Joan Leach och Deborah Dysart-Gale (red): Rhetorical questions of health and medicine, Plymouth: Lexington books.
|
|
- Carl-Johan Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anmeldelse Joan Leach och Deborah Dysart-Gale (red): Rhetorical questions of health and medicine, Plymouth: Lexington books. Bibliografisk Anmelder: Mats Landqvist är docent vid Södertörns högskola. Rhetorica Scandinavica 62 (2012), side Anmeldelsen Den argumenterande Olof Palme, med undertiteln En argumentationsanalys av strukturer och strukturbrott i Olof Palmes inlägg i valdebatten mot Thorbjörn Fäll din i Scandinavium, Göteborg 1976, presenterar en analys av Palmes sätt att agera under en av de viktigaste valdueller som en socialdemokratisk ordförande deltagit i. Wikströms uppsats som djupgående argumentationsanalys av Palmes insatser i slutdebatten utgör en analys av en historiskt/samtidshistoriskt intressant händelse, där delar av den undersökta valdebatten brutits loss och underkastats en ambitiös granskning. Projektet att analysera debatt har redan tidigare påbörjats vid Örebro universitet, med Gudrun Weiners doktorsavhandling om tv-sända kulturdiskussioner. Och det finns egentligen inget som säger att en retoriska analys skulle vara reserverad för monologiska framställningsformer. Däremot är det oklart vilka metoder som kan/ska användas för att klarlägga dialogiska drag. Hur undersöker man exempelvis deltagarnas grad av samspel? I slutdebatten från valet 1976 var deltagarna konkurrenter till varandra, men kanske påkallade situationen ändå någon typ av samarbete för att kunna skapa en bra debatt som påverkade (och avgjorde) hur argumentationen kom att se ut. Olof Palme är ju en legendarisk politiker. Hans argumentationsförmåga är känd men förvånande nog inte närmare undersökt. Uppgiften är angelägen eftersom den ansluter till frågor som specifikt rör argumentationstraditioner inom arbetarrörelsen och allmänt framstående politikers retoriska förmåga. Tidigare studier av Palme visar på en komplex politiker: ett rättvisepatos som bryter fram i ett känslosamt och känsloframkallande språkbruk, men även en personlig ton som bryter mot genrekonventioner, som att framföra politiska tal i 1 / 6
2 diktform. Men Palme hade också en stridbar och stridslysten sida som gjorde att han ibland kunde uppfattas som arrogant. En utgångspunkt för Wikströms studie är att ordens känslokvaliteter är viktiga för det politiska språket och att de utnyttjas strategiskt, för att vinna fördelar. För politiker gäller det att förmedla förväntningar, attityder och värderingar lika mycket som kunskap och fakta. En av de valda analysmetoderna bygger på Stephen Toulmins modell. Den används för att undersöka argumentationen som mental process. Men hur förhåller sig den processen till dialogen? Det står inte riktigt klart. Wikströms analys baseras på kortare utdrag om någon eller ett par meningar. Varje utdrag har föranlett en reproduktion av den toulminska analysmodellen med begrepp som data, warrant och claim. Det finns dock ingen tydlig motivering av vilka kriterier som författaren haft för sitt urval av analyselement. De valda utdragen är inte heller enhetliga och de verkar främst representera argumentation på olika nivåer, så att övergripande frågor blandas med underordnade resonemang. Dessutom behandlas utdragen som avgränsade argumentationer, där ingen eller mycket lite hänsyn tas till den replik som utdraget är en del av eller till motståndarens föregående replik. Utdragen har analyserats kronologiskt linjärt från början till slutet av debatten. Debattförloppet utnyttjas däremot inte som analytisk resurs. Kanske skulle en hierarkisk analys fungera bättre, alternativt en analys som tydligt visar utvecklingen från en del av debatten till nästa. Uppsatsens viktigaste del är en fallasianalys, som bygger på en pragmadialektisk modell. Den är uttalat dialogisk och utgår från en normativ föreställning om en s.k. kritisk diskussion. Som exempel på vad Wikströms analys visar kan