STUDIEHANDLEDNING. NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13 Kursledare för detta kursmoment: Marie Löf (marie.lof@ki.se) Eric Poortvliet (eric.poortvliet@ki.se )

2 I kursen ingår två laborationer: mätning av kostintag samt mätning av kroppssammansättning. Översiktsplan Mån 2/9 Introduktion till 7-dagars vägd registrering. Protokoll kommer att delas ut. Elektroniska vågar finns att låna. Om du har en egen våg går det bra att använda den. Du ska också mäta kostintaget hos en försöksperson med en 24h intervju. Protokoll och instruktioner kommer att delas ut. Tis 3/9-mån 9/9 7-dagars vägd kostregistrering. Tis 3/9 Laboration kroppssammansättning. Protokoll och instruktioner kommer att delas ut. Mån 9/9 Inmatning av din försökspersons data från 24h intervju i Dietist. Detta sker hemma på egen hand i datorprogrammet Dietist (introduktion till programmet skedde på Näringsfysiologin). Tis 10/9 Inmatning av dina egna kostdata från 7d registrering i Dietist. Detta sker hemma på egen hand i datorprogrammet Dietist (introduktion till programmet skedde på Näringsfysiologin). Tis 10/9 senast kl 17:00: Ladda upp all data för båda laborationerna för din försöksperson (du måste alltså fråga om dennes data) till ett Google Docs spreadsheet. Låt försökspersonen vara anonym. Fre 20/9 Ladda upp artikel (kost )och labrapport (kroppssammansättning) i pingpong. 2

3 Laboration: kostundersökning Syfte Laborationens syfte är att du ska få praktisk erfarenhet av att mäta kostintag med olika metoder och öka din förståelse för de osäkerheter och validitetsproblem som kostundersökningar är förknippade med. Du får också övning i att skriva en vetenskaplig artikel. Beskrivning Du ska mäta kostintaget hos en försöksperson och hos dig själv med en 24h intervju samt en 7 dagars vägd kostregistrering och utifrån din försökspersons och gruppens resultat skriva en rapport där du bland annat ska göra vissa beräkningar och diskutera metodologiska frågeställningar. Laborationens upplägg Se översiktsplan på föregående sida. Data som ska mejlas in för din försöksperson är: - rapporterat näringsintag enligt listan nedan, mätt med 24h intervju. - rapporterat näringsintag enligt listan nedan, mätt med 7-d registreringen. - BMR (kj/d). - PAL (använd PAL-värdet du mätte upp på humanfysiologikursen). Näringsämnen som ska rapporteras: energi (kj/d samt E%), fett (g/d samt E%), mättat fett (g/d samt E%), enkelomättat fett (g/d samt E%), fleromättat fett (g/d samt E%), kolhydrater (g/d samt E%), protein (g/d samt E%), alkohol (g/d samt E%), fibrer (g/d), järn (mg/d), vitamin C (mg/d), vitamin E (μg/d), och folsyra (mg/d). Ni kommer att få tillgång till ett Google Docs spreadsheet för detta som ni ska fylla i. Låt försökspersonen vara anonym. Skriva en vetenskaplig artikel Utifrån din försökspersons resultat samt gruppens resultat ska du skriva en kostlaborationsrapport i form av en vetenskaplig artikel. Artikeln ska innehålla: Sammanfattning (abstract) Denna ska vara på engelska och innehålla syfte, metod, resultat och slutsats. Inget nytt ska tillkomma utöver det som finns i artikeln. Max 250 ord. Ange antalet ord i slutet av abstractet. (Resten av artikeln ska vara på svenska). 3

