***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2003/0173(COD) 27 januari 2004 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektmekanismer (KOM(2003) 403 C5-0355/ /0173(COD)) Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Föredragande: Alexander de Roo PR\ doc PE

2 PR_COD_1am Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att uppmärksamma berörda avdelningar på eventuella problem i texten. Kursiveringen används för att markera ord eller textavsnitt som det finns skäl att korrigera innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion innehåller uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda avdelningar för godkännande. PE /14 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION... 5 MOTIVERING YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL, FORSKNING OCH ENERGI... PR\ doc 3/14 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 29 juli 2003 förelade kommissionen parlamentet, i enlighet med artikel och artikel i EG-fördraget, ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektmekanismer (KOM(2003) /0173(COD)). Vid plenarsammanträdet den 1 september 2003 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0355/2003). Vid utskottssammanträdet den 2 oktober 2003 utsåg utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor Alexander de Roo till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande), Alexander de Roo (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen)... och.... (Yttrandet/Yttrandena från utskottet för... (och utskottet för...) återges i betänkandet.) (Utskottet för... beslutade den... att inte avge något yttrande.) Betänkandet ingavs den... PE /14 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektmekanismer (KOM(2003) 403 C5-0355/ /0173(COD)) (Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003) 403) 1, med beaktande av artikel och artikel i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0355/2003), med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-.../2004). 1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en ny text om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. Kommissionens förslag Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 SKÄL 4 (4) Tillgodohavanden från Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer kommer först att uppstå när Kyotoprotokollet träder i kraft. Utöver användningen av Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer i gemenskapen och dess medlemsstater samt genom företag och enskilda personer utanför gemenskapssystemet bör dessa mekanismer kopplas till (4) Utöver användningen av Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer i gemenskapen och dess medlemsstater samt genom företag och enskilda personer utanför gemenskapssystemet bör dessa mekanismer kopplas till gemenskapssystemet på ett sätt som är förenligt med Kyotoprotokollet och senare beslut som fattas inom ramen för 1 EUT C... / Ännu ej offentliggjort i EUT. PR\ doc 5/14 PE

6 gemenskapssystemet på ett sätt som är förenligt med Kyotoprotokollet och senare beslut som fattas inom ramen för protokollet, men också med gemenskapssystemets mål och struktur och bestämmelserna i direktiv 2003/.../EG. protokollet, men också med gemenskapssystemets mål och struktur och bestämmelserna i direktiv 2003/.../EG. Motivering Två argument talar för att man skall stryka villkoret att Kyotoprotokollet skall ha trätt i kraft. Om vi, alltså EU, behåller detta villkor kommer vi att bli mer beroende av Rysslands president Putin. Det andra argumentet är att direktivet om handel med utsläppsrätter inte innehåller något villkor om att Kyotoprotokollet måste ha trätt i kraft. Vi måste handla som om Kyotoprotokollet kommer att träda i kraft. Den globala uppvärmningen pågår just nu och vi har inte råd att förlora någon tid. Europas industri måste också veta hur den skall ta itu