jag nämna att Palmes anklagelser om en borgerlig splittring kan kritiseras som en form av övergeneralisering. Anklagelser om borgerlig inkompetens slår också ofta över i personangrepp. Palme visar sig inte sällan tvärsäker, vilket kan uppfattas som arrogant. Han sår tvivel om borgarna med ad hominem-argument, med hot om nyval och med straw man-fallasier. Tillskrivandet av åsikter och problem är ett intressant drag. Det skulle dock vara intressant att få veta vilka fallasier som är vanligast och hur många gånger de utförs? Och framför allt vilka som är typiska för Palme? Fallasianalysen är ändå givande, eftersom den är normativ på två sätt: För det första behandlas fallasier som strukturbrott, dvs som avvikelser från ett idealt sätt att debattera på, och för det andra kan de tolkas som medvetna strategier i debatten. Syftet att kartlägga Olof Palmes argumentation i en debatt blir dock inte helt uppfyllt, eftersom många av resultaten lika gärna kan relateras till debattbeteende hos vilken partiledare som helst som till just Olof Palme. En komparativ analys av kontrahenten Fälldin skulle ganska enkelt kunna användas för att få en kontrast till Palmes agerande. Dessutom orsakar valet av analysobjekt problem: en slutdebatt blir ofta ensidig och polariserad, utan större utrymme för ideologisk diskussion, fördjupning eller problematisering av olika ämnen. Det handlar mer om att snabbt fastslå att den egna sidan förtjänar regeringsmakten medan motståndarsidan inte gör det. Det lämnar ett ganska litet utrymme för att undersöka vilka medel Palme behärskade och excellerade i. Undersökningen aktualiserar således frågor av metodologisk natur. Hur kan retoriska teorier omsättas i en empirisk analys? Vilka operationaliseringar och urval blir då nödvändiga? Hur ska man veta om de argumentationsteoretiska perspektiven håller för en empirisk tillämpning? Så blir också resultaten ibland otydliga: Palme antyder svagheter och sår tvivel om borgarna. Tonvikten ligger på negativa uttalanden om de borgerliga partierna. 2 / 6
3 Argumenten är att borgarna är inkompetenta, splittrade, orealistiska och arbetarfientliga. Palme undviker att försvara den socialdemokratiska inställningen till kärnkraften. Det är dock svårt att se vad som är specifikt för Palme i dessa avseenden. I en debatt utgör deltagarnas olika inlägg betydelsefulla delar av den retoriska situationen. Här uppstår många omedelbara problem, som avlöser varandra. Det motiverar en dynamisk syn på situationsbegreppet. Då kunde argumentationen direkt relateras till hur situationen förändras under debattförloppet. I Wikströms analys läggs istället Bitzers modell för den retoriska situationen som ett raster på debattens yttre omständigheter, t ex den inrikespolitiska situationen, socialdemokraternas partiprogram, arenan och den närvarande publiken generellt. Det är inte ointressanta faktorer, men de bidrar knappast till den närgångna analys av argumentationsteknik som Wikström är ute efter. En sådan analys skulle kunna utgöra en betydligt bättre grund och utgångspunkt i en stilistiskt orienterad argumentationsanalys. Det är en god idé att använda tre olika analysperspektiv, men kanske bör de relateras mer till varandra eller till och med bilda en sammanhållen modell där alla delar tydligare motiveras. Sammantaget kan sägas att analysobjektet ställer till med ganska mycket besvär, garderingar och tillbakataganden i förhållande till vad ana lysen egentligen ger. Analysen av den retoriska situationen framstår som lite överflödig, och Toulmin-analysen skapar otydlighet. Men en del av syftet är ju att pröva modellen så undersökningen har ändå inneburit en nyttig erfarenhet. Det ana lys arbete som ligger till grund för uppsatsen tyder på en hög ambitionsnivå, för här provas olika retoriska infallsvinklar som sedan jämförs med varandra. Jag vill av sluta med en förhoppning om att Wikströms undersökning kommer att stimulera till fler analyser av politiska storheter i nordisk (samtids-)historia med avseende