Recension: Istvan Pusztai Mod att tala. 160 övningar i retorik. Gleerups 2012.
|
|
- Agneta Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anmeldelse Recension: Istvan Pusztai Mod att tala. 160 övningar i retorik. Gleerups Bibliografisk Anmelder: Lennart Hellspong är professor emeritus i retorik vid Södertörns högskola. Rhetorica Scandinavica 64 (2013), side Anmeldelsen Den argumenterande Olof Palme, med undertiteln En argumentationsanalys av strukturer och strukturbrott i Olof Palmes inlägg i valdebatten mot Thorbjörn Fäll din i Scandinavium, Göteborg 1976, presenterar en analys av Palmes sätt att agera under en av de viktigaste valdueller som en socialdemokratisk ordförande deltagit i. Wikströms uppsats som djupgående argumentationsanalys av Palmes insatser i slutdebatten utgör en analys av en historiskt/samtidshistoriskt intressant händelse, där delar av den undersökta valdebatten brutits loss och underkastats en ambitiös granskning. Projektet att analysera debatt har redan tidigare påbörjats vid Örebro universitet, med Gudrun Weiners doktorsavhandling om tv-sända kulturdiskussioner. Och det finns egentligen inget som säger att en retoriska analys skulle vara reserverad för monologiska framställningsformer. Däremot är det oklart vilka metoder som kan/ska användas för att klarlägga dialogiska drag. Hur undersöker man exempelvis deltagarnas grad av samspel? I slutdebatten från valet 1976 var deltagarna konkurrenter till varandra, men kanske påkallade situationen ändå någon typ av samarbete för att kunna skapa en bra debatt som påverkade (och avgjorde) hur argumentationen kom att se ut. Olof Palme är ju en legendarisk politiker. Hans argumentationsförmåga är känd men förvånande nog inte närmare undersökt. Uppgiften är angelägen eftersom den ansluter till frågor som specifikt rör argumentationstraditioner inom arbetarrörelsen och allmänt framstående politikers retoriska förmåga. Tidigare studier av Palme visar på en komplex politiker: ett rättvisepatos som bryter fram i ett känslosamt och känsloframkallande språkbruk, men även en personlig ton som bryter mot genrekonventioner, som att framföra politiska tal i diktform. Men Palme hade också en stridbar och stridslysten sida som gjorde att han ibland kunde uppfattas som arrogant. En 1 / 8
2 utgångspunkt för Wikströms studie är att ordens känslokvaliteter är viktiga för det politiska språket och att de utnyttjas strategiskt, för att vinna fördelar. För politiker gäller det att förmedla förväntningar, attityder och värderingar lika mycket som kunskap och fakta. En av de valda analysmetoderna bygger på Stephen Toulmins modell. Den används för att undersöka argumentationen som mental process. Men hur förhåller sig den processen till dialogen? Det står inte riktigt klart. Wikströms analys baseras på kortare utdrag om någon eller ett par meningar. Varje utdrag har föranlett en reproduktion av den toulminska analysmodellen med begrepp som data, warrant och claim. Det finns dock ingen tydlig motivering av vilka kriterier som författaren haft för sitt urval av analyselement. De valda utdragen är inte heller enhetliga och de verkar främst representera argumentation på olika nivåer, så att övergripande frågor blandas med underordnade resonemang. Dessutom behandlas utdragen som avgränsade argumentationer, där ingen eller mycket lite hänsyn tas till den replik som utdraget är en del av eller till motståndarens föregående replik. Utdragen har analyserats kronologiskt linjärt från början till slutet av debatten. Debattförloppet utnyttjas däremot inte som analytisk resurs. Kanske skulle en hierarkisk analys fungera bättre, alternativt en analys som tydligt visar utvecklingen från en del av debatten till nästa. Uppsatsens viktigaste del är en fallasianalys, som bygger på en pragmadialektisk modell. Den är uttalat dialogisk och utgår från en normativ föreställning om en s.k. kritisk diskussion. Som exempel på vad Wikströms analys visar kan jag nämna att Palmes anklagelser om en borgerlig splittring kan kritiseras som en form av övergeneralisering. Anklagelser om borgerlig inkompetens slår också ofta över i personangrepp. Palme visar sig inte sällan tvärsäker, vilket