HANDBOK För processmodellering version 1.0

Transkript

1 1 (21) HANDBOK För processmodellering version 1.0

2 2 (21) Sammanfattning I en snabbt föränderlig värld där vi ständigt utmanas av ny teknik, nya arbeten och längre livslängd i en allt snabbare takt förväntas offentlig förvaltning tillfredsställa kunders, medarbetares och huvudmans behov samtidigt som god ekonomisk hushållning ska efterlevas. Detta ställer höga krav på en effektiv organisation med förmågan att snabbt förändra både sig själva, det man levererar till sin omgivning och hur man levererar det. När man jobbar med verksamhetsutveckling springer man ofta på begreppet processer. Ofta handlar det om att kartlägga befintliga processer eller till och med förändra och skapa nya processer. I arbetet med att förstå och utveckla sin verksamhet är processmodellering ett utmärkt verktyg för att skaffa kunskap och upptäcka möjligheter till förbättringar. De processmodeller som tas fram blir gemensamma kartor över verksamheten där man kan diskutera hinder och möjliga vägar framåt för att nå de utsatta målen. I Handbok för processmodellering presenterar vi Sundsvalls kommuns metod för verksamhetsutveckling med hjälp av processmodellering. Tillsammans med en rad tips & tricks som finns separat framtagna kan vi inspirera dig som arbetar med att utveckla verksamhet inom kommunkoncernen. Vi anser att det centrala i processmodellen är processerna, men det centrala i processmodellering är att få fram så mycket bra kunskap om verksamheten så att vi täcker mer än endast processen.

3 3 (21) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund till processmodellering inom Sundsvalls kommun... 5 MÅLGRUPP... 5 SYFTE... 5 AVGRÄNSNING... 5 Introduktion till processmodellering som verktyg för att beskriva din verksamhet och skapa samsyn... 6 PROCESSDEFINITION... 6 Processmodellering som verktyg... 6 NÄR SKA MAN ANVÄNDA PROCESSMODELLERING SOM VERKTYG?... 7 Processmodelleringens olika komponenter... 7 SKILLNADEN MELLAN PROCESS, PROCESSFLÖDE OCH PROCESSMODELL... 7 EN PROCESSMODELL VISAR OFTAST DET MEST FÖREKOMMANDE FLÖDET AV PROCESSER VERKSAMHETSOBJEKTET ÄR VÅR LÄNK TILL INFORMATIONS- OCH DATAMODELLERING... 8 APPLIKATIONSKOMPONENTEN ÄR VÅR LÄNK TILL IT-STÖDET... 8 AKTÖRS- OCH ROLLOBJEKTET ÄR VÅR LÄNK TILL ORGANISATIONEN... 8 BEFINTLIGA OCH NYA KRAV IDENTIFIERAS I KARTLÄGGNINGEN Notationsspråk för grafiska processmodeller... 9 Processarkitektur NIVÅ 1 PROCESSOMRÅDE NIVÅ 2 PROCESSGRUPPER NIVÅ 3 PROCESSER NIVÅ 4 PROCESSKOMPONENTER NIVÅ 5 PROCESSAKTIVITETER NIVÅ 6 AKTIVITETSSTEG Fördjupning PROCESSARKITEKTURENS METAMODELL BILAGA A MODELLTYPER OCH LEVERABLER Modelltyp Övergripande processkarta Modelltyp Processarkitekturmodell... 20

4 4 (21) Förändringshistorik Version Datum Status och eventuell förändringsorsak Utfärdare 0, Första versionen Marino Gulliksson 0, Andra versionen efter genomgång med Linda Gustafsson och Thomas Norlin 0, Tredje versionen där endast dokumentmallen uppdaterades samt kvalitén på bilderna. 0, Bytt namnet från Riktlinjer till Handbok, nya bilder. 0, Lagt till syfte, relaterade dokument, rensat kommentarer. Marino Gulliksson Ann-Kristin Hilli Ann-Kristin Hilli, Marino Gulliksson Thomas Norlin Godkänt dokument, skapat version 1.0 Thomas Norlin Relaterade dokument Version Datum Benämning Beslutinstans IT-strategi för e-förvaltning år Kommunfullmäktige