på deras retoriska förmåga och argumentationskompetens. Vi har mycket att lära av den här typen av exemplum-forskning, som jag tror kan utveckla retorikämnet på många plan. I en ny antologi om hälsoretorik erbjuds man något så ovanligt som en samling retoriska analyser av hälsokommunikation i vid mening inte enbart kommunikationen mellan till exempel läkare och patienter. Analyserna spänner över teman som mycket väl kan generaliseras och gälla som modell även för andra retoriska intresseområden, som vetenskapsoch kunskapsretorik, reklam och pr samt kris- och riskkommunikation. Man tar sin utgångspunkt i retoriska frågor vilket inte ska förstås som frågor med ett givet svar. Det handlar snarare om analytiska frågor, som påkallar och öppnar för nya tankegångar kring något intressant fenomen. Den gemensamma utgångspunkten är att låta oväntade och ovanliga fråge ställningar vägleda analysen. Varför antar vi, exempelvis, att det som påverkar laboratoriets försöksråttor också påverkar oss människor på samma sätt och hur ser den argumentation ut som gör detta gällande? Hur pratar man med barn om döendet och döden, hur får barnmorskor gravida att göra rätt val kring fosterdiagnostik, hur kan länders biologiska försvar (mot terrorister) i sig utgöra ett hot mot befolkningen och hur kan sådana hot göras osynliga för befolkningen? De flesta författarna gör hermeneutiska analyser av samtida hälsorelaterade fenomen. 3 / 6
4 Emellertid kan man önska att den retoriska begreppsapparaten användes i större utsträckning, och i de flesta bidragen görs ingen distinktion mellan teoretiska och metodologiska förhållningssätt. Den specifikt retoriska analysen stannar därför ofta vid just de retoriska frågorna, som begreppsligt avhandlas klart redan i inledningen. Resten av boken får tjäna som exempel och konkreta tillämpningar av frågorna. I en intressant essä betraktar Carol Berkenotter psykiatrins övergång från de psykodynamiska skolorna, som länge dominerade fältet, till en biomedicinsk diskurs på 1980-talet ( Is genre extant? The curious case of psychiatry s case history, s. 59). Berkenotter beskriver vilka konsekvenser denna övergång fick för forskningen om mentala sjukdomar, för forskarnas del främst förändrade publikationsmöjligheter på grund av nya ideal om metodologi. En intressant aspekt är att syftet med paradigmskiftet vara att försöka enas kring en terminologi för symtom och diagnoser, vilken ansågs yvig och splittrad. Men fortfarande år 2011 kan man konstatera att man inte lyckats i denna ambition. Styrkan i bidraget ligger i en jämförelse mellan olika material för analys, dvs. att man kan visa dels hur normförändringen speglas i en prestigefylld psykiatrivetenskaplig tidskrift, dels hur tidskriftens nya författar anvisning ger upphov till reaktioner och debatt bland skribenterna. De traditionella forskarna med psykoanalytisk skolning såg här sin möjlighet till publicering starkt kringskuren, och det är lätt att förstå deras besvikelse. Berkenotters analys ger ökad förståelse för vilken roll den vetenskapliga genren spelar, inte bara för forskarnas möjlighet att komma till tals, utan även för hur ett kunskapsområde beforskas. I ett annat bidrag behandlas vårdsamtal i konkret form. Med utgångspunkt i diskursanalys och begreppet hybriditet analyserar Philippa Spoel utdrag ur samtal mellan barnmorskor och kvinnor som rekommenderas ta diabetesprov, en så kallat free choice-fråga ( How do midwifes talk to women? The rhetorical genre of informed choice in midwifery, s. 97). Att argumentera på ett sådant sätt att valet fort farande framstår som fritt innebär en balansgång mellan olika kommunikationsval. Det visar sig svårt att undvika ett expertbaserat auktoritetsdominerat sätt att samtala på, men inte sällan blandas det upp med dialogiska och mer informella delar där man försöker etablera en mer jämbördig roll med patienten. Inom retorikvetenskap är kommunikationshybrider knappast någon nyhet, och relationen mellan talares flexi bilitet och