Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (15) Projektnamn SPIRA Integration Slutrapport genomförande FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. SPIRA Integration har bedrivits under tiden Projektidén kom utifrån de ökande antalet män och kvinnor med utländsk bakgrund som kom i kontakt med Folkhögskolan på något sätt, anvisades till de projekt som skolan redan bedrev eller som på annat sätt sökte sig hit. Det framkom att den målgruppen på grund av bristande kunskaper i svenska språket, i hur vårt samhälle ser ut hade svårt att ta till sig de aktiviteter som fanns och de framförde att det var svårt att förstå vad som sas. Framgångsrik samverkan har skett under hela projekttiden mellan Medlefors folkhögskola, ESF, Sammordningsförbundet, Arbetsförmedlingen, enhet arbetsmarknad, socialförvaltning, SFI Vux och flyktingmottagningen på Skellefteå Kommun. Det gemensamma målet har varit att på bästa möjliga sätt stötta och hjälpa deltagare att närma sig arbetsmarknaden och egen försörjning via arbete eller studier. Att ge bästa möjliga stöd att förstå och lära sig hur vårt svenska samhälle fungerar och att få möjlighet att förbättra sina kunskaper i det svenska språket. Det gemensamma lärandet har präglat projektet, vi har mött deltagaren på det trappsteget den befann sig och därifrån stegat vidare mot deras uppsatta mål och funnits med som stöd de gånger de har tagit steg tillbaka. Via studiebesök på arbetsplatser, lärarledda lektioner och samtal har deltagaren stärkts. SPIRA-processens framgångsfaktorer bygger på den kombination av samtal, studiebesök och individanpassade schemalagda aktiviteter. Fokus på språkutveckling Att lära sig svenska språket genomsyrar alla aktiviteter och deltagaren får kunskap i hur lärandet kan påskyndas. Det sker ett lärande i allt man gör och vid fler tillfällen än just på svenska lektionerna. Samtalen har haft fokus på hälsa och på att stärka självbilden eller en mera arbetsmarknads coachande roll beroende på var deltagaren befinner sig samt vad anvisad myndighet i samverkan har uttryckt. Under processens gång känner handledaren av och kan ändra fokus när deltagaren är redo, vilket har haft stor betydelse för den enskild och den lärande processen. Den uppsökande verksamheten mot arbetsgivare för att förbereda och rusta handledare ute på arbetsplatser för mottagandet av praktikanter har varit lyckat på de arbetsplatser vi nått. Detta är en av de delar som kunnat göras bättre och i större omfattning för att nå ett bättre resultat. Framkomna resultat: Resultaten i projektet bygger delvis på deltagarens egna subjektiva uppfattning och har frågats upp i de in och utskrivningssamtal som handledaren genomför. Totalt har 158 personer tagit del av insatserna 46% har efter avslut påbörjat en utbildning, praktik eller fått arbete. 80% av deltagarna upplever att de närmat sig arbetsmarknaden efter att de fullföljt projektet att deras självkänsla är stärkts och att de ökat sin motivation för att fortsätta studera svenska och jobba för att bli en del av samhället. 50% av deltagarna har klivit upp en språknivå eller är på god väg att göra det. Projektet har med sina insattser och aktiviteter bidragit till en positiv förändring på olika sätt. Många som deltagit har uttryckt att de för första gången sedan de kom till Sverige känner

2 Sid 2 (15) hopp och framtidstro. Projektet har gett de verktyg och den kunskap som behövs för att närma sig samhället och arbetsmarknaden. De goda och väl utvecklade sammarbetet mellan ESF, Arbetsförmedlingen, Skellefteå kommun och Samordningsförbundet återspeglas på deltagarna och på hela projektorganisationen. Alla berörda runt den enskilde deltagaren är väl medvetna om och har insikt i sin egen och andras roll, regler och möjligheter. Projektet har påverkat Folkhögskolan, dess verksamhet och arbetssätt, vilket har medfört nya tankar om upplägg, andra aktiviteter har växt fram från projektet. Även projektmedarbetare har fått ökad insikt i och medvetenhet om hur stängt vårt samhälle ibland kan vara, hur viktigt det är att arbeta med attityd förändringar både hos sig själv, sina närmaste men även arbetsgivare och övriga i samhället. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektet avsåg att skapa metoder för att öka förutsättningarna för män och kvinnor med utländsk bakgrund att försörja sig själva genom anställning, eget företagande eller studier. Att öka möjligheterna för deltagare att förbättra sina kunskaper i det svenska språket, hur svensk arbetsmarknad ser ut samt att öka självkänsla. Vi avsåg även att arbeta med att påverka arbetsgivares attityder,kring att anställa personer med utländsk bakgrund. Förutom att stödja deltagare skulle även anställda och arbetsgivare ges stöd inför att ta emot praktikanter från projektet. Deltagaren skulle utveckas språkmässigt, socialt och stödjas i de regler, både skrivna och oskrivna som finns för att bli intressanta för arbetsgivare, parallellt med att projektet skulle arbeta för att synliggöra de inneboende kompetenser som finns hos målgruppen. Den individuella handledningen och att handledaren har funnits vid deltagarens sida har varit en stor framgångsfaktor för deltagarens lärande, både under aktiviteterna och vid övergången till praktik, arbete eller studier. Den ökade medvetenheten kring jämställdhet ansågs vara en viktig beståndsdel i projektet. Vi har jobbat kring attityder och frågeställningar, kring makt och inflytande