EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/0021(CNS) 11 april 2001 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (KOM(2001) 20 C5-0039/ /0021(CNS)) Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling Föredragande: Niels Busk PR\ doc PE

2 Teckenförklaring * Samrådsförfarandet majoritet av de avgivna rösterna **I Samarbetsförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna **II Samarbetsförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten *** Samtyckesförfarandet majoritet av parlamentets samtliga ledamöter utom i de fall som avses i artiklarna 105, 107, 161 och 300 i EG-fördraget och artikel 7 i EU-fördraget ***I Medbeslutandeförfarandet (första behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna ***II Medbeslutandeförfarandet (andra behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna den gemensamma ståndpunkten majoritet av parlamentets samtliga ledamöter för att avvisa eller ändra den gemensamma ståndpunkten ***III Medbeslutandeförfarandet (tredje behandlingen) majoritet av de avgivna rösterna för att godkänna det gemensamma utkastet (Angivet förfarande baseras på den rättsliga grund som kommissionen föreslagit.) Ändringsförslag till lagtexter Parlamentets ändringar markeras med fetkursiv stil. Kursiv stil används för att markera ord eller textavsnitt som man tycker bör korrigeras innan den slutliga texten produceras (exempelvis om en språkversion har uppenbara fel eller saknar textavsnitt). Dessa förslag underställs berörda tekniska avdelningar för godkännande. PE /17 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA... 4 FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT... 5 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION MOTIVERING YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH KONSUMENTFRÅGOR... PR\ doc 3/17 PE

4 PROTOKOLLSIDA Med en skrivelse av den 2 februari 2001 begärde rådet i enlighet med artikel 37 i EG-fördraget att parlamentet skulle yttra sig över rådets direktiv om ändring av direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (KOM(2001) /0021(CNS)). Vid plenarsammanträdet den 12 februari 2001 tillkännagav talmannen att detta förslag hänvisats till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, som utsetts till ansvarigt utskott, och till utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som utsetts till rådgivande utskott (C5-0039/2001). Vid plenarsammanträdet den... tillkännagav talmannen att detta förslag även hänvisats till..., som också utsetts till rådgivande utskott. Vid utskottssammanträdet den 27 februari 2001 utsåg utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling Niels Busk till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... (och...) behandlade utskottet kommissionens förslag och förslaget till betänkande. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med... röster för,... röster emot och... nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet),... (och...), (vice ordförande),... (föredragande),..., (suppleant för...),... (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och... Yttrandet (Yttrandena) från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (och utskottet för...) (och kommissionens ståndpunkt/förklaring) bifogas detta betänkande. Utskottet för... beslutade den att inte avge något yttrande. Betänkandet ingavs den... Fristen för ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken det skall behandlas/har fastställts till den... kl.... PE /17 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (KOM(2001) 20 C5-0039/ /0021(CNS)) Förslaget ändras på följande sätt: Kommissionens förslag 1 Parlamentets ändringar Ändringsförslag 1 SKÄL 5a (nytt) (5a) I ändringarna av bilagan till direktiv 91/630/EEG fastställer kommissionen närmare villkor för: - svanskupering, inbegripet förbud mot rutinmässig svanskupering, - slipning av tänder, inbegripet förbud mot klippning av tänder och förbud mot rutinmässig slipning av tänder, - kastrering, som efter de första 7 levnadsdagarna endast får genomföras av veterinär och med bedövning av djuret, - ljusstyrka, varvid djuren tillförsäkras ett minimum av ljus eller dagsljus. Svansarna får inte kuperas och tänderna inte slipas ner rutinmässigt utan bara när det på anläggningen finns tecken på att suggornas juver eller andra grisars öron till följd av att någon svanskupering eller tandslipning inte har genomförts. Förbudet mot rutinmässig kupering av svansar och slipning av tänder föreligger redan i bilagan till direktiv 91/630/EEG, men eftersom huvuddelen av svin i intensiv uppfödning har kuperats, är det uppenbart att det är nödvändigt att klargöra begreppet systematiskt. 1 Ännu inte offentliggjort i EGT. PR\ doc 5/17 PE