den retoriska situationens krav har diskuterats ymnigt (se till exempel Bitzer 1997 och diskussion i Kjeldsen [2004] 2006). Spoels resultat är att denna kvinnligt dominerade diskurs tar sig uttryck från en dialogisk (=kvinnlig?) tradi tion men resterna från en expert-monologisk stil (=manlig?) dröjer sig kvar. Det är dock oklart om stilen blir mer informell därför att deltagarna på verkar samtalet i den riktningen, eller att institutionen behöver använda auktoritetsdrag av tyd lighetsskäl. I ett bidrag som diskuterar retoriska begrepp mer ingående än de övriga tar Joan Leach upp olika topiker, eller arbetssystem, inom hälsoverksamheter ( How do you talk to a patient? A question of decorum, s. 181). Dessa topiker grundar sig på checklistor, regelverk, instruktioner, flödesscheman och andra typer av vägledning som organiseras efter användarens behov, i detta fall vårdgivarens önskan om att påverka patienten mot en upplevelse av att få god vård. Praktiska aspekter hamnar i förgrunden, till exempel att en patient som inte känner sig artigt och 4 / 6
5 intresserat mottagen kan vända sig till en annan vårdgivare nästa gång. Inom en retorisk tradition ligger väl detta synsätt närmast progymnasmatan (Afthonios 2002), som innehåller ett antal former för träning i (effektiv) kommunikation. Vidare känns tankegångar igen från teorier om genre som kontextberoende social handling (se till exempel Miller 2001). Inom medicinsk humanism har emellertid en annan huvudtanke varit tongivande under många år: Den praktiska kunskapen hos exempelvis en vårdgivare antas bygga på personlig reflektion, intuition osv. (se Pedersen 2010). Det aristoteliska begreppet phronesis, erfarenhetskunskap, hyllas som den högsta kunskapen, är det som bäst beskriver god performans i konkreta situationer (Barge & Little 2002). Att kommunicera med patienter skulle därför kunna anses vara en individuell konst, där den erfarna vet när det är lämpligt att använda ett visst kommunikationsdrag. Spänningen mellan dessa två synsätt kommer till uttryck då och då, och det är ingen nyhet att den retoriska traditionen sedan antik tid har hand skats med denna debatt. Är begreppet decorum och det lämpliga handlandet en fråga om etik eller etikett? frågar sig Leach ( How do you talk to a patient? A question of decorum ). Etiken, förkroppsligad i den goda talaren som agerar gott, har ju sin motsats i den onda, som använder retoriska medel för att agera ont. Decorum måste utgå från en diskussion om vad som är det bästa handlandet i en viss situation. Då minskar den konkreta handlingen i betydelse, och istället framträder den analys som ligger bakom valet av handlingen. Decorum handlar därför om att agera på det lämp ligaste sättet enligt praxis och evidensbaserad kunskap. Enligt en sådan epistemologi kan handlandet i sig vara lämpligt eller inte. Om man ska lära ut regler för god kommunikation till vårdstudenter eller om man ska lära dem att tänka efter själva så att de själva ska kunna avgöra vad som är bäst är alltså fråga om decorum om decorum, som Faucault säger (se Graham 2006). Checklistan är förstås betydligt enklare att lära ut eller att presentera som forskningsresultat till finansiärer som önskar utveckla verksamheten genom att implementera konkret metodik. Man kan därför bygga in det deliberativa i en given instruktion, till exempel att man gärna ska le åt patienten något som brukar anses lugnande, vänligt, intresserat, respektfullt m.m. Men det reducerar samtidigt den önskvärda deliberationen: Exakt när ska man le? Ständigt och i alla situationer? Nej, förmodligen inte, för det skulle inte garantera den önskade effekten. Då skulle man riskera ett leende vid fel tillfälle. Man måste alltså kunna avgöra precis när det är dags att le, vilket enbart en erfaren kommunikatör kan göra. Möjligen kan intuitionen vägleda, men man kan ju inte förutsätta att alla vårdgivare har utvecklat tillräcklig med intuition för att vägledas i valet av handling. Kombinationen av instruktioner som bas