mellan kvinnor och män i såväl projektorganisationen som hos deltagarna. En jämställdhetsplan togs fram under mobiliseringsfasen och har arbetats efter och betonar att vårt arbetssätt ska vara utifrån individens egna förutsättningar och i det sammanhanget har kön en underordnad betydelse. Ökad insikt om betydelsen av tillgänglighet och likvärdiga rättigheter skulle göra det lättare för deltagare med olika typer av funktionsnedsättningar att förstå vilka stöd som de har möjlighet att få ute på arbetsplatser och vid studier. Även att jobba med de attityder och föreställningar som finns kring olika behov. Att under introduktionsfasen kartlägga behov av tillgänglighet och under handledare samtalen bygga upp förtroende så att eventuella dolda funktionsnedsättningar kommer fram Strategisk påverkan, samverkan och lärande miljöer är de programkriterier som projektet arbetat med. Samverkan har skett på olika nivåer hos samverkanspartners, handläggare i enskilda deltagarärenden och på chefsnivå i samband med styrgruppsmöten. Samverkan är etablerad med lokala arbetsgivare och i olika nätverk där representanter både från målgrupp, myndigheter, andra projekt och inom ideell sektor. Samverkan i dessa nätverk kommer att fortsätta även efter projektets slut. Strategisk påverkan har skett framför allt på lokal nivå genom påverkan av lokala beslutsfattare och politiker. På regional och nationellnivå via kontakter med riksdagsledamöter och LOs ledning. Via konferensen Mångfald i din region

3 Sid 3 (15) samt vid slut- och spridnings konferens nåddes även aktörer och arbetsgivare på nationell och regional nivå. Projektets ambitioner att bidra till ökade kunskaper hos arbetsgivare om målgruppen och dess kompetenser samt förändring i attityderna att anställa människor med utländsk bakgrund har lyckats inom den egna organisationen. Vi har genomfört insatser men kan inte påvisa några resultat hos arbestgivare generellt utan bara hos enskilda där vi har byggt upp ett ömsesidigt förtroende och via gott samarbete har deltagare fått praktik eller anställning. I de samtal vi haft med handledare ute på arbetsplatser har det framkommit att de praktikanter man haft har uppfört sina arbetsuppgifter på ett bra sätt men att svagheterna i språket gör att de efter avslutad praktik inte får anställning.vi har vid ett flertal tillfällen bjudit in till företagsträffar och frukostmöten med lokala arbetsgivare endast ett fåtal arbetsgivare har av olika skäl prioriterat dessa och vi har fått ställa in. Träffar på arbetsplatser med enskilda arbetsgivare samt handledare ute på arbetsplatser har fungerat bättre och i samband med dessa har deltagare fått praktikplats. Den företagskväll som vi tillsammans med SPIRA anställningskompetens och Rätt väg ut var den insatts som var mest lyckat där fick vi chansen att prata med arbetsgivare, där framkom även att många arbetsgivare saknar kunskap i de olika stödformer som finns och som kan ge ekonomiskt stöd vid anställning eller mottagandet av praktikanter från vår målgrupp. SPIRA integration har visat på följande resultat. Av totalt 168 inskrivna deltagare har 150 varit unika och 8 personer har under projekttiden återinskrivits. 20personer har erhållit någon form av anställning. 39st har påbörjat yrkesförberedande studier 80% av deltagarna har uttryckt att de upplever sig stå närmare arbetsmarknaden och att detta främst beror på att projektet bidragit till ökade kunskaper i hur arbetsmarknaden ser ut. Att de fått hjälp med att upprätta ansökningshandlingar, CV och genom lektioner och handledning ökat kunskaperna i hur hela ansökningsprocessen går till. SPIRA har gett både praktiska verktyg samt kunskap i hur jag ska använda dem har ett flertal deltagare sagt i avslutande samtal. Samtliga deltagare har fått individuell handledning där handledaren har stöttat och uppmuntrat, tillsammans med deltagaren letat lämpliga praktikplatser, följt deltagaren till samtal med arbetsgivare och myndigheter. Upprättat individuella schaman samt kontinuerligt utvärderat alla insattser. Ett nära samarbete med arbetsgivare under praktikplatsen med tät uppföljning skapar trygghet både för deltagaren och för handledaren ute på arbetsplatsen. Korta vägar och snabba insattser om något inte fungerar har ökat möjligheterna för deltagare att få komma ut i praktik. De flesta av deltagarna har på något sätt uttryckt att de tack vare projektet har fått ökad framtidstro, stärks som människa och vill vara en del av de svenska samhället. Det har framkommit i de muntliga utvärderingar som handledaren regelbundet gör med deltagare. Ökade kunskaper i frågor som rör jämställdhet genom grupp samtal och övningar, samtliga deltagare har uppmanats att framföra åsikter och synpunkter. Deltagare har uppmuntrats att reflektera kring frågor som rör jämställdhet, diskriminering, integration och mångfald. Detta i sammarbete med andra projekt och kurser på skolan, SPIRA anställningskompetens, Rätt väg ut, allmän linje och seniorer. Enskilda möten, gemensamma föreläsningar och aktiviteter har varit regelbundna inslag i deltagarnas scheman och har gett kontaktvägar och nätverk till samhället och arbetsmarknaden. Deltagarnas nätverk ut i samhället har utökats tack vare de nya kontaktytor som skapats via de aktiviteter som gjorts tillsammans med andra på skolan. Deltagare har ökat sina kunskaper om vilka möjligheter till studier som finns via studieförbund, vad en studiecirkel är och kan ge.