4 Introduktion Denna ska ge en kort bakgrund som motiverar varför studien görs. (Här är ni fria att välja hur ni ska formulera bakgrund och syftet med laborationen.) Den ska ej innehålla inslag av metodbeskrivning. Metodbeskrivning Denna ska vara noggrann och ha följande rubriker: - Studiedesign - beskriver vad det är för typ av studie, när den gjordes, på vilka individer och eventuella drop-outs. - Mätmetoder - beskriver hur mätningarna gjordes, vem som gjorde vad och vilka hjälpmedel som användes och vilka datorprogram som användes. - Identifiering av underrapportering - beskriver principen och syftet med Goldbergs cut-off och hur Goldbergs cut-off beräknades (ta inte med själva beräkningarna!). - Statistiska beräkningar - beskriver vilka statistiska metoder och vilka statistikprogram som användes. Här kan ni även ange vilka referensvärden som användes för att utvärdera näringsintaget. Resultat Visa resultaten i en tabell eller två tabeller; förslag finns på nästa sida (individdata = din försökspersons data, gruppdata = klassens medelvärden). OBS! Förslaget är endast en skiss. I artikeln ska tabellen stå för sig själv, dvs. innehålla en informativ tabellrubrik, enheter, eventuellt fotnoter för att förklara rubriker och förkortningar. Resultaten ska kommenteras kortfattat i texten (som även refererar till tabellerna), kommentarerna ska ej utgöra diskussion eller värderingar. Allt som står i tabellen kommenteras ej, utan endast det som är värt att notera lyfts fram. Diskussion Denna ska innehålla: Utvärdering av validiteten på rapporterat energiintag på individ- respektive gruppnivå. Ta upp osäkerheter i valideringsmetoden, motivera din bedömning av hur stort inflytande dessa osäkerheter har, och dra slutsatser. Utvärdering av näringsintaget på individ- respektive gruppnivå. Förklara eventuella skillnader mellan de båda metodernas resultat, motivera vilka resultat du finner vara mest lämpliga att utgå ifrån, beakta underrapportering och andra osäkerheter samt beakta valet av referensvärden. Dra slutsatser. Kortfattad sammanfattning med slutsatser som svarar på frågeställningen som ställdes i introduktionen. Referenslista Denna förväntas inte vara lång, men några referenser kommer att vara relevanta att ta med i artikeln. Använd Vancouver-systemet. Använd inte handouts som referenser. Artikeln ska laddas upp i pingpong senast den 20/9. Döp det bifogade dokumentet till Ditt nummer_a (exempelvis 1_A). Skriv ej ut ditt namn i själva rapporten. Tillfälle för handledning, återkoppling och frågor kring uppgiften finns inplanerat i schemat. Ditt nummer får du av Marie Beckeman. 4

5 Förslag på tabell (denna är endast skissartad, förklaringar behövs): Näringsämne Kosthistorisk intervju Individdata 7d registrering Referensvärden Kosthistorisk intervju Gruppdata (medelvärde, SD) 7d registrering p-värde Referensvärden Energi (kj/d) Fett (g/d) Mättat fett (g/d) Enkelom. fett (g/d) Flerom.fett (g/d) Kolhydrater (g/d) Protein (g/d) Alkohol (g/d) Fibrer (g/d) Fett (E%) Mättat fett (E%) Enkelom. fett (E%) Flerom. fett (E%) Kolhydrater (E%) Protein (E%) Alkohol (E%) Fibrer (g/mj) Järn (mg/d) Vitamin C (mg/d) Vitamin E (mikrog/d) Folsyra (mg/d) BMR (kj/d) FIL PAL n i Goldbergs ekv. d i Goldbergs ekv. Goldbergs cut-off

6 Laboration: kroppssammansättning Syfte Syftet med denna laboration är att du ska få praktisk erfarenhet av att mäta kroppssammansättning med olika metoder och öka din förståelse för de osäkerheter och validitetsproblem som dessa metoder är förknippade med. Beskrivning Du ska med tre olika metoder (BodPod, bioimpedans och antropometriska mätmetoder) mäta en försökspersons kroppssammansättning och utifrån din försökspersons och gruppens resultat skriva en rapport där du bland annat ska göra vissa beräkningar och diskutera metodologiska frågeställningar. Laborationens upplägg Innan laborationen kommer du att få demonstration och genomgång av hur man praktiskt hur man går till väga och vad man ska tänka på. Tisdag 3 september: kl 8:30-14:00: Ni kommer besöka tre olika stationer. Sista delen av laborationen används för beräkning av resultat, jämförelse mellan de olika metoderna. Här ges även tillfälle för frågor och diskussion kring laborationen. Station 1: Mätning av kroppssammansättning med BodPod. Alla som vill kommer att få möjlighet att mäta sig i BodPod i mån av tid. Vid mätningen ska man bära badkläder (ej alltför luftiga ). Tag med egna badkläder hemifrån. Station 2: Station 3: Mätning av kroppssammansättning med bioimpedans. Mätning av kroppssammansättning med kaliper, SBD, BMI, midjemått. Lärare: Eric Poortvliet och Pontus Henriksson Lokal (samtliga stationer dvs station 1-3): Green seminar room, Enheten för folkhälsonutrition, plan 6. Data som ska mejlas in för din försöksperson är: - procent kroppsfett mätt med Bodpod. - procent kroppsfett mätt med bioimpedans. - procent kroppsfett mätt med kaliper - BMI (kg/m 2 ) - SBD (cm) - midjeomfång (cm) Ni kommer att få tillgång till ett Google Docs spreadsheet för detta som ni ska fylla i. Låt försökspersonen vara anonym

