EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 6 december 2001 PRELIMINÄR VERSION 2251/2001(COS) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens meddelande om utkast till detaljerad arbetsplan för att följa upp rapporten om utbildningssystemens konkreta framtidsmål (KOM(2001) 501 C5-0601/ /2001(COS)) Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott Föredragande: Maria Martens PR\ doc PE

2 PE /11 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION... 5 MOTIVERING...8 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALFRÅGOR... YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR... YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, UTRIKESHANDEL, FORSKNING OCH ENERGI... PR\ doc 3/11 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 7 september 2001 förelade kommissionen parlamentet sitt meddelande om utkast till detaljerad arbetsplan för att följa upp rapporten om utbildningssystemens konkreta framtidsmål (KOM(2001) /2001(COS)). Vid plenarsammanträdet den tillkännagav talmannen att detta meddelande hänvisats till utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi, som utsetts till rådgivande utskott (C5 0601/2001). Vid utskottssammanträdet den hade utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott utsett Maria Martens till föredragande. Vid utskottssammanträdet/na den... behandlade utskottet kommissionens meddelande och förslaget till betänkande. Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med.. röster för,.. röster mot och.. nedlagda röster. Följande var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... Yttrandet/Yttrandena från utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi återges i detta betänkande. Betänkandet ingavs den... Fristen för att inge ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas/har fastställts till den... kl... PE /11 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om utkast till detaljerad arbetsplan för att följa upp rapporten om utbildningssystemens konkreta framtidsmål (KOM(2001) 501 C5-0601/ /2001(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 501 C5-0601/ ), med beaktande av artiklarna 149 och 150 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon den mars 2000, med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Stockholm den mars 2001, med beaktande av kommissionens rapport om utbildningssystemens konkreta framtidsmål 2, med beaktande av kommissionens resolution av den 15 maj 2000 om Lära och lära ut - på väg mot kunskapssamhället, med beaktande av kommissionens resolution av den 6 juli 2000 om kvalitetsbedömning inom skolutbildningen, med beaktande av resolutionen från rådets (utbildningsfrågor) möte den 29 november 2001 om språklig mångfald och språkinlärning inom ramarna för det europeiska året för språk, med beaktande av slutsatserna från rådets (utbildningsfrågor) möte den 29 november 2001 om att följa upp kommissionens rapport om utbildningssystemens konkreta framtidsmål, med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott samt yttrandena från utskottet för sysselsättning och socialfrågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-.../2002), och av följande skäl: A. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon fastställdes ett nytt strategiskt mål för Europeiska unionens under detta årtionde: att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. 1 Ännu ej offentliggjord i EGT. 2 KOM(2001) 59. PR\ doc 5/11 PE

6 B. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon fastställdes också att det europeiska utbildningssystemet måste anpassas både till de krav kunskapssamhället ställer och till behovet av att höja nivån och kvaliteten på sysselsättningen. C. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm bekräftades det strategiska mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon. D. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm antogs också kommissionens rapport om utbildningssystemens konkreta framtidsmål i vilken följande tre mål fastställdes: skapa bättre kvalitet och effektivitet i Europeiska unionens utbildningssystem, underlätta tillträdet för alla till allmän och yrkesinriktad utbildning samt öppna utbildningssystemen mot världen. E. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm riktades en inbjudan till rådet och kommissionen att till Europeiska rådets möte i Barcelona under våren 2002 lägga fram en rapport som skall innehålla en detaljerad arbetsplan för att följa upp utbildningssystemens konkreta framtidsmål. F. Det har beslutats att detta slag av gemenskapsdokument bör innehålla tydligt definierade och realistiska mål, bevis för mervärdet på europeisk nivå av den åtgärd/de åtgärder som föreslås, en beräkning - med hjälp av verksamhetsbaserad budgetering - av de totala kostnaderna för åtgärden/åtgärderna, en alternativkostnadsanalys, resultatindikatorer för att mäta vilka framsteg som uppnåtts i förhållande till målen samt ett förfarande för att utvärdera pilotprojekt och ändra föreslagna åtgärder mot bakgrund av dessa utvärderingar. G. Kommissionens vitbok Lära och lära ut - på väg mot kunskapssamhället från 1995 anger som ett mål att alla elever som går ut skolan skall behärska två europeiska språk utöver modersmålet och detta mål bekräftades vid rådets (utbildningsfrågor) möte den 29 november H. I en Eurobarometerundersökning genomförd i december 2000 framkom att 53 procent av européerna uppgav att de förutom sitt eget språk kunde tala åtminstone ytterligare ett europeiskt språk och 26 procent uppgav att de kunde tala ytterligare två europeiska språk. 1. Parlamentet beklagar att det inte hade möjlighet att kommentera kommissionens ursprungliga rapport om utbildningssystemens konkreta framtidsmål och parlamentet har därför i praktiken uppmanats yttra sig om detaljerade förslag om genomförande av en mer allmän plan vars innehåll parlamentet inte har kunnat påverka, 2. anser att en öppen samordningsmetod måste tillämpas inom utbildningsområdet och framhåller att Europaparlamentet i en anda av samarbete mellan institutionerna i hög grad bör vara engagerat i de åtgärder som föreslås i den detaljerade arbetsplanen, 3. välkomnar kommissionens realistiska uppfattning om att den endast kan spela en begränsad roll för att de mål som fastställdes vid Europeiska rådets möten i Lissabon och Stockholm skall uppnås, 4. välkomnar kommissionens beslutsamhet när det gäller att inte utföra samma arbete som andra internationella organisationer redan gör på detta område (t.ex. OECD, Europarådet PE /11 PR\ doc