4 Sid 4 (15) Projektet har fått följande genomslag på a)individnivå Deltagare vars språkutveckling stagnerat på SFI har med hjälp av de insatser de tagit del av på SPIRA förbättrat sina kunskaper i svenska språket. De har fått hjälp att upprätta ansökningshandlingar, kunskap i hur hela ansökningsförfarande går till, vad man ska tänka på och säga i kontakten med arbetsgivare. Har via studiebesök, praktik och i kontakten på skolan byggt upp ett nätverk. Självkänsla och självförtroende har ökat hos många och de uttrycker att de vill ta större del av samhället. Projektet har stimulerat till ämnes kunskaper som jämställdhet, arbetsmiljö, fackliga grundkunskaper och demokrati. Ökat kunskaperna i vikten av att stärka kroppen fysiskt via motion och rörelse. b)organisationsnivå Handledningens sätt och samtalsunderlag har utvecklats för hela folkhögskolan och dess kurser. Integrationstillfällen som prövats mellan de olika projekt som finns på skolan prövas nu i ordinarie verksamhet.de upplägg och metoder som tagits fram implementeras i det riktade stadsbidrag som regeringen avsatt för mot målgruppen. c)system- och strukturnivå Myndigheterna har verkat för en fortsättning av SPIRA integration och Samordningsförbundet och Skellefteå Kommun har beviljat medel för att fortsätta verksamheten under hela Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. 1.Alla deltagarna, oavsett kön, skall efter avslutat projekt vara eller uppleva sig vara närmare arbetsmarknaden. Samtal med deltagare genomförs vid inskrivning och utskrivning. -De allra flesta som deltagit i projektet under en längre tid upplever sig vara närmare arbetsmarknaden, de uttrycker att det till stor del beror på den ökade kunskap de fått om vilka olika typer av arbetet det finns samt vad som behövs för att öka möjligheten att få ett arbete. De har fått ansökningshandlingar samt ökade kunskaper i hela ansökningsförfarandet. 27% av deltagarna har efter sin tid i projektet fått anställning eller praktik. 26% har påbörjat någon form av yrkesförberedande studier. 2.Deltagarna ska öka sin motivation, sin självkänsla och sin inre drivkraft så att de kan, vill och vågar vara en del av samhället. -Samtal förs om detta vid inskrivning och utskrivning, men även löpande. De allra flesta som deltagit under en längre tid upplever sig vara mer motiverade och uttrycker att måendet ökat efter tiden i projektet och att de till större del förstår sin egen del i att bli en del av det svenska samhället. Projektmedarbetarna upplever att deltagarnas bakgrund påverkar motivation och självkänsla. De med mer utbildningsbakgrund är generellt mer motiverade. De

5 Sid 5 (15) med sämre utbildningsbakgrund stärker oftare sin självkänsla på ett synbart sätt. 3.Deltagarna ska ha ökat sin svenska kulturkompetens och ökat sina språkkunskaper. -Mätning av språknivå genomförs vid intaget och i samband med de avslutande samtalet deltagaren har tillsammans med handledaren. Deltagare har haft möjlighet att göra de nationella prov som används på SFI Vux. 50 % av deltagarna har klivit upp en språknivå eller är på väg att göra det. Ett ökande antal analfabeter under slutdelen av projekttiden sänkte resultatet totalt sett. 4.Arbetsgivare skall efter avslutat projekt ökat sin kunskap och förändrat sin attityd när det gäller målgruppen och dess kompetenser. Även se de resurser som finns bland utrikesfödda och öka jämlikheten på arbetsplatser, samt våga anställa. -Vi har ett gott sammarbete med några lokala arbetsgivare som har tagit emot praktikanter samt anställt deltagare från projektet men kan inte påvisa mer än i enskilda fall att vi har bidragit till att göra skillnad. Insikten om storheten i detta delmål och vikten av att fortsätta arbeta med frågan finns och Medlefors som arbetsgivare kommer att fortsätta i strävan att nå detta mål även efter projekttidens slut. Vi har nått intern måluppfyllnad då Medlefors ökat kunskapen om kompetensen som finns inom målgruppen, vi har själva anställt deltagare från projektet som tolkar och timlärare. 5.Projektet ska ha bidragit till bättre samarbete mellan de samarbetspartners och intressenter som finns i projektet. -I projektets referensgrupp finns förutom projektets representanter Flyktingmottagningen, SFI och Arbetsförmedlingen. Samarbetet har ökat under tiden projektet pågått samt kommer att fortsätta även efter projektets slut. Under den kommande hösten är SPIRA Integrations projektledare sammankallande för gruppen. Arbetssätt 6.Öka kunskaper i jämställdhet hos målgruppen och öka medvetenheten hos samverkanspartners. -Samtliga deltagare får ökade kunskaper i jämställdhet då detta är en del av projektets aktiviteter. Projektet har även försökt öka medvetenheten hos samverkanspartners genom att lyfta följande frågeställningar, som samtidigt är projektets lärdomar: Handläggare på Arbetsförmedlingen bemöter män och kvinnor med barn olika. Kvinnor får föräldrapenning, män går till aktiviteter. Män får yrkesförberedande kurser i större utsträckning än kvinnor. Kvinnor får oftare aktiviteter som inte kan leda till en anställning. Män med många barn som tillfälligt är ensamma får ofta reducerad aktivitetstid med full ersättning. Kvinnor i samma situation erbjuds inte detta alls. Under hösten hoppas vi bjuda in handläggare till samtal i de reflektioner ovan som vi gjort under projekttiden och de möjliga konsekvenser av dessa. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Det huvudsakliga arbetssättet har bestått av den individuella handledningen i kombination med gruppaktiviteter. Det enskilda samtalet med individuellt upplägg och med löpande uppföljning från handledaren och deltagaren där vägledning, rådgivning och coachning varierat beroende på situation, mål med mötet, deltagaren mående och behov. Motiverande samtal som försvårats pga språksvårigheter men där handledaren tillsammans med deltagren

