EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott PRELIMINÄR VERSION 2002/2035(COS) 2 april 2002 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (KOM(2001) 534 C5-0078/ /2035(COS)) Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott Föredragande: Luckas Vander Taelen PR\ doc PE

2 PE /14 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL RESOLUTION... 5 MOTIVERING YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR OCH DEN INRE MARKNADEN... PR\ doc 3/14 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 26 september 2001 förelade kommissionen parlamentet kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (KOM(2001) /2035(COS)). Vid plenarsammanträdet den 27 februari 2002 tillkännagav talmannen att detta meddelande hänvisats till utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0078/2002). Vid utskottssammanträdet den 12 december 2001 utsåg utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott Luckas Vander Taelen till föredragande. Vid utskottssammanträdet/na den... behandlade utskottet kommissionens meddelande och förslaget till betänkande. Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) godkände utskottet (enhälligt) förslaget till resolution med röster för, röster mot och nedlagda röster. Följande var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (vice ordförande),... (vice ordförande),... (föredragande),...,... (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och.... Yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden bifogas detta betänkande. Utskottet för ekonomi och valutafrågor beslutade den 19 oktober 2001 att inte avge något yttrande, och utskottet för industri, utrikeshandel, forskning och energi beslutade den 23 januari 2002 att inte avge något yttrande. Betänkandet ingavs den... Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken det skall behandlas. PE /14 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (KOM(2001) 534 C5-0078/ /2035(COS)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 534 C5-0078/ ), med beaktande av artiklarna 151 och 157 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 163/2001/EG av den 19 januari om genomförande av ett utbildningsprogram för branschfolk inom den europeiska audiovisuella programindustrin (Media-yrkesutbildning) ( ), med beaktande av rådets beslut nr 2000/821/EG av den 20 december 2000 om genomförande av ett program för att stimulera utveckling, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk (Media Plus - Utveckling, distribution och marknadsföring) ( ) 3, med beaktande av Europeiska investeringsbankens i2i-initiativ, med beaktande av parlamentets resolution av den 6 september 2000 om Den audiovisuella sektorn: medier och digital teknik 4, med beaktande av rådets resolution av den 12 februari 2001 om nationellt stöd till film och audiovisuella medier 5, med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2001 om Television utan gränser: tillämpning av direktiv 89/552/EEG 6, med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 13 november 2001 för ökad spridning av europeiska filmer på den inre marknaden och i kandidatländerna 7 med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, 1 EGT C 43, , s EGT L 26, , s EGT L 336, , s EGT C 135, , s EGT C 73, och Bull , punkt Ännu inte offentliggjord i EGT. 7 Ännu inte offentliggjord i EGT. PR\ doc 5/14 PE

6 medier och idrott och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden (A5-.../2002), och av följande skäl: A. Kommissionens meddelande kompletterar Europaparlamentets resolution av den 13 november B. Kommissionens ståndpunkt har oerhört stor betydelse för det statliga stödet till den audiovisuella sektorn. C. Sektorn är till sin karaktär tudelad, med en industriell och en kulturell del. D. Det är viktigt att vårt filmarv bevaras. E. E-bio utgör en framtida utmaning för sektorn. F. Kommissionen har tillkännagivit att den kommer att genomföra studier om följande ämnen: klassificering av audiovisuella produktioner, finansiella åtgärder, finansiella flöden, skydd av arv samt registreringssystem. G. Skattelättnader och anpassade finansiella instrument har en grundläggande betydelse för den underkapitaliserade europeiska audiovisuella sektorn. H. Kommissionen planerar att granska definitionen av begreppen europeisk produktion och oberoende producent. I. Kommissionen kommer att inrätta två expertgrupper, varav den ena skall bestå av yrkesverksamma inom filmbranschen och den andra av personer från institutionsvärlden. 1. Europaparlamentet gläder sig över kommissionens meddelande, och insisterar på att den fastlagda tidsplanen för åtgärder skall följas strikt. 2. Europaparlamentet delar kommissionens målsättning att i den mån det är möjligt avskaffa hindren för den fria rörligheten för audiovisuella produktioner på den inre marknaden, och vill också att initiativ skall tas på grundval av Europaparlamentets resolution av den 13 november 2001, som kompletterar meddelandet i fråga. Statligt stöd till den audiovisuella sektorn. 3. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen i dess arbete för att skapa mer genomblickbara kriterier att tillämpa i sin granskning av stödet till den audiovisuella sektorn i medlemsstaterna, men beklagar dock att vissa punkter i denna förklaring förblir oklara. 4. Europaparlamentet frågar sig om fördragets bestämmelser om statligt stöd till kultursektorn verkligen är anpassade till den audiovisuella sektorns särskilda karaktär, med en kulturell och en industriell del. 5. Europaparlamentet påminner om att det inte finns någon verklig konkurrens mellan de nationella audiovisuella industrierna inom Europeiska unionen, och att den europeiska PE /14 PR\ doc