5 5 (21) Bakgrund till processmodellering inom Sundsvalls kommun Målgrupp Målgruppen för dokumentet är verksamhetsutredare, verksamhetsutvecklare, projektledare samt externa konsulter, som är delaktiga i större verksamhetsutvecklingar inom Sundsvalls kommunkoncern. Dessa större verksamhetsutvecklingar har vanligtvis även en påverkan på verksamhetens stödsystem. Syfte Dokumentets syfte är att beskriva Sundsvalls kommuns metod för processmodellering. Avgränsning Figur 1 visar dokumentets omfattning i förhållande till helhetssynen i kommunkoncernen, hämtat från IT-strategi för e-förvaltning för Sundsvalls kommunkoncern år Dokumentet omfattar en introduktion till processmodellering på Sundsvalls kommun. Processmodelleringen omfattar inte modellering av strategier, affärsmodeller, informationsteknologi (IT), organisationsstrukturer eller styrning av verksamheten. Däremot har den ett starkt beroende till de tidigare nämnda delarna av helhetssynen av kommunkoncernen. 1 Källa: Utgår från Ramverk för affärsarkitektur av Cordial.

6 6 (21) Introduktion till processmodellering som verktyg för att beskriva din verksamhet och skapa samsyn PROCESSDEFINITION En process är en aktivitet eller en serie av aktiviteter som i ett återkommande flöde skapar värde för kund. - Definition av Sundsvalls kommun Koncernutveckling IT Processer uppstår omkring oss dagligen, både i vårt arbete och i våra privatliv. Att vakna, äta frukost, åka till jobbet och stämpla in är en process i sig. Det kan finnas många orsaker till att fundera på hur våra processer fungerar, till exempel för att se var man kan spara tid, genom att åka taxi till jobbet eller för att se om det finns ett billigare sätt, kanske genom att ta bussen. Då kanske man även kan äta sin frukost i bussen för att spara tid? Processmodellering och processanalys har etablerats sen sent 1700-tal och sättet att notera och förändra genom processarbete har praktiserats och förfinats till att idag vara ett av de viktigaste verktygen för att verksamhetsutveckling 2. Erfarenheten ger oss en förståelse för vad beskrivning av våra verksamhetsprocesser och analysen av dessa beskrivningar ska användas till. Detta är i stort sett också den enda anledningen till att göra processbeskrivningar, i syftet att utveckla vår verksamhet. Det finns anledning till att använda processmodeller för att identifiera mätpunkter för att följa upp vår verksamhet. Dock så används uppföljningen ofta till analyser av verksamhet som in sin tur kan leda till förbättringsinitiativ. På Sundsvalls kommun tycker vi att processbeskrivningar är ett ypperligt verktyg för att analysera sin verksamhet inför föreslagna förändringar eller för att hitta möjligheter till en effektiv kommun helt i enlighet med kommunens tillväxtstrategi RIKARE 3. Vi får dessutom en möjlighet att på ett enkelt sätt förklara var vi vill genomföra förändringarna och hur förändringen skall se ut när den är klar, innan vi tar fram en lösning. Processbeskrivningarna blir som ett underlag för dialog som vi kan förhålla oss till när vi analyserar, planerar och genomför våra förändringar. Vi kan även mäta och peka på var vi uppnått effekten av våra genomförda förändringar. De övergripande nivåerna används för styrning, planering och uppföljning. På de mer detaljerade nivåerna används modellerna till analys och utveckling av verksamhet. För att skapa störst värde av sina processbeskrivningar och förstå vad som styr vår utveckling och vilka förändringar som ska prioriteras så vill vi gärna koppla dem till de mål, strategier, affärsmodeller och verksamhetsplaner som finns vid det givna tillfället. Då får vi en röd tråd som leder oss och gör att vi kan ta bättre beslut vid design och utveckling. Processmodellering som verktyg 2 Björn-Erich Willoch Business Process Reengineering: Radikal förändring för dramatisk förbättring. Stockholm,