kan uppfattas som arrogant. Han sår tvivel om borgarna med ad hominem-argument, med hot om nyval och med straw man-fallasier. Tillskrivandet av åsikter och problem är ett intressant drag. Det skulle dock vara intressant att få veta vilka fallasier som är vanligast och hur många gånger de utförs? Och framför allt vilka som är typiska för Palme? Fallasianalysen är ändå givande, eftersom den är normativ på två sätt: För det första behandlas fallasier som strukturbrott, dvs som avvikelser från ett idealt sätt att debattera på, och för det andra kan de tolkas som medvetna strategier i debatten. Syftet att kartlägga Olof Palmes argumentation i en debatt blir dock inte helt uppfyllt, eftersom många av resultaten lika gärna kan relateras till debattbeteende hos vilken partiledare som helst som till just Olof Palme. En komparativ analys av kontrahenten Fälldin skulle ganska enkelt kunna användas för att få en kontrast till Palmes agerande. Dessutom orsakar valet av analysobjekt problem: en slutdebatt blir ofta ensidig och polariserad, utan större utrymme för ideologisk diskussion, fördjupning eller problematisering av olika ämnen. Det handlar mer om att snabbt fastslå att den egna sidan förtjänar regeringsmakten medan motståndarsidan inte gör det. Det lämnar ett ganska litet utrymme för att undersöka vilka medel Palme behärskade och excellerade i. Undersökningen aktualiserar således frågor av metodologisk natur. Hur kan retoriska teorier omsättas i en empirisk analys? Vilka operationaliseringar och urval blir då nödvändiga? Hur ska man veta om de argumentationsteoretiska perspektiven håller för en empirisk tillämpning? Så blir också resultaten ibland otydliga: Palme antyder svagheter och sår tvivel om borgarna. Tonvikten ligger på negativa uttalanden om de borgerliga partierna. Argumenten är att borgarna 2 / 8
3 är inkompetenta, splittrade, orealistiska och arbetarfientliga. Palme undviker att försvara den socialdemokratiska inställningen till kärnkraften. Det är dock svårt att se vad som är specifikt för Palme i dessa avseenden. I en debatt utgör deltagarnas olika inlägg betydelsefulla delar av den retoriska situationen. Här uppstår många omedelbara problem, som avlöser varandra. Det motiverar en dynamisk syn på situationsbegreppet. Då kunde argumentationen direkt relateras till hur situationen förändras under debattförloppet. I Wikströms analys läggs istället Bitzers modell för den retoriska situationen som ett raster på debattens yttre omständigheter, t ex den inrikespolitiska situationen, socialdemokraternas partiprogram, arenan och den närvarande publiken generellt. Det är inte ointressanta faktorer, men de bidrar knappast till den närgångna analys av argumentationsteknik som Wikström är ute efter. En sådan analys skulle kunna utgöra en betydligt bättre grund och utgångspunkt i en stilistiskt orienterad argumentationsanalys. Det är en god idé att använda tre olika analysperspektiv, men kanske bör de relateras mer till varandra eller till och med bilda en sammanhållen modell där alla delar tydligare motiveras. Sammantaget kan sägas att analysobjektet ställer till med ganska mycket besvär, garderingar och tillbakataganden i förhållande till vad ana lysen egentligen ger. Analysen av den retoriska situationen framstår som lite överflödig, och Toulmin-analysen skapar otydlighet. Men en del av syftet är ju att pröva modellen så undersökningen har ändå inneburit en nyttig erfarenhet. Det ana lys arbete som ligger till grund för uppsatsen tyder på en hög ambitionsnivå, för här provas olika retoriska infallsvinklar som sedan jämförs med varandra. Jag vill av sluta med en förhoppning om att Wikströms undersökning kommer att stimulera till fler analyser av politiska storheter i nordisk (samtids-)historia med avseende på deras retoriska förmåga och argumentationskompetens. Vi har mycket att lära av den här typen av exemplum-forskning, som jag tror kan utveckla retorikämnet på många plan. Alla som undervisat i muntlig framställning inom högskolan vet att många studenter är rädda att tala inför publik ja, kanske är fruktan egentligen normaltillståndet för de flesta som inte tränats att övervinna den. Men några