för reflektion och erfarenhet eller som bas för regelverk är ett uttryck för ett spänningsfält där retorik ses som tradition, vetenskap, konst, teknik osv., vilket vi sett många exempel på genom historien (se till exempel Jasinski 2001). Det beklagliga är möjligen att övertron på fasta regler och instruk tioner som alla kan följa och på deras roll som garanti för hög kvalitet. Men det är inte heller gynnsamt att meddela den verksamhet som ska fungera effektivt att reflek tionen är den enda vägen och att alla regler är meningslösa. Denna spänning kommer vi att få leva med ett antal hundra år till, som det ser ut. En komplicerande faktor, som sällan nämns, är att patienten idag inte enbart är en icke-aktör i vårdkommunikation. Tvärtom ser man att nivån på ett vårdsamtal ofta bestäms av patientens kun skapsnivå (se Sarangi & Slembrouck 1996). Det är inte ovanligt att patienter agerar strategiskt, till exempel att de kommunicerar så att vårdgivaren måste se dem som personer med namn, bakgrund, yrkeskunskap, intressen, rela tioner osv. och inte enbart som en patient 5 / 6
6 med en sjukdom, menar Leach. Den identitet som förhandlas fram i vårdsamtalet är en del av en förhandling även om vilken respekt och med vilket intresse som vårdgivaren kan betrakta patienten. På så sätt blir kun skaper om kommunikationsmönster en maktfråga som inte bara bestäms av verksamhetens egna praktiker. Antologins bidrag utgår alltså från flera olika perspektiv, men med den gemensamma utgångspunkten att de analyserade hälsoverksamheterna önskar klara råd och riktlinjer om hur en evidensbaserad, effektiv och högkvalitativ kommunikation ska föras. Jag är dock tveksam till denna ambition, eftersom inte något bidrag till handahåller råd eller praktiska tips om hur verksamheten kan förbättra sina kommunikationsstrategier. Det är nu knappast forskarens uppgift forskningsresultat har vanligtvis inte intentionen att vara praktiskt relevanta. Det är snarare verksamhetsutövarna som måste avgöra huruvida resultaten är relevanta och kan omsättas i praktik. De fynd som författarna gör här kan snarare bilda en bas för bedömning av den kommunikativa praktiken, med potential att höja medvetenheten, planera utbildningsinsatser och förespråka förändring. Den här antologins analytiska resultat kan alltså inte tillämpas direkt men kan fungera utmärkt som referens i uppsats kurser eller för forskare i hälso- och vårdkommunikation. Här kan man få flera exempel på retorisk analys och kritik som tar flera steg mot ett klargörande och som belyser hälsofrågor av allmänt intresse på ett verkligt kvalificerat sätt. Referenser Afthonios. Retoriska övningar: Afthonios Progymnasmata, översättning och komm. av Anders Eriksson, Nora: Nya Doxa, Bitzer, Lloyd F. (1997) Den retoriske situation. Rhetorica Scandinavica. Nr 3, s. 9-17, Barge, Kevin & Little, Martin. Dialogical Wisdom, Communicative Practice, and Organiza tional Life. Communication Theory 12 (4), Graham, Linda. Speaking of disorderly objects: a poetics of pedagogical discourse. In Foucault and Education SIG, American Education Research Association (AERA), April , San Francisco, 2006 Jasinski J. The status of theory and method in rhetorical criticism. Western journal of communication 65 (3). S Miller, Carolyn. Genre as social action. Rhetorica Scandinavica Pedersen, Reidar. Empathy in medicine: a philosophical hermeneutic reflection. Universitetet i Oslo: Det medisinske fakultet, Sarangi, Srikant & Slembrouck, Stefaan. Language, bureaucracy and social control. London: Longman, / 6
Anmeldelse. Bibliografisk. Forfatter: Mats Landqvist är lektor i svenska vid Södertörns högskola. Rhetorica Scandinavica 45 (2008), side
Anmeldelse Patrik Wikström: Den argumenterande Olof Palme. Licentiat uppsats från humanistiska institutionen vid Örebro universitet. 156 sidor plus engelsk sammanfattning och litteraturlista. Bibliografisk
Läs merCharlotte Jørgensen & Lisa Villadsen (red.): Retorik. Teori og praksis. Kbh.: Samfundslitteratur. 303 s.