7 marknaden till stor del domineras av den nordamerikanska industrin. 6. Europaparlamentet kräver att den rättsliga säkerhet som kommissionen har velat inrätta inom området för statligt stöd till den audiovisuella sektorn skall förlängas under de kommande åren, och att en eventuell omprövning av denna fråga redan i juni 2004 snarare bör leda till mer generösa konkurrensregler än till en strängare tillämpning av dessa, och till att man beaktar den industriella dimensionen inom filmverksamhet och audiovisuell verksamhet. Skydd av arv och utnyttjande av audiovisuella produktioner 7. Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att införa bestämmelser om en obligatorisk deponering i medlemsstaterna, på grundval av de villkor som fastställts i Europeiska konventionen för skydd av det audiovisuella arvet. 8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att skapa ett instrument för samfinansiering av arbetet med digitalisering av arkiven. Detta kan exempelvis ske genom en särskild åtgärd i nästa upplaga av Media-programmet, på grundval av ett pilotprojekt inom Media Plus. 9. Europaparlamentet delar kommissionens målsättning att genomföra en studie över registreringssystemen, innan man uttalar sig om behovet av lagstiftningsåtgärder. 10. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att frågan om databaser över rättsinnehavarna bör skjutas upp och behandlas i samband med frågor som rör immaterialrätt. E-bio 11. Europaparlamentet bekräftar att det tycks önskvärt att överlåta åt marknaden att definiera standarder för e-bio. 12. Europaparlamentet insisterar på att den särskilda forskningen om e-bio skall införas i det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att överväga om det är möjligt att bidra till finansieringen av den mycket kostsamma projektionsutrustningen till de europeiska biografsalongerna. Skattefrågor 14. Europaparlamentet anser att det är viktigt att sänka momsen på audiovisuella kulturprodukter och kulturtjänster vid översynen av bilaga H i det sjätte momsdirektivet, i överensstämmelse med den lägre momssats som tillämpas inom andra kultursektorer. 15. Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt meddelande inte uppmuntrar medlemsstaterna att införa skatteincitament inom respektive territorium. PR\ doc 7/14 PE

8 Klassificering 16. Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att genomföra en extern studie om hur klassificeringen genomförs inom EES-området, vad skillnaderna beror på och hur de påverkar marknadsföringen av filmer. Andra åtgärder för att öka spridningen av filmer 17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera medlemsstaterna till att underlätta inrättandet av finansinstitut som är specialiserade inom den audiovisuella sektorn och underlätta inrättandet av riskkapitalfonder, i syfte att bättre kunna bemöta Europeiska investeringsbankens och kommissionens i2i-initiativ. 18. Europaparlamentet gläder sig över kommissionens planer på att undersöka lämpliga finansiella åtgärder för att främja produktion och spridning av europeiska audiovisuella produktioner, och analysera de finansiella flödena inom sektorn. 19. Europaparlamentet gläder sig över att aspekten bildundervisning införs inom elearning-programmet. 20. Europaparlamentet ställer sig positivt till tanken på att skapa en tv-kanal för europeisk film, men kräver dock att man ser till att detta initiativ inte befriar övriga kanaler från deras ansvar när det gäller att sända europeiska produktioner. Frågor inför 2002 års översyn av direktivet Television utan gränser. 21. Europaparlamentet kräver att frågan om definitionen av begreppen europeisk produktion och oberoende producent utreds inom ramen för en eventuell översyn av direktivet Television utan gränser, eller att denna fråga åtminstone tas upp i en fördjupad studie senast 2003, i syfte att avgöra om harmoniserade definitioner är nödvändiga, och om de leder till större öppenhet och förenklade förfaranden för de yrkesverksamma inom filmbranschen. 22. Europaparlamentet delar kommissionens åsikt i frågan om visningstider och onlinerättigheter. Kommande åtgärder 23. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och rådet i största möjliga mån skall ta hänsyn till expertgruppernas rekommendationer, både vad gäller eventuella anpassningar av befintliga gemenskapsinstrument och nya instrument och initiativ som kan bidra till att stärka den europeiska audiovisuella sektorn. Europaparlamentet kräver att kommissionen lägger fram de konkreta förslag som anges i Europaparlamentets resolution av den 13 november 2001 för dessa expertgrupper, exempelvis inrättandet av en europeisk marknadsföringsfond, förslaget om en sammankoppling av de automatiska stödfonderna och resonemanget när det gäller åtgärderna inom ramen för i2i-inititativet. PE /14 PR\ doc