upplever ett så starkt obehag att de tvekar att delta i vanliga talövningar. För just de här studenterna har flera högskolor ordnat särskilda retorikkurser med mindre grupper, ett långsammare tempo och en gradvis höjning av talarsituationens utmaningar. Kurserna kan ha olika namn, som ibland knyter an till talängslan eller rampfeber. På Södertörns högskola kallas de Våga tala -kurser och har bedrivits sedan mer än tio år. Där har Istvan Pusztai tillsammans med sin kollega Annelie Palm utvecklat en särskild pedagogik, som väckt intresse också på andra håll och som brukar omtalas som Södertörnsmodellen. Om sina tankar kring den har Pusztai skrivit en läsvärd bok: Mod att tala. 160 övningar i retorik. Titeln kan ge intrycket att det rör sig om en manual, men boken är långt mer än så. Den är en 3 / 8
4 genomtänkt analys av den retoriska didaktikens psykologiska förutsätt ningar. En av utgångspunkterna för den är Merleau-Pontys teori om kroppens fenomenologi, som betonar den kroppsliga vanans betydelse och den oskiljaktiga förbindelsen mellan kropp och medvetande.1 En annan är Stanislavskijs tankar om skådespelarträning, som knyter den sceniska aktionen till en rad grundläggande färdigheter som först måste inövas som separata moment.2 Bokens första kapitel ( Talarens träning ) ger en teoretisk grund för den fortsatta framställningen, medan det andra kapitlet ( Våga tala ) presenterar våga-tala-pedagogikens metodiska grunddrag. De fyra återstående kapitlen innehåller övningar av olika slag: i traditionell retorik, i muntligt berättande, i improviserad dramatisk dialog och i högläsning. Där finns många intressanta grepp, som fri association, perspektivbyte och identifikation och personifiering. Genomgående sker en rörelse från lätt till svårt. Ett stort värde med boken och något som skiljer den från de flesta framställningar om talängslan är att systematiskt redovisa de metodiska greppens teoretiska premisser. För att visa på förbindelsen mellan de två sidorna av den pedagogiska modellen vill jag kort återge några huvudtankar i bokens två första och grundläggande kapitel, eftersom de inte bara är relevanta för rampfeberkurser utan också, som det förefaller mig, mer allmänt för att öva retorikens actio. Allmänna förutsättningar Bokens framställning bygger på vissa grundantaganden om förutsättningarna för varje form av talarträning. Dit hör: 1) Retoriska framträdanden är mångskiktade. 2) Kropp och intellekt kan inte skiljas åt. 3) Kroppen lär sig långsammare än intellektet. 4) Den psykosociala miljön är avgörande för om ett framträdande lyckas. 5) Talängslan vållas ofta av tidigare smärtsamma erfarenheter Som en konsekvens av de här antagandena formulerar Pusztai ett didaktiskt program. Det innehåller bland annat följande principer: 1) Olika skikt bör kunna tränas var för sig: Eleven får till en början fokusera på någon utvald sida av att tala inför publik. Det kan till exempel innebära att koncentrera sig på gesterna och samtidigt prata nonsens eller koncentrera sig på talflödet men utan krav på en logiskt sammanhängande ämnesbehandling. 2) Det ska ges tillfälle till reflektion: Genom analyser efter ett framträdande kan talarens omedelbara känslorna tyglas genom förklarande resonemang. I samband med det påpekar Pusztai att retorisk teori är just en kod som kan inge trygghet. 4 / 8
5 3) Det ska vara gott om tid för övningar: Pusztai förklarar att de praktiska övningarna måste genomföras i långsam takt och upprepas ofta. Samtidigt, påpekar han, är det viktigt att deltagarna ändå märker en utveckling, även om det sker från en låg begynnelsenivå och i små steg som ännu inte har lett fram till ett fullgott resultat. 4) Klassrumsklimatet ska vara tryggt: I ångestframkallande situationer blir vi låsta och faller in i stereotypa beteenden som hindrar oss från att utvecklas. Det behövs en varsam och uppmuntrande atmosfär för att alla ska våga experimentera och röra sig ut ur sin snäva trygghetszon. 