Anmeldelse Charlotte Jørgensen & Lisa Villadsen (red.): Retorik. Teori og praksis. Kbh.: Samfundslitteratur. 303 s. Bibliografisk Anmelder: Orla Vigsö är docent i retorik, Södertörns Högskola. Rhetorica
Läs merKurt Johannesson: Svensk retorik. Från medeltiden till våra dagar. 345 sidor. Norstedts 2005.
Anmeldelse Kurt Johannesson: Svensk retorik. Från medeltiden till våra dagar. 345 sidor. Norstedts 2005. Bibliografisk Forfatter: Orla Vigsø Rhetorica Scandinavica 38 (2006), side 59-61 Anmeldelsen Den
Läs merAnmelder: Anne Palmér, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
Anmeldelse Maria Brännström, Bedömning av det muntliga nationella provet en mötesplats för metaspråk om muntligheten (Malmö högskola, 2011). Malmö Högskola, 2011. Bibliografisk Anmelder: Anne Palmér, Institutionen
Läs merRecension: Istvan Pusztai Mod att tala. 160 övningar i retorik. Gleerups 2012.
Anmeldelse Recension: Istvan Pusztai Mod att tala. 160 övningar i retorik. Gleerups 2012. Bibliografisk Anmelder: Lennart Hellspong är professor emeritus i retorik vid Södertörns högskola. Rhetorica Scandinavica
Läs merRecension: Alexander Stagnell, Etik, retorik, och politik. Till tvetydighetens lov, Södertörn retoriska studier, Stockholm
Anmeldelse Recension: Alexander Stagnell, Etik, retorik, och politik. Till tvetydighetens lov, Södertörn retoriska studier, Stockholm 2013.. Bibliografisk Anmelder: Patrik Mehrens är lektor i litteraturvetenskap
Läs merWayne A. Rebhorn: The Emperor of Men s Minds. Literature and the Renaissance Discourse of Rhetoric. Ithaca, London, 1995.
Anmeldelse Wayne A. Rebhorn: The Emperor of Men s Minds. Literature and the Renaissance Discourse of Rhetoric. Ithaca, London, 1995. Bibliografisk Forfatter: Nils Ekedahl är lektor i retorik vid Södertörns
Läs merKonferanserapport. Argumentation in (Con)Text, Bergen, 4. til 6. januar Bibliografisk
Konferanserapport Argumentation in (Con)Text, Bergen, 4. til 6. januar 2007. Bibliografisk Forfatter: Knut Ågotnes, professor ved Universietet i Bergen. Rhetorica Scandinavica 44 (2007), side 76-80. Konferanserapport
Läs merAnmeldelse: Erik Bengtson og Frida Buhre (red.), Förledd och förtjust Andre generationens retorikvitare tar ordet, Södertörns högskola, 2015.
Anmeldelse Anmeldelse: Erik Bengtson og Frida Buhre (red.), Förledd och förtjust Andre generationens retorikvitare tar ordet, Södertörns högskola, 2015. Bibliografisk Anmelder: Eirik Vatnøy er stipendiat
Läs merRecension: Aristoteles: Retoriken. Översatt och med inledning av Johanna Akujärvi, introduktion av Janne Lindqvist Grinde. Retorikförlaget, 2012.
