Handledning för moderatorer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning för moderatorer"

Transkript

1 Handledning för moderatorer

2 Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever ska kunna ta ställning till de alternativ som finns. Under en debatt ges olika parter en chans att uttrycka sina åsikter och publiken får möjlighet att bemöta talarna. För att en debatt ska flyta på och kännas givande för publiken är det värdefullt att ha en moderator. Moderatorn ser till att debatten blir spännande, att alla talare får sitt sagt och att man håller tiden. Det är även moderatorns uppgift att skapa en bra kontakt mellan talare och publik. En skicklig moderator kan skapa förutsättningar för en spännande och respektfull debatt som väcker intresse hos publiken. I det här materialet ger vi dig som ska vara moderator tips och råd. Vi går in på vilken roll du själv har under debatten, hur du kan tänka kring förhållandet mellan talare och publik och vad du som moderator kan göra för att få debatten riktigt intressant och levande. Har du frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss via eller Vi önskar dig lycka till i ditt uppdrag som moderator! Mattias Hallberg Projektledare Skolval 2010

3 En moderators främsta roll är att se till att en debatt, paneldiskussion eller hearing är saklig, fokuserad och begriplig för publiken. Moderatorn är den som presenterar debattämnet och talarna och som styr debatten på ett sätt som gör den relevant för åhörarna. Man skulle kunna betrakta moderatorn som en mellanhand mellan åhörarna och talarna. Moderatorn ska ha möjlighet att angripa ämnet utifrån olika perspektiv, ställa de relevanta frågorna och hålla debatten på en intressant nivå. Det innebär att den som modererar måste ha insikt både i publikens förväntningar och förkunskaper och i talarnas argument och åsikter. Han eller hon känner till talarnas argument och motargument och kan känna in vilka frågor eller ämnen som publiken tycker är intressanta och hur de kan förväntas reagera på dem. Att moderera innebär även att behålla spänningen och intresset under en debatt. Det är moderatorn som ser till att det finns ett bra flöde, att det inte blir fumligt eller långtråkigt, att publiken hänger med i debatten och att debatten är välbalanserad. För att klara av detta måste moderatorn vara väl införstådd i ämnet som diskuteras och ha en tydlig bild av hur publiken uppfattar debatten. I viss mån kan man säga att moderatorn ställer sig i publikens skor och försöker styra debatten på ett sätt som är givande för publiken, samtidigt som han eller hon ger talarna får en sportslig chans att var och en uttrycka sitt budskap och tala till punkt. Vad gör en moderator? Presenterar talare och ämne Moderatorn bör alltid inleda med att presentera talarna och ämnet för debatten. Talarna bör presenteras på ett så sakligt och objektivt sätt som möjligt, till exempel vilket politiskt parti eller vilken annan intressegrupp de företräder, vilken position de har i det sammanhanget och vad de heter. Om det är relevant för debatten kan det även nämnas i vilket sammanhang de tidigare har uttalat sig i den fråga som ska diskuteras. Det är givetvis centralt att ingen av talarna får en mer fördelaktig presentation eller att någon av talarna presenteras på ett mer kritiskt sätt. Håller i den röda tråden Det är inte ovanligt att debatter glider in i långa utvikningar eller att talarna rent av lämnar ämnet och påbörjar en helt annan diskussion. Debatten kan också bli hetsig eller ofokuserad, och i värsta fall kan talarna övergå till personangrepp och pajkastning istället för att bemöta kritik eller besvara frågor. Här kan moderatorn mycket väl avbryta och plocka upp trådar som för tillbaka fokus till ämnet. Oftast bemöts ofokuserade talare bäst genom frågor som tvingar tillbaka dem på rätt spår. Samma sak gäller om talarna inte kommer till skott eller om debatten blir för trevande och osäker. Sammanfattar budskapet Det är inte ovanligt att talare hamnar i grumliga eller komplicerade resonemang eller att de använder ett språk som går rakt över huvudet på publiken. Kanske tycker talarna själva att debatten är intressant, men glömmer bort att publiken måste få en möjlighet att hänga med i de tvära kasten. Moderatorn kan då gå in och sammanfatta vad talarna säger. Enklast kan det göras genom att man frågar vad talaren menar med en viss replik eller går in och förklarar ett begrepp eller en företeelse som talarna ständigt återkommer till. Moderatorn kan också ställa frågor som gör att talaren tvingas överföra ett abstrakt resonemang till en konkret situation eller fråga talaren om talarens budskap kan sammanfattas på det ena eller andra sättet. Skapar kontakt Även om det kan ses som talarnas ansvar att bemöta publiken finns det alltid en risk att talarna inte når ut till publiken eller lever upp till deras förväntningar. Åhörarna vill inte ha en tråkig debatt som inte leder någonstans, och moderatorn måste kunna känna av stämningen i lokalen och betrakta debatten utifrån publikens perspektiv. Om det finns frågor som talarna undviker eller om de för debatten på en nivå som är ointressant för publiken kan moderatorn gå in och få fart på debatten. Under debattens gång kan moderatorn även ställa de frågor som publiken kan tänkas fundera över. När publiken ställer frågor direkt till talaren kan moderatorn ställa följdfrågor och utveckla frågorna så att de inte avfärdas i intetsägande fraser.

