EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 1999/0010(COD) 3 maj 2001 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om avfallsstatistik (KOM(2001) 137 C5-0096/ /0010(COD)) Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Föredragande: Hans Blokland PR\ doc PE

2 Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att markera ord eller textavsnitt som man tycker bör korrigeras innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion har uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda tekniska avdelningar för godkännande. PE /17 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT... 5 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION MOTIVERING YTTRANDE FRÅN BUDGETUTSKOTTET... PR\ doc 3/17 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 27 januari 1999 förelade kommissionen parlamentet, i enlighet med artikel och artikel i EG-fördraget, ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om avfallsstatistik (KOM(1999) /0010(COD)). Vid plenarsammanträdet den 23 juli 1999 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till budgetutskottet, utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och utskottet för ekonomi och valutafrågor som utsetts till rådgivande utskott (C5-0052/1999). Med en skrivelse av den 9 mars 2001 förelade kommissionen parlamentet ett ändrat förslag (KOM(2001) /0010(COD). Vid plenarsammanträdet den 15 mars 2001 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till budgetutskottet som utsetts till rådgivande utskott (C5-0096/2001). Vid utskottssammanträdet den 2 september 1999 utsåg utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Hans Blokland till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... (och...) behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (och...), (vice ordförande),... (föredragande),..., (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och... Yttrandet från budgetutskottet återges i betänkandet. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi beslutade den 4 oktober 1999 att inte avge något yttrande. Utskottet för ekonomi och valutafrågor beslutade den 26 juli 1999 att inte avge något yttrande. Betänkandet ingavs den... Fristen för att inge ändringsförslag kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas/har fastställts till den... kl.... PE /17 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om avfallsstatistik (KOM(2001) 137 C5-0096/ /0010(COD)) Förslaget ändras på följande sätt: Kommissionens förslag 1 Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 Skäl 7 (7) Medlemsstaterna kan behöva en övergångsperiod för att anpassa eller utarbeta sin avfallsstatistik. utgår Arbetet med att få till stånd en förordning för avfallsstatistik redan har redan pågått i åtta år. Under denna tid har medlemsstaterna sedan länge kunnat föregripa den kommande förordningen. Dessutom har alla medlemsstater en övergångsperiod på två år, eftersom förordningen enligt bilaga I.5.1 träder i kraft först två år efter att den offentliggjorts. Om man utgår från att förordningen fastställs under 2002, kommer de första uppgifterna som ska samlas in att gälla år I enlighet med bestämmelserna i bilaga I.6 och bilaga II.6 skall Eurostat offentliggöra statistiken för det första året (2004) först En extra övergångsperiod betyder att tillgången till den statistiska informationen onödigtvis försenas, och bör därför utgå. Ändringsförslag 2 Artikel 2, punkt 1, led ha (nytt) 1 EGT C. ha) Förbränning : termisk behandling av avfall i en förbränningsanläggning enligt beskrivningen i artikel 3.4 eller i en samförbränningsanläggning enligt beskrivningen i artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG (EGT L 332, , s. 91). PR\ doc 5/17 PE

6 Precis som det finns en definition av deponi i artikel 2.1i i denna förordning, behövs det en definition av förbränning. Ändringsförslag 3 Artikel 3, punkt 1, strecksats 1 - undersökningar*, - obligatoriska undersökningar*, * I enlighet med subsidiaritetsprincipen * I enlighet med subsidiaritetsprincipen avgör medlemsstaterna frågan om huruvida avgör medlemsstaterna frågan om huruvida sådana undersökningar är obligatoriska sådana obligatoriska undersökningar måste eller inte. genomföras med stickprovsmetod eller som totalundersökningar. De skrivelser eller rapporter som rapporteringskraven enligt olika direktiv (t.ex. om farligt avfall, förpackningar, deponering av avfall, förbränning av avfall, oljeavfall, etc.) resulterar i bör även användas för statistiska syften. Andra källor kan vara avfallsorganisationer inom EU, såsom FEAD och ISWA som förfogar över mycken information som kan utnyttjas. Ändringsförslag 4 Artikel 3, punkt 1, strecksats 2 - källor inom förvaltningsväsendet eller andra källor, - källor inom förvaltningsväsendet eller andra källor, såsom de obligatoriska rapporter som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen för avfallshantering. Se motivering till ändringsförslag 3. PE /17 PR\ doc