9 24. Europaparlamentet gläder sig över den diskussion som kommer att kunna föras inom ramen för konventet om Europeiska unionens framtid, och föreslår att man övergår till att behandla frågor som rör artikel 151 med kvalificerad majoritet, samt lägger fram möjligheten att använda denna artikel som rättslig grund för en europeisk kulturpolitik och en europeisk politik för den audiovisuella sektorn, med inriktning på produktionernas spridning. 25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament. PR\ doc 9/14 PE

10 MOTIVERING I. Inledning I sitt meddelande om principer och riktlinjer för gemenskapens audiovisuella politik i den digitala eran tillkännagav kommissionen sin avsikt att utarbeta ett kommande meddelande om de rättsliga aspekter som är förknippade med biografsektorn. Med detta meddelande, som har föregåtts av ett offentligt samråd, fördjupar kommissionen vissa frågor som torde klargöra den rättsliga ramen för biografsektorn och den audiovisuella sektorn. Målsättningen är att undersöka i vilken utsträckning dessa aspekter inverkar eller kan tänkas inverka på spridningen av filmer och audiovisuella produktioner inom Europa. Man bör komma ihåg att statistiken tydligt visar att de europeiska produktionernas spridning är relativt begränsad utanför deras ursprungsland, såväl inom som utanför Europeiska unionen. II. Allmänna synpunkter Detta meddelande utgör ett viktigt steg mot en politisk medvetenhet om de utmaningar och hinder som biografsektorn och den audiovisuella sektorn står inför i Europa. Det faktum att kommissionen har tagit initiativ till att inleda en diskussion om ett antal centrala frågor förtjänar vårt helhjärtade stöd, även om meddelandet har utarbetats ur ett relativt snävt perspektiv, som tar sin utgångspunkt i den inre marknaden. Borde inte de mer djupliggande orsakerna till de europeiska produktionernas låga exportkapacitet sökas någon annanstans? I sin resolution av den 13 november 2001 med titeln om ökad spridning av europeiska filmer på den inre marknaden och i kandidatländerna anger Europaparlamentet de inre och yttre strukturella hinder som står i vägen för de europeiska produktionernas spridning, exempelvis bristen på utveckling, behovet av saluföring och marknadsföring, bristen på kapital och transnationella spridningsstrukturer, hinder som kännetecknar huvuddelen av den europeiska audiovisuella industrin. I resolutionen åberopar man en mer ambitiös inställning från unionens sida. Detta meddelande och Europaparlamentets resolution kompletterar därför varandra, och leder till en samordnad strategi. III. Diskussion av de olika frågorna 1. Kommissionens riktlinjer för statligt stöd till biografsektorn. I detta avsnitt förklarar och kompletterar kommissionen de kriterier som den tillämpar när den undersöker om nationella och regionala stödplaner för biografsektorn och den audiovisuella sektorn är förenliga med gemenskapens konkurrensregler. Detta är ett stort framsteg i riktning mot ett öppnare arbetssätt som är mer anpassat till sektorns behov. Ett antal frågor och PE /14 PR\ doc