4 Vad utmärker en bra moderator? Scennärvaro Precis som en talare eller en artist måste en moderator fungera bra på scenen. En god moderator kan utnyttja sin naturliga utstrålning, tala tydligt och kärnfullt och utnyttja sin personlighet till att skapa en positiv stämning. Moderatorn måste också kunna hantera att stå på en scen utan att bli nervös eller fumlig. Om moderatorn är humoristisk kan det ofta liva upp debatten och kännas avslappnande för både talare och publik. Däremot är det inte bra om moderatorn tar för mycket plats. Humor och utstrålning ska användas för att gynna debatten och inte för att moderatorn själv ska få glänsa. Objektivitet En moderator får aldrig visa vad han eller hon personligen anser under en debatt, men moderatorn kan däremot gärna ställa frågor och komma med argument för att fördjupa debatten. Det centrala är att han eller hon behåller sin opartiskhet. När en moderator ställer en följdfråga eller provocerar talaren på något sätt så är får anledningen aldrig vara att moderatorn personligen vill föra fram sin åsikt, utan för debattens skull. Därför måste en god moderator alltid kunna se en fråga utifrån båda perspektiv och balansera sina frågor så att de inte är till fördel för den ena eller andra parten. Publikkänsla Om debatten tappar fokus, om talarna upprepar sig eller om talarna kommer in på ett spår som är ointressant för publiken blir det snabbt ganska trist. Ingen vill se en debatt där publiken sitter och halvsover. En bra moderator känner av när publiken tänder till och när de tappar koncentrationen, och kan styra diskussionen så att den blir intressant och spännande. Nyckeln för moderatorn är att hålla både ögon och öron öppna och hela tiden läsa av publikens reaktioner, utan att för den delen tappa koncentrationen på själva debatten eller avbryta talarna innan de har kommit till punkt. Distans I de flesta debatter kommer moderatorn från ett annat sammanhang än både talare och publik. Den distans som moderatorn har är värd att ta vara på. Även om moderatorn kanske är mer insatt i frågan än vad han eller hon ger sken av är det alltid bra om han eller hon står lite vid sidan om. På det sättet kan moderatorn minska gapet mellan publiken (som ofta har mindre förkunskap) och talarna (som ofta har en mycket stor kunskap i ämnet). Om talarna faller in i politiskt fackspråk eller fraser måste moderatorn kunna balansera med ett annat språk och andra infallsvinklar. Fokus På sätt och vis är moderatorn en slags koreograf eller regissör av debatten. Talarna vill givetvis tala så mycket de kan, ibland utan att någon annan ska få komma till tals. Det förekommer också att de försöker ta över debatten och styra in den på ett visst sidospår. Moderatorn måste då behålla fokus och se till att man följer den talarordning som finns och håller sig till ämnet. En god moderator håller alltid ett öga på klockan och kan tänka två steg framåt: kanske måste man bryta av om nästa fråga ska hinnas med eller så märker man att debatten tar en riktning som kräver att man ställer rätt frågor vid rätt tid.