7 7 (21) Processmodellering är ett effektivt verktyg för att skapa gemensam kunskap om vår verksamhet. När man kartlägger eller designar sina processer flyter mycket upp till ytan som är användbart när man utvecklar sin verksamhet. Det är inte bara processen som hamnar i fokus utan vi talar även om Organisationen Informationen Applikationer och IT-stöd Problemställningar Idéer till förbättringar Aha-upplevelser och samsyn Det centrala i processmodellen är processerna, men det centrala i processmodellering är att få fram så mycket bra kunskap om verksamheten så att vi täcker mer än endast processen. När ska man använda processmodellering som verktyg? Som vi tidigare nämnt så är kartläggning och design av våra processer hårt knutna till utveckling av vår verksamhet. Processmodellerna kan ge oss svar på ett antal frågeställningar som vi har i vår utvecklingsprocess. Förutom att beskriva hur vår verksamhet ser ut i startläget av vår förändring så kan och bör processmodellering användas för att beskriva det önskade läget. Det ska visa på var vi vill genomföra våra förändringar med hjälp av nya eller förändrade krav, effektivisering och även nya aktiviteter som behöver utföras. Det vi inte kan beskriva har vi också svårt att förändra. Skillnaden mellan beskrivning av nuvarande verksamhet och det designade önskade läget används för att identifiera konsekvenser och beräkna resursåtgång. Olika faser i vår utvecklingsprocess söker svar på olika frågor och därför bör vi också anpassa vilken typ av processmodell vi tar fram utifrån aktuell fas och den gällande frågeställningen. Processmodelleringens olika komponenter Skillnaden mellan process, processflöde och processmodell En process, ex. processgrupp, process, processaktivitet, ska beskriva VAD som ska göras. Den beskriver vilken handling som måste utföras för att skapa ett visst värde för den som är mottagare av processens resultat. Ett processflöde, ofta i form av en processmodell ska beskriva ett flöde av processer. Processmodell, är ofta ett grafiskt diagram som beskriver våra processflödens logik och hur vi gör saker. En process kan beskrivas utifrån flera vyer som betraktaren är intresserad av vilket gör att samma processflöde kan ha flera processmodeller beroende på vem som är målgrupp. Processmodellen kan även beskrivas i matrisform, till exempel för att se vilka processer som en viss organisation eller roll är ansvarig för. Processmodellen kan också beskrivas i punktform, oftast för att enkelt beskriva

8 8 (21) vilka processer som omfattas i en specifik förändring. Ju fler komponenter och relationer mellan komponenterna en processmodell har, desto lättare är den att förstå i ett grafiskt diagram. En processmodell visar oftast det mest förekommande flödet av processer. När vi modellerar processer så skapar vi ofta modeller som är linjära i sin exekvering av aktiviteter, möjligen med en eller annan alternativ väg. Verklighetens processer är ofta mer komplexa företeelser, speciellt i manuella processer där interaktionen mellan människor är central. Så hur väljer vi vilket flöde eller scenario vi ska modellera? Om vi vänder på det hela och skulle ta och dokumentera hur vi utfört våra aktiviteter över tid så skulle vi hitta ett antal centrala mönster som vi oftast använder oss av. Dessa mönster liknar de modeller som vi tar fram i vår processkartläggning och försöker skapa i vår design av vårt framtida läge. Om vi skulle kartlägga alla möjliga vägar en process kan ta så får vi i det närmaste ett oändligt antal processmodeller. Detta vill vi undvika. Verksamhetsobjektet är vår länk till informations- och datamodellering I de flesta av modellerna vill vi även kunna utläsa vilket värde det är som skapas i våra processer och vi visualiserar dem ofta i våra processmodeller. Värdet representeras av så kallade verksamhetsobjekt som ofta noteras i en processmodell. Ett verksamhetsobjekt ska beskriva resultatet av en process (vad vi vill producera). På så sätt får vi reda på vilken typ av information som omfattas av vår förändring samt nya krav på information. Kopplingen till informationsmodellering sker genom att beskriva dessa verksamhetsobjekt med en informationsstruktur. Varje verksamhetsobjekt innehåller information om olika saker i verksamheten som vi vill hantera, spara eller presentera på något sätt. Vi använder oss av så kallade informationsobjekt för att beskriva dessa objekt och visar dessa i grafiska diagram. De informationsobjekt som innefattas i ett verksamhetsobjekt kan beskrivas i en informationsmodell (grafiskt diagram), med tabellexempel och beskrivs med hjälp av text. Respektive informationsmodell ställer i sin tur krav på vår informationshantering. Applikationskomponenten är vår länk till IT-stödet Ofta vill vi veta vilka applikationer (system) som vi använder i vårt arbete och ställa krav på förbättringar eller nya funktioner när vi förändrar i vår verksamhet. När vi gör vår processmodellering så är det väldigt enkelt att ställa frågan vilken eller vilka applikationer som används i en viss process. På så sätt kan vi snabbt kartlägga och koppla vilka applikationer som omfattas av kravställning och var vi till exempel saknar IT-stöd idag. Aktörs- och rollobjektet är vår länk till organisationen Om vi ändå diskuterar med en organisation om vad som utförs (process) så kan vi snabbt identifiera vilken verksamhet (aktör) och till och med vilken roll som utför eller ansvarar för