6 Sid 6 (15) vid behov har tagit hjälp av tolkar. Bemötande, förståelse och den tid som deltagaren fått av sin handeldare har varit viktigt, deltagren har upplevt sig sedd och lyssnad till. Lärande går som en röd tråd genom hela processen, vi har jobbat hårt för att deltagaren ska veta att det är de som styr sin process och sitt lärande och att det är deras egna ansvar och handlingar som påverkar resultaten. Under projekttiden har sex samtalsunderlag med frågeställningar för de första samtalen tagits fram. Deltagarna har fått dokumenten i förväg för att svara på frågorna och ta hjälp att förstå innebörden. Detta har ökat kvalitén på samtalen då vi behövt lägga mindre tid på förklaringar om ords betydelse. Gruppaktiviteter och temaarbete med kompetenta pedagoger där ett område har arbetats med på alla schema positioner under ett antal veckor har visat sig ge deltagarna ökade möjligheter till lärande och förnyade kunskaper. Aktiviteterna har utgått från de moduler och den aktivitetsplan vi gjort i vår ansökan, även deltagarna har fått möjlighet att uttrycka behov och önskemål om teman. Föreläsningar och grupparbeten där deltagare har fått arbeta tillsammans för att utbyta erfarenheter och tankar har skapat möjligheter till vidgade perspektiv. Dagar där vi arbetat med attityder, värderingar och respekt för varandra tillsammans med tolkar, handledare och pedagoger. Behovet har funnit att jobba med dessa frågor då vi har haft problem i gruppen med bristande respekt för varandra, för pedagogerna som håller i lektionerna. Dagen mynnade ut i ett dokument med förhållningsregler som alla ska följa och som handlar om ex att passa tider, hur man ska förhålla sig till varandra, bönetider och mobiltelefoner bland annat Studiebesök enligt ett upplägg där deltagare förbereds på vilken arbetsplats som ska besökas, får förbereda frågor och efteråt utvärdera och reflektera samt fånga upp oklarheter. Samverkan med arbetsgivare för att hitta lämpliga praktikplatser samt studiebesök. Inkluderingen i skolans gemensamma aktiviteter. Samtalen och handledningen har för många börjat med hälsofokus och att ge individen förståelse om sitt deltagagande i projektet och vad de går ut på. Efter tid övergår samtalen för de allra flesta till ett arbetslivsinriktat fokus med sikte på att upprätta ansökningshandlingar samt hitta lämplig praktikplats. Viktigt har varit att stötta deltagaren i hela den processen och att både hjälpa till och uppmunta deltagaren att själv knyta arbetsgivarkontakter. De flesta behöver att handledaren är med i inledningsskedet och följer deltagaren till arbetsplatsen och hjälper till med information och med att ställa frågor för att i efterhand reflektera och tillsammans med deltagaren gå igenom rutiner, regler och arbetsuppgifter inför praktikperioden. Tät uppföljning har också visat sig nödvändigt då många gånger pga språksvårigheter frågor uppstår i efterhand. För deltagare med funktionsnedsättningar, handikapp, sjukdom eller skador har handledaren hjälp till med anpassningar av aktiviteter och med kotakter till berörda parter utanför projektet. Flertalet deltagare ser handledaren som sitt största stöd i vardagen, som handledare kan vara påfrestande att ta del av alla livsöden och problem som många bär på. Vi handledare har träffats regelbundet för att stötta varandra i uppdraget, hjälp varandra med gränssättning och stöttat varandra i frågor och situationer som vi behöver lämna över till professionen att hantera. Skillnaden och balansen mellan att vara och agera som livs- eller arbetslivscoach är viktigt att reda ut. Vi har tillsammans planerat och genomfört ett par utbildningstillfällen i syfte att utveckla och stärka handledarrollen och de olika samtalsmetoder vi behöver använda oss av. Metodutveckling och material. Vi har jobbat för att hitta metoder för handledarsamtalet då de metoder och mallar som finns är svåra att använda då språket upplevs som hinder för gemensam förståelse.

7 Sid 7 (15) Samtalsunderlag för de sex första samtalen med stödfrågor till handledaren och ett slutdokument som innehåller en checklista på viktiga saker att komma ihåg när deltagare slutar har arbetats fram och prövats under projekttiden.en metod där deltagaren får frågorna i förväg och kan ta hjälp med översättningen och få tid att förstå innehållet och förbereda svaren har vuxit fram och ökat kvalitén på samtalen. Samtalsunderlag 1 handlar om att beskriva vad projektet går ut på, skapa sig en första bild av deltagaren, vad denne gjort tidigare, språkkunskaper och se till att vi har alla kontaktuppgifter. Efter första samtalet vill vi att deltagaren ska få en känsla av att vi står på dennes sida och kommer att hjälpa och stötta. 2 hälso- status, sömn, matvanor och eventuellt behov av schema anpassningar. Vid det här samtalet börjar även handledaren prata om tillgänglighet och jämställdhet. Deltagaren får hjälp att börja titta över vardagsstruktur och planering för att förbättra det som eventuellt upplevs som svårt. 3 tidigare utbildning, arbete och tankar om framtiden, vad vill man jobba med och vad krävs för att närma sig det. Vilka olika typer av yrken finns det i Sverige. Önskemål på studiebesök samtalas kring och en plan upprättas kring vilka platser deltagaren vill besöka och vilka yrken man vill lära sig mera om. 4 praktik, vad är praktik och vad kan det ge. En del har dåliga erfarenheter från tidigare praktikperioder som vi samtalar kring. Vi frågar upp om lämpliga praktikplatser och upprättar en plan för hur vi tillsammans ska jobba för att hitta en meningsfull praktik om det är aktuellt. Handledaren har aktivt uppmuntrat deltagare att välja otraditionellt utifrån kön och förklarat vilka fördelar det kan finnas att göra så. 5 intervjumall för att belysa deltagaren goda egenskaper och starka sidor, i vilka yrken passar de egenskaperna in. Vi påbörjar arbetet med att upprätta ansökningshandlingar med hjälp av den informationen. Samtalet handlar även om hur man kan jobba med sina svaga sidor. 6 vad ska man tänka på och säga i kontakten med arbetsgivare, vad är viktigt vid en anställningsintervju. Detta sker i en process där en del av deltagarna stannar länge på första eller andra samtalsunderlaget och inte alla kom under tiden i projektet till sjätte. Genomsnitts samtalet är 45 minuter många orkar inte koncentrera sig längre än så, alla handledarsamtal innehåller även uppföljning av aktivitet och praktiska frågor. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Arbetsförmedlingen utsåg en kontaktperson till projektet som upprättade en kölista där samtliga handläggare förde in aktuella sökande och veckovis skickade listan till projektledare. Efter önskemål från Arbetsförmedlingen beslutades om löpande intag till SPIRA integration. Kontaktperson och projektledare har genom täta kontakter följt upp och utvärderat, stoppat intag när det varit fullt samt kommit överens om avbrott när det inte fungerat för deltagare. Kontaktperson har tillsammans med representant från flyktingmottagningen, SFI Vux, ISA på enhet arbetsmarknad och projektledare utgjort den referensgrupp som under projekttiden samarbetat i deltagarärenden och utformningen av aktiviteter. Trepartsamtal har genomförts med ansvarig handläggare vid inskrivning, vid avslut samt vid behov under anvisningstiden. Dessutom utsåg Arbetsförmedlingen en administratör som skött rapporteringen kring