5) Ingen får misslyckas på övningarna: För våga-tala-pedagogiken är det oerhört viktigt att de sår som vållats av tidigare misslyckanden inte förvärras av nya negativa erfarenheter. Att övningarna är så lätta att alla kan genomföra dem utesluter en konkurrenssituation där somliga lyckas och andra misslyckas. Av de fem principerna gäller (3) och (2) utan vidare för all talarträning. Del tagarna måste få framträda ofta och få respons av lärare och kamrater. Däremot läggs nog ibland inte tillräcklig vikt vid ett tryggt klassrumsklimat (4). Och (1) och (5), som hänger nära samman, torde vara speciella för våga-tala-kurser, genom sin systematisk reducering av actio till olika delmoment som en garanti för positiv för stärkning. Performativ habitus Till bokens nyckelbegrepp hör performativ habitus. Det knyter förstås an till Bourdieus sociologiska begrepp, som bland annat betonar hur sociala positioner av över- och underordning inkapslas i kroppsligt förankrade handlingsmönster.3 Pusztai påpekar att studenterna måste få framträda ofta, så att talet inför publik blir en vana som sätter sig i kroppen. Det betyder att man övar varje gång och att övningarna är viktigare än teorin. Vi kan jämföra med dialoger som de flesta sedan barndomen har tusentals timmars erfarenhet av. Vi glömmer lätt hur oerhört mycket träning var och en får på att öva upp denna färdighet och hur många nya inslag det monologiska talet rymmer, som gör att övergången från samtal till tal kan bli svår och krävande. Performativ habitus är, säger Pusztai, ett resultat av kroppens och intellektets förmåga att i undermedvetet samspel skapa lämpliga uttryck. Det rör sig om en komplex förmåga som bland annat rymmer... - talflöde att kunna tala och samtidigt tänka i förväg på vad man ska säga - lateralt tänkande att kunna byta perspektiv och sätta sig in i en annans situa tion och till 5 / 8
6 exempel inse att argument som är starka för en själv kan vara svaga för en annan - associationer att ha tillgång till idéer, till det som retoriken kallar copia, som bland annat hjälper hjärnan att hitta argument - statusreglering att inte underordna sig och låta andra bestämma vad man ska tala om - exponering att tåla att bli betittad även av främmande människor - känslouttryck att våga visa vad man känner; talrädda håller tillbaka känslor för att inte göra bort sig eller bli hånade - koncentration att kunna fokusera på ett tema under ett helt anförande; redan tre minuters tal kräver mycket energi - prioritering att avgöra vad som är viktigt och som bör betonas vid ett framförande - avspänning att våga släppa på kontrollen; den talrädda kan vilja övervaka alla skikt i sitt tal samtidigt, vilket är oerhört tröttande och leder till avbrott och misstag. Som Pusztai påpekar är performativ habitus en plattform för vidare talarträning. En person med den kompetensen har redan en stabil grund att stå på från gymnasiet eller andra sammanhang. I andra fall måste basen först byggas upp. I våga-tala-pedagogiken får studenterna gradvis lära sig det. De noterar sina framsteg genom riktade kommentarer. Genom sitt intresse för habitus knyter Pusztai också våga-tala-pedagogiken till ett socialt perspektiv. Det är ingen tillfällighet att retoriken traditionellt har stött en elit som haft makten över andra också via sin behärskning av det talade ordet. Basövningar Till den performativa habitusen hör ett antal grundläggande färdigheter, som vi såg nyss. Pusztai talar om basfärdigheter. Saknas de, måste de läras in separat. På sätt och vis erkändes existensen av basfärdigheter redan i den klassiska skol utbildningen i retorik, där ett mer grundläggande studium av språket inom grammatiken föregick den i egentlig mening retoriska träningen och där progymnasmata uttryckligen var avsedda som förövningar med en inriktning på att träna speci fika färdigheter, som sedan skulle integreras med varandra på retorikens högre nivåer. För att träna upp basfärdigheterna har våga-tala-pedagogiken utformat bas övningar, som på olika sätt sänker kravnivån. Ofta har de till effekt att föra den monologiska situationen närmare den dialogiska. Här följer några typiska modifikationer. De första rör de kognitiva kraven och de senare de 6 / 8