11 oklarheter kvarstår dock när det gäller tolkningen av vissa punkter, exempelvis punkten om tv-kanalernas bidrag och punkten om extra stöd. Man kan vidare fråga sig huruvida fördraget med sitt förslag om en renodlat kulturell lösning ger den nödvändiga flexibiliteten för att kunna hantera denna sektors tudelade och sammansatta karaktär (med en kulturell och en industriell del), samtidigt som detta särpräglade förhållande utgör själva utgångspunkten för detta avsnitt. Av meddelandet kan man emellertid utläsa att kommissionen vägrar att ta hänsyn till den industriella dimensionens särdrag. När det gäller den planerade översynen efter juni 2004, vore det lämpligt att göra reglerna mer generösa snarare än att skärpa dem, med tanke på att det inom unionen långt ifrån råder någon konkurrenssituation inom den europeiska audiovisuella industrin, eller någon konkurrens med industrierna i tredje land. Låt oss anlägga rätt perspektiv på situationen. Den amerikanska filmindustrin har en marknadsandel på över 70 procent i biografsalongerna på vår främsta marknad, som utgörs av Europeiska unionen Skydd av arv och utnyttjande av audiovisuella produktioner 2.1. Deponering av audiovisuella produkter Om Europeiska unionen verkligen värnar respekten för och skyddet av sina medlemsstaters kultur, har den också skyldighet att se till att dess enorma filmarv bevaras och uppvärderas. Även om det råder enighet om denna grundläggande princip skiljer sig meningarna åt när det gäller hur principen skall genomföras i praktiken. Innan kommissionen lägger fram ett eventuellt förslag genomför den för närvarande en undersökning i medlemsstaterna som kommer att ge en helhetsbild av situationen. Parlamentet inväntar dessa resultat för att kunna utarbeta en slutgiltig ståndpunkt, men lutar åt att förorda tillvägagångssättet med en deponering i medlemsstaterna, med tanke på den grundläggande betydelse parlamentet fäster vid principen om kulturell mångfald. Detta tillvägagångssätt bör vara obligatoriskt, eftersom subsidiaritetsprincipen inte tillåter en fullständig insamling av filmer inom detta område. Med tanke på kostnaderna i samband med arkivering, underhåll och digitalisering av filmer, vore det önskvärt att Europeiska unionen avsatte medel för att stödja medlemsstaterna i denna viktiga uppgift. Detta gäller i än högre grad kandidatländerna, som i de flesta fall förfogar över en verkligt imponerande filmkonst Skapandet av ett registreringssystem Av samrådet har framgått att det finns ett avsevärt stöd för skapandet av offentliga register i medlemsstaterna. Om registren sammankopplades på europeisk nivå skulle de utgöra ett intressant verktyg för att erbjuda mer lättillgänglig information om filmutbudet, och om hur situationen ser ut när det gäller rättigheter. Ett antal frågor infinner sig, bland annat om 1 Enligt Europeiska audiovisuella observationsorganet var år 2001 ett utomordentligt gynnsamt år för den europeiska filmindustrin, då den amerikanska filmindustrins marknadsandel sjönk till 66 procent. PR\ doc 11/14 PE

12 kostnaden för en sådan åtgärd, om uppgifternas tillförlitlighet, och om administrativa svårigheter. Kommissionen kommer därför att göra en bedömning av den nuvarande situationen med hjälp av en enkät som skall gå ut till de nationella myndigheterna. Med hjälp av enkäten kan kommissionen även få en bättre överblick över följderna av de lagstiftningsåtgärder och villkor som bör tillämpas Databas över rättsinnehavare Kommissionen har i denna fråga beslutat att inte vidta några åtgärder inom ramen för detta meddelande. Vid samrådet har framkommit att det finns ett bristande stöd för detta förslag, som inte har visat sig ändamålsenligt. Frågan kommer att följas upp i handläggningen av gemenskapsärenden som rör immaterialrätt Utnyttjande av rättigheter Denna punkt rör särskilt problemet med utnyttjande av rättigheterna till de produktioner som främst finns i tv-kanalernas arkiv, och vars rättsinnehavare är svåra eller omöjliga att spåra. Kommissionen planerar inte att införa några bestämmelser inom detta område, men kommer att ge sitt stöd till samarbetsinitiativ som kan bidra till att lösa särskilda problem. 3. E-bio Digital sändning och digital projektion skulle avsevärt öka möjligheterna att sprida europeiska filmer, eftersom det skulle förenkla spridningsprocessen och utbudet av olika språkversioner på en gemensam marknad som i kulturellt hänseende är mycket uppdelad. För närvarande verkar ingen bestrida att definitionen av standarder för e-bio bör överlåtas åt branschen. Kommissionen har sett det som sin huvudsakliga uppgift att stödja samråd och forskning, och förlägger särskilt dessa kompletterande uppgifter inom ramen för Media Plus-programmet och inom det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling. På sikt kan det bli nödvändigt för unionen att bidra till finansieringen av den mycket kostsamma projektionsutrustningen till de europeiska biografsalongerna. Dessutom bör ansträngningar göras för att stödja digitala plattformar, särskilt i syfte att utveckla videotjänster på begäran. I enlighet med slutsatserna från toppmötet i Barcelona handlar det om vikten av att främja bredbandsnät, vikten av att se till att den europeiska filmindustrin har tillgång till de avsättningsmöjligheter som detta nya sändningsblock medför, och vikten av att hindra att koncentrationen på denna nya marknad leder till samma strukturella hinder som tidigare. 4. Skattefrågor Kommissionen tillkännager att den inom ramen för översynen av bilaga H i det sjätte momsdirektivet kommer att undersöka möjligheten att tillmötesgå sektorns önskemål om en PE /14 PR\ doc