9 9 (21) processen. På så sätt kartlägger vi vilka organisationer som omfattas av våra förändringar. Vi får också reda på otydligheter i roller och ansvar. Det finns även möjlighet att identifiera samarbeten mellan olika verksamheter som en egen typ av roll. Befintliga och nya krav identifieras i kartläggningen. Till varje diagram eller respektive objekt (exempelvis process, information, applikation) så kan vi koppla krav, problem eller idéer. På så sätt missar vi inte att ta med varje deltagares tankar och idéer när vi lämnar en processmodellering. De krav som vi sparat sen tidigare utvecklingsinitiativ finns då tillgängliga för att förklara varför vi gjorde den lösning vi gjorde förra gången. Det är en oerhörd hjälp för att snabbt skapa förståelse vid nästa utvecklingstillfälle. Notationsspråk för grafiska processmodeller Sundsvalls kommun har valt ett standardspråk för arkitekturmodeller, kallat Archimate 4. En stor fördel med Archimate är att det är ett beprövat notationssätt kopplat till arkitekturramverket TOGAF 5 samt stöds av de flesta IT-verktyg för verksamhetsarkitektur på marknaden. Det finns även en bred kompetensbas kring detta språk på arbetsmarknaden samt bland konsultbolag och utbildningsföretag. Nedan beskrivs de figurer som används inom processmodellering på Sundsvalls kommun och gäller för nivåerna 1-4 i processarkitekturen. Element Namn Definition Verksamhetsprocess Verksamhetsobjekt Aktör En verksamhetsprocess definieras som ett beteendeelement som grupperar en följd av aktiviteter. Den är avsedd att producera en definierad uppsättning produkter eller verksamhetstjänster. Ett verksamhetsobjekt definieras som ett passivt element som har relevans ur ett verksamhetsperspektiv. Verksamhetsprocessen opererar på verksamhetsobjektet. En aktör definieras som en organisatorisk enhet som är kapabel att utföra beteenden. 4 för närvarande i version 2.1 som är licensierat av The Open Group, 5 The Open Group Architecture Foundation,

10 10 (21) Roll Verksamhetssamarbete Krav En roll definieras som den som ansvarar för att utföra specifika beteenden, till vilken en aktör kan tilldelas. Verksamhetssamarbete definieras som ett aggregat av två eller flera roller som samverkar för att utföra ett kollektivt beteende. Ett krav definieras som en redogörelse för behov som måste realiseras av ett system (eller enskilt element). Ett system är i detta fall en grupp av funktionellt relaterade objekt, ej att förväxlas med IT-system. Applikationskomponent En applikationskomponent definieras som en modulär, användbar, och utbytbar del av ett mjukvarusystem som kapslar dess beteende och data och exponerar dessa genom en uppsättning gränssnitt. Beskrivning Noteringar Beskrivande text i vart och ett av de element som beskrivs i modellen Noteringar om när modellen togs fram, varför (projekt), samt vilka som deltog För nivå 5 (och 6) så rekommenderas den öppna standarden BPMN BPMN 2.0 är en defacto standard för processmodellering som är anpassat för att modellera system på ett processorienterat sätt. Archimate 2.1 täcker ett större arkitekturellt område. Sundsvalls kommun har inte gjort någon egen anpassning av BPMN 2.0 vid tiden för detta dokument. Processarkitektur För att kunna definiera vilka typer av processbeskrivningar vi vill ha under respektive fas av verksamhetsutveckling och vilken detaljeringsnivå modellen beskriver så använder sig Sundsvalls kommun av en indelning av processernas olika nivåer, även kallat processarkitektur som består av sex nivåer. 6 Business Process Model and Notaion, licensierad av Object Management Group,

11 11 (21) Figur 2 visar Sundsvalls kommuns processarkitektur 7 i sex nivåer. Nivå 1 Processområde Processområdena ringar in våra processgrupper på en hög abstraktionsnivå. De används för att avgränsa processer med olika karaktär och syfte. De processområden som rekommenderas vid tid för detta dokument är: Styra & leda verksamheten Utveckla verksamheten Producera och leverera verksamhetens tjänster Stödja verksamheten 7 Processhierarkin är en anpassning av APQC Process Classification Framework (PCF) som är ett av de mest använda processramverket i världen.