5 Vad ger en givande debatt? Hur bidrar moderatorn till en bra debatt? Relevanta ämnen För att en debatt inte ska bli för spretig eller ofokuserad bör det finns ett eller ett par förutbestämda ämnen som ska debatteras. Ämnena bör först och främst väljas utifrån relevans; relevans för publiken som målgrupp och relevans i fråga om aktualitet. Vissa politiska ämnen är nästan alltid viktiga för i stort sett alla målgrupper och under alla politiska skeenden, medan andra ämnen är mer intressanta för särskilda målgrupper och får relevans i samband med aktuella lagförslag, politiska händelser eller andra händelser. Ett bra ämne är tillräckligt avgränsat för att kunna avhandlas på en viss tid, och samtidigt tillräckligt öppet för att kunna utvecklas och bli givande. Välförberedda t al are För att debatten ska kännas spännande och intressant för publiken gäller det att talarna befinner sig på mer eller mindre på samma nivå. Det kan givetvis vara svårt för arrangören att i förhand avgöra hur väl en talare kommer att förbereda sig eller prestera under debatten, men man kan åtminstone försöka hitta personer som har liknande erfarenhet och position. Så tidigt som möjligt bör man även förbereda talarna på vilka de kommer att debattera mot, vilket eller vilka ämnen som kommer att debatteras och vilken typ av publik som närvarar. Då har talarna möjlighet att i förhand studera sin motståndares argument samt förbereda sig för den typ av frågor som de antar att publiken kommer att ställa. Genomtänkt upplägg Skillnaden mellan en debatt inför publik och en vanlig diskussion är att det finns en struktur som förhindrar att debatten blir ofokuserad, trasslig och övergår i personangrepp, eller att den som gapar högst är den enda som hörs. Under förberedelserna kan moderatorn tillsammans med arrangörerna göra ett upplägg för debatten, och presentera det för talarna. Ett vanligt debattupplägg är att man öppnar med att moderatorn presenterar talarna och ämnet för publiken. Därefter ges talarna var för sig kanske runt tre minuter för att hålla ett anförande, då de kan presentera sin ståndpunkt och sina huvudsakliga argument. Efter det kan talarna få bemöta varandras argument under inlägg som kan vara ungefär två minuter. Under debattens gång har även moderatorn möjlighet att sticka in med följdfrågor. Avslutningsvis kan man öppna för publiken att ställa frågor under kanske en kvart eller tjugo minuter. Alla får komma till tals Oavsett hur starka eller övertygande argument talarna har, och även om publiken tydligt skulle ta ställning för någon av talarna, bör båda talarna få komma till tals och utveckla sitt resonemang. Dels för att debatten givetvis känns vinklad om bara ena sidan har en möjlighet att höras, dels för att en debatt helt enkelt blir tråkig och förutsägbar om det saknas balans mellan talarna. Det enklaste sättet att låta alla talarna komma till tals är att ha ett tydligt upplägg som gör att alla har lika mycket tid på sig att tala, men också att moderatorn har möjlighet att bemöta båda talarnas argument med följdfrågor. Även när publiken ställer frågor bör man se till att deras frågor besvaras, och förtydliga om frågan är otydlig för talaren eller om talaren besvarar frågan på ett märkligt sätt. Om moderatorn är osäker på publikfrågan kan han eller hon alltid fråga personen om frågan har uppfattats på rätt sätt. Man håller sig till ämnet Under en debatt kommer det ofta upp en mängd trådar, vissa mer intressanta och andra mindre. Talarna försöker dessutom ofta styra diskussionen på ett sätt som är fördelaktigt för deras egna argument. Kanske bemöter de ständigt de andra talarna med samma fråga eller försöker byta fokus när de själva har svårt att försvara sina argument. I sådana lägen måste moderatorn kunna behålla fokus och saklighet och utveckla de trådar som är intressanta för ämnet och föra bort debatten från spår som är irrelevanta eller uteslutande retoriska. Moderatorn kan återgå till frågor som tappas bort eller helt enkelt bryta in om debatten spårar ut och komma in med en helt ny fråga som kan föra tillbaka samtalet på rätt spår. Respekt för talare och publik Att talarna övergår i personangrepp eller osakliga argument i syfte att skada sin motståndare är tyvärr inte helt ovanligt, och det är moderatorns uppgift att styra undan debatten från en sådan utveckling. Ännu viktigare än att talarna behåller respekten är det dock att moderatorn behåller respekten. Även om någon talare kan vara otrevlig eller gaphalsig så måste moderatorn kunna bemöta det med lugn och sans. En riktigt bra moderator kan skapa en god atmosfär genom att själv förmedla sådana värden genom sitt sätt att vara. I hög grad handlar det om att ha behålla distans till talarna, att vara artig och trevlig och att vara lyhörd om någon inte får komma till punkt. I inga lägen får det heller lysa igenom om moderatorn tycker att den ena talaren är bättre än den andra. Samma sak gäller givetvis moderatorns relation till publiken. Moderatorn bör inte avfärda dumma frågor eller favorisera vissa frågor framför andra, utan istället kunna ta publikens roll och vidareutveckla de frågor som dyker upp.

