansområde. Det stora flertalet av de som besvarat enkäten instämmer i att deras barn lär sig nya saker, lär sig förstå saker bättre, utvecklar sitt språk och får möjlighet att utveckla sitt självförtroende. Något färre instämmer i att deras barn blir medvetet om sina kompetenser och får möjlighet att utveckla det som barnet är bra på. Ännu något färre instämmer i att deras barn lär sig matematiska begrepp och utvecklar sitt intresse för naturvetenskap. Dessa två frågor utmärker sig även genom att en relativt stor andel inte alls instämmer i dem, 5 6 procent medan genomsnittet som inte alls instämmer i övriga frågor på området är ungefär 2 procent. Det som i övrigt utmärker resultaten för dessa två frågor är den relativt stora andelen som svarar att de inte vet. Även frågorna huruvida barnet blir medvetet om sina kompetenser, får möjlighet att utveckla det hen är bra på och får möjlighet att utveckla sitt självförtroende kännetecknas av höga andelar vet inte-svar. Detta kan peka på att det finns ett behov bland verksamheterna att utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna kring dessa delar av det pedagogiska arbetet. Barns inflytande Barns inflytande är en central del i förskolans uppdrag, se bilaga Författningsstöd. Uppföljningen inom ramen för delårsrapport 2, där förskolans demokratiska uppdrag och vikten av arbetet med barns inflytande understryks, visar hur kommunens förskolor i sitt arbete med barns inflytande och delaktighet skiljer mellan å ena sidan inflytande och delaktighet av mer formell karaktär kopplat till olika former av samverkansforum, samlingar och barnråd och å andra sidan inflytande och möjligheter till delaktighet i utvärderingen av undervisningen. När det gäller den mer formella formen av inflytande upplevs måluppfyllelsen 14 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

15 vara god. När det gäller den senare formen varierar måluppfyllelsen mellan förskolorna. Allt fler förskolor arbetar med tydligt fokus på barns inflytande Framgångsfaktorer som lyfts fram i samband med delårsrapport 2 är förskolechefernas aktiva deltagande i processen samt att medarbetarna diskuterat vad barns inflytande kan innebära och formulerat gemensamma förhållningssätt som kan omsättas i konkret arbete tillsammans med barnen. Vanligast förekommande är att verksamheten skapar forum för reflektion tillsammans med barnen som sker kontinuerligt via dokumentation och samtal enskilt eller i grupper. Reflektioner kan ske med till exempel bildmaterial, bildspel eller dokumentationsväggar som utgångspunkt. Barn och medarbetare reflekterar tillsammans kring aktiviteter, önskemål och intressen, vilket används för att planera och utveckla aktiviteterna. Reflektioner kan också leda till förändringar i de pedagogiska miljöerna och för att utveckla temaarbetet. Vidare framgår det av delårsrapport 2 att förskolornas arbete med barns inflytande har ökat med till exempel områdesgemensamma projekt, teman och utvecklingsinsatser kring barns inflytande och pedagogisk dokumentation. Verksamhetsnära fortbildningsinsatser för medarbetare och förskolechefer har genomförts på flertalet förskolor. Förskolecheferna upplever en generellt större medvetenhet kring begreppet barns inflytande bland pedagogerna men också att arbetet behöver fortsätta utvecklas. Förskolor där arbetet med barnens inflytande förankrats som ett prioriterat område har generellt nått bättre resultat. Det har på de flesta av kommunens förskolor funnits ett tydligt fokus i arbetet med barnens inflytande och även de pedagogiska utvecklingsteamen har prioriterat detta arbete. På de förskolor där samtliga medarbetare är delaktiga i utvecklingsarbetet har ett bra resultat uppnåtts, med en ökad delaktighet och förståelse för processen. Uppföljningar visar att arbetet med barns inflytande kommit olika långt Bilden av förskolornas arbete med barns inflytande nyanseras något i utbildningsområdenas underlag till kvalitetsdialogerna. Även