13 sänkning av vissa momssatser, i överensstämmelse med de lägre momssatser som gäller för andra kulturprodukter och kulturtjänster. Detta är en berättigad begäran. Det är dock beklagligt att kommissionen inte uppmuntrar medlemsstaterna att införa skatteincitament, något som redan existerar i vissa länder. Denna typ av åtgärd kan underlätta finansieringen av den underkapitaliserade europeiska audiovisuella industrin. 5. Klassificering Med tanke på att klassificeringen av filmer är starkt förankrad i medlemsländernas och regionernas kulturella identitet, uppmuntrar kommissionen framför allt ett utbyte av erfarenheter, snarare än en harmonisering. En extern undersökning har utarbetats om hur klassificeringen genomförs inom EES-området, vad skillnaderna beror på och hur de påverkar marknadsföringen av filmer. 6. Andra åtgärder för att öka spridningen av filmer I detta avsnitt behandlas intressanta framtidsperspektiv för den europeiska audiovisuella industrin. Kommissionen planerar att genomföra en undersökning om lämpliga finansiella åtgärder för att främja produktion och spridning av europeiska audiovisuella produktioner. Kommissionen kommer även att göra en analys av de finansiella flödena inom sektorn. Införandet av bildundervisning inom elearning-programmet utgör likaså ett viktigt steg. Denna utbildning för såväl ungdomar som vuxna är en grundläggande förutsättning för att allmänhetens filmintresse skall utvecklas och breddas. Skapandet av en tv-kanal för europeiska filmer vore ett mycket lovvärt initiativ. Man måste dock se till att detta inte leder till att den europeiska filmen marginaliseras, och att de övriga tv-kanalernas ansvar när det gäller visning av dessa produktioner inte ytterligare minskar. 7. Frågor att behandla vid 2002 års översyn av direktivet Television utan gränser 7.1. Definitioner Det råder mycket olika åsikter inom sektorn om behovet av att anpassa eller likrikta vissa begrepp. Det rör sig särskilt om begreppet europeisk produktion, som definieras på olika sätt beroende på sammanhang, och begreppet oberoende producent, som omfattar olika verkligheter beroende på det land där begreppet används. Somliga stöder ett pragmatiskt tillvägagångssätt och anser att de olika ändamålen gör det motiverat med olika definitioner, och att detta skall gå före önskan om enhetlighet. Andra anser att bristen på insyn och enhetlighet hindrar samarbetet mellan länderna. Både kommissionen och de yrkesverksamma inom branschen föredrar att denna komplicerade diskussion förs inom ramen för den översyn av direktivet Television utan gränser som har PR\ doc 13/14 PE

14 aviserats i samband med offentliggörandet av meddelandet under Det är alltså lämpligt att undersöka om en harmoniserad definition av begreppet europeiska produktioner kan medföra ett mervärde i olika sammanhang (Media Plus, Television utan gränser, Eurimages, och Europarådets konvention om samproduktion) Frågor som rör visningstider och online-rättigheter Vad som här avses är visningstiden för olika former av användning av en produktion (visning i biografsalong, betal-tv, video/dvd, icke-kodad tv, osv.). En sträng reglering tycks inte vara nödvändig. Online-tjänsternas plats inom visningstiden är en relevant fråga. Denna fråga är mycket komplex, med tanke på att dessa tjänster till följd av sin snarlikhet ofta kommer att ha samma funktion som de klassiska sändningsblocken. En annan teknik innebär inte alltid en annan typ av användning. Det är dessutom för tidigt att exakt utvärdera hur dessa tjänster utvecklas, vilka ekonomiska konsekvenser de får och hur mycket de påverkar visningstiden. 8. Kommande åtgärder Kommissionen föreslår en tidsplan för åtgärder som bygger på detta meddelande. Bland de initiativ som nämns betonar parlamentet vikten av att man inrättar en expertgrupp som kan ge drivkraft och nya idéer åt en ambitiös europeisk audiovisuell politik. Med tanke på att det enligt Nicefördraget krävs både medbeslutandeförfarande och omröstning med kvalificerad majoritet vid tillämpning av fördragets artikel 157 (industri), som utgör den rättsliga grunden för Media-programmet, kan vi hoppas att kvalificerade diskussioner mellan experter skall kunna leda fram till politiska åtgärder. PE /14 PR\ doc