7 och nätverket European Schoolnet) och att kommissionen har tagit hänsyn till deras arbete och undersökt möjligheterna till samarbete, 5. välkomnar kommissionens ansträngningar att i utkastet till detaljerad arbetsplan innefatta tydligt definierade och realistiska mål, bevis för mervärdet på europeisk nivå av den åtgärd som föreslås samt resultatindikatorer för att mäta vilka framsteg som uppnås i förhållande till målen, 6. konstaterar att utkastet till detaljerad arbetsplan emellertid inte innehåller en beräkning av de föreslagna åtgärdernas budgetkonsekvenser för gemenskapen, 7. upprepar sitt stöd för målet att alla elever som går ut skolan skall behärska åtminstone två europeiska språk utöver modersmålet, 8. uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar att komma ihåg att systemen för allmän utbildning har vidare och mer humanistiska mål än systemen för yrkesinriktad utbildning och att innehållet i systemen för allmän utbildning inte bör bestämmas enbart med hänvisning till ekonomi och arbetsmarknad, utan att det också bör utveckla medvetenhet om medborgarskapets roll, kommunikationsförmåga, interkulturell förståelse och sociala färdigheter, 9. uppmanar kommissionen att utveckla indikatorer för utbildningsmål såsom medvetenhet om medborgarskapets roll, sociala färdigheter och kulturell förståelse, 10. uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att utveckla och främja utbildning för ett aktivt medborgarskap, 11. välkomnar kommissionens förslag att utöka rörlighet och utbyten (mål 3.4) men kräver att man som indikatorer på rörlighet även skall ta upp kontakter mellan skolor, lärare, elever och studenter i olika länder, 12. uppmanar kommissionen att hålla parlamentet fullständigt informerat om de råd som ges av och de diskussioner som förs inom de arbetsgrupper och undergrupper av experter som anges i punkterna i meddelandet genom offentliggörande av protokollen från dessa gruppers möten, 13. uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar. PR\ doc 7/11 PE