7 sociala: - Arbetsdelning: Flera talare får hjälpas åt med samma uppgift. Det ger inte bara större trygghet utan också en kognitiv avlastning. Så kan den ena säga en tes, den andra ett första argument etcetera. Ingen behöver komma på det hela och ensam stå för innehållet. Motsvarande gäller ju också i ett samtal, där bördan att genomföra det vilar på två eller flera. - Förkortning: Talaren får börja med helt korta tal. Så kan man skära ned ett treminuterstal till en halvminut, eller till en tes och ett argument (med en mening för tesen och en för argumentet). Efterhand kan ett minital få växa genom olika förgreningar. Metoden passar för alla genrer. - Lätta teman: Talaren kan börja med lätta teman för att successivt övergå till mer krävande. - Hjälpmedel: Talaren kan få använda manuskript eller suffleras med frågor och stödord. - Slow motion och tankepauser: Talaren får dra ned tempot eller stanna upp när hon vill. Det skapas reflexionsmöjligheter av samma slag som i ett avspänt samtal. - Nonsens: Talaren har möjlighet att slippa vara logisk och förnuftig. I stället får hon koncentrera sig på att stå inför publiken och öva sitt talflöde. - Liten publik: Den som inte vill tala inför tio kan få tala inför fem eller färre. I en större grupp, påpekar Pusztai, kan talaren inte identifiera primär gruppen och det uppstår en kaotisk bild. Då blir det svårare att fokusera och tänka på ämnet. I stället börjar den som talar tänka på sig själv. - Avskärmning: För att minska det sociala trycket kan talaren också få framträda med ryggen mot publiken eller tala bakom en skärm. Eller helt enkelt be lyssnarna att blunda. - Rolltagande: Talaren ska kunna dölja sin karaktär och personliga bakgrund. Det kan innebära en lättnad att få spela en roll, eftersom det minskar det personliga ansvaret för talet. Talaren slipper sätta sitt eget ethos på spel. Slutord Som jag antydde inledningsvis tror jag att en bok som Mod att tala kan vara av stort värde också för oss som sysslar med vanlig retorikundervisning, eftersom den hjälper oss att varsebli förutsättningar som vi normalt tar för givna och därför inte beaktar. Genom att den traditionella retorikundervisningen inte har utvecklat begrepp för de grundläggande färdigheter som våga-tala-pedagogiken fokuserar på, har den som Pusztai påpekar förblivit omedvetet elitistisk. Vi kunde tala om retorikens skuggzon som hans studie kastar ett ljus över. Med basövningar skulle vi retoriklärare för övrigt säkert kunna träna upp förmågan ytterligare även hos normala studenter. Och i ungdomsskolan borde den här metoden absoluta kunna prövas som en mjuk ingång till retoriken. 7 / 8
8 Pusztais bok ger oss också en stark motivering för att alla talarkurser behöver gott om tid för färdighetsträning. Ekonomiskt betingade inskränkningar på den punkten skapar stora problem för att genomföra en lyckad undervisning. Indirekt antyder den vidare hur problematiska för att inte säga charlatanmässiga många av de kursdagar i talarkonst blir som erbjuds till företag och organisationer. En genomgång av en föredragshållare kan skapa en illusion av att lyssnarna har tillägnat sig en användbar färdighet, men så länge kroppen inte har fått tid på sig att assimilera den stannar kunskaperna på ett teoretiskt plan. Mod att tala är en välskriven bok, som visar en varm och human förståelse för den sårbarhet som vi utsätter oss för när vi framträder inför andra. Jag kan varmt rekommendera den till alla som praktiskt sysslar med ämnet retorik. Noter 1 Merleau-Ponty, M. Kroppens fenomenologi. (Daidalos, Göteborg, 1997). 2 Stanislavskij, K. En skådespelares arbete med sig själv. (Rabén & Sjögren, Stockholm, 1977); se också Pusztais avhandling Stanislavskij-variationer: skådespelarövningar som didaktiska instrument i pedagogiskt drama (Stockholms universitet, 2000). 3 Se till exempel Bourdieu, P. Kultur och kritik. (Daidalos, Göteborg, 1992). 8 / 8
Anmeldelse. Bibliografisk. Forfatter: Mats Landqvist är lektor i svenska vid Södertörns högskola. Rhetorica Scandinavica 45 (2008), side
Anmeldelse Patrik Wikström: Den argumenterande Olof Palme. Licentiat uppsats från humanistiska institutionen vid Örebro universitet. 156 sidor plus engelsk sammanfattning och litteraturlista. Bibliografisk
Läs merCharlotte Jørgensen & Lisa Villadsen (red.): Retorik. Teori og praksis. Kbh.: Samfundslitteratur. 303 s.