7 Ändringsförslag 5 Artikel 3, punkt 1, strecksats 3 - statistiska skattningar, eller - statistiska skattningar baserade på stickprov eller skattningar baserade på avfallsmängd, eller Se motivering till ändringsförslag 3. Ändringsförslag 6 Artikel 3, punkt 2 2. För att minska den administrativa arbetsbördan skall företag med färre än 10 anställda undantas från undersökningarna, såvida de inte i betydlig utsträckning bidrar till avfallsgenereringen. 2. För att minska den administrativa arbetsbördan skall företag med färre än 10 anställda undantas från undersökningarna, såvida de inte i betydlig utsträckning bidrar till avfallsgenereringen, d.v.s. mer än 20 procent av en hypotetisk total mängd för en avfallskategori från en viss ekonomisk verksamhet. I de flesta av dessa fall handlar det om farligt avfall. Ekonomiska verksamheter där mindre företag kan tänkas bidra väsentligt till avfallsgenereringen är t.ex. Återvinning (NACE 37) och diverse verksamheter under NACE F-Q, t.ex. Rivning av byggnader, Underhåll och reparation av bilar, Partihandel med avfallsprodukter och skrot, Industriell sanering, Fotografer, etc. Antalet anställda säger föga om vilken avfallsmängd som genereras. i betydlig utsträckning bidrar till avfallsgenereringen bör därför ytterligare konkretiseras. Härvidlag är både typen av verksamhet och avfallskategori av vikt. betydlig utsträckning bör ytterligare förklaras och konkretiseras med mängdangivelser i genomförandeåtgärderna (se artikel 6). PR\ doc 7/17 PE

8 Ändringsförslag 7 Artikel 3, punkt 3 3. Medlemsstaterna skall redovisa resultat i form av statistik enligt den indelning som anges i bilagorna I och II. Med tanke på att ekonomiska strukturer och tekniska förutsättningar för avfallshanteringssystemen skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna kan det godtas att en enskild medlemsstat beslutar att inte rapportera vissa poster i indelningen, om det motiveras i kvalitetsrapporterna enligt bilagorna I och II. Den sammanlagda avfallsmängden för varje post i avsnitt 2 punkt 3 och avsnitt 8 punkt 1 i bilaga I skall dock alltid sammanställas. 3. Medlemsstaterna skall redovisa resultat i form av statistik enligt den indelning som anges i bilagorna I och II. Att inte lämna statistiska uppgifter kan bara rättfärdigas om avfallskategorin i fråga inte förekommer i en medlemsstat. Ett annat skäl är om en bearbetningsmetod inte är anpassad till en viss avfallskategori. I praktiken betyder detta att för vissa delar ingen (nämnvärd) mängd (eller mängd=0 ton) kan fyllas i. Andra möjligheter att underlåta att lämna statistiska uppgifter kan inte accepteras. Ändringsförslag 8 Artikel 4 1. Under en övergångsperiod på högst två år får kommissionen på begäran av en medlemsstat i enlighet med det förfarande som anges i artikel 7 bevilja undantag från bestämmelserna i avsnitt 5 i bilagorna I och II, om det krävs omfattande anpassningar av de nationella statistiksystemen. utgår 2. Detta undantag får endast beviljas för uppgifter från det första referensåret. PE /17 PR\ doc