8 MOTIVERING VARFÖR UTARBETAS MEDDELANDET? 1. Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 fastställdes följande som Europeiska unionens nya strategiska mål för detta årtionde: Att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Vid Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001 bekräftades detta strategiska mål och man framhöll vikten av utbildning: Att förbättra grundläggande färdigheter, i synnerhet kompetens inom informationsteknik och digital kompetens, är en prioritering av högsta dignitet Denna prioritering innefattar utbildningspolitik och livslångt lärande och innebär också att de nuvarande svårigheterna med att rekrytera forskare och teknisk personal skall lösas. Vid mötet godkändes också kommissionens rapport om Utbildningssystemens konkreta framtidsmål som antogs av rådet (utbildningsfrågor) i februari 2001 och man uppmanade rådet och kommissionen att lägga fram en rapport för Europeiska rådets möte i Barcelona under våren 2002 med en detaljerad arbetsplan för att följa upp utbildningssystemens framtidsmål. 2. Detta meddelande utgör kommissionens bidrag till den detaljerade arbetsplan som rådet har begärt skall utarbetas. Meddelandet kommer att diskuteras i rådet (utbildningsfrågor). En gemensam slutlig rapport kommer därefter att antas av rådet i februari 2002 och översändas till Europeiska rådets möte i Barcelona. Detta meddelande är också tänkt som ett komplement till tre kommande handlingsplaner från kommissionen om: a) livslångt lärande, b) färdigheter och rörlighet samt c) färdigheter och brist på arbetskraft inom forskning och teknik. VAD INNEHÅLLER MEDDELANDET? 3. Rapporten från januari 2001 om Utbildningssystemens konkreta framtidsmål fastställde följande mål och delmål: Bättre kvalitet och effektivitet i EU:s utbildningssystem Bättre utbildning för lärare och utbildare Att utveckla färdigheter för kunskapssamhället Se till att alla får tillgång till informations- och kommunikationsteknik (IKT) Att utöka antagningen till naturvetenskapliga och tekniska studier Att använda resurserna på bästa sätt Att underlätta tillträdet för alla till allmän och yrkesinriktad utbildning Miljö för öppen inlärning Att göra lärandet attraktivt Att stödja aktivt medborgarskap, lika möjligheter och social sammanhållning PE /11 PR\ doc

9 Att öppna utbildningssystemen mot världen Att stärka kopplingen till arbetsliv, forskning och samhället i stort Att utveckla företagarandan Att förbättra inlärningen av främmande språk Att utöka rörlighet och utbyten Att utöka det europeiska samarbetet 4. För vart och ett av dessa delmål anger man i meddelandet vilka nyckelfrågorna är, föreslår indikatorer med vilka framsteg kan mätas i förhållande till målen, fastställer en tidsplan för inledningen av arbetet och framhåller befintliga riktmärken (t.ex. kvantitativa mål). 5. Kommissionen föreslår följande arbetsmetoder för att de mål som fastställs i meddelandet skall uppnås: Riktmärken. Medlemsstaterna bör fastställa tydliga och mätbara mål för att kunna mäta framsteg. Sådana mål bör bestämmas med utgångspunkt från den befintliga situationen i respektive medlemsstat. Goda lösningar bör utbytas och spridas (genom seminarier, inrättande av databaser, information på Internet och broschyrer). Granskning utförd av kolleger. Varje medlemsstat bör låta någon av sina politiska åtgärder bli föremål för kritisk granskning. Indikatorer. Om jämförbara data inte är tillgängliga för alla medlemsstater kommer kommissionen att försöka utveckla sådana för de viktigaste indikatorerna. Expertgrupper. Kommissionen kommer att inrätta en arbetsgrupp och ett antal undergrupper med rådgivande experter. I meddelandet anges vidare: Där detta är lämpligt kan de utgöras av befintliga grupper med andra uppgifter. Kandidatländerna bör så långt det är möjligt delta i all denna verksamhet. FÖREDRAGANDENS KOMMENTARER 6. Parlamentet bör välkomna fyra inslag i detta meddelande: Realism. I fördragets artikel 149 anges: Gemenskapen skall bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som gemenskapen fullt ut skall respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation samt medlemsstaternas kulturella och språkliga mångfald. Detta meddelande är realistiskt beträffande den begränsade roll som kommissionen kan och bör spela när det gäller att uppnå de mål som fastställdes vid rådets möten i Lissabon och i Stockholm. Bra exempel på europeiskt mervärde är att inrätta arbetsgrupper med rådgivande experter från medlemsstaterna, att hjälpa till där så behövs för att utveckla jämförbara indikatorer, att underlätta spridningen av goda lösningar samt att stärka det europeiska samarbetet inom högskoleutbildningen genom EU-instrument som Europeiska systemet för poängöverföring PR\ doc 9/11 PE