Anmeldelse Charlotte Jørgensen & Lisa Villadsen (red.): Retorik. Teori og praksis. Kbh.: Samfundslitteratur. 303 s. Bibliografisk Anmelder: Orla Vigsö är docent i retorik, Södertörns Högskola. Rhetorica
Läs merKurt Johannesson: Svensk retorik. Från medeltiden till våra dagar. 345 sidor. Norstedts 2005.
Anmeldelse Kurt Johannesson: Svensk retorik. Från medeltiden till våra dagar. 345 sidor. Norstedts 2005. Bibliografisk Forfatter: Orla Vigsø Rhetorica Scandinavica 38 (2006), side 59-61 Anmeldelsen Den
Läs merAnmelder: Anne Palmér, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.
Anmeldelse Maria Brännström, Bedömning av det muntliga nationella provet en mötesplats för metaspråk om muntligheten (Malmö högskola, 2011). Malmö Högskola, 2011. Bibliografisk Anmelder: Anne Palmér, Institutionen
Läs merJoan Leach och Deborah Dysart-Gale (red): Rhetorical questions of health and medicine, Plymouth: Lexington books.
Anmeldelse Joan Leach och Deborah Dysart-Gale (red): Rhetorical questions of health and medicine, Plymouth: Lexington books. Bibliografisk Anmelder: Mats Landqvist är docent vid Södertörns högskola. Rhetorica
Läs merRecension: Alexander Stagnell, Etik, retorik, och politik. Till tvetydighetens lov, Södertörn retoriska studier, Stockholm
Anmeldelse Recension: Alexander Stagnell, Etik, retorik, och politik. Till tvetydighetens lov, Södertörn retoriska studier, Stockholm 2013.. Bibliografisk Anmelder: Patrik Mehrens är lektor i litteraturvetenskap
Läs merWayne A. Rebhorn: The Emperor of Men s Minds. Literature and the Renaissance Discourse of Rhetoric. Ithaca, London, 1995.
Anmeldelse Wayne A. Rebhorn: The Emperor of Men s Minds. Literature and the Renaissance Discourse of Rhetoric. Ithaca, London, 1995. Bibliografisk Forfatter: Nils Ekedahl är lektor i retorik vid Södertörns
Läs merAnmeldelse: Erik Bengtson og Frida Buhre (red.), Förledd och förtjust Andre generationens retorikvitare tar ordet, Södertörns högskola, 2015.
Anmeldelse Anmeldelse: Erik Bengtson og Frida Buhre (red.), Förledd och förtjust Andre generationens retorikvitare tar ordet, Södertörns högskola, 2015. Bibliografisk Anmelder: Eirik Vatnøy er stipendiat
Läs merRecension: Aristoteles: Retoriken. Översatt och med inledning av Johanna Akujärvi, introduktion av Janne Lindqvist Grinde. Retorikförlaget, 2012.
Anmeldelse Recension: Aristoteles: Retoriken. Översatt och med inledning av Johanna Akujärvi, introduktion av Janne Lindqvist Grinde. Retorikförlaget, 2012. Bibliografisk Anmelder: David Westberg är universitetslektor
Läs merKonferanserapport. Argumentation in (Con)Text, Bergen, 4. til 6. januar Bibliografisk
Konferanserapport Argumentation in (Con)Text, Bergen, 4. til 6. januar 2007. Bibliografisk Forfatter: Knut Ågotnes, professor ved Universietet i Bergen. Rhetorica Scandinavica 44 (2007), side 76-80. Konferanserapport
Läs merDHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se
Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*
Läs merAnmeldelse: Jens E. Kjeldsen, Hva er retorikk?, Universitetsforlaget, 2014.