med problemet med global uppvärmning. Ändringsförslag 2 SKÄL 7 (7) I enlighet med Kyotoprotokollet och senare beslut inom ramen för detta bör utsläppstillgodohavanden från projektverksamhet som omfattar kärnkraftsanläggningar inte användas för uppfyllandet av åtagandena enligt Kyotoprotokollet. Utsläppstillgodohavanden som uppkommer genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör inte omvandlas till utsläppsrätter enligt detta direktiv eftersom de inte leder till permanenta utsläppsminskningar från källor. (7) I enlighet med Kyotoprotokollet och senare beslut inom ramen för detta bör utsläppstillgodohavanden från projektverksamhet som omfattar kärnkraftsanläggningar inte användas för uppfyllandet av åtagandena enligt Kyotoprotokollet. Utsläppstillgodohavanden som uppkommer genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör inte omvandlas till utsläppsrätter enligt detta direktiv eftersom de inte leder till permanenta utsläppsminskningar från källor. Utsläppstillgodohavanden från stora projekt för produktion av vattenkraft bör endast omvandlas till utsläppsrätter enligt detta direktiv om projektet uppfyller de kriterier och riktlinjer som Världskommissionen för dammar fastställt, i syfte att undvika kraftiga socioekonomiska skador och skador på miljön, i synnerhet lokalsamhällen, den biologiska mångfalden och de naturliga ekosystemen. PE /14 PR\ doc

7 Motivering I motsats till sänkor har stora vattenkraftverk potential att ge ett permanent bidrag till kampen mot klimatförändringar. Men det finns också stora problem av social karaktär i samband med stora dammar. Mycket ofta måste människor och hela byar flyttas. Det finns också problem vad gäller miljön, eftersom det, om det finns gott om växtlighet, kommer att bildas enorma mängder av metangas vid nedbrytningen. Denna är 32 gånger kraftigare som växthusgas än koldioxid. Därför föreslås att man bör följa de rekommendationer som FN:s Världskommission för dammar gett. Ändringsförslag 3 ARTIKEL 1, PUNKT 2, STYCKE 1 Artikel 11a, punkt 1 (direktiv 2003/.../EG) 1. Efter det att Kyotoprotokollet trätt i kraft och i enlighet med punkt 2 och 3 i denna artikel kan medlemsstaterna på begäran av en verksamhetsutövare omvandla certifierade utsläppsminskningar (CER) och utsläppsminskningsenheter (ERU) från projektverksamhet till utsläppsrätter som kan användas i gemenskapssystemet inom varje enskild period som avses i artikel 11.2 i detta direktiv. Detta skall göras genom att medlemsstaten utfärdar en utsläppsrätt i utbyte för varje CER eller ERU som den berörda verksamhetsutövaren förfogar över i medlemsstatens nationella register. 1. I enlighet med punkt 2 och 3 i denna artikel kan medlemsstaterna på begäran av en verksamhetsutövare omvandla certifierade utsläppsminskningar (CER) och utsläppsminskningsenheter (ERU) från projektverksamhet till utsläppsrätter som kan användas i gemenskapssystemet inom varje enskild period som avses i artikel 11.2 i detta direktiv. Detta skall göras genom att medlemsstaten utfärdar en utsläppsrätt i utbyte för varje CER eller ERU som den berörda verksamhetsutövaren förfogar över i medlemsstatens nationella register. Motivering Två argument talar för att man skall stryka villkoret att Kyotoprotokollet skall träda i kraft. Om vi, alltså EU, behåller detta villkor kommer vi att bli mer beroende av Rysslands president Putin. Det andra argumentet är att direktivet om handel med utsläppsrätter inte innehåller något villkor om att Kyotoprotokollet måste ha trätt i kraft. Vi måste handla som om Kyotoprotokollet kommer att träda i kraft. Den globala uppvärmningen pågår just nu och vi har inte råd att förlora någon tid. Europas industri måste också veta hur den skall ta itu med problemet med global uppvärmning. Ändringsförslag 4 ARTIKEL 1, PUNKT 2, STYCKE 1A (nytt) Artikel 11a, punkt 1a (ny) (direktiv 2003/.../EG) 1a. Medlemsstaterna får, som ett undantag från punkt 1, under den period PR\ doc 7/14 PE