6 Ändringsförslag 2 SKÄL 7 (7) Kommissionen bör lämna in en ny rapport där nya forskarrön och praktiska erfarenheter beaktas för att ytterligare förbättra välbefinnandet hos svin, särskilt när det gäller aspekter som inte omfattas av direktiv 91/630/EEG. (7) Kommissionen skall lämna in en ny rapport där nya forskarrön och praktiska erfarenheter beaktas för att ytterligare förbättra välbefinnandet hos svin, särskilt när det gäller aspekter som inte omfattas av direktiv 91/630/EEG, senast den 1 januari Föredraganden föreslår att ett datum bestäms för kommissionens rapport. Ändringsförslag 3 SKÄL 8a (nytt) (8a) Kommissionen skall lägga fram förslag till gemensamma regler för märkning som producenterna kan använda om kraven i detta direktiv är uppfyllda. För att påskynda genomförandet av direktivet och för att konsumenterna skall kunna förstå att de köper svinkött som uppfyller dessa skärpta regler för välbefinnande, bör det snarast möjligt införas ett system för märkning som bevisar att så är fallet. Ändringsförslag 4 SKÄL 9a (nytt) (9a) Kommissionen skall lägga fram förslag till gemensamma regler för svinbesättningar som hålls utomhus. PE /17 PR\ doc

7 Alltfler svinbesättningar hålls utomhus och det bör därför införas gemensamma regler även för dessa svins välbefinnande. Ändringsförslag 5 Artikel 2, punkt 9 (direktiv 91/630/EEG) 9. avels- eller slaktsvin: en gris från tio veckors ålder och till den slaktas eller sätts in i avel, (Berör inte den svenska texten.) Ändringsförslag 6 Artikel 3, punkt 1 (direktiv 91/630/EEG) 1. Från och med den 1 januari 1994 gäller att alla anläggningar som uppförs, byggs om, byggs till eller används för första gången efter det datumet skall uppfylla minst följande krav: Det fria golvutrymme som är tillgängligt för varje avvand gris eller avels- eller slaktsvin som föds upp i lösdrift måste vara minst - 0,15 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på högst 10 kg, - 0,20 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 10 kg och 20 kg, - 0,30 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 20 kg och 30 kg, - 0,40 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 30 kg och 50 kg, - 0,55 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 50 kg och 85 kg, 1. Från och med den 1 januari 2006 gäller att alla anläggningar som uppförs, byggs om, byggs till eller används för första gången efter det datumet skall uppfylla minst följande krav: Det fria golvutrymme som är tillgängligt för varje avvand gris eller avels- eller slaktsvin som föds upp i lösdrift måste vara minst - 0,16 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på högst 10 kg, - 0,21 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 10 kg och 20 kg, - 0,32 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 20 kg och 30 kg, - 0,42 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 30 kg och 50 kg, - 0,58 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mellan 50 kg och 85 kg, - 0,65 m² för ett svin med en genomsnittlig - 0,68 m² för ett svin med en genomsnittlig PR\ doc 7/17 PE

8 vikt på mellan 85 kg och 110 kg, - 1,00 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mer än 110 kg. - Från och med den 1 januari 1998 skall de krav som fastställs ovan tillämpas på alla anläggningar. vikt på mellan 85 kg och 110 kg, - 1,05 m² för ett svin med en genomsnittlig vikt på mer än 110 kg. - Från och med den 1 januari 2014 skall de krav som fastställs ovan tillämpas på alla anläggningar. Kraven på utrymme är en av de faktorer som påverkar produktionskostnaderna mest. Därför bör samma krav på utrymme gälla inom hela EU för alla svinuppfödare och gälla från den 1 januari 2014, så att de uppfödare som nyligen har investerat i nya anläggningar enligt gällande regler inte bestraffas ekonomiskt. Ändringsförslag 7 ARTIKEL 1, PUNKT 1 Artikel 3, punkt 2, stycke 2, inledningen (direktiv 91/630/EEG) För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst (Berör inte den svenska texten.) Ändringsförslag 8 ARTIKEL 1, PUNKT 1 Artikel 3, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) "2. Golven skall uppfylla följande krav: "2. Golven skall uppfylla följande krav: För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta av vilken högst 10% används till dränering. Beträffande betonggolv måste stavbredden vara minst 75 mm och spaltbredden högst För avvanda smågrisar och avels- eller slaktsvin: En del av den sammanlagda golvytan, minst 1/3 av det minsta utrymme som krävs för varje djur, måste bestå av en sammanhängande fast golvyta, varav den dränerade delen får uppgå till högst 10 %. Beträffande betonggolv måste stavbredden vara minst 75 mm och spaltbredden högst PE /17 PR\ doc

