Kvalitetsrapport RE

Transkript

1 Kvalitetsrapport RE Charlottenberg Monica Skönnå Förskolechef 1

2 Innehållsförteckning Kvalitetsarbetets period...3 Verksamheterna som omfattas...3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten...3 Mål övergripande för re Förutsättningar och genomförande för måluppfyllelse...3 Resultat...4 Dokumentation...4 Resultat...5 Analys...5 Åtgärder för förbättring utifrån resultat och analys...5 Analys...6 Reflektioner utifrån Läroplanen 2.7 Förskolechefens ansvar...7 Åtgärder för utveckling...9 2

3 Kvalitetsarbetets period Perioden omfattar läsåret 13/14 augusti 2013-juni Verksamheterna som omfattas Redovisningen gäller för förskolorna Droppen, Gullvivan, Pillret, Solrosen, Grottan. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Till stor del bygger underlaget på verksamheternas egna kvalitetsredovisningar (här ingår läsårets verksamhetsplan, månadsuppföljningar, föräldraenkäter, intervjuer med barn, arbetslagsdiskussioner, BRUK, ped.dokumentation), pedagogiska träffar, medarbetarsamtal, mitterminskonferenser och arbetsplatsträffarnas pedagogiska diskussioner. I varje verksamhets kvalitetsredovisning finns redovisat hur man arbetat med verksamhetsplan/prioriterat mål. Förskolan Droppen och Grottan redovisar även hur de arbetat med likabehandlingsplanen (värdegrunden). Mål övergripande för re 4 Som övergripande förbättringsområde för kommunens förskolor har vi fortsatt med fjolårets område, systematiskt kvalitetsarbete där vi valt att utveckla den pedagogiska dokumentationen, vi har kopplat pedagogisk dokumentation med likabehandlingsarbetet, natur och teknik. Läroplan för förskolan 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Prioriterat avgränsat målområde, pedagogisk dokumentation verktyg för att synliggöra arbets-/lärprocesser, dokumentation som ska kommuniceras för att vara pedagogisk och som är ett stöd i arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla sin verksamhet. Förutsättningar och genomförande för måluppfyllelse Stöd och Rutiner som innehåller ett stödmaterial för att följa upp, för att utvärdera och för att systematiskt kvalitetsutveckla verksamheten. Vi har reviderat stödmaterialet tillsammans med processledarna ute på förskolorna, det nya stödmaterialet blev helt klart augusti-14. Kompetensutveckling genom pedagogiska träffar för all personal där ämnet har varit pedagogisk dokumentation kopplat till likabehandlingsarbetet, natur och teknik. Vi har haft fyra förskollärare som har gått förskolelyftet, kurserna Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet och Natur och teknik. Förskolecheferna var på Förskolechefen 2014 med temat Ledarskap - mer än att vara chef. En arbetsgrupp har tittat på PUT tid-pedagogisk utvecklingstid, vad den ska innehålla och hur mycket timmar den ska omfatta. Andra förutsättningar som har påverkat verksamheten är byte av förskolechef, ny förskolechef tillsattes Prognos som visade att fler barn än vi hade platser till stod i kö i Charlottenberg och Bysjön. Uppdrag från politiken att undersöka behovet av kvällsomsorg. 3

4 På varje förskola finns en processledare på Solrosen och Grottan finns det två processledare, två av processledarna som är på varsin förskola har inte processledarutbildning. Processledarna ingår i en pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) som förskolechef håller i. Syftet med PUG är att stötta processledarna i deras roll och driva processer som leder till utveckling på förskolorna. Sparförslag inför 2014 att tre avdelningsförskolorna skulle dra ner med 0.75% barnskötartjänst. Vi har genomfört en likabehandlingsgrupp träff under våren där deltog en representant från varje förskola (som har ansvaret för likabehandlingsarbetet på förskolorna) under våren, två träffar med IT ansvariga under vårterminen. En inventering av förskolans digitala hjälpmedel har gjorts med hjälp av IT ansvarig och det har upprättas en plan för vad vi har för behov i förskolan av sådan utrustning. Behovet och hur vi använder digitala verktyg har presenteras för politiken. IT planen har presenteras för IT avdelningen. Nya allmänna råd har givits ut och ett arbete att förankra dessa har startades i Agnetas område och Charlottenberg-Bysjön börjar det arbetet hösten En arbetsgrupp som ska arbeta med barnkonsekvensanalyser har startats bestående av en förskollärare från varje område och Agneta. Tillsättning av specialpedagog under vårterminen. Resultatet bygger på mitt arbete som förskolechef Resultat Det jag kan se i förskolornas kvalitetsrapporter är att man har dokumenterat sitt arbete i verksamheten, de flesta uppger att resultatet baseras på månadsuppföljningarna, månadsuppföljningarna bygger på dokumentation som gjorts under månaden. Jag ser att flera använder sig av pedagogisk dokumentation medvetet och de övriga är på gång. Här är ett exempel från en förskola hur man arbetat med dokumentationen som blir pedagogisk genom att man använder verktyget i sin dagliga verksamhet och kan på så vis se ett resultat göra en analys och åtgärd för förbättring. Dokumentation Vi har filmat sekvenser med ipad eller videokamera när barnen leker i sandlådan som vi dels sett på vid planering och vi vuxna har reflekterat över samspelet i sandlådan men vi har även visat sekvenser för barn där barnet själv har fått reflektera över samspelet i sandlådan. Vi har använt oss av reflektionsprotokoll (mall i Stöd och rutiner) när vi har tittat på filmerna. Vi har även ett skrivblock där vi skriver upp våra reflektioner varje vecka. Vi har fotograferat barnen och hängt upp i hallen i barnens höjd så att föräldrar och barn kan se. Vi har kartlagt vilka barn som leker i sandlådan tillsammans genom att vi skriver upp på en lista när de är där. Vi använder oss av mallen för månadsuppföljning som finns i Stöd och rutiner vid vår planering varje månad och utvärderar vårt arbete regelbundet. 4