8 Sid 8 (15) deltagarna och intyg om medfinansiering. SPIRA integration var de första ESF projektet som var riktat för deltagare både inom och utanför etableringsreformen och detta medförde en del problem i början med oklara direktiv hur rapportering och anvisning skulle ske. Med gott samarbete och täta kontakter fungerade allt bra och smidigt trots det. Skellefteå Kommun Handläggare flyktingmottagningen Kontaktperson som deltagit i referensgruppsarbetet samt i det nätverk som finns för alla som arbetar inom etableringen. Kontaktperson SFI Vux Kontaktperson och plats i referensgruppen, hon har även föreslagt Arbetsförmedlingen personer som går SFI och som skulle kunna anvisas SPIRA. Tät kontakt när det har gällt deltagare som kombinerat tiden på SPIRA med studier på SFI för att på bästa sätt lägga upp och anpassa scheman och aktiviteter. Handläggare socialkontoret Anvisat deltagare samt deltagit i tre- och fyrpartsamtal. ISA(Introduktion i samverkan, Skellefteå kommun) Vi har samarbetat i insatsen Hälsoinspiratör som en del av våra deltagare haft. De har funnits med i referensgruppen samt i nätverket. Vi har även samverkat när det gäller praktikplatser för en del av våra deltagare som även varit inskrivna hos de. Hälsoinspiratörs utbildning integration En satsningen och ett lyckat exempel på när samverkan fungerar som bäst. Medlefors folkhögskola och SPIRA integration tillsammans med Skellefteåkommun, ISA, Fritidsförvaltningen, SFI Vux och Västerbottens länslandsting har tillsammans under projektiden genomfört tre hälsoinspiratörsutbildningar för totalt 30 av våra deltagare. Syftet med utbildningen har varit att öka möjligheterna för deltagarna att närma sig arbetsmarknaden, att som hälsoinspiratörer få instegsjobb där en av arbetsuppgifterna blir på sitt egna modersmål inspirera andra till bättre hälsa. Föreläsarna på utbildningen har varit experter inom respektive område och arbetar till vardags inom Skellefteå kommun, Västerbottens läns landsting eller på Medlefors folkhögskola. De aktuella ämnena har varit vardagsbalans, fysisk aktivitet utifrån alla människors olika förutsättningar, tobak, egenvård, tandhälsa, rörelse anatomi och fysiologi samt motivation. Samordningsförbundet Har via Stellan Berglund haft en sammanhållande funktion. Regelbundna projektledare träffar med alla de ESF finansierade projekt som finns i Skellefteå där han informerat om aktuellt läge och vi har kunnat ta del av varandras verksamheter. Träffarna har inneburit att alla pågående projekt har fått ta del av samma information och haft samma möjligheter att ställa frågor och haft utrymme att diskutera gemensamma problem. Frågan om implementering har varit levande och viktig under hela projektiden för Samordningsförbundet och har hållits levande på träffarna. Stellan har även varit sammankallande för Styrgrupps klustren och projektledarna har berett gemensamma frågor till dessa. Referensgrupp Referensgrupp innehållande representant från SFI, Medlefors, Skellefteå kommun, Arbetsförmedlingen. Där diskuteras frågor som rör projektets utformning och aktiviteter, samverkan mellan myndigheterna och andra aktörer för att underlätta för deltagare att närma sig samhället och arbetsmarknaden.

9 Sid 9 (15) Styrgrupps kluster. Under 2012 påbörjades i Samordningsförbundets styrelse diskussioner om att slå ihop styrgrupper och bilda kluster. Detta pga att representanter från myndigheterna uttryckte svårigheterna att hitta tid att delta i de allt fler styrgrupperna som bidats under året. I början av 2013 bildades två kluster ett för de projekt som riktade sig mot unga vuxna och ett för de projekts som riktade sig mot alla åldrar. I klustren sitter representanter med ersättare från projektägare, Skellefteå Kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting. Projektledare har inför mötena skrivit rapport enlig mall som upprättats av Samordningsförbundet.Klustermötena har haft given dagordning där varje projektledare haft fem minuter att föredra rapporten och därefter svara på de frågor som funnits. Frågan om implementering har lyfts på varje möte. Formen styrgruppskluster har ökat myndigheternas möjlighet till att närvara då mötena blev färre. Däremot har träffarna mer blivit avrapportering från projektledarna och inte så mycket styrning. Detta har lyfts och en del förändringar i upplägg har genomförts och prövats. Samordningsförbundet har även lyft frågan om att själv i framtiden stå som projektägare varvid de kan styra vilka projekt och insattser de själva ska leda inom de olika myndigheterna och vilka som eventuellt ska upphandlas. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet tog under mobiliseringsfasen fram en plan för jämställdhetsintegrering och hade höga ambitioner i frågan. Att öka medvetenheten kring jämställdhet har varit ett tydligt mål och en viktig faktor för att lyckas i projektet. Aktiviteter riktade mot deltagare Vi har organiserat oss på ett jämställt sätt och strävat efter att deltagarna alltid ska mötas av både män och kvinnor i de aktiviteter vi genomfört, både på skolan och på de studiebesök vi genomfört. Vi upprättade en tidslogg för att regelbundet reflektera i eventuella skillnader i tid som handledarna ger kvinnor respektive män. Vi har aktivt jobbat med att få deltagarna att reflektera över kvinnors och mäns olika roller i samhället samt orsaker och effekter av detta. Vi har lyft olika områden som berör jämställdhet och frågor som belyser könsfördelningen på arbetsmarknaden, löneskillnader och utbildning. Frågan om det obetalda hem- och omsorgsarbetet är av största vikt och hur man ser på den arbetskraften