9 Arbetet med att få till stånd en förordning för avfallsstatistik redan har redan pågått i åtta år. Under denna tid har medlemsstaterna sedan länge kunnat föregripa den kommande förordningen. Dessutom har alla medlemsstater en övergångsperiod på två år, eftersom förordningen enligt bilaga I.5.1 träder i kraft först två år efter att den offentliggjorts. Om man utgår från att förordningen fastställs under 2002, kommer de första uppgifterna som ska samlas in att gälla år I enlighet med bestämmelserna i bilaga I.6 och bilaga II.6 skall Eurostat offentliggöra statistiken för det första året (2004) först En extra övergångsperiod betyder att tillgången till den statistiska informationen onödigtvis försenas, och bör därför utgå. Ändringsförslag 9 Bilaga I, avsnitt 5, punkt 2 2. Medlemsstaterna skall lämna uppgifter för vart tredje år efter det första referensåret. 2. Medlemsstaterna skall lämna uppgifter för varje år efter det första referensåret. För att kunna föra en framgångsrik avfallspolitik är det nödvändigt med årliga uppgifter om avfallsmängd för varje kategori. Om uppgifterna publiceras endast vart tredje år betyder det att man först efter tio år kan skönja en trend. Årliga uppgifter gör det möjligt att redan efter tre år upptäcka en trend. För att politiskt kunna möta avfallssektorns utveckling inom EU är årliga statistiska uppgifter oundgängliga. Ändringsförslag 10 Bilaga I, avsnitt 7, punkt 1 1. För varje post i avsnitt 8 (näringsgrenar och hushåll) skall medlemsstaterna ange hur stor procentandel som den sammanställda statistiken representerar av populationen för respektive post. Minimikravet avseende täckning skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel För varje post i avsnitt 8 (näringsgrenar och hushåll) skall medlemsstaterna ange hur stor procentandel som den sammanställda statistiken representerar av populationen för respektive post. Minimikravet avseende täckning skall baseras på 90 procent av en hypotetisk total mängd som medlemsstaten skall uppskatta. PR\ doc 9/17 PE

10 För att få en uppfattning om uppgifternas kvalitet är det viktigt att veta vilken del av totalen som uppgifterna gäller. Ett exempel på detta är vad som händer när man antar att avfallsgenereringen stämmer överens med avfallsinsamlingen. I Finland är detta inte fallet, eftersom det även förekommer att invånarna i detta glest befolkade land själva tar hand om sitt avfall. För att ändå få värden som så långt som möjligt återspeglar verkligheten bör siffrorna baseras på minst 90 procent av den totala avfallsmängden. Ändringsförslag 11 Bilaga I, avsnitt 8, punkt 2, stycke 1 2. Beroende på den enskilda medlemsstatens statistiska system skall de statistiska enheterna för näringsgrenarna, utgöras av lokala enheter eller verksamhetsenheter såsom dessa definieras i rådets förordning (EEG) nr 696/93 om statistiska enheter för observation och analys av produktionssystemet inom gemenskapen. 2. Beroende på den enskilda medlemsstatens statistiska system skall de statistiska enheterna för näringsgrenarna, utgöras av lokala enheter såsom dessa definieras i rådets förordning (EEG) nr 696/93 om statistiska enheter för observation och analys av produktionssystemet inom gemenskapen. För att kunna jämföra statistiken mellan de olika medlemsstaterna är det nödvändigt samma statistiska enheter används. Lokala enheter ger bäst förståelse och är därför att föredra. Ändringsförslag 12 Bilaga II, avsnitt 5, punkt 2 2. Medlemsstaterna skall rapportera uppgifter enligt följande tidtabell: Medlemsstaterna skall rapportera uppgifter enligt följande tidtabell: a. För varje år efter ett referensår, uppgifter för de anläggningar som avses i avsnitt 8.2 och som driver någon av åtgärder som anges under "Förbränning" (posterna 1 och 2) och "Bortskaffande" (posterna 4 och 5) under förutsättning att dessa anläggningar återfinns bland eller ingår i PE /17 PR\ doc