Anmeldelse Anmeldelse: Jens E. Kjeldsen, Hva er retorikk?, Universitetsforlaget, 2014. Bibliografisk Anmelder: Kristine Marie Berg, ph.d., er adjunkti retorik ved Institut for Medier, Erkendelse og Formidling,
Läs merLärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR
Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument
Läs merSvenska. Ämnets syfte
Svenska SVE Svenska Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merGUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014
GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning
Läs merAnmeldelse. Bibliografisk. Forfatter: Barbro Wallgren Hemlin. Rhetorica Scandinavica 25 (2003), side Anmeldelsen
Anmeldelse Ten Nordic Studies in the History of Rhetoric vol. 1. Pernille Harsting och Stefan Ekman (red), Nordisk Netværk for Retorikkens Historie, Köpenhamn 2002. Bibliografisk Forfatter: Barbro Wallgren
Läs merBilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.
Svenska för döva SVN Svenska för döva Kärnan i ämnet svenska för döva är tvåspråkighet, svenska språket och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling.
Läs merSvenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav Varför svenska? Vi använder språket för att kommunicera, reflektera och utveckla kunskap uttrycka vår personlighet lära känna våra medmänniskor och vår omvärld
Läs merSvenska som andraspråk
Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merRammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse
Läs merSVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
Läs merSvenska Läsa
Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika
Läs merKommunikativa färdigheter för arbetslivet
Vie-98.1400 Kommunikativa färdigheter för arbetslivet 15 januari 2013 Sofia Sevón Idén Foto: Ulf Lundin/imagebank.sweden.se Du sätter dig in i olika talsituationer individuella och i grupp Du tränar på
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merGymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar
Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför
Läs merUndervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.
SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och
Läs merReflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning
Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...
Läs merRetorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun
RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merDelkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Bedömningsområden och betygskriterier på ARKK04, kandidatkurs i arkeologi, fastställda 2016-06-07 Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs mer- Knyta teoretiska begrepp till observationer, att begreppsförankra sina observationer
Handledning En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang och av en person som jag uppfattar som tillitsfull och kompetent att ge denna utifrån erfarenheter
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs mer*För examensarbeten som skrivs inom ämnena engelska / moderna språk ska examensarbetet skrivas på målspråk
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Ämneslärarprogrammet med inriktning 7-9 och gymnasieskolan (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse 1. visa kunskaper
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merRetorikens kraft Förmågan att argumentera och påverka. Det var en gång... Argument för värden
Retorikens kraft Förmågan att argumentera och påverka Gunilla Almström Persson Universitetslektor i svenska och retorik Det var en gång... Argument för värden 1 Narratio Afthonios Progymnasmata: Person(er)
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs meröversikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3
Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merKOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merSpråkverkstäderna vid LiU
Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på IKK, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU I stort
Läs merVE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dvuxgy&sv.url=12.b173ee dd0b8100d#anc hor_svesve01
Svenska 1, 100 poäng Kurskod: SVESVE01 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på Skolverkets webbplats:
Läs merKursbeskrivning steg för steg
Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,
Läs merÄmnesblock svenska 142,5 hp
Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2011-10-19
Läs merKommunikation för dataloger (DA3013)
Kommunikation för dataloger (DA3013) - Muntligt moment 1,5hp Stockholms universitet Hösten 2016 Linda Söderlindh, KTH, ECE/Språk Universitetsadjunkt Teknikvetenskaplig kommunikation Momentets upplägg Föreläsning
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merExtra material till punkt 1
Punkt 1 Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.