9 25 mm. 25 mm. För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst För sinsuggor och gyltor: Den sammanhängande fasta golvyta av vilken högst 10% får användas till dränering måste vara minst - 1,3 m 2 per sinsugga - 1,3 m 2 per sinsugga - 0,95 m 2 per gylta. - 0,95 m 2 per gylta. Beträffande betonggolv måste stavbredden vara minst 80 mm och spaltbredden högst 30 mm. Beträffande betonggolv måste stavbredden vara minst 75 mm och spaltbredden högst 25 mm. Kommissionens text är oklar. Det saknas skäl för att göra åtskillnad mellan avvanda smågrisar, avels- och slaktsvin, sinsuggor, dräktiga suggor samt gyltor vad beträffar fastställande av gränsvärden för stavbredden och spaltbredden. Ändringsförslag 9 ARTIKEL 1, PUNKT 1 Artikel 3, punkt 5 (direktiv 91/630/EEG) 5. Följande krav vara uppfyllda: 5. Följande krav vara uppfyllda: - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst 1,3 m 2 fritt golvutrymme per sugga (0,95 m 2 för gyltor). - Där suggor föds upp i grupp får den kortaste sidan på en box inte vara kortare än 2,8 m. - Alla suggor måste ha konstant tillgång till jord att böka i eller material att sysselsätta sig med som minst uppfyller de relevanta kraven i bilagan. - Suggor som föds upp i grupp måste utfodras med ett system som garanterar att - I utrymmen för sinsuggor och gyltor måste det utöver gödslingsplatser och utfodringsbås eller utfodringsboxar finnas gemensamma utrymmen för vila med minst 1,3 m 2 fritt golvutrymme per sugga (0,95 m 2 för gyltor). - Där suggor föds upp i grupp får den kortaste sidan på en box inte vara kortare än 2,8 m. - Alla suggor måste ha konstant tillgång till jord att böka i eller material att sysselsätta sig med som minst uppfyller de relevanta kraven i bilagan. - Suggor som föds upp i grupp måste utfodras med ett system som garanterar att PR\ doc 9/17 PE

10 varje sugga har möjlighet att få tillräckligt med mat utan att attackeras även när suggor som konkurrerar om maten är närvarande. - Alla suggor måste ges foder med högt fiberinnehåll och foder med högt energiinnehåll för att minska hungern och tillfredsställa behovet att tugga. Foder med högt energi-innehåll får ges en gång per dag i ett enda mål men foder med högt fiberinnehåll måste finnas tillgängligt under längre perioder. varje sugga har möjlighet att få tillräckligt med mat utan att attackeras även när suggor som konkurrerar om maten är närvarande. - I boxar för smågrisar över 20 kg, avelsoch slaktsvin, skall en spraytvättanläggning eller motsvarande anordning installeras, vilken skall användas för att reglera djurens kroppstemperatur. - Alla suggor måste ges foder med högt fiberinnehåll och foder med högt energiinnehåll för att minska hungern och tillfredsställa behovet att tugga. Foder med högt energi-innehåll får ges en gång per dag i ett enda mål men foder med högt fiberinnehåll måste finnas tillgängligt under längre perioder. - Dräktiga suggor och gyltor skall ha tillgång till halm eller annat material som kan ge en mättnadskänsla och fylla deras behov av att böka. Eftersom svin inte kan svettas är det nödvändigt att ha anordningar för att reglera svinens kroppstemperatur. Överhettning gör svinen mer aggressiva gentemot varandra, vilket ökar förekomsten av svansbitning. Ändringsförslag 10 ARTIKEL 1, PUNKT 1 Artikel 3, punkt 6, stycke 2 (direktiv 91/630/EEG) 6. Från och med den 1 januari 2002 skall punkterna 2 och 4 tillämpas på alla anläggningar som uppförs, byggs om eller används för första gången efter det datumet. Från och med den 1 januari 2012 skall punkterna 2 och 4 gälla alla anläggningar. 6. Från och med den 1 januari 2002 skall punkterna 2 och 4 tillämpas på alla anläggningar som uppförs, byggs om eller används för första gången efter det datumet. Från och med den 1 januari 2014 skall punkterna 2 och 4 gälla alla anläggningar. PE /17 PR\ doc