11 följande avdelning eller undergrupp i NACE Rev.1: E, 75 och 90. b. Vart tredje år efter referensåret, uppgifter för samtliga anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall som driver någon av de åtgärder som anges i avsnitt 8.2 och som återfinns bland eller ingår i de avdelningar och undergrupper i NACE Rev. 1. som anges i avsnitt i bilaga I. För en framgångsrik avfallspolitik behövs det, förutom de årliga uppgifter avseende förbränning och bortskaffande som kommissionen föreslår, också årliga uppgifter om återvinning. Om uppgifterna publiceras endast vart tredje år betyder det att man först efter tio år kan skönja en trend. Årliga uppgifter gör det möjligt att redan efter tre år upptäcka en trend. För att politiskt kunna möta avfallssektorns utveckling inom EU är årliga statistiska uppgifter oundgängliga. Ändringsförslag 13 Bilaga II, avsnitt 7, punkt 1 1. För de variabler som förtecknas i avsnitt 3 samt för varje typ av åtgärd i avsnitt 8.2 skall medlemsstaterna ange hur stor procentandel av den totala mängden avfall i respektive post som den sammanställda statistiken representerar. Minimikravet avseende täckning skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel För de variabler som förtecknas i avsnitt 3 samt för varje typ av åtgärd i avsnitt 8.2 skall medlemsstaterna ange hur stor procentandel av den totala mängden avfall i respektive post som den sammanställda statistiken representerar. Minimikravet avseende täckning skall baseras på 90 procent av en hypotetisk total mängd som medlemsstaten skall uppskatta. För att få en uppfattning om uppgifternas kvalitet är det viktigt att veta vilken del av totalen som uppgifterna gäller. Ett exempel på detta är vad som händer när man antar att avfallsgenereringen stämmer överens med avfallsinsamlingen. I Finland är detta inte fallet, eftersom det även förekommer att invånarna i detta glest befolkade land själva tar hand om sitt avfall. För att ändå få värden som så långt som möjligt återspeglar verkligheten bör siffrorna baseras på minst 90 procent av den totala avfallsmängden. PR\ doc 11/17 PE

12 Ändringsförslag 14 Bilaga II, avsnitt 8, punkt 2, nummer 4 och 5 Kommissionens förslag Bortskaffande 4 D1 + Slutdeponering (olika typer av deponering: D3 + Deponering på avfallsupplag + djupinjektering + invallning D4 + (utsläpp av flytande avfall i naturliga eller anlagda bassänger) + D5 + särskilt utformad markdeponering + permanent lagring D12 5 D2 + Andra former av slutligt bortskaffande: D6 + Behandling i markbädd + utsläpp i andra vatten än hav/oceaner + D7 utsläpp i hav/oceaner, inklusive deponering under havsbotten Parlamentets ändringar Bortskaffande 4 Slutdeponering (olika typer av deponering): D1 + Deponering på avfallsupplag + D3 + Djupinjektering + D2 + Behandling i markbädd + D5+ Särskilt utformad markdeponering + D12 Permanent lagring 5 Andra former av slutligt bortskaffande: D4+ (utsläpp av flytande avfall i naturliga eller anlagda bassänger) + D6 + utsläpp i andra vatten än hav/oceaner + D7 utsläpp i hav/oceaner, inklusive deponering under havsbotten Eftersom behandling i markbädd, såsom t.ex. spridning av gödsel på jordbruksmark (inklusive gödselbesprutning) handlar om bortskaffande på marken verkar det rimligt att föra denna kategori till det avsnitt som tar upp andra former av bortskaffande på marken. Ändringsförslag 15 Bilaga II, avsnitt 8, punkt 4, stycke 1 4. De statistiska enheterna skall i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 696/93 om statistiska enheter för observation och 4. De statistiska enheterna skall i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 696/93 om statistiska enheter för observation och PE /17 PR\ doc

13 analys av produktionssystemet inom gemenskapen utgöras av lokala enheter eller verksamhetsenheter beroende på den enskilda medlemsstatens statistiska system. analys av produktionssystemet inom gemenskapen utgöras av lokala enheter beroende på den enskilda medlemsstatens statistiska system. För att kunna jämföra statistiken mellan de olika medlemsstaterna är det nödvändigt samma statistiska enheter används. Lokala enheter ger bäst förståelse och är därför att föredra. PR\ doc 13/17 PE

14 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om avfallsstatistik (KOM(2001) 137 C5-0096/ /0010(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet och kommissionens ändrade förslag (KOM(1999) 31) 1 och (KOM(2001) 137) 2, med beaktande av artikel och artikel i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0052/1999 och C5-0096/2001), med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från budgetutskottet (A5-0000/2001). 1. Parlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet, 2. uppmanar kommissionen att på nytt höra parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt, 3. uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. 1 EGT C 87, , s EGT C PE /17 PR\ doc