5 Resultat Sandlådan används hela dagen som ett lekmaterial av barnen. De bygger t ex hopp tillsammans, öser och häller tillsammans, silar sand och häller på ett gemensamt ställe och leker med djur och bilar. Vi ser utifrån kartläggningen att barnen knyter nya kontakter, leker inte med samma kompisar som vi kan se i andra situationer. Vi ser att sandlådan som lekmaterial inbjuder till lek. Det viktigaste för barnen är inte vem man leker med utan det är lekmaterialet som är viktigast. Ur genusperspektiv så leker flickor och pojkar tillsammans på lika villkor. Det är väldigt få konflikter när barnen leker i sandlådan. Vi ser genom filmer och observationer att en del barn tar för sig i leken och andra får vara tålmodiga. Bra att filma barnen och på så vis kunna reflektera tillsammans med barnen om situationer som uppstår i sandlådan det blir tydligt! Vi såg att de grupper där vi hade delat in t ex en 6-åring med en 4-åring hade lättare att samspela än där grupperna bestod av t ex två 4-åringar men det fanns även grupper som bestod av endast 6-åringar och även de hade svårt att samspela. Analys Att sandlådan används hela dagen som ett lekmaterial tror vi beror på att sandlådan är mer tillgänglig, dörr och lock är borta. Vi säjer ja när barnen vill leka där. Vi tillåter att barnen leker många där samtidigt istället som tidigare två och två. Men vi vuxna är även lyhörda och stoppar ibland barn att gå dit om det redan pågår en lek som fungerar eller så får barnen gå och fråga de som leker om de kan vara med. Att barnen leker med andra kompisar än de som de leker med annars tror vi beror på att Sandlådan inne är ett nytt lekmaterial som vi inte haft så länge. Det finns heller inte framme hela året utan bara under en begränsad tid. Det är roligt att leka i sandlådan så det blir inte så viktigt vem man leker med. Det finns material som tilltalar både flickor och pojkar, det är inte genusbundet. Att det blir så få konflikter tror vi beror på att barnen får vara mer i fred i skötrummet än i många av våra andra lekrum, det är ingen som springer förbi och stör. Nu när dörren är borta så blev det ett rum i rummet så de barn som vill ha en vuxen i närheten kan känna sig trygga fast de inte är i samma rum utan kanske sitter och spelar spel med andra barn i det stora rummet utanför. Att vi fick ett så blandat resultat vid grupparbetet med den blöta sanden gjorde att vi frågade oss varför? Vi tror att gruppindelningen hade ganska stor påverkan på resultatet. De yngre barnen som jobbade med ett större barn hade andra förutsättningar att klara uppgiften än i en grupp med bara yngre barn. Arne Trageton skriver i sin bok Lek med material (1996) att barnens konstruktionslek kan delas in i tre olika faser (se bilaga 2) och i den Divergenta symbolleken (ca 2-4 år) så saknas verklig samarbetsförmåga. På grund av det egocentriska förhållningssättet, där barnet är uppslukat av egna tankar och känslor, är parallellek vanlig. Vid konvergent symbollek (ca 4-7 år) blir barnen undan för undan mindre egocentriska och förmår nu att bedöma sin skapande lek utifrån, se den ur en annan persons synvinkel. Åtgärder för förbättring utifrån resultat och analys Vi tittar på barnens önskemål utifrån enkätsvaren om leksaker till sandlådan inomhus och försöker tillgodose dem. Vi fortsätter att kartlägga vilka som leker tillsammans i sandlådan inomhus även nästa år för att få en helhetsbild om hur kompisgruppen ser ut på Rosen. 5