10 (ECTS) eller högskoleavtalen inom ramen för Sokrates-programmet. Att undvika överlappning. Det är förnuftigt att utnyttja sakkunskap inom andra institutioner och undvika upprepning av arbete som redan genomförs. I punkt 10 i meddelandet anges att man har varit uppmärksam på att inte upprepa det arbete som internationella organisationer genomför på detta område. Man har tagit hänsyn till deras arbete och undersökt möjligheterna till samarbete, bland annat vad gäller OECD samt Europarådet, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och UNESCO. Att mäta framsteg. Tidigare har parlamentet kritiserat kommissionen för att i vitböcker och andra dokument av detta slag vilka fastställer en strategi, utelämna tydligt definierade och realistiska mål, bevis för mervärdet på europeisk nivå hos den åtgärd/de åtgärder som föreslås, en beräkning - med hjälp av verksamhetsbaserad budgetering - av de totala kostnaderna för åtgärden/åtgärderna, en alternativkostnadsanalys, resultatindikatorer för att mäta vilka framsteg som uppnåtts i förhållande till målen, ett förfarande för att utvärdera pilotprojekt och ändra föreslagna åtgärder mot bakgrund av dessa utvärderingar. Detta meddelande bidrar starkt till att bemöta denna kritik. Språk. I rådets resolution i mars 1995 fastställdes målet att alla elever som går ut skolan skall behärska två europeiska språk utöver modersmålet/modersmålen. Betydelsen av detta mål - vilket framhålls av Europeiska året för språk har upprepade gånger betonats av parlamentet. Det är därför ett gott tecken att kommissionen har föreslagit följande som ett riktmärke för mål 3.3: Alla elever ska behärska två språk utöver modersmålet när de avslutar den obligatoriska skolgången. 7. Parlamentet bör emellertid även uppmärksamma följande mindre lyckade inslag i meddelandet: Samråd med parlamentet. Den ursprungliga rapporten från kommissionen som antogs av rådet (utbildningsfrågor) i februari 2001 och vid Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001 offentliggjordes först i slutet av januari Europaparlamentet kunde därför inte yttra sig över rapporten innan den antogs. Utskottet ställde en muntlig fråga till kommissionen och till rådet om varför man inte hade samrått med parlamentet. Parlamentet har nu uppmanats yttra sig över detaljerade förslag för genomförande av en mer allmän plan vars innehåll parlamentet inte har kunnat påverka. Detta är inte något idealiskt förfarande när det gäller ett område inom vilket parlamentet har ett berättigat intresse och en rätt att göra sig hörd. Kostnads- och intäktsanalys. Trots att man har tagit hänsyn till behovet av att mäta framsteg i förhållande till målen innehåller meddelandet varken en beräkning av den totala kostnaden för de insatser som föreslås eller en alternativkostnadsanalys. Skillnaden mellan allmän och yrkesinriktad utbildning. Det mest otillfredsställande inslaget i rapporten är emellertid den anda som den är skriven i. I den ena internationella undersökningen efter den andra betonas sambandet mellan högskoleutbildning och hög kvalitet inom arbetslivet. I denna kunskapssamhällets nya djärva värld står läs- och skrivkunnighet samt grundläggande kunskaper i matematik högt i kurs. Allmän utbildning är dock inte detsamma som yrkesinriktad utbildning och är inte bara en fråga om att förbereda PE /11 PR\ doc

11 människor för arbetslivet. Därför är det oroande när man i meddelandet uttrycker sig på ett sätt som antyder att så är fallet - vi kan nämligen exempelvis läsa att Europas system för allmän utbildning är på alltför många sätt fortfarande inåtvända eller att ett av målen för systemen för allmän utbildning bör vara att främja företagsamhet ( företagaranda ). Syftet med systemen för allmän utbildning är dels att hjälpa människor att förvärva den kunskap och de färdigheter som de kommer att behöva genom livet, nämligen läs- och skrivkunnighet, grundläggande kunskaper i matematik, goda grundkunskaper i naturvetenskapliga ämnen samt kunskaper i främmande språk, historia och geografi, om olika religiösa och profana världsåskådningar, konst och musik. Vidare handlar allmän utbildning också om att hjälpa människor att utvecklas till känslomässigt sunda och balanserade individer med en utvecklad känsla som samhällsmedborgare, vilka kan kommunicera med sina medmänniskor, samt om att förmedla värden såsom resonlighet, tolerans och generositet. Den yrkesinriktade utbildningen har däremot till uppgift att lära ut speciella färdigheter (t.ex. kunskaper i tangentbordsanvändning och grundläggande IT-kunskaper, eller redovisning och bokföring, eller kunskaper för laboratorieassistenter) med ett mer begränsat tillämpningsområde för speciella yrken. PR\ doc 11/11 PE