15 MOTIVERING 1. Inledning För att kunna hålla uppsikt över den avfallspolitik som förs inom Europeiska unionen behöver EU-institutionerna få regelbundna, jämförbara, aktuella och representativa uppgifter om generering, återvinning och bortskaffande av avfall. För att kunna styra behöver vi veta hur mycket och vilken sorts avfall som genereras inom varje sektor, hur de olika avfallskategorierna behandlas (förbränning, deponering, återvinning, etc). Kvaliteten på dessa uppgifter bör vara sådan att man kan urskilja en trend som kan ligga till grund för politiken. I detta sammanhang måste vi bl.a. kunna urskilja hur ökningen av avfallsgenereringen hänger samman med den ekonomiska tillväxten. På grundval av bl.a. dessa uppgifter kan vi planera för förbrännings- och deponikapacitet. Måste förbränningsanläggningar byggas ut, och måste deponianläggningar stängas? Statistiken måste kunna ge svar på dylika frågor, för att man på så sätt skall kunna komma fram till en adekvat avfallsstrategi. I gemenskapslagstiftningen om avfallshantering ingår det olika rapporteringsbestämmelser. Tänk t.ex. på direktiven om farligt avfall, förpackningar, deponering av avfall, förbränning av avfall, oljeavfall, etc. Informationen som kommer in till GD miljö som en följd av dessa rapporteringskrav bör även vidarebefordras till Eurostat. För att undvika dubbelarbete bör Eurostat och GD miljö ha ett nära samarbete och utväxla information. Eftersom det nuvarande systemet (frivilliga enkäter) har visat sig fullständigt otillräckligt bör detta förslag från kommissionen åstadkomma en positiv förändring. Härvid har man valt att formulera definitioner och använda sig av den befintliga Europeiska avfallskatalogen. 2. Tidigare utveckling Eurostat och de statistiska myndigheterna har redan i åtta års tid arbetat på en förordning om avfallsstatistik. Eftersom man inte kunde enas, lade Europeiska kommissionen fram ett första förslag (KOM(1999) 31), som mötte stort motstånd i rådet. Dessutom var rådet och kommissionen oense om ett antal tekniskt statistiska frågor. Då föredraganden inte ansåg att det var hans sak eller låg inom hans kompetens att lägga fram förslag till lösningar, föreslog föredraganden vid den tidpunkten att statistiska experter från Eurostat och medlemsstaterna skulle försöka att lösa de tekniskt statistiska problemen genom gemensamma överläggningar. Under det finska, portugisiska och franska ordförandeskapet för rådet arbetade man hårt för att lösa problemen och strömlinjeforma förslaget. Under denna utsträckta period hölls föredraganden ständigt informerad om de framsteg som gjordes. Under tiden löste sig de meningsmotsättningar som funnits i rådet och de flesta tekniskt statistiska problem klarades av. Detta resulterade i en fullständigt reviderad text i slutet av På uppmaning av utskottet för miljö var Europeiska kommissionen till slut beredd att lägga den reviderade texten till grund för ett ändringsförslag. De viktigaste ändringarna jämfört med det första förslaget är en begränsning av kraven på företagen att besvara enkäter och en begränsning av kraven på statistikmyndigheterna att samla in uppgifter. På detta sätt får man en bättre garanti för förordningens genomförande. PR\ doc 15/17 PE