11 De fyra första strecksatserna i punkt 5 skall inte tillämpas på anläggningar med färre än 10 sinsuggor." För att de uppfödare som nyligen har investerat i nya anläggningar enligt gällande regler inte skall bestraffas ekonomiskt i onödan, föreslås år 2014 som frist för att genomföra direktivet. Eftersom det är det enskilda svinets välbefinnande som avses, finner föredraganden inga skäl för att undanta besättningar med färre än tio djur från direktivets krav. Ändringsförslag 11 ARTIKEL 1, PUNKT 2 Artikel 5a, punkt 2a (ny) (direktiv 91/630/EEG) 2a. Uppfödare och/eller djurskötare skall ha ett intyg avseende fullföljd praktisk och teoretisk utbildning för att kunna köpa och/eller driva ett företag för svinuppfödning. En duktig djurskötare ökar svinens välbefinnande och var och en som ansvarar för djurhållning skall ha ett intyg för denna verksamhet. Ett intyg bör utfärdas efter en lämplig utbildning med såväl praktiskt som teoretiskt innehåll. Ändringsförslag 12 ARTIKEL 1, PUNKT 3 Artikel 6 (direktiv 91/630/EEG) "Artikel 6 "Artikel 6 Senast den 1 januari 2008 skall kommissionen lämna en rapport som grundas på ett yttrande från Vetenskapliga Senast den 1 januari 2006 skall kommissionen lämna en rapport som grundas på ett yttrande från Vetenskapliga PR\ doc 11/17 PE

12 kommittén för djurs hälsa och välbefinnande till rådet. Rapporten skall särskilt innehålla följande: 1. Djurtäthetens inverkan på välbefinnandet hos svinen, inbegripet deras hälsa, i olika uppfödningssystem. 2. Utvecklingen av uppfödning av sinsuggor i grupp. 3. Kraven på utrymme för vuxna avelsgaltar. 4. Utvecklingen av sådana system med lösdrift för suggor i avdelningen för betäckning och för digivande suggor som uppfyller suggornas behov utan att riskera smågrisarnas överlevnad. 5. Utveckling av metoder som minskar behovet av kastrering genom kirurgiskt ingrepp. 6. Konsumenternas attityder och beteende när det gäller griskött i det fall att djurens välbefinnande inte förbättras eller bara förbättras i liten utsträckning. Denna rapport skall vid behov åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag." kommittén för djurs hälsa och välbefinnande till rådet. Rapporten skall särskilt innehålla följande: 1. Djurtäthetens inverkan på välbefinnandet hos svinen, inbegripet deras hälsa, i olika uppfödningssystem. 1a. Regler för hur svin skall hållas utomhus. 2. Utvecklingen av uppfödning av sinsuggor i grupp. 3. Kraven på utrymme för vuxna avelsgaltar. 4. Utvecklingen av sådana system med lösdrift för suggor i avdelningen för betäckning och för digivande suggor som uppfyller suggornas behov utan att riskera smågrisarnas överlevnad. 5. Utveckling av metoder som minskar behovet av kastrering genom kirurgiskt ingrepp. 6. Konsumenternas attityder och beteende när det gäller griskött i det fall att djurens välbefinnande inte förbättras eller bara förbättras i liten utsträckning. 6a. De miljömässiga konsekvenserna av en ökad användning av halm vid svinuppfödning och dess betydelse för utsläppen av ammoniak och metan. Denna rapport skall vid behov åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag." Föredraganden föreslår att fristen för kommissionens rapport flyttas fram två år med hänsyn till ämnets betydelse. Kommissionen bör föreslå regler för hur svin skall hållas utomhus. Den ökade användningen av halm kommer att medföra ökade utsläpp av oönskade ämnen som ammoniak och metan. PE /17 PR\ doc