Anmeldelse Recension: Aristoteles: Retoriken. Översatt och med inledning av Johanna Akujärvi, introduktion av Janne Lindqvist Grinde. Retorikförlaget, 2012. Bibliografisk Anmelder: David Westberg är universitetslektor
Läs merAnmeldelse: Jens E. Kjeldsen, Hva er retorikk?, Universitetsforlaget, 2014.
Anmeldelse Anmeldelse: Jens E. Kjeldsen, Hva er retorikk?, Universitetsforlaget, 2014. Bibliografisk Anmelder: Kristine Marie Berg, ph.d., er adjunkti retorik ved Institut for Medier, Erkendelse og Formidling,
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merAnmeldelse. Bibliografisk. Forfatter: Barbro Wallgren Hemlin. Rhetorica Scandinavica 25 (2003), side Anmeldelsen
Anmeldelse Ten Nordic Studies in the History of Rhetoric vol. 1. Pernille Harsting och Stefan Ekman (red), Nordisk Netværk for Retorikkens Historie, Köpenhamn 2002. Bibliografisk Forfatter: Barbro Wallgren
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merEn nybörjarkurs i kritiskt tänkande
En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merSvenska. Ämnets syfte
Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merDelkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merEssä introduktion till hur man skriver en akademisk essä
Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett
Läs merI första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller:
Sida 1 av 5 Svenska som andraspråk 3, 100p SVASVA03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-10-19
Läs merSamtalens tynne tråd. Anders Johansen. Spartacus Forlag, Oslo sider
Anmeldelse Samtalens tynne tråd. Anders Johansen. Spartacus Forlag, Oslo 2003. 301 sider Bibliografisk Forfatter: Christine Isager Rhetorica Scandinavica 29/30 (2004), side 99-101. Anmeldelsen Den argumenterande
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merBilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Läs merHandledning för moderatorer
Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever
Läs merSVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Läs merVägar till förståelse Samtal med flerspråkiga sökande Nätverksträff för studie- och yrkesvägledare 27 jan 2014
Vägar till förståelse Samtal med flerspråkiga sökande Nätverksträff för studie- och yrkesvägledare 27 jan 2014 K A R I N S H E I K H I M Ä L A R D A L E N S H Ö G S K O L A Z A I D K A M A L 1 Planering
Läs merKursplan. Retorik A, 30 högskolepoäng Rhetoric, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Retorik A, 30 högskolepoäng
Läs merSjälvreflektionsinstrument familjecentral en användarguide
Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens
Läs merLi#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merPrövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.
2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver
Läs merÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merIntuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merLagroller. Tieto PPS AH084, 3.3.0, Sida 1
Lagroller Sida 1 Om lagroller Högpresterande lag är nödvändiga när man skall lösa komplexa problem eller stora arbetsuppgifter. Den enkla lösningen med en grupp bestående enbart av experter får ofta svårt
Läs merRammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse
Läs merdär ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.
I en muntlig debatt möts företrädare för olika åsikter för att diskutera aktuella ämnen, till exempel inom politik, etik eller forskning. Debatten är en strukturerad diskussion där deltagarna har en viss
Läs merAtt skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig
Läs merTeoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019
Teoritillämpning i historisk forskning. En nätbaserad doktorandkurs i historia HT 2019 Schema och instruktioner Schema: 26 september: Inlämning av texter till lärarna senast kl. 16. Internat 1: 3 oktober
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merDHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Läs merOrdet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.
www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merFackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen. Varmt välkomna!