Läs merKursbeskrivning steg för steg
Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året
Läs merSamtalens tynne tråd. Anders Johansen. Spartacus Forlag, Oslo sider
Anmeldelse Samtalens tynne tråd. Anders Johansen. Spartacus Forlag, Oslo 2003. 301 sider Bibliografisk Forfatter: Christine Isager Rhetorica Scandinavica 29/30 (2004), side 99-101. Anmeldelsen Den argumenterande
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SV1133 Retorik, grundkurs, 30 högskolepoäng Rhetoric, Introductory Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden
Läs merHJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden
P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merKursbeskrivning steg för steg
Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året
Läs merDelkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp
Betygskriterier NS2031, Svenska II, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2016-12-07. Gäller fr.o.m. vt 2017. Delkurs 1. Nordiska språk och svensk språkhistoria, 7,5 hp Förväntade studieresultat För
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merAnvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser
Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merATT TÄNKA NOGA PÅ FILM
Johan G:son Berg Samtalsledare Tänka Noga Ung Filosofi på Södra Teatern ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM Filosofiska samtal som metod för att arbeta med film i skolan FILOSOFISKA FRÅGESTÄLLNINGAR I FILM Schindlers
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merInledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"
Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm
Läs merIntroduktion till argumentation. 1. Retorik & dialektik 2. Ståndpunkt & argument 3. Argumentationsanalys 4. Argumentformer 5. Fallasier & evaluering
1. Retorik & dialektik 2. Ståndpunkt & argument 3. Argumentationsanalys 4. Argumentformer 5. Fallasier & evaluering 2015 doc. Mika Hietanen, universitetslektor i retorik Innehåll Vad är argumentationsanalys?
Läs merPep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Läs merRetorikplan för Ludvika kommun läsåret 2011 12. RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12
RETORIKPLAN för Ludvika kommun 2011-12 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna tala inför andra framföra sina åsikter ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende
Läs merInformation om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:
Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Läslogg om skönlitterär roman. Denna uppgift prövar: - skönlitterära verkningsmedel och litteraturvetenskapliga
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merPrövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.
2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk
Läs merSvenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav
Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merSpråkverkstäderna vid LiU
Kommunikation? Ulrika Axelsson Föreståndare för LiU:s språkverkstäder Programansvarig för Aspirantutbildningen Retoriklärare på LiU, ämnet svenska ulrika.axelsson@liu.se Språkverkstäderna vid LiU Uppgifter
Läs merSociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN. Del II: Kvalitativ del (3 hp)
1(1) Sociologiska institutionen Sociologisk analys, Sociologi III, 7,5 hp GN (Sociological Analysis, Sociology III, 7,5 hp) Del II: Kvalitativ del (3 hp) Höstterminen 2010 BESKRIVNING AV KURSEN Detta delmoment
Läs merI första delen prövas dina kunskaper enligt det centrala innehållet vad gäller:
Sida 1 av 5 Svenska som andraspråk 3, 100p SVASVA03 Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka kriterier som gäller för de olika betygen. Läs om detta på webbplats
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merUndervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med
Läs merDen klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist
Den klassiska retoriken Efter talarskolan av Siv Strömqvist Konsten att övertyga - etos, patos och logos Retorik är konsten att tala väl. Det är konsten att övertyga. Retorik är konsten att skapa funktionella
Läs merCTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp
Betygskriterier CTL302, Svenska som andraspråk III inom ämneslärarprogrammet, för arbete i gymnasieskolan vuxenutbildningen, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2017-06-07. Gäller fr.o.m. ht 2017.
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merKursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper
Läs merProtokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska institutionen
Juridiska institutionen Stockholms universitet Fastställt av prefekten 2013.08.13 För tillämpning på examensarbeten som examineras fr.o.m. 2013.11.04 Protokoll fo r examination av examensarbeten vid juridiska
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merKurser i svenska för internationella studenter och forskare
Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merEtappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål
Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål Element/objekt, begrepp identifiera, beskriva och klassificera grundläggande element/objekt inom ämnet förklara och använda grundläggande nomenklatur inom ämnet
Läs merHar den sakliga debatten någon framtid?
RETORIK Har den sakliga debatten någon framtid? Karin Noomi Karlsson diskuterar ett missbrukat begrepp. Intresset för retorikämnet har varit stort under många år och otaliga är de studieförbund, privata
Läs mer