13 Ändringsförslag 13 ARTIKEL 1, PUNKT 4 Artikel 10, punkt 2 (direktiv 91/630/EEG) 2. När hänvisning sker till denna punkt skall det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7.3 i det beslutet skall iakttas. 2. När hänvisning sker till denna punkt skall det föreskrivande förfarandet i artikel 3 i rådets beslut 1999/468/EG avseende det rådgivande förfarandet tillämpas, varvid bestämmelserna i artikel 7.3 i det beslutet skall iakttas. Europaparlamentet har tidigare (i Aglietta-betänkandet, EGT C 313, , s. 7) kritiserat tillämpningen av det föreskrivande förfarandet, som innebär en onödig sammanblandning av de lagstiftande respektive verkställande myndigheternas befogenheter. Föredraganden föreslår därför att det rådgivande förfarandet tillämpas i stället för det föreskrivande förfarandet, då förstnämnda förfarande påminner om medbeslutandeförfarandet om än utan Europaparlamentets deltagande. PR\ doc 13/17 PE

14 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (KOM(2001) 20 C5-0039/ /0021(CNS)) (Samrådsförfarandet) Europaparlamentet utfärdar denna resolution - med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2001) 20) 1, - efter att ha hörts av rådet i enlighet med artikel 37 i EG-fördraget (C5-0039/2001), - med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen, - med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor (A5-.../2001). 1. Parlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet, 2. uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel i EG-fördraget, 3. uppmanar rådet att underrätta parlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt, 4. uppmanar rådet att på nytt höra parlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag, 5. uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. 1 EGT C... PE /17 PR\ doc

15 MOTIVERING KOMMISSIONENS FÖRSLAG Syftet med kommissionens förslag är att införa förbättringar i fråga om djurens välbefinnande i den intensiva svinuppfödningen, bland annat i fråga om förbud mot att hålla dräktiga suggor i individuella boxar, om kvaliteten på den miljö som djuren lever i, samt kvaliteten på golvytorna, med hänsyn till ny vetenskaplig information och medlemsstaternas erfarenheter på området. Förslaget avser att förbjuda individuella boxar för dräktiga suggor och gyltor, och användning av fixeringsanordningar, ge suggor och gyltor större utrymmen, ge suggor och gyltor konstant tillgång till material att böka i, införa högre utbildning och kompetens i frågor som rör djurens välbefinnande för djurskötare och personal med ansvar för djuren, begära ny vetenskaplig rådgivning när det gäller vissa frågor om svinhållning. Djurskydd är central fråga vid utvecklingen av en framtida jordbrukspolitik i EU, som förenar ett gott anseende hos allmänheten med effektiva driftsystem inom jordbruket. Kommissionen kommer att överväga införandet av krav på märkning för att informera konsumenterna om dessa förbättringar då åtgärderna har vidtagits fullt ut. Kommissionen har dessutom utarbetat ett förslag till ändring av direktiv 91/630/EEG, som den kommer att anta i enlighet med ett yttrande från Ständiga veterinärkommittén. Detta förslag har till föremål att förbättra de tekniska krav som redan ingår i lagstiftningen. Sammanfattningsvis innehåller förslaget nya bestämmelser om uppfödning av svin i lösdrift, en minimiålder för avvänjning och ytterligare krav avseende avvänjning samt ytterligare krav avseende golvytor och ett förbud mot rutinmässiga genomföranden av kirurgiska ingrepp. Europaparlamentet har inga befogenheter avseende antagandet av sistnämnda förslag. FÖREDRAGANDENS KOMMENTARER Föredraganden vill inledningsvis beklaga att det i rådets direktiv fastställs minimikrav för skyddet av svin och inte gemensamma regler, så att de europeiska svinuppfödarna garanteras lika konkurrensvillkor. På grund av genomförandet av den inre marknaden måste rådet och Europaparlamentet, de lagstiftande myndigheterna, garantera lika konkurrensvillkor. Som kommissionen själv påpekar, har fem medlemsstater de senaste åren antagit lagar och bestämmelser för skydd av svin med krav som går utöver dem som ingår i rådets direktiv 91/630/EEG. Föredraganden vill gärna be kommissionen att redogöra för i vilken utsträckning direktivet PR\ doc 15/17 PE