här finns upplevelsen av hög måluppfyllelse när det gäller det mer formella arbetet med barns inflytande kopplat till olika former av forum och barnråd. När det gäller barns delaktighet i utvärderingen av undervisningen är bilden mindre entydig. Många förskolor lyfter barns inflytande som särskilt utvecklingsområde i sina kvalitetsplaner. Barns inflytande över den pedagogiska miljön framhålls överlag som ett framgångsområde. Redovisningarna inför kvalitetsdialogerna pekar dock på svårigheter på en del förskolor med att involvera barnen i arbetet. Det konstateras även kvalitetsskillnader mellan förskolorna. Avgörande framgångsfaktorer är medarbetarnas kompetens och att det på förskolan finns ett gemensamt synsätt och fungerade samarbete kring pedagogisk dokumentation och arbetet med barns reflektioner över det egna lärandet. I underlaget ställs frågor om barnens delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Det framkommer att förskolorna även i det här sammanhanget har kommit olika långt och att det finns kvalitetsskillnader. Detsamma gäller barnens delaktighet i likabehandlingsarbetet där det fortfarande finns förskolor där barnen inte involveras över huvud taget. 15 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

16 Den sammantagna bilden när det gäller barns inflytande på de kommunala förskolorna, utifrån områdenas redovisningar inför kvalitetsdialogerna, är att skillnaderna i måluppfyllelse är stor mellan förskolorna. Den bristande likvärdigheten innebär att barns möjlighet att påverka undervisningen varierar beroende på vilken förskola de går på. I förskoleenkäten får vårdnadshavare ta ställning till en rad påståenden om deras barns förskola. På påståendet om barnet får vara med och bestämma vad barnen ska göra på förskolan visade både 2015 års och 2016 års enkät på en förhållandevis låg andel vårdnadshavare som instämde helt. Detta är också en fråga där en förhållandevis hög andel vårdnadshavare, både 2015 och 2016, uppgav Vet inte. Vårdnadshavaranas svar pekar på en osäkerhet kring i vilken utsträckning deras barn kan vara med och påverka undervisningen i förskolan. Vidare förekommer heller inga klagomål från vårdnadshavare angående upplevda brister beträffande barns rätt till inflytande i verksamheten. Vårdnadshavarnas upplevelser och avsaknaden av klagomål från dem säger dock inget om i vilken utsträckning barnen faktiskt har inflytande över undervisningen. Däremot är det en viktig signal till Malmös förskolor att de behöver bli bättre på att informera föräldrarna om läroplanens inflytandemål och hur förskolorna arbetar med barns delaktighet och inflytande. Förskola och hem Förskolans arbete med barnen ska ske i nära och förtroendefullt samarbete med hemmen, se bilaga Författningsstöd. Föräldrar uppskattar individuell dialog med medarbetarna Den övergripande bilden som ges i underlagen till kvalitetsdialogerna av förskolornas samarbete med hemmen är att många enheter har väl fungerande rutiner och utarbetade former för såväl fortlöpande information som för möjligheter till inflytande. Samtidigt framgår det att förskolorna kommit olika långt i utvecklandet av samarbetsformer med hemmen, och utfallet av olika insatser har varierat. Gällande fortlöpande samtal och information poängteras i många av underlagen vikten av de dagliga samtalen med vårdnadshavarna i samband med lämning och hämtning. Resultaten av förskoleenkäten visar också att merparten av vårdnadshavarna upplever att de blir bemötta av medarbetarna på ett respektfullt sätt. Vidare instämmer mer än hälften av de som besvarat enkäten i att medarbetarna informerar dem om för deras barn viktiga händelser under dagen, samt om deras lärande, utveckling och trivsel. Även kvalitetsstödjarnas rapport stödjer bilden av att den dagliga interaktionen mellan förskola och vårdnadshavare fungerar väl i många förskolor då många av de besökta förskolorna uppger att samarbetet med vårdnadshavare är ett framgångsområde. Här betonas bland annat att inarbetade rutiner, flexibilitet för att möta vårdnadshavare olika behov och förutsättningar samt variation i kommunikationsformerna ofta kännetecknar framgångsrika samarbetsformer med hemmen när det kommer till den dagliga kontakten. Kommunikation som förbättringsområde Samtidigt upplever en betydande andel av vårdnadshavarna som besvarat förskoleenkäten, ungefär procent, att de inte blir informerade om viktiga händelser för barnet och om deras lärande, utveckling och trivsel, vilket tyder 16 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016