8 Motivering som avses i artikel 11.1 i detta direktiv, på begäran av en verksamhetsutövare omvandla certifierade utsläppsminskningar (CER) från projektverksamhet till utsläppsrätter som kan användas i gemenskapssystemet i enlighet med punkt 3 i denna artikel. Detta skall göras genom att medlemsstaten utfärdar en utsläppsrätt i utbyte för varje CER som den berörda verksamhetsutövaren förfogar över i medlemsstatens nationella register. Medlemsstaterna skall återkalla CER som utfärdats i utbyte för utsläppsrätter som är giltiga för utsläpp under den period som avses i artikel 11.1 i detta direktiv. Kommissionen föreslog att tillgodohavanden från projekt inom mekanismen för ren utveckling (CDM) får börja först Genom detta ändringsförslag garanteras att CDM-projekt kan börja räknas från den Detta skulle uppmuntra industrin att sätta igång med dessa möjligheter så snart som möjligt. Även på FN-nivå anses att det är möjligt med en tidig CDM och att vi bör handla som om Kyotoprotokollet redan har trätt i kraft. Ändringsförslag 5 ARTIKEL 1, PUNKT 2, STYCKE 2 Artikel 11a, punkt 2 (direktiv 2003/.../EG) 2. Så snart antalet CER och ERU från projektverksamhet som omvandlas för användning i gemenskapssystemet når upp till 6 % av den sammanlagda mängden utsläppsrätter som tilldelats av medlemsstaterna skall kommissionen omedelbart genomföra en översyn. I ljuset av denna översyn får kommissionen överväga huruvida man i enlighet med det förfarande som anges i artikel 23.2 bör införa en maximigräns på exempelvis 8 % av den sammanlagda mängden utsläppsrätter som utfärdats av medlemsstaterna för den berörda perioden. utgår PE /14 PR\ doc

9 Motivering Detta är ett klumpigt försök av kommissionen att övervaka utvecklingen av CDM- och JI-projekt i det så kallade kopplingsdirektivet. Endast när denna marknad når 6 procent av de utsläppsrätter som tilldelats används en utlösningsmekanism. Vi vet inte när denna nivå kommer att nås. Det är bättre att införa en årlig övervakning av denna marknad under utveckling (se ändringsförslaget till artikel 1.9). Kommissionen föreslår att den eventuellt kommer att föreslå ett absolut tak för denna marknad på 8 procent av utsläppsrätterna. Men detta kommer att ställa till med problem för supplementariteten. Vissa länder kan komma att tillåta 8 procent för CDM och JI för företag och också en stor mängd för CDM plus JI för regeringar. Sammantaget skulle detta innebära att detta land överträder Kyotoprotokollets supplementaritetsregel. EU har i Bonn- Marrakech-avtalet och i själva direktivet om handel med utsläppsrätter gjort det helt klart att EU vill hålla fast vid tanken att högst 50 procent av ansträngningarna att minska växthusgaserna skall tillåtas ske utanför EU och att åtminstone 50 procent av dessa minskningar måste ske inom EU (se även ändringsförslaget till artikel 1.9). Ändringsförslag 6 ARTIKEL 1, PUNKT 2, STYCKE 3 Artikel 11a, punkt 3, led ba (nytt) (direktiv 2003/.../EG) Motivering ba) Vattenkraftverk med en produktionskapacitet på över 20 MW som inte uppfyller de kriterier och riktlinjer som fastställts av Världskommissionen för dammar i dess slutrapport för I motsats till sänkor har stora vattenkraftverk potential att ge ett permanent bidrag i kampen mot klimatförändringar. Men det finns också stora problem av social karaktär i samband med stora dammar. Mycket ofta måste människor och hela byar flyttas. Det finns också problem vad gäller miljön, eftersom det, om det finns gott om växtlighet, kommer att bildas enorma mängder av metangas vid nedbrytningen. Denna är 32 gånger kraftigare som växthusgas än koldioxid. Därför föreslås att man bör följa de rekommendationer som FN:s Världskommission för dammar gett. Ändringsförslag 7 ARTIKEL 1, PUNKT 6 Artikel 19, punkt 3 (direktiv 2003/.../EG) Den förordningen skall också omfatta bestämmelser om omvandlingen av CER och ERU för användning i gemenskapssystemet samt om övervakning Den förordningen skall också omfatta bestämmelser om omvandlingen och identifieringen av CER och ERU för användning i gemenskapssystemet samt om övervakning av det omfång i vilket PR\ doc 9/14 PE