6 Fem tips till moderatorn 1Planera i god tid En moderator som inte har hunnit förbereda sig får ofta svårt att leda en debatt. Redan i god tid bör moderatorn veta vad som ska debattera och hinna fundera över vilka argument som kan dyka upp. Det underlättar också om moderatorn i god tid har underrättat talarna om vad som ska diskuteras, vilken typ av publik det är, hur länge debatten ska pågå och vilket upplägg debatten ska ha. 2 Bekanta dig med talarna Om det finns möjlighet bör moderatorn redan före debatten bekanta sig med talarna, allra helst öga mot öga. Om man hinner med en pratstund innan debatten kan moderatorn få en tydlig bild av vem talaren är, vilket sammanhang personen kommer från och hur han eller hon talar. Det underlättar både under presentationen och under själva debatten. 3 Var lyhörd Under en debatt kan det ofta bli högt tempo och snabba kast mellan det ena och det andra. Ibland försvinner intressanta trådar iväg, och när publiken ställer frågor kan de ha svårt att uttrycka sig lika kärnfullt och tydligt som talarna. En bra moderator kan plocka upp och utveckla intressanta frågor så att de inte pratas undan eller glöms bort. 4 Skapa en bild av p u bl i k e n Målgruppen för en debatt påverkar alltid hur debatten kommer att se ut. Talarna själva har ofta en bild av vilka argument de ska använda på specifika målgrupper och vilket språk de ska använda för att nå fram. Även moderatorn bör ha en tydlig bild av publiken: hur mycket förkunskap de har, hur intresserade de kan tänkas vara av frågan, vilka olika frågor de kan tänkas ha, och vilka åsikter som eventuellt kommer att dominera. 5 Håll ordning på tid och flöde En moderator måste alltid ha ordning på tiden. Alla moment måste hinnas med och ingen ska efter debattens slut känna att de fick mindre tid att uttrycka sig. Vissa moderatorer går efter klockan och fördelar ordet på minuten. Andra moderatorer väljer att vara mer subtila. Hur man än gör är det moderatorns ansvar att tiden hålls och att det finns ett bra och tydligt flöde i debatten.