och de arbetsuppgifterna i det egna hemmet. Deltagarna har fått hemuppgift att göra tidsstudie och se över de arbetsuppgifter som de, sin partner och sina barn gör under en vanlig dag, reflektioner har gjorts tillsammans med handledare både enskilt och i grupp. De utbildningsinsatser som vi genomfört i projektet har haft till syfte att höja kunskapsnivån angående könsmönster i samhället. Vid handledarsamtalen har frågan regelbundet lyfts upp och vid samtal har en intervjumall som tagits fram av Region Skåne använts. Den är gemensam för såväl kvinnor som män och utgår från genushanden och heter Tänk tvärtom. I samhällskunskapen har det informerats om bland annat föräldraförsäkringen, hur den fungerar osv, lyfta fram "goda förebilder" män har besökt gruppen och berätta om sina egna erfarenheter av att ta ut föräldraledighet i samma utsträckning som sin partner. Vi har besökt såväl traditionellt kvinnliga såväl som manliga arbetsplatser och där strävat

10 Sid 10 (15) efter att gruppen skulle mötas av både en kvinna och en man som arbetar där. Ambassadörer av underrepresenterade kön har varit och berättat om sitt yrke och sina erfarenheter. Aktiviteter riktade mot projektmedarbetare Handledarna har genomgått ESF-jämts utbildning i jämställdhet och deltagit på en temadag om jämställdhet och tillgänglighet som anordnats av processtöden. Utvärderare har genomfört ett lärseminariet, som föregicks av en webbenkät riktad till projektets medarbetare, bra diskussioner kring bland annat vikten av både manliga och kvinnliga förebilder i projektet, att tänka på att ge kvinnor och män samma utrymme i klassrummet men också hur viktigt det är att personalen identifierar och arbetar med sina egna fördomar om att gruppen är mindre jämställd. Projektet har även försökt öka medvetenheten hos samverkanspartners genom att lyfta följande frågeställningar, som samtidigt är projektets lärdomar: a) Handläggare på Arbetsförmedlingen bemöter män och kvinnor med barn olika. Kvinnor uppmuntras söka föräldrapenning, män går till aktiviteter. b) Män får yrkesförberedande kurser i större utsträckning än kvinnor. Kvinnor får oftare aktiviteter som inte kan leda till en anställning. c) Män med många barn som tillfälligt är ensamma får ofta reducerad aktivitetstid med full ersättning. Kvinnor i samma situation erbjuds inte detta alls i samma utsträckning. Utmaningar och utvecklingsområden. Att arbeta med jämställdhetsintegreringen var en stor utmaning i projektet. Deltagarna kommer från länder och stora kulturella skillnader vad gäller just jämställdhet. Vi upplevde stort motstånd och lång motivation från många av våra deltagare inför ämnet. En reflektion som vi gjort är att det finns samma upplevelser i vårt andra ESF projekt SPIRA anställningskompetens och kan då inte enbart bero på att våra deltagare är utrikesfödda utan kanske mera på den situation man befinner sig i när man står utanför arbetsmarknaden eller är långtidssjukskriven. Vi har erbjudit gruppdiskussioner, gruppövningar, föreläsningar, individuella samtal och anpassningar av aktiviteter i hopp om att öka intresset i frågan. Föreställningar som att det är kvinnor som ska ta hand om barn och hem har varit en utmaning att diskutera kring, vi har haft män som berättat om deras tid hemma med sina barn och att de delar lika på vård av barn och hushållssysslor. Detta upprörde många av våra kvinnliga deltagare och gav upphov till många frågor, tankar och samtal. Projektplanens mål att alla oavsett kön skull ta del av våra insatser var en utmaning då män och kvinnor inte kan göra alla aktiviteter tillsammans,. Vi har fått dela gruppen på motionen när vi har jobbat med rörelse och kroppskännedom samt vid aktiviteter i poolen. Utvärderaren genomförde en enkätundersökning där det kom fram att männen trivdes generellt bättre än kvinnorna i projektet. Vi har reflekterat över det tillsammans i projektgruppen och efteråt tillsammans med deltagarna. En förklaring visade sig vara att kvinnorna som tidigare endast haft SFI på 50% och i SPIRA 100% upplevde att de inte hade tid för barnen och hemmet. Att det var jobbigt att få iväg alla barn till barnomsorg på morgonen och komma hem sent för att laga mat. Männen hade inte samma upplevelse utan var tacksam för heltidsysselsättningen och uttryckte istället glädje över att inte bara sitta hemma. Även detta gav utrymme till diskussion och eftertanke samt en del praktiska handlingsplaner och vardagsrevidering. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

11 Sid 11 (15) Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Tillgänglighet är en naturlig del av Medlefors folkhögskola. Många handikapporganisationer och andra vars medlemmar har olika typer av funktionsnedsättningar lägger kurser och konferenser här. Valet av vilka av folkhögskolans lokaler som projektet ska använda sig av görs utifrån deltagarnas behov av olika anpassningar. Deltagarna har stort inflytande och delaktighet i hur schemat ser ut eller vilka aktiviteter de deltar i. Detta ökar möjligheterna att alla ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar då frågan om tillgänglighet alltid beaktas. Deltagarna har alltid nära till sin handledare som de med lätthet kan få en tid att prata med, vilket har visats sig oerhört värdefullt för många. De som har svårt att vistas i stora grupper har fått möjlighet att vistas i mindre grupper eller enskilt träffa handledaren. Det är även möjligt för deltagare att komma in via en kulvert där få vistas, det har nyttjats av deltagare som har svårt med många människor i rörelse. Vi har haft deltagare med svåra doft allergier där aktiviteterna har anpassats och hela skolan informerats. Utmaningen har varit hur vi skulle få ut information till alla, flera saknar telefon och dator samt har svårigheter med språket. Vi har använt oss av alla tänkbara kallare och sätt, informationslappar, telefonsamtal, sms, mail och hämtat och skjutsat deltagare till möten. Vi har satt upp all information på en gemensam anslagstavla och uppmanat alla att titta där regelbundet samt hjälpa varandra att ta till sig informationer. Trots alla de olika sätten är det i alla fall deltagare som upplever att de inte fått information om förändringar. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Inte aktuellt Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Vid styrgruppskluster träffarna har projektet redogjort för sin verksamhet, hur vi har legat till gällande måluppfyllelse, budget och deltagarantal samt vilka resultat och reflektioner vi gjort. Detta har varit ett bra forum för spridning då samtliga myndigheter har representanter i ledande ställning närvarande. En stående punkt som diskuterats på samtligt styrgruppsmöten är frågan om implementering och behoven av fortsatta aktiviteter riktade mot målgruppen. Vi har spridit våra metoder, arbetssätt och resultat i alla möten med andra folkhögskolor i hela Sverige. Tack vara de medel som folkhögskolorna fått av regeringen att söka via folkbildningsrådet för att jobba mot målgruppen nyanlända. Har skolor som hört om SPIRA integration kontaktat Medlefors och velat ta del av vårt upplägg och våra arbetssätt och på så sätt har vi ytterligare fått möjlighet att sprida de goda resultat vi fått i projektet. ESF projekt i övre Norrland har utbyte skett med Entre Q i Sunderbyn, Arbetslivsintroduktion i Kalix, FiF i Sunderbyn, Tillväxtfaktor Skellefteå, 4All Urkraft samt internt med SPIRA anställningskompetens och Rätt Väg Ut. Lär- och spridningskonferens på Medlefors folkhögskola där arbetsförmåge begreppet och arbetslivets betydelse var i fokus. Konferensen vände sig till personer som arbetar och eller medverkar i projekt, som medarbetare, projektledare finansiärer, projektägare, ledamöter i styrgrupp, politiker, beslutsfattare inom Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Landsting eller Kommuner. Så kallade one to one möten där en form av speeddating genomfördes och alla fick möjlighet att både lyssna till och berätta om de projekt man var intresserad av eller representerade. Ett

12 Sid 12 (15) lyckat tillfälle att sprida resultat, ta del av andras samt knyta värdefulla kontalter som har fortsatt efteråt. Övriga projekt på Medlefors, SPIRA anställningskompetens, Friskare arbetsplatser, Rätt Väg Ut, mm har via sina kanaler, kontakter och i sina möten spridit informationsmaterial om SPIRA integration. Projektledare har varit med och arrangerat, samt tillsammans med projektets handledare deltagit i en konferens i Piteå i februari Bakom konferensen stod ESF-nätverket integration övre Norrland. Närvarande var ett 40 tal personer från Norr- och Västerbotten som representerade andra ESF projekt, myndigheter, Kommuner, arbetsgivare, politiker och fackföreningar. Detta var ett lyckat tillfälle att sprida projektets resultat både under konferensen samt vid efterföljande kontakter med de kontaktnät som upprättades under dagen. Projektet har fått positiv uppmärksamhet av Länsstyrelsen via de arbetet de gjort med att utreda mottagandet av kvotflyktingar i Västerbotten, SPIRA integration nämns som en arbetsmarknadsförberedande insats som får uteslutande positiv kritik från målgruppen och som presenterats i den rapport Länsstyrelsen släppte under våren. Projektledare deltog på slutkonferensen som genomfördes i Umeå i maj och där gavs möjlighet att sprida SPIRA integrations goda resultat, arbetssätt och metoder. Via lokaltidningen har vi haft möjlighet vid ett flertal tillfällen att sprida projektet och den utbildning som några av våra deltagare genomfört i sammarbete med Skellefteå kommun och Västerbottensläns landsting, Hälsoinspiratör. LOs ordförande Karl Petter Thorwaldsson har besökt projektet och tagit del av och lyssnat till deltagare berätta om vad tiden i projektet betytt för dem. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? European Minds var projektets externa utvärderare, från start utsågs en konsult som efter knappt ett år byttes mot en annan person. Nära samarbete och en rak kommunikation mellan utvärderaren och projektledaren,en tydlig utvärderingsplan som är väl förankrad i organisationen är viktig för att få ut så mycket som möjligt av en lärande utvärdering. Utvärderingen har byggt på tre U modellen, uppföljning, utvärdering, utveckling. Uppdraget har genomförts av ett utvärderingsteam där konsulten som utsågs ansvarat för dialog och kontakt med projektledare. Utvärderingsplanen som lades i uppstarten har reviderats under tiden. Dialog har skett löpande med projektledningen, intervjuer har genomförts med alla medarbetare i projektet. En enkätundersökning samt samtal i fokusgrupper har skett med deltagare, vilket gav värdefull information om hur de uppfattar projektet och insatserna som de tagit del av. Det gav oss möjlighet att förändra det som uppfattades som mindre bra och försärka det som vi redan gör bra. Tror även att det är bra att deltagare förstår att projektet och dess innehåll granskas av utomstående och att vad det tycker tas på allvar. En viktig del i arbetet med att skapa delaktighet och inflytande hos våra deltagare. Även den enkätundersökning som gjordes mot våra samverkanspartners och den sammanställning som gjordes i delrapporten gav oss möjlighet att förändra och förbättra. Tre lärseminarier har genomförts ett under temat jämställdhet och tillgänglighet, där deltog även våra samverkanspartners. En skriftlig delrapport samt två artiklar och ett deltagarporträtt har levererats vilket haft stor betydelse för projektgruppen då värdet av projektet lyftes. Utvärderaren har ställt de nödvändiga och ibland obekväma frågorna, kommenterat, förstärkt det som har varit bra och detta har bidragit till att leda projektet framåt. Medarbetare i projektet vet att det finns oberoende personer som granskar och ifrågasätter det vi gör och