10 av det omfång i vilket omvandlingen sker. omvandlingen sker. Motivering För att supplementaritetsregeln skall beaktas bör ursprunget till tillgodohavandena kunna spåras. Ändringsförslag 8 ARTIKEL 1, PUNKT 8A (ny) Artikel 25, punkt 1a (ny) (direktiv 2003/.../EG) Motivering 8a. I artikel 25 skall följande punkt läggas till efter punkt 1: 1a. Innan de tredjeländer som förtecknas i bilaga B till Kyotoprotokollet ratificerar protokollet får avtal slutas med regionala myndigheter i de länderna för att möjliggöra ömsesidigt erkännande av utsläppsrätter mellan gemenskapssystemet och obligatoriska system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser med begränsningar för totala utsläpp som fastställts av dessa myndigheter. Detta ändringsförslag hänför sig till den politiska situationen i Australien och i Förenta staterna. Fyra delstater i Australien vill införa absoluta tak för sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med Kyotoprotokollet. Samma sak gäller för av delstaterna kring New York i nordöstra Förenta staterna och för tre av delstaterna på västkusten: Kalifornien, Washington och Oregon. Detta ändringsförslag ger dem politiskt stöd mot deras nationella regeringar, vilka för närvarande vägrar att underteckna Kyotoprotokollet. Det är faktiskt så att länderna i bilaga B som ännu inte ratificerat Kyotoprotokollet inte kommer att ha några nationella utsläppsenheter som skulle kunna vara av värde för länder som har ratificerat protokollet. Obligatoriska system i sådana länder skulle inte kunna sälja nationella enheter till EU:s system ända till dess dessa länder ratificerar. Emellertid skulle koppling kunna göra det möjligt för system att förvärva utsläppsrätter från EU:s system, så att deras absoluta mål kan uppnås på ett kostnadseffektivare sätt och deras engagemang för internationella ansträngningar för att ta itu med klimatförändringar ökar. Kommissionen måste utarbeta de tekniska bestämmelserna för hur sådan koppling mellan handel med utsläppsrätter i olika regioner i världen blir möjlig. Andra regler behövs för att koppla EU:s tak och system för handel med det kanadensiska systemet och ett eventuellt japanskt system. Ändringsförslag 9 ARTIKEL 1, PUNKT 9 PE /14 PR\ doc

11 Artikel 30, punkt 3, led b (direktiv 2003/.../EG) (b) punkt 3 utgår (b) i punkt 3 skall den första och andra meningen utgå och följande meningar läggs till: I synnerhet skall medlemsstaternas användning av utsläppsrätter enligt Kyotoprotokollet som förvärvats utanför gemenskapens system, och CER och ERU som utbytts mellan verksamhetsutövare inom systemet, inte överstiga 50 procent av medlemsstatens ansträngningar för att nå sitt utsläppsminskningsmål. Varje medlemsstat skall årligen offentliggöra sin avsedda och faktiska användning och omvandling av sådana tillgodohavanden, och rapportera detta till kommissionen. Kommissionen skall rapportera om detta i sin årliga framstegsrapport enligt beslut 2004/.../EG [om en övervakningsmekanism för utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och genomförande av Kyotoprotokollet] och lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag för att se till att mekanismernas användning kompletterar inhemska åtgärder. Motivering Europaparlamentet uppnådde i direktivet om handel med utsläppsrätter att det i rättsakten fastställs att EU skall respektera supplementaritetsregeln. Åtminstone 50 procent av ansträngningarna för att minska växthusgaserna skall äga rum inom EU och högst 50 procent utanför. Kommissionen föreslår att detta skall strykas och ersätter det med en omständlig utlösningsmekanism på 6 respektive 8 procent för företagens CDM- och JI-marknad. Detta är oacceptabelt. Därför behålls den ursprungliga texten i direktivet om handel med utsläppsrätter och en punkt läggs till som garanterar att regeln om 50 procent inom och 50 procent utanför EU skall följas. PR\ doc 11/14 PE