16 3. Innehållet i kommissionens nya förslag Enligt bilaga I skall medlemsstaterna för olika ekonomiska eller lokala verksamheter ange hur mycket avfall som genereras i varje kategori. Därvid utgår man från 42 olika avfallskategorier (i det förra förslaget var det 48). Enligt bilaga II skall medlemsstaterna för de 42 olika avfallskategorierna (för all ekonomisk verksamhet sammantaget) ange hur mycket som tas om hand på olika sätt (förbränning, återvinning, slutligt bortskaffande, etc). Antalet åtgärder för återvinning och bortskaffande av avfall har i det nya förslaget minskats från 16 till 5. Dessutom är bilagorna I och II inte längre kopplade till varandra. I det ursprungliga förslaget var detta fallet, på så vis att för varje ekonomisk eller lokal verksamhet visades också hur varje avfallskategori togs om hand. På så vis skulle man alltså kunnat se hur mycket från varje ekonomisk eller lokal verksamhet som förbrändes, deponerades eller återvanns. Den stora fördelen med detta är att man kan följa avfallsströmmen från varje ekonomisk eller lokal verksamhet från uppkomst till omhändertagande. Detta skulle ha inneburit möjligheter att direkt kunna ingripa i en viss lokal eller ekonomisk aktivitet. De nationella statistikmyndigheterna och näringslivet upplevde det som mycket betungande att samla in så mycket uppgifter. Dessutom ansåg de nationella statistikmyndigheterna denna uppgift att fånga avfallsströmmarna på papper vara en starkt teoretisk/idealistisk övning som endast skulle kunna fullbordas med orimliga ansträngningar. På grund av detta avstod slutligen Europeiska kommissionen från att koppla ihop bilagorna I och II. 4. Föreslagna ändringar av kommissionens förslag I det nya förslaget från Europeiska kommissionen har man alltså infört ett antal genomgripande förenklingar: Antalet avfallsslag är minskat från 48 till 42 Antalet åtgärder för återvinning och bortskaffande av avfall är minskat från 16 till 5 Bilagorna I och II är inte längre kopplade till varandra Årliga rapportkrav har delvis ändrats till krav på rapporter vart tredje år När det gäller bilagorna har Europeiska kommissionen anpassat sig till verkligheten, bl.a. i form av önskemål från de nationella statistikmyndigheterna. I stället för en tredimensionell tabell som är indelad efter ekonomisk verksamhet x 48 avfallskategorier x 16 åtgärder för återvinning och bortskaffande av avfall, återstår det bara två tvådimensionella tabeller. Den ena tabellen är indelad efter ekonomisk verksamhet x 42 avfallskategorier (Bilaga I) och den andra tabellen är indelad efter 42 avfallskategorier x 5 åtgärder för återvinning och bortskaffande av avfall (Bilaga II). Genom dessa förändringar minskar mängden uppgifter som måste samlas in med ca. faktor 15. Detta kommer att påverka det praktiska genomförandet mycket positivt. Att dessutom till stor del minska rapportkraven till en gång vart tredje år är faktiskt att gå för långt. Om man har ett bra system för insamling av uppgifter är årliga rapporter inget oöverkomligt problem. En allvarligare invändning är att ett treårigt intervall knappast tillåter uppbyggnaden av en bra, konstant och tillförlitlig statistisk grund för politiken, eftersom en trend blir skönjbar först efter tio år. PE /17 PR\ doc

17 Såsom tidigare påpekats har statistikmyndigheterna och Europeiska kommissionen redan under lång tid arbetat på att få denna förordning till stånd. Enligt artikel 4 finns det dessutom möjlighet till en övergångsperiod för medlemsstaterna. Detta är oacceptabelt, eftersom arbetet med att få till stånd en förordning för avfallsstatistik redan har pågått i åtta år. Under denna tid har medlemsstaterna sedan länge kunnat föregripa den kommande förordningen. Dessutom har alla medlemsstater en övergångsperiod på två år, eftersom förordningen enligt bilaga I.5.1 träder i kraft först två år efter att den offentliggjorts. Om man utgår från att förordningen fastställs under 2002, kommer de första uppgifterna som ska samlas in att gälla år I enlighet med bestämmelserna i bilaga I.6 och bilaga II. skall Eurostat offentliggöra statistiken för det första året (2004) först En extra övergångsperiod betyder att tillgången till den statistiska informationen onödigtvis försenas, och bör därför inte accepteras. Om ovanstående anmärkningar förs in i förordningen kan man utgå från att den ger insikt i mängden avfall och hur det tas om hand. Medverkan av de nationella statistikmyndigheterna är av avgörande vikt för detta. Förhoppningsvis kan man med hjälp av de sålunda insamlade uppgifterna föra en bättre avfallspolitik. PR\ doc 17/17 PE