6 Personalen behöver även läsa mer om samspel och barns utveckling i olika åldrar t ex läsa om Tragetons bok om Lek med material men även annan litteratur. Det ingår i uppdraget att arbetslaget dokumenterar, följer upp och utvärderar arbetet i verksamheten för att ge personalen verktyg för detta i sitt systematiska kvalitetsarbete har vi haft som mål att ge verktyg som stödmaterial och utbildning i pedagogisk dokumentation men också stöd i arbetet att varför man ska göra detta och nyttan med det. Jag kan se ett resultat av detta arbete i kvalitetsrapporterna, flera har en klar röd tråd från mål till åtgärder för förbättring, särskilt två förskolor som jag tycker har kommit längst men alla är på gång. Flera uttrycker att stöd och rutiner har varit bra särskilt månadsuppföljningarna. I skolinspektionens rapport framkom det att vi inte kunde säkerställa att vi jobbade med alla målen, jag kan nu se i några av rapporterna att man använder sig av stöd och rutiners lotusdiagram bilaga 4b eller bilaga 4a för att följa upp vilka mål man arbetat med och kommer då också fram till vilka mål man behöver bli bättre på. Ett resultat av arbetet med pedagogisk dokumentation är att fler börjar reflektera över sitt arbetssätt och vill utgå mer från barnens intressen och erfarenheter och på det viset ökar vi barnens reella inflytande, jag kan se tydligt från en förskola att man reflekterat över sitt arbete och använt sig av det de fått med sig från de pedagogiska träffarna. Ett tecken på att man blivit mer professionell i sitt arbete är att man hänvisar/använder sig av litteratur och forskning på en del förskolor. Sparförslaget drogs tillbaka, förslaget skapade en oro bland personalen på den förskola det gällde. Förtätningen av barn resulterade i att vi gjorde förstärkningar i form av personal ute på förskolorna. Förtätningen gjordes i de grupper med de äldsta barnen, en följd av detta blev att det kunde bli hög ljudnivå och många barn på en för liten yta, personalen löste detta genom att dela upp barngruppen i grupper om färre barn, de gick till skogen, lekpark osv. Någon förskola uttrycker också att de inte kunde genomföra det de planerat. Arbetet med digitala verktyg ute på förskolorna har tagit ännu mer fart genom att de arbetar mer och mer med pedagogisk dokumentation. Träffarna med de IT ansvariga på förskolorna har upplevts bra från min sida och vi har kunnat tagit del av varandras erfarenheter, man har varit nyfiken på hur man använder olika dokumentations program som Pluttra och Key Note. Kartläggningen av digitala hjälpmedel visade att det saknas en projektor i Bysjön och den nystartade avdelningen Gullan har ingen Ipad, tillgången på datorer är inte tillräcklig ute på förskolorna (se IT-Planen). Analys Jag tror att vi måste arbeta långsiktigt med utvecklingen av det pedagogiska arbetet på förskolorna och att vi är tydliga med vad uppdraget innebär. Att vi bygger utvecklingsarbetet på de kunskaper vi har och ger förskolorna stöd och förutsättningar i deras arbete. Jag upplever att det resultat som förskolornas rapporter visar är en utveckling i rätt riktning och jag tror det beror på arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten med verktyg som exempel 6