12 MOTIVERING EU:s koldioxidekonomi blir global Europaparlamentet antog strax före sommaren 2003 direktivet om handel med utsläppsrätter i sin andra behandling genom en överenskommelse med rådet, under den inspirerade ledningen av vår förra kollega Jorge Moreira da Silva. Vi måste nu möta utmaningen att försöka nå en överenskommelse vid första behandlingen om kopplingsdirektivet, som kompletterar direktivet om handel med utsläppsrätter. Detta kommer att göra det möjligt för EU:s företag att sätta igång med sitt arbete för att minska utsläppen av växthusgaser genom att använda mekanismen för ren utveckling (CDM) och gemensamt genomförande (JI). En överenskommelse vid första behandlingen skulle vara det allra bästa för att ge vår industri en god start och för att visa resten av världen hur mycket Kyoto betyder för oss och att vi handlar som om det redan hade trätt i kraft. Det är vår uppgift att göra detta på ett korrekt sätt redan från första början eftersom vi kommer att skapa en marknad på i runda tal en miljard euro under den första åtagandeperioden. Om EU åtar sig att minska växthusgaserna med 30 procent till 2020, vilket Tysklands och Förenade kungarikets regeringar föreslår, kommer denna marknad att expandera mångfaldigt! Föredraganden lägger fram två ändringsförslag som EU:s industri kommer att uppskatta: Ta bort villkoret att detta kopplingsdirektiv träder i kraft först när Kyotoprotokollet ratificerats. Annars kommer vi att bli beroende av den ryske presidenten Putin (vilket bara kommer att höja priset...). Det innebär också osäkerhet för EU:s industri. Direktivet om handel med utsläppsrätter är inte beroende av att Kyotoprotokollet träder i kraft, så våra företag skulle ha det svårare att uppfylla kraven enligt direktivet om handel med utsläppsrätter. Delar av miljörörelsen skulle välkomna detta, men vissa företag, särskilt från Spanien, skulle bedriva ännu hårdare lobbyverksamhet för att klausulen om force majeure skall träda i kraft för att slippa direktivet om handel med utsläppsrätter. Börja med tillgodohavanden från mekanismen för ren utveckling redan 2005 och inte 2008, vilket kommissionen föreslår. Vid COP-9-mötet i Milano framkom det tydligt att FN helt enkelt önskar agera som om Kyotoprotokollet redan hade trätt i kraft. Vi bör följa denna inställning. Föredraganden lägger också fram ett ändringsförslag som miljörörelsen kommer att uppskatta: Kommissionen tillåter idag stora vattenkraftverksdammar, men de hänger samman med sociala problem och miljöproblem. Människor och byar måste flyttas för att dessa dammar skall byggas. När de byggs i djungeln översvämmas all växtlighet och börjar ruttna och avge metangas (som har 32 gånger kraftigare växthusgaseffekt än koldioxid). Föredraganden föreslår därför att vi skall återgå till en ordalydelse som kommissionen föreslog i ett tidigare utkast till kopplingsdirektivet enligt vilken stora vattenkraftprojekt kan leda till tillgodohavanden, under förutsättning att rekommendationerna från PE /14 PR\ doc