12 12 (21) Figur 3 visar de fyra föreslagna Processområden för Sundsvalls kommun. Element Namn Definition Verksamhetsprocess Beskrivning Noteringar Förslag på notation i Archimate för nivå 1 En verksamhetsprocess definieras som ett beteendeelement som grupperar en följd av aktiviteter. Den är avsedd att producera en definierad uppsättning produkter eller verksamhetstjänster. Beskrivande text i vart och ett av de element som beskrivs i modellen Noteringar om när modellen togs fram, varför (projekt), samt vilka som deltog Nivå 2 Processgrupper Processgrupperna grupperar processerna. De ska visa på de stora värden och verksamhetsnyttorna som skapas inom våra processområden. De bör även visa på vilka ansvarsområden som finns i verksamheten. En tumregel är att de är 5-7 stycken inom varje processområde (+/-2) och ska förklara vad som behöver göras för att kunna utföra det som processområdet syftar till. Övergripande processkarta

13 13 (21) När man kommit så långt att man tagit fram nivå 1 och nivå 2 så föreslår vi att man skapar en så kallad Övergripande processkarta där de två nivåerna visas grafiskt (Figur 4). Figur 4 visar ett generellt mönster för modelltypen Övergripande processkarta. Element Namn Definition Verksamhetsprocess Beskrivning Noteringar Förslag på notation i Archimate för nivå 2 En verksamhetsprocess definieras som ett beteendeelement som grupperar en följd av aktiviteter. Den är avsedd att producera en definierad uppsättning produkter eller verksamhetstjänster. Beskrivande text i vart och ett av de element som beskrivs i modellen Noteringar om när modellen togs fram, varför (projekt), samt vilka som deltog Nivå 3 Processer Process beskriver hur vi tar fram våra resultat och tjänster som konsumeras av interna och externa kunder, till exempel Planera rekrytering av resurs, Genomföra rekrytering av resurs, Introducera resurs i verksamhet, Följa upp rekrytering av resurs (Figur 5). De ska visa på hur

14 14 (21) förädlingen av värde fördelas inom ansvarsområden på nivå 2. De lämpar sig utmärkt för att mäta och följa upp prestanda. De lämpar sig även för avtal, till exempel SLA, OLA, etc. Figur 5 visar ett generellt mönster för Processgruppen Resursförsörja verksamhet med ingående Processer på nivå 3. Element Namn Definition Verksamhetsprocess Verksamhetsobjekt Beskrivning Noteringar Förslag på notation i Archimate för nivå 3 En verksamhetsprocess definieras som ett beteendeelement som grupperar en följd av aktiviteter. Den är avsedd att producera en definierad uppsättning produkter eller verksamhetstjänster. Ett verksamhetsobjekt definieras som ett passivt element som har relevans ur ett verksamhetsperspektiv. Verksamhetsprocessen opererar på verksamhetsobjektet. Beskrivande text i vart och ett av de element som beskrivs i modellen Noteringar om när modellen togs fram, varför (projekt), samt vilka som deltog Nivå 4 Processkomponenter En processkomponent beskriver VAD vi gör i vår verksamhet och visar med vilken logik vi bygger upp våra produkter och tjänster. Respektive processkomponent är i behov av ett eller flera input (verksamhetsobjekt) samt skapar ett eller flera output (verksamhetsobjekt) som någon i verksamheten är i behov av och kan formas att vara återanvändbara. Processkomponenterna är utgångspunkten för funktionella krav i verksamheten (ej direkta krav på IT-stöd).

15 15 (21) Figur 6 visar ett processflöde med Processkomponenter och Verksamhetsobjekt på nivå 4 för Processen Genomföra rekrytering av resurs. Element Namn Definition Verksamhetsprocess Verksamhetsobjekt Aktör En verksamhetsprocess definieras som ett beteendeelement som grupperar en följd av aktiviteter. Den är avsedd att producera en definierad uppsättning produkter eller verksamhetstjänster. Ett verksamhetsobjekt definieras som ett passivt element som har relevans ur ett verksamhetsperspektiv. Verksamhetsprocessen opererar på verksamhetsobjektet. En aktör definieras som en organisatorisk enhet som är kapabel att utföra beteenden. Beskrivning Noteringar Förslag på notation i Archimate för nivå 4 Beskrivande text i vart och ett av de element som beskrivs i modellen Noteringar om när modellen togs fram, varför (projekt), samt vilka som deltog Valfria element Element Namn Definition Roll En roll definieras som den som ansvarar för att utföra specifika beteenden, till vilken en aktör kan tilldelas.