7

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och

Läs mer

Presentationsteknik. Om mig. Josef Hallberg Josef Hallberg Doktor i Medieteknik Forskningsintressen:

Presentationsteknik. Om mig. Josef Hallberg Josef Hallberg Doktor i Medieteknik Forskningsintressen: 2013-10-03 Presentationsteknik Josef Hallberg josef.hallberg@ltu.se Om mig Josef Hallberg Doktor i Medieteknik Forskningsintressen: Smarta hem Sociala nätverk Teknik för hälsovård Stor erfarenhet av att

Läs mer

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016

Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 1(5) Råd och riktlinjer till medverkande på Transportforum 2016 Hej! Linköping, november 2015 Först och främst vill jag på förhand rikta ett stort tack till dig som ska medverka som föreläsare och/eller

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för. I en muntlig debatt möts företrädare för olika åsikter för att diskutera aktuella ämnen, till exempel inom politik, etik eller forskning. Debatten är en strukturerad diskussion där deltagarna har en viss

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Årskurs 7 Franska, från vecka 34 Europas grönaste stad Ämne: Moderna språk Klass 8-9 Inledning Under höstens första veckor kommer vi att arbeta med repetition av föregående läsårs

Läs mer

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända.

Det är också viktigt att under utbildningen lägga in tid för reflektion. Det behöver den inåtvända. Vem är du? För att bättre kunna vara den som ska leda andra mot ett visst mål behöver du ha god självkännedom. Det tyckte redan de gamla grekerna, som faktiskt hade just detta som sitt motto känn dig själv.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Framförandeteknik Reflektioner

Framförandeteknik Reflektioner Framförandeteknik Reflektioner Uppgift 7A Pedagogik Carin Carlberg & Benny Sund Innehåll Retorik... 1 Läran om talekonsten... 1 Rätt sagt på rätt sätt... 1 Bli en bättre talare... 2 Att tala... 2 Att övertyga...

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Presentationsteknik Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten Disposition för olika syften Målformulering Att planera en presentation utan att först sätta upp mål är som att kasta pil

Läs mer

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen? 1 Bokanalysfrågor Handling Redogör kort för den konkreta handlingen i boken så här långt i läsningen (den så kallade fabeln). Varför tror du boken börjar som den gör? Vilken effekt ger det? Vad har du

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning BOKEN PÅ DUKEN Lärarhandledning Inledning Barn ser alltmer rörliga bilder och läser allt färre böcker men de båda medierna står inte i något motsatsförhållande till varandra. Film ger upphov till starka

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Instruktion Finta/dribbla

Instruktion Finta/dribbla Instruktion Finta/dribbla Du kan skilja på att finta och att dribbla Finta gör du före dribblingen Du kan finta utan att dribbla efteråt T.ex. en inläggsfint då du vänder och slår inlägget med andra foten

Läs mer

Åsa Mickwitz, Språkcentrum Kenneth Österberg, Institutionen för fysik

Åsa Mickwitz, Språkcentrum Kenneth Österberg, Institutionen för fysik Åsa Mickwitz, Språkcentrum Kenneth Österberg, Institutionen för fysik Populärvetenskap är en genre som har som syfte att göra komplexa vetenskapliga samband mer lättförståliga för en bredare publik. Populärvetenskap

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

31 tips som gör din text lättare att förstå

31 tips som gör din text lättare att förstå 31 tips som gör din text lättare att förstå Innehållsförteckning Texten 1 Det enkla raka spåret 2 Nyhetsartikeln 3 Skriv rubriker inte överskrifter 3 Glöm inte bildtexten 4 Så börjar du din text 4 Tänk

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram

Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

antoni lacinai Moderera mera

antoni lacinai Moderera mera antoni lacinai Moderera mera www.comiendo.se Författaren och Koala Publishing sättning: Andrea Kellerman tryck: Trydells, Laholm, Sverige, december 2008 upplaga: 1:1 isbn 978-91-86005-00-9 koala publishing

