KOMPASS Kommunikationspass datorverktyg, handledning och utvärdering

Transkript

1 KOMPASS Kommunikationspass datorverktyg, handledning och utvärdering Projektrapport SÖK & DART

2 Introduktion Barn och vuxna med grava kommunikationssvårigheter tillhör en sårbar grupp, speciellt vid tillfällen då man byter miljö och personal. Personen med grava kommunikationssvårigheter behöver snabbt och effektivt kunna presentera sig själv och ge viktiga upplysningar om sin kommunikation och sitt kommunikationssystem för personer han/ hon inte känner. Ett kommunikationspass, ett dokument i form av en liten bok innehållande denna information, är ett användbart redskap vid ett första möte. Det sparar tidsödande repetition för föräldrar och andra närstående och minskar obehagliga och frustrerande situationer. Ett kommunikationspass kan vara en komponent i ett större kommunikationssystem. Idén om kommunikationspass introducerades ursprungligen av Sally Millar, från CALL Centre i Skottland. Ref??? SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum, Malmö och DART, regionalt kommunikationsoch dataresurscentrum, Göteborg fick hösten 1999 medel, för projektet KOMPASS: Kommunikationspass, datorverktyg, manual och utvärdering, från Hjälpmedelsinstitutet. Resultatet av projektet är denna projektrapport samt en handledning för utarbetande av ett kommunikationspass med tillhörande datorverktyg. Att närma sig en person med gravt kommunikationshandikapp kan kännas svårt. Hur ska jag göra? Hur pratar han? Det är svårt för oss som är någorlunda vana men ännu svårare för en helt främmande person. Det kan bli så att man man inte vågar ta kontakt med personen med gravt kommunikationshandikapp utan att man kanske undviker personen istället. Ett gott första intryck är viktigt det vet man allmänt. I det här fallet finns en barriär som man behöver komma över så snabbt som möjligt. Komma ifrån en handikappad person till personen bakom. Det finns ofta en del information man behöver ha för att kunna konversera med brukaren. T ex hur uttrycker Ja och nej. Kommunikationshjälpmedel? Problemet är att brukaren kan inte själv presentera sig. Då hade det inte varit ett problem! Ansvaret ligger mycket på de personer som är runt omkring om det ska bli bra. Ofta har t ex föräldrargett den här informationen. Tjatigt för dem att ge samma information om och om igen. Missar ändå en del. Det finns ofta mycket information i journaler t ex men det är svårtillgängligt och svårtolkat. Och brukaren behöver presentera sig. Det är ofta som han/ hon träffar på nya personer. Det kan vara ny personal på dagis, skolan, korttidspersonal, vikarier, taxichaufför. Det kan vara att brukaren ska börja på ett nytt dagcenter eller ny skola. För att underlätta det första mötet med en person med gravt kommunikationshandikapp behövs något som snabbt ger en viktig och praktisk information på ett lättförståeligt och positivt sätt.(

3 nedsatt språkförståelse för längre satser- jag har svårt att förstå ibland när andra talar. Det underlättar om du pratar i korta meningar) Då kan man göra ett sk. KOMMUNIKATIONSPASS. Den ursprungliga idén kommer från Sally Millar i Skottland. Hon gjordet det första till en person som fått stroke. Sedan har det testats på andra grupper som t ex dövblinda. Innehåll i stort: Vad jag behöver veta för att kommunikationen ska funka så bra som möjligt. Det absolut viktigaste! Praktiska råd. Hur kommunicera på bästa sätt med personen i praktiken? Syfte med ett kommunikationspass: sortera information presentera information effektivt och lättillgängligt visa personen på ett personligt och unikt sätt stöd vid byte av miljö stöd vid byte av personal förståelse och konsekvent bemötande avmystifiera expertkunnande främjar samarbete Bakgrund Ref. Sally Millar Idén till kommunikationspass kommer ursprungligen från Sally Millar, en logoped som arbetar på Call Centre i Edinburgh, Skottland. Hon gjorde det första kommunikationspasset till en person med afasi och har sedan dess spridit idén om kommunikationspass i Storbritannien och vidare till Sverige. Vid ett projekt kring kommunikationspass för dövblinda utvärderades effekten av kommunikationspass på personernas liv. Referera resultat. Lisa har pappren på engelska!!! Projekt sker i samverkan mellan deltagare från DART, regionalt kommunikations- och dataresurscentrum i Göteborg och SÖK Södra regionens Kommunikationscentrum i Malmö och BLISSFÖRENINGEN. De som i huvudsak ansvarat för arbetet med detta projekt är: Maja Sigurd Pilesjö, logoped hemmahörande på SÖK i Malmö, Lisa Hardenstedt arbetsterapeut på SÖK i Malmö, Gunilla Thunberg, logoped och Lage Persson, tekniker från DART i Göteborg. Syfte med projektet Syftet med detta projekt är att sprida kunskap om kommunikationspass. Vi kommer att utvärdera effekten av kommunikationspass för ett flertal personer med flerfunktionshinder. Det kommer också att produceras en handledning för utarbetande av kommunikationspass. Ytterligare syfte med projektet är att producera och utvärdera ett datorbaserat verktyg för utformning av kommunikationspass.

4 Projektdeltagare Medverkande projektdeltagare har varit personal som vi fått kontakt med via de nätverk vi har i våra respektive regioner runt SÖK & DART. Deltagarna i sin tur har valt ut varsin brukare som de har kontakt med i sin kliniska verksamhet. Deltagarna informerades om att förutsättningen för att kunna medverka i projektet var att vi skulle få ta del av och kunna demonstrera de färdiga kommunikationspassen för andra. För det har vi använt en blankett för godkännande från personen själv, nära anhörig eller god man. Tabell Bortfall av deltagare Vi har 20 personal med i projektet arbetsterapeuter - logopeder - speciallärare / pedagog - tal- och hörselpedagog - blissinstruktör som också är brukare Bland brukarna har vi haft med 20 personer. Män och kvinnor i åldersgrupperna; barn, tonåringar, vuxna. Följande diagnoser / funktionshinder har vi träffat på: Cerebral pares (2 kvinnor, 4 män) Åldersgrupp. Barn / tonår / vuxen Cp och utvecklingsstörning (1 kvinna, 2 män) Åldersgrupp: Barn / tonår / vuxen Grav utvecklingsstörning varav en också har synnedsättning (1 man, 1 kvinna) Åldersgrupp: vuxen Progredierande sjukdom (1 man) Åldersgrupp: barn Autism / beteendestörning / utvecklingsstörning (1 man) Åldersgrupp: vuxen Autism (1 man) Åldersgrupp: tonåring Förvärvade hjärnskador / afatiker (3 kvinnor, 3 män) Åldersgrupp: Ung vuxen / vuxen Projektets genomförande Fas 1 Först kontaktades ett antal personer som var intresserade av att delta i projektet.

5 Under hösten sammanställde vi våra egna önskemål för ett datorverktyg för tillverkning av kommunikationspass. En första variant av datorverktyget utarbetades utifrån önskemålen. Deltagarna i projektet sammankallades för demonstration av datorverktyget. De erhöll varsitt exemplar av datorverktyget med tillhörande manual. Varje deltagare hade en brukare i tankarna för ett kommunikationspass. Efter mötet började deltagarna processen med att insamla data till sina