7 stödmaterialet Stöd och Rutiner och utbildning av processledare. Förutsättningarna ser olika ut på förskolorna och de har kommit olika långt i sitt arbete, min roll som förskolechef blir att stödja och ge förutsättningar för att utveckling sker. Ett problem är svårigheten i att rekrytera förskollärare. Det finns en medvetenhet i verksamheterna att vi ska arbeta med alla målen i läroplanen, det gäller skapa rutiner en struktur för hur vi säkerställer detta, en del förskolor är i gång med att skapa rutiner för detta men vi behöver få alla med i det arbetet. När det gäller förtätning av barn på förskolorna är det inget vi ska eftersträva, det blir för många barn och vuxna att skapa relationer till i en grupp och högre ljudnivå bidrar till en sämre miljö för barn och vuxna. En positiv effekt kan vara att man på förskolorna fick ytterligare erfarenheter av de positiva effekterna med att dela in barnen i grupperna om färre barn. Arbetet med de digitala verktygen i dag är en förutsättning för att förskolan ska kunna uppfylla kraven på uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö 2.6). Här ser det också olika ut på förskolorna och man har olika kompetens i hur man kan använda de digitala verktygen. Här finns det ett behov av kompetensutveckling som kan bestå av kollegialt lärande men också föreläsningar/kurser hur andra kommuner arbetar med detta. IT gruppen har varit ett bra sätt att sprida goda exempel mellan förskolorna. Reflektioner utifrån Läroplanen 2.7 Förskolechefens ansvar systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, Med stöd av materialet stöd och rutiner är vi på gång med arbetet att dokumentera och följa upp arbetet på förskolorna, vi har också förskollärare som går förskolelyftet i ämnet. Det som krävs av mig är att jag ger processledarna stöd men också varje arbetslag har kommit olika långt och behöver mer eller mindre stöd av mig. Ett exempel på hur stödet kan se ut är att jag är med på arbetslagets planeringar, pedagogiska träffar och ger feedback på arbetet de gör. det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, Reflektioner kring det systematiska kvalitetsarbetet finns med i analysen, tilläggas kan att föräldrars medverkan kan vi bli bättre på, jag behöver komma igång med samrådsgrupp hösten -14 och det är planerat att vi reviderar föräldrar enkäten som görs under våren. förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, I och med att vi har jobbat med att utveckla pedagogisk dokumentation har jag försökt visa att genom att vara nyfiken på barns utveckling/lärande och och ta vara på deras erfarenheter och intressen ger man barnen reellt inflytande i förskolan, min roll har också varit att visat på litteratur och forskning som stöder detta. De pedagogiska träffarna har varit bra tillfällen att nå ut till alla, sen är vi olika och har olika förståelse för uppdraget min roll har varit och kommer ännu mer att bli, med tanke på att det saknas förskollärare, att följa upp detta arbete i arbetslagen förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande, Här är det viktigt att jag håller diskussionen levande om hur vi kan göra förbättringar i miljön 7

8 med utgångspunkten att den ska vara utvecklande och lärande. Jag har sett i några kvalitetsrapporter att man jobbar medvetet med detta. verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, Att ha tillgång till en specialpedagog är en förutsättning för att kunna uppfylla skollagen när det gäller barn i behov av stöd, dels finns det kompetens men också mer tid för varje barn. Min roll blir att tillsammans med specialpedagog, vårdnadshavare och personal komma fram till vilket stöd som ska sättas in. upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, Här är det viktigt att jag följer upp likabehandlingsarbetet. formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta, Under hösten -14 har jag ambitionen att vara med på alla förskolors föräldramöte i mitt område, syftet med det är att jag är ny förskolechef och vill att föräldrarna ska få träffa mig och ha ett ansikte på vem jag är. Det är också på föräldramöten som förskolan har möjlighet att informera om förskolans mål och likabehandlingsplan, utvecklingssamtal är också ett sådant tillfälle. Det blir min roll att följa upp att detta sker. Förskolorna i Charlottenberg och Bysjön har under läsåret provat olika former/mallar att ha som stöd inför utvecklingssamtal och vi har i PUG gruppen gått igenom ett kompendium som Årjäng har om syftet, innehåll, utformning och genomförande av utvecklingssamtal, det har blivit bestämt att vi ska använda oss av det kompendiet på alla förskolor i Eda, några små ändringar ska göras för att det ska passa oss. Viktigt blir att följa upp hur man använder materialet. samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, och Här har rektor och jag påbörjat ett arbete med en träff för förskollärare i förskolan 1-5 och förskoleklass. Detta är ett viktigt arbete att få till men jag känner själv att det hamnar långt ner på prioriteringslistan. personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Jag tycker att vi har en bra struktur med de pedagogiska träffarna där vi kan utbilda alla inom förskolan, jag tror det är viktigt att man är tydlig med vad vi har för ett utvecklingsområde. Förskolelyftet har varit och är en bra form för kompetensutveckling, för att inte kompetensen ska stanna hos den som gått utbildningen är det viktigt att vi finner former för att det sker en utveckling på alla förskolor som exempel de pedagogiska träffarna. 8

9 Åtgärder för utveckling Förbättringsområde: Språk, vi presenterade utvecklingsplanen för förskolan där språk ingår som ett utvecklingsområde på uppstartsträff 18 augusti-14. Vi följer upp arbetet bland annat på PUG träffar. Vi kommer också fortsätta arbetet med att utveckla området natur och teknik i och med att vi har en förskollärare som går utbildning och ska arbeta som NT utvecklare i förskola. Fortsätta att utveckla arbetet med de digitala verktygen Pedagogisk utvecklingstid Arbeta fram barnkonsekvensanalyser Ny förskola i Charlottenberg 9