17 på brister i den fortlöpande informationen och kommunikationen till vårdnadshavare. Denna bild bekräftas även av klagomålsstatistiken som visar att 30 procent av alla inkomna klagomål under våren 2016 handlade om just dessa typer av brister i den fortlöpande informationen till vårdnadshavare samt medarbetarnas kommunikation mer allmänt (bland annat upplever vissa klagande att medarbetare inte hälsar ordentligt på dem eller deras barn). Likaså påpekas i underlagen till kvalitetsdialogerna brister beträffande hur information kommuniceras samt att samtal med enskilda vårdnadshavare kan hämmas på grund av språkliga svårigheter. Utöver dagliga samtal lyfts i underlagen till kvalitetsdialogerna även IT-baserade kommunikationsplattformar fram som bra format för fortlöpande information. Det framkommer att det finns önskemål om fortsatta utvecklingsinsatser kring sådana format. Vissa förskolor använder IT-resurser för att veckovis informera om verksamheten och dess aktiviteter medan ytterligare andra använder sig av liknande kommunikationsformer i pappersformat. Kontaktytor med vårdnadshavare central del i uppdraget Angående samråd och vårdnadshavares möjligheter till inflytande rapporteras inget i underlagen om att kravet på forum för samråd enligt skollagen inte uppfylls. Det noteras dock att vissa förskolor upplever ett bristande intresse hos vårdnadshavarna för att delta i gruppbaserade samarbetsformer. Graden av deltagande i sådana aktiviteter varierar mellan enheterna och i underlagen noteras vikten av att klargöra varför det finns enhetsbaserade skillnader här. Det rapporteras även om insatser för att öka deltagandet på samråd genom att exempelvis hålla möten med vårdnadshavare på morgonen i stället för på kvällstid. Utöver samråd anordnar många förskolor en rad olika sammankomster som erbjuder kontaktytor mellan vårdnadshavare och verksamhetsrepresentanter, något som framhävs i såväl underlagen till kvalitetsdialogerna som i kvalitetsstödjarnas rapport. En del förskolor involverar även individuella vårdnadshavare i verksamheten, exempelvis för att nyttja språk- eller yrkeskompetenser i pågående projekt. Samtidigt anger ungefär 20 procent av vårdnadshavarna som besvarat förskoleenkäten att medarbetarna inte låter dem delta i förskolans aktiviteter. En lika stor andel anger att medarbetarna inte låter dem påverka vad som händer på förskolan. Det finns anledning för enheter, som fått enstämmiga svar av denna typ, att noggrant analysera vad som kan ligga bakom de uttryckta uppfattningarna. Trots att inte något utbildningsområde rapporterar om brister gällande förekomst av samråd upplever en betydande andel av vårdnadshavarna att de inte har inflytande över verksamheten. Detta kan i sin tur peka på att samråd faktiskt inte förekommer på alla enheter, att samråden inte i tillräcklig utsträckning är inriktade mot att möjliggöra inflytande för vårdnadshavarna, eller att det finns en diskrepans mellan vårdnadshavarnas reella och upplevda möjligheter att påverka. I förskoleenkäten ställs även frågor om utvecklingssamtal. Vårdnadshavarna tillfrågas dels om de blivit erbjudna ett utvecklingssamtal under det senaste året, dels om de deltagit i det erbjudna samtalet. 77 procent anger att de blivit erbjudna ett utvecklingssamtal, vilket motsvarar en viss ökning jämfört med 17 Förskoleförvaltningen Lägesbedömning 2016