Fackspråk föreläsning 4: Argumentation och retorik för kandidatuppsatsen Varmt välkomna! Inst. för vetenskapens kommunikation och lärande Avd. för fackspråk och kommunikation Fia Börjeson Fackspråk föreläsning
Läs merBondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014
Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi
Läs merProtokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen
Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merUtformning av resultatdiskussion
Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell
Läs merTEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN
Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ
Läs mer*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Ämneslärarprogrammet med inriktning 7-9 och gymnasieskolan (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse 1. visa kunskaper
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merUtbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:
Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700
Läs merBEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA
Läs merMEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
Läs merBEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ
SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA
Läs merGymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar
Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför
Läs merHÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK
HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK MVK941 Forskarutbildningsförberedande kurs i musikpedagogik, 30 högskolepoäng Preparatory Research Education Course in Music Education, 30 higher education credits Fastställande
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merHandledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete
Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete Agneta Andersson DATUM 2016-01-07 MEDICINSKA FAKULTETEN PEDAGOGISK REFLEKTION Handledning av blivande handledare inom
Läs merSÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A
SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merUtvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
Läs mer1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)
Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria
Läs merKursplanen är fastställd av Styrelsen vid institutionen för psykologi att gälla från och med , höstterminen 2015.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPR12, Kurs 12: Vetenskapsteori, forskningsmetod och statistik, 15 högskolepoäng Course 12: Scientific Theory, Research Methods and Statistics, 15 credits Avancerad nivå
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merVägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål
Rådet för forskarutbildning Vägledning SLU ID: SLU.[Skriv numret här] 2019-01-02 Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål Vad är individuella lärandemål? Vid examen ska
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN SK1523 Examensarbete i statsvetenskap, 15 högskolepoäng Dissertation, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhälls fakultetsnämnden 2006-11-14
Läs merFör Maximiliam Bergström som samarbetar med Janina Andersson
JÄMFÖRELSE- RAPPORT För Bergström som samarbetar med Andersson 08.08.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46 70 539
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i
ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i BIOMEDICIN Biomedicine Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för hälsa, medicin och vård den 8 maj 2007 (dnr CF 62-259/2007).
Läs merAnvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)
Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2013 Ansvarig lärare: Stefan Wiens, Ph.D., professor Rum 215, Frescati Hagväg 9 sws@psychology.su.se 08-163933 (nås
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merUndervisning på vetenskaplig grund
Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När
Läs merDorte Kock og Lene Kleinschmidt: Find din stemme. En brugsbog (Hans Reitzels forlag 2010)
Anmeldelse Dorte Kock og Lene Kleinschmidt: Find din stemme. En brugsbog (Hans Reitzels forlag 2010) Bibliografisk Forfatter: Jette Barnholdt Rhetorica Scandinavica 55 (2010), side 72-74 Anmeldelsen Den
Läs merKommunikativa färdigheter för arbetslivet
Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merLAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 1, The Teaching Profession and Society, 30 higher education credits
Läs merSvenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld
Läs merStudieplan för ämne på forskarnivå
Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Matematik 2017-04-05 V-2017-0042 3.2.3 1 (1) Kommentar om förändringar Huvudsakliga förändringar i det nya förslaget till allmän studieplan
Läs merSwedish ONL attainment descriptors
Schola Europaea Office of the Secretary-General Pedagogical Development Unit Ref.: 2016-09-D-19-sv-3 Orig.: EN Swedish ONL attainment descriptors APPROVED BY THE JOINT TEACHING COMMITTEE AT ITS MEETING
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merArtikelskrivandets konst, 7.5 hp
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges
Läs merBedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör
Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.
Läs merEtappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål
Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Element/objekt, begrepp identifiera, beskriva och klassificera grundläggande element/objekt inom ämnet förklara och använda grundläggande nomenklatur inom ämnet
Läs merJAEN47, Processföring och rättslig argumentationsteknik, 15 högskolepoäng The Fundamentals of Oral Advocacy, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Juridiska fakulteten JAEN47, Processföring och rättslig argumentationsteknik, 15 högskolepoäng The Fundamentals of Oral Advocacy, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merAtt skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Förarbete forskningsprocessen Förarbetet bör vara helt avklarat
Läs merAnvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)
Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) Ansvarig lärare: Marco Tullio Liuzza, Ph.D., post doc Rum 218, Frescati Hagväg 9A Marco.Tullio.Liuzza@psychology.su.se
Läs merHJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden
P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden
Läs mer