7 Skriva en laborationsrapport Utifrån din försökspersons resultat samt gruppens resultat ska du skriva en laborationsrapport om kroppssammansättning. Rapporten ska innehålla: Syfte Beskriv kort syftet med rapporten. Metodbeskrivning Denna ska vara noggrann och ha följande rubriker: - Studiedesign - beskriver vad det är för typ av studie, när den gjordes, på vilka individer och eventuella drop-outs. - Mätmetoder - beskriver principerna för metoderna, hur mätningarna gjordes, vem som gjorde vad och vilka hjälpmedel som användes och vilka datorprogram som användes. - Beräkning av andel kroppsfett beskriver hur andel kroppsfett beräknades med de olika metoderna (ta dock inte med själva beräkningarna!). - Statistiska beräkningar - beskriver vilka statistiska metoder och vilka statistikprogram som användes. Här kan ni även ange vilka referensvärden som användes för att utvärdera resultaten. Resultat Visa resultaten i en tabell enligt förslag på nästa sida (individdata = din försökspersons data, gruppdata = klassens medelvärden). Alternativt kan ni dela upp det på två tabeller. OBS! Tabellförslaget är inte fullständigt. I artikeln ska tabellen stå för sig själv, dvs. skriv ut en informativ tabellrubrik, enheter, använd fotnoter för att förklara rubriker och förkortningar vid behov. Du behöver INTE kommentera resultaten i text utan redovisa resultaten bara i tabeller (med tydliga rubriker). Diskussion Denna ska innehålla: Jämför resultaten på procent kroppsfett på individ- och gruppnivå uppmätt med de olika metoderna. Försök förklara likheter/skillnader i resultaten på procent kroppsfett för de olika metoderna. Ta upp osäkerheter i metoderna, motivera din bedömning av hur stort inflytande dessa osäkerheter har, och dra slutsatser. Utvärdera resultaten på procent kroppsfett liksom de enkla antropometriska måtten på individ respektive gruppnivå. Har individen/gruppen en bra kroppssammsättning, ett bra BMI osv? Förklara eventuella skillnader i vad metoderna mäter, beakta osäkerheter i metoderna samt valet av referensvärden. Dra slutsatser. Diskutera hur den grupp vars kroppssammansättning som mätts i laborationen valts ut. Är de representativa för svenska befolkningen? Basera din bedömning på lämplig statistik från befolkningen. Kortfattad sammanfattning med slutsatser som svarar på frågeställningen som ställdes i syftet i början av rapporten. 7

8 Referenslista Denna förväntas inte vara lång, men några referenser kommer att vara relevanta att ta med i rapporten. Använd Vancouver-systemet. Använd inte handouts som referenser. Laborationsrapporten ska laddas upp i pingpong senast den 20/9. Döp det bifogade dokumentet till Ditt nummer_ B (exempelvis 1_ B). Skriv ej namnet i rapporten. Rapporterna bedöms anonymt. Ditt nummer får du av Marie Beckeman. Tillfälle för handledning, återkoppling och frågor kring uppgiften finns inplanerat i schemat. Vad skiljer artikel (kost) och laborationsrapport (kroppssammansättning)? Laborationsrapporten ska inte innehålla abstract eller introduktion. Resultaten redovisas bara i tabeller med tydliga rubriker men ska inte kommenteras i text. Lycka till! 8

9 Förslag på tabell (denna är endast skissartad, förklaringar behövs): Individdata Gruppdata Variabel Medelvärde (SD) p-värde Kroppsfett enligt Bodbod (%) (ej individdata) Kroppsfett enligt bioimpedans (%) Kroppsfett enligt kaliper (%) BMI (kg/m 2 ) SBD (cm) Midjeomfång (cm)

10 Betygskriterier A Arbetet uppfyller angivna riktlinjer utan anmärkningar. Framställningen är självständig och genomgående klar och tydlig. Diskussionen är väl avvägd och innehåller nyanserade och väl underbyggda slutsatser. Arbetet visar på en mycket god förståelse för relevanta begrepp/principer och problem inom området. B Arbetet uppfyller angivna riktlinjer så gott som helt. Framställningen är självständig, klar och tydlig. Diskussionen är avvägd och innehåller nyanserade och underbyggda slutsatser. Arbetet visar på en mycket god förståelse för relevanta begrepp/principer och problem inom området. C Arbetet uppfyller angivna riktlinjer med mindre anmärkningar. Framställningen är klar och tydlig. Diskussionen är relevant och innehåller relevanta slutsatser. Arbetet visar på en mycket god förståelse för relevanta begrepp/principer och problem inom området. D Arbetet uppfyller angivna riktlinjer med vissa anmärkningar. Framställningen är klar och tydlig. Diskussionen är adekvat. Arbetet visar på en god förståelse för centrala begrepp/ principer och problem inom området. E Arbetet uppfyller angivna riktlinjer med vissa anmärkningar. Framställningen är mestadels klar och tydlig. Diskussionen är i huvudsak adekvat. Arbetet visar på en förståelse för centrala begrepp/principer och problem inom området. Fx Arbetet uppfyller inte angivna riktlinjer på flera, centrala punkter. Framställningen och diskussionen är bristfällig. Arbetet visar på ofullständig eller felaktig förståelse för centrala begrepp/principer och problem inom området. F Arbetet uppfyller inte angivna riktlinjer på flera, centrala punkter. Framställningen och diskussionen är fragmentarisk och otydlig. Arbetet visar på stora kunskapsluckor inom området.