16 16 (21) Verksamhetssamarbete Krav Verksamhetssamarbete definieras som ett aggregat av två eller flera roller som samverkar för att utföra ett kollektivt beteende. Ett krav definieras som en redogörelse för behov som måste realiseras av ett system (eller enskilt element). Ett system är i detta fall en grupp av funktionellt relaterade objekt, ej att förväxlas med ITsystem. Applikationskomponent En applikationskomponent definieras som en modulär, användbar, och utbytbar del av ett mjukvarusystem som kapslar dess beteende och data och exponerar dessa genom en uppsättning gränssnitt. Nivå 5 Processaktiviteter Processaktiviteterna visar HUR vi gör för att skapa värdet i våra processkomponenter. De utförs av en specifik roll och varje aktivitet genomförs utan avbrott och utan överlämning. Processaktiviteter är utgångspunkten för kravställning på IT-stöd och IT-funktionalitet. Ett steg kan innehålla flera operationer i ett IT-stöd i form av Skapa, Läsa, Uppdatera, Ta bort samt Visa och Skriv ut (CRUD+DP). Figur 7 visar ett processflöde på nivå 5 i formatet BPMN 2.0 (Business Process Model and Notation)

17 17 (21) Förslag på notation i BPMN 2.0 för nivå 5 Standardnotation för BPMN2.0 Nivå 6 Aktivitetssteg Nivå 6 är direkt kopplad till digitalisering av verksamhet, något som vi tror kommer starkt i framtiden. På denna nivå måste alla flöden och beslutsregeler kunna beskrivas i modellen. Förslag på notation i BPMN 2.0 för nivå 6 Standardnotation för BPMN2.0

18 18 (21) Fördjupning Processarkitekturens ramverkmodell För att ytterligare förstå hur processarkitekturen fungerar och hur den används i relation till de objekt som vi vill beskriva i våra processmodeller så har Sundsvalls kommun tagit fram ett förslag till översiktligt ramverk för verksamhetsarkitektur kopplat till IT-arkitektur. Figur 8 visar ramverk för verksamhets- och IT-arkitektur

19 19 (21) BILAGA A Detaljerad metamodell som beskriver relationerna i ramverket. PROCESSOMRÅDE ingår i PROCESSGRUPP är del av PROCESS är del av APPLIKATIONSTJÄNSTANVÄNDNING APPLIKATIONSTJÄNST AKTÖR ansvaras av PROCESSKOMPONENT PROCESSINPUT är del av APPLIKATIONSREALISERING AKTÖRSROLL APPLIKATIONSANVÄNDNING utförs av är del av skapas av ROLL PROCESSAKTIVITET är output från VERKSAMHETSOBJEKT APPLIKATIONSKOMPONENT aktiverar är del av VERKSAMHETSHÄNDELSE PROCESSTEG Figur 9 visar metamodellen (informationsmodell) som beskriver på vilket sätt respektive objekt har relationer till andra objekt inom processmodellering. Modelltyper och leverabler När vi jobbar i vår utvecklingsprocess så behövs olika typer av modeller vid olika tillfällen. Respektive nivå i processarkitekturen kan kopplas till faserna i utvecklingsprocessen vilket gör att de är ett utmärkt verktyg att använda som leverabler för varje utvecklingsfas och bör ingå i förändrings- och projektplanering. Vi har tagit fram förslag till ett antal grundläggande modelltyper som ska representera en specifik leverabel. Fler modelltyper kan tillkomma om de är av värde för styrning av våra förändringsinitiativ eller som beskrivning av våra lösningar. Modelltyp Övergripande processkarta Den övergripande processkartan ger ett underlag för diskussion kring styrning och planering av förändringsinitiativ. Den används för att beskriva omfattning och avgränsning ur ett

20 20 (21) processperspektiv på hög nivå. Modellen kan visa nivå 1-2 eller även inkludera nivå 3 där det förtydligar diskussionen. Figur 10 visar ett exempel på Övergripande processkarta ned nivå 1 och 2. PROCESSOMRÅDE ingår i PROCESSGRUPP är del av PROCESS Figur 11 visar metamodellen för en Övergripande processkarta. Modelltyp Processarkitekturmodell

21 21 (21) Modelltypen visar på hur värdet förädlas i verksamheten och används vid analys av flöden i nuläge samt utgör grund för design och kravställning på önskat läge. Figur 12 visar metamodellen för en Processarkitekturmodell