13 FN:s Världskommission om dammar följs. Sänkor Kommissionen föreslår att användning av sänkor skall olagligförklaras i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Regeringar har fortfarande denna möjlighet öppen i form av CDM för regeringar. Sänkor är svåra att mäta och inte ens i Milano kunde alla tekniska detaljer lösas. Sänkor är inte någon permanent lösning. Och vad händer om en skogsplantering brinner ned, ger man då tillbaka tillgodohavandena för kol? Verifiering kommer att bli mycket svår. Nya Zeelands miljöminister sade vid COP-9-mötet i Milano att beräkningar för sänkor hade avvikelser på 40 procent... Utöver miljöargumenten, d.v.s. att Kyotoprotokollets integritet i miljöavseende skulle rinna ut i sanden, finns det också ekonomiska argument. Sänkor skulle kunna bli så vanligt förekommande (efter 2012) att priset för kol inte skulle vara kring 10 euro per ton, utan endast 2 eller 3 euro per ton. Detta skulle innebära att det ekonomiska incitamentet för att modernisera vår industri så att den blir mer miljöanpassad skulle försvinna. Vi måste inse att Kyoto-målet minus 8 bara är början och att mycket större nedskärningar krävs. Utlösningsmekanismer och eventuella tak Den största tvistefrågan kommer att vara den utlösningsmekanism på 6 procent som kommissionen föreslår och det eventuella taket på 8 procent. I detta betänkande föreslås att marknaden skall övervakas med avseende på företagens JI och CDM årligen, och inte bara när siffran 6 procent nås. Rådets arbetsgrupp gör liknande övervägande. När det gäller det faktiska taket är rådet delat. Under Jorge Moreira da Silvas (PPE-DE) ledarskap har Europaparlamentet uppnått att det enligt EG-rätten i direktivet om handel med utsläppsrätter fastställs att Kyotomekanismer endast kan komplettera de nationella ansträngningarna, den så kallade regeln. Vi bör få denna regel fungera i praktiken så att den blir effektiv. Koppling mellan regionala system till det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter Europaparlamentets delegation i Milano hade kontakter med amerikaner som var positivt inställda till Kyotoprotokollet. De berättade att McCain-Lieberman-lagen om att införa handel med utsläppsrätter hade röstats ned i Förenta staternas senat med 43 röster mot 55, men att sex republikanska senatorer hade röstat för lagförslaget. Denna vår kommer de att försöka igen och de hoppas på ett mer välavvägt resultat. De talade också om för oss att stater kring New York och att tre stater på västkusten (Kalifornien, Washington och Oregon) hyser allvarligt menade planer på att införa ett absolut tak och ett system för handel i sina stater. Fyra delstater i Australien vill också göra samma sak mot sin nationella regering. Ett lagändringsförslag har lagts fram så att deras regionala system kan kopplas till det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter. Detta kommer att hjälpa dem politiskt, och på sikt också ekonomiskt, att uppnå minskningar i utsläppen av växthusgaser på det effektivaste sättet. Icke-Kyoto-projekt, även kallade nationella JI (gemensamt genomförande) Vissa delar av industrin önskar genomföra så kallade nationella JI-projekt inom PR\ doc 13/14 PE

14 Europeiska unionen och kunna sälja sina koltillgodohavanden. Detta är ingen bra idé: a) Icke-Kyoto-projekt kommer att försvaga Kyotoprotokollet. b) Att utvidga systemet för handel med utsläppsrätter till att omfatta exempelvis transporter är vad Europaparlamentet önskar, men detta måste göras på ett systematiskt sätt för hela sektorn (först flygplan inom EU och senare resten av transportsektorn), och inte för några projekt lite varstans i EU. Det skulle också innebära ytterligare byråkrati att kontrollera dessa nationella JI-projekt. Vilka typer av projekt kommer att utföras i form av JI och CDM? EU:s företag kommer att exempelvis hjälpa till med moderniseringen av kolindustrin i Kina. Effektiviteten är för närvarande endast 23 procent. Danska kolkraftverk har en effektivitet på 46 procent. Samma sak gäller när man byter från kol till gas och naturligtvis när man bygger upp förnyelsebara energikällor. Öppna soptippar släpper ut mycket av den kraftiga växthusgasen metan. Att vidta åtgärder så att metangasen kommer till nytta skall också ge koltillgodohavanden. PE /14 PR\ doc