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Lagroller. Tieto PPS AH084, 3.3.0, Sida 1

Lagroller. Tieto PPS AH084, 3.3.0, Sida 1 Lagroller Sida 1 Om lagroller Högpresterande lag är nödvändiga när man skall lösa komplexa problem eller stora arbetsuppgifter. Den enkla lösningen med en grupp bestående enbart av experter får ofta svårt

Läs mer

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216

Muntlig presentationsteknik. Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Muntlig presentationsteknik Eva Törnqvist, Tema T & CMTS eva.tornqvist@tema.liu.se 013-28 21 72 Tema-huset, rum C216 Ibland får man se att en idé, som känns idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Jag vore tacksam om Du ville ta ett par minuter till att fylla i denna anonyma kursutvärdering. Syftet är dels att få idéer om hur jag kan förbättra

Läs mer

Vanliga frågor från media och allmänheten

Vanliga frågor från media och allmänheten Vanliga frågor från media och allmänheten Frågor om skolvalen Vad är ett skolval? Ett skolval är ett val som arrangeras på en skola av elever eller av elever och lärare tillsammans. I ett skolval röstar

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Kunskapskraven. 1. Inledning

Kunskapskraven. 1. Inledning DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLEUTBILDNINGEN 2012-07-05 Diskutera Kunskapskraven 1. Inledning 2. Förslag på arbetssätt 3. Ett lärarlags arbete med att ta fram bedömningsaspekter i ämnet svenska 4. Övrigt

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp.

Argumenterande tal. Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp. Argumenterande tal Denna presentation och dess exempel är till största del baserade på Erik Petterssons Youtube-klipp. Utan ärlighet saknar du trovärdighet. Övertyga någon att tro på det du pratar om Du

Läs mer

Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL

Kropp. påverka & påverkas. Röst. Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig. Välstämd eller ostämd? TAL Kommunikation som gör dig tydlig och trovärdig dag 4 2017-04-03 Agneta Stolpe påverka & påverkas Det händer något i mötet Hela du kommunicerar Alternativ & nyanser Vi påverkar varandra hela tiden tid tanke

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

ATT SKRIVA DEBATTARTIKEL. torsdag 29 oktober 15

ATT SKRIVA DEBATTARTIKEL. torsdag 29 oktober 15 ATT SKRIVA DEBATTARTIKEL HUR BÖRJAR JAG? Det svåraste är att börja. En stor del av arbetet med att skriva en debattartikel är att hitta din vinkel på den fråga du vill skriva om. Men det finns ett par

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

Genrer del 7 Insändare

Genrer del 7 Insändare Genrer del 7 Insändare 1, Bäckaskolan 7-10 sär, Gnosjö www.lektion.se Insändare Insändare kallas tidningsartiklar som tidningens läsare bidrar med. Dessa artiklar är inget tidningarna ber enskilda personer

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Verbal judo. "Den mjuka vägen" är en modern japansk kampsport skapad av Jigoro Kano ur olika jujutsustilar vid talets slut

Verbal judo. Den mjuka vägen är en modern japansk kampsport skapad av Jigoro Kano ur olika jujutsustilar vid talets slut "Den mjuka vägen" är en modern japansk kampsport skapad av Jigoro Kano ur olika jujutsustilar vid 1800- talets slut I judo förekommer det inte sparkar och slag, till skillnad från andra budoarter som karate

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag

Läs mer

Focus on English Bedömningsstöd Maria Jones 1

Focus on English Bedömningsstöd Maria Jones 1 1 1. Till läraren s. 3 Kor>a?at tankarna bakom materialet. 2. Vad betyder kunskapskraven för Läsa? s.4 Förklaringar Cll eleverna för a? hjälpa dem bä?re förstå vad som ejerfrågas i kunskapskraven. 2a.

Läs mer