16 har införlivats med de olika medlemsstaternas lagstiftning, så att det går att få en överblick över de skillnader i lagstiftningen som nödvändigtvis förekommer, eftersom vissa medlemsstater kanske ännu inte har införlivat minimireglerna, medan andra medlemsstater har antagit ytterligare lagar och bestämmelser om djurens välbefinnande. De senaste åren har lagstiftning i fråga om djurskydd och miljöhänsyn fått allt större betydelse för systemen för svinhållning. Systemens utformning i Europeiska unionens medlemsstater beror på en lång rad faktorer, bland annat klimat, lagstiftning, ekonomi, företagens struktur och egenskaper, forskning samt tradition. De europeiska konsumenterna ställer ständigt högre krav i fråga om djurs välbefinnande. Djurs välbefinnande måste definieras med utgångspunkt i varje enskilt djurs fysiska behov. Föredraganden finner det därför helt oacceptabelt att bestämmelserna inte skall tillämpas på besättningar med mindre än tio svin. Samma krav för välbefinnande måste gälla för alla svin i samtliga medlemsstater. Den bristfälliga tillämpningen i många medlemsstater av gemenskapens miljölagstiftning, i synnerhet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, 1 utgör fortfarande en konkurrenssnedvridande faktor som kommissionen måste komma till rätta med genom att utöva sina befogenheter i sin roll av fördragens väktare. Samhällsekonomiska aspekter av svinuppfödningen inom EU: Antalet suggor inom EU per medlemsstat (siffran antalet djur i tusental samt den procentuella andelen av det sammanlagda antalet svin (EUROSTAT 1999)): EU15 BE DK DE GR ES FR IR IT LU NL AT PT FI SE UK % 5,7 9,9 20,4 0,9 19,8 11,6 1,5 5,6 0,1 10,4 2,6 2,5 1,5 1,6 5,9 Fem medlemsstater täcker ensamma 72 % av produktionen. Inom EU produceras ungefär 18 miljoner ton svinkött årligen (1999). EU är självförsörjande på svinkött och världens största exportör. Sektorns struktur påverkas av att marknadsordningen för svinkött är marknadsorienterad och saknar direkta stödåtgärder, exempelvis direktstöd. Produktionen av svinkött har blivit en mycket specialiserad industri som baseras på inköp, uppfödning och försäljning av standardiserade djur, och omfattas av krav avseende iakttagande av vissa specifika krav och strikta leveransvillkor. Produktionen av svinkött är endast lönsam i stor skala, eftersom vinsterna minskar alltmer till följd av konkurrensen på den inre marknaden och på världsmarknaden. Detta leder till en stadig ökning av det genomsnittliga antalet djur per företag och av andelen stora företag. Antagandet av nya regler för djurs välbefinnande tvingar svinuppfödarna att ändra sina produktionssystem. Med hänsyn till att den enskild svinuppfödaren är bunden av omfattande investeringskostnader och mångåriga amorteringsperioder, är det viktigt att lagstiftningen garanterar de framtida krav på djurens välfärd som rimligen kan förutses. 1 EGT L 375, , s. 1. PE /17 PR\ doc

17 Föredraganden föreslår därför att skjuta upp det datum som kommissionen har föreslagit för direktivets ikraftträdande till den 1 januari 2014, eftersom de europeiska svinuppfödarna därigenom kan få den tid de behöver för att anpassa sig till de nya bestämmelserna och de uppfödare som nyligen har gjort investeringar i nya anläggningar enligt gällande lagstiftning inte bestraffas. Varken kommissionens meddelande eller dess förslag anger någonting om anordningar för att reglera svins kroppstemperatur. Eftersom svin inte kan svettas, rör det sig om ett viktigt instrument för att garantera svinens välbefinnande. Det bör därför införas krav på spraytvättanläggningar i boxar för smågrisar, avels- och slaktsvin. Sammanfattningsvis vill föredraganden uppmana kommissionen att föreslå regler för hur svin skall hållas utomhus, i vilka skall anges närmare bestämmelser om reglering av kroppstemperatur i form av tillgång till vattenpölar, skydd mot solsting osv. PR\ doc 17/17 PE