13 Sid 13 (15) det är också värdefullt. Synpunkterna som utvärderaren gav i slutrapporten har också uppskattats och kommer att betraktas i kommande projekt. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har prövat olika sätt att kontinuerligt utvärdera inom projektet och över tid hittat den metod som gett bästa resultat. Varannan vecka träffas hela den operativa projektgruppen. 90 minuter där projektledare tillsammans med studierektor som har personalansvaret leder projektövergripande frågor i 45 minuter. Det rör måluppfyllelse, metodutveckling och dokumentation, övriga 45 minuter rör deltagarärenden, planering av framtida aktiviteter samt reflektioner om saker som fungerat bra respektive dåligt. Utöver detta har vi haft längre utvecklingsdagar med hela och delar av gruppen där lärandet och metodutvecklingen varit i fokus. Deltagarutvärderingar muntligt regelbundet i samtalen med handledare och i helgrupp, sammanställningar har gjorts och redovisats för hela projektgruppen. Träffar med projektägare var 6é vecka angående styrning, strategiska frågor, uppföljning av resultat och aktuellt läge enskilt även gemensamma projektfrågor diskuterats med övriga projektledare på skolan vid regelbundna träffar. Ekonomisk uppföljning med ekonom och controller. Studierektor med personalansvaret och projektledare träffas regelbundet för utvärdering och uppföljning samt planering av framtida aktiviteter och personalbehov inför insatser. Handledarträffar regelbundet varje månad där reflektion och återkoppling mot aktivitetsplan och måluppfyllelse legat i fokus. Utvärdering och analyser av genomförda aktiviteter samt behov av förändringar för att förbättra. Samtlig personal på folkhögskolan finns för den enskilde deltagaren, reception, lokalvårdare, vaktmästare, kök och pedagoger finns som stöd och signalerar vid behov till handledare om de ser deltagare som inte mår bra eller behöver hjälp, det goda värdskapet finns i hela skolans miljö och är något enskilda deltagare uttryckt att de känner av och uppskattar. Den breda sammansättning av kompetens och olika roller som stöttar projektet och dess verksamhet och framgång har haft ett stort värde för projektledare och projektgruppen. Att många ser, reflekterar och utvärderar hjälper projektledare och handledare att stötta den deltagare i deras lärande. Folkhögskolan medger en närhet i kommunikation, möjlighet till snabba beslut, vid sjukfrånvaro finns en beredskap och ersättare finns inom kort att tillgå, detta ses som en svårighet för många andra projekt. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Framgångsfaktorer har varit -folkbildningens sätt att lära ut, vi har jobbat med att öka förståelsen för hur man lär ett nytt språk, att det inte bara ser via den lärobok och den svenska pedagogen som undervisar utan att det är en helhet. -den nära relationen och de förtroendet som utvecklas mellan deltagaren och handledaren. -den goda sammarbetet i den operativa projektgruppen, täta möten för att planera, metodutveckla och följa upp. -stödjande miljöer som främjar mående och skapar en känsla av lugn och trygghet.

14 Sid 14 (15) -integrationsarbetet med övriga deltagare på skolan, seniorgrupperna, unga samt de långtidssjukskrivna och arbetssökande i alla åldrar. Den tillåtande miljön på folkhögskolan gör dessa möten möjliga och utbytet har skapat ett lärande i alla grupper. -de goda sammarbete mellan de arbetsgivare och anställda i vårt kontaktnätet som gjort det möjligt för deltagare att komma ut i praktik. -de hälsofrämjande aktiviteter vi haft varje vecka, motion, avslappning, vattenaktiviteter, stärk kroppen med syfte att skapa insikt och förståelse för hur man kan utifrån sina egna förutsättningar ta hand om sin kropp. Hur det hör i hop med arbetslivet, underlättar språkinlärningen samt ökar på välbefinnandet. -det goda samarbetet och stödet från myndigheterna. -struktur med individuellt anpassat schema och handledning, där deltagarna och handläggare på anvisad myndighet har haft möjlighet att påverka innehållet utifrån behov. Saker som varit bra Att deltagarna regelbundet varit och besökt lokala arbetsgivare både enskilt och i grupp har ökat möjligheterna för deltagarna att skapa kontakter, få inblick i hur svenska arbetsplatser kan se ut och vilka olika typer av arbeten som finns. De har kunnat vara med och påverkat vilka arbetsplatser vi ska besöka, vilket har ökat engagemanget och motivationen. Att studiebesöken varit väl förberedda och att deltagarna redan innan lärt sig lite om arbetsplatsen samt uppmanats ha med sig frågeställningar och ansökningshandlingar har uppskattats från arbetsgivare och skapat större intresse från deltagarna. Att följas i grupp har underlättat för många att följa med på besöken, ingen enskild har känt sig nervös, rädd att göra bort sig samt de har kunnat hjälpa varandra förstå det som sägs. Kombinationen med individanpassat schemat parallellt med enskild handledning där handledningen anpassas och följer med och förändras under deltagarnas process. Stöd från såväl grupp som från handledare och pedagoger är en stor framgångsfaktor i de lärande som skett. Resurser för detta nära stöd saknas ofta hos myndigheterna. Hela projektgruppen både pedagoger, handledare och övrig personal har i varje möte med gruppen och den enskilde deltagaren haft språkutveckling och arbetsmarknads fokus vid planeringen och genomförandet av aktiviteter. Teman och olika ämnen på veckoschemat som ökar lusten att lära, väcker tankar om framtida yrken eller studier och som ger verktyg att förstå det nya landet. Särskilda utmaningar Den psykiska ohälsan hos våra deltagare har hos många varit svår och vi var inte helt beredda på att det skulle vara så många med trauman och på hur det kunde påverka deltagandet. Vi satte in extra resurser, byggde upp en stödstruktur för att veta var vi skulle anvisa deltagare som behövder hjälp utanför vår kompetens men hade behövt och kunnat göra mera om projekttiden varit längre. Många fler analfabeter anvisades till projektet och det medförde att vi satte in mer resurser och ökade handledningstiden för den målgruppen. Vissa svårigheter med att ha deltagare från olika regioner och nationalitetet där de blev en del konflikter inom gruppen som krävde extra insatser och arbete med värdegrund. Nivåplaceringen, deltagare på så olika språknivåer, i ålder, med olika bakgrund och förutsättningar har varit den verkliga utmaningen. Vi har hela tiden trott på folkbildningens kraft, vi kan lära varandra genom att dela med sig av egna erfarenheter, tankar och kunskap. Vi har genomfört aktiviteter både tillsammans och nivågrupperat, kvinnor och män tillsammans och uppdelat, det har medfört mycket arbete för projektgruppen, hade varit enklare med homogena grupper med osäkert om resultatet varit detsamma då. Lyckats bättre om Större delaktighet från lokala arbetsgivare och mera tid för praktikuppföljning, och att finnas med på arbetsplatsen i början för deltagare som behövt det. Större möjligheter till anpassad och utökad tid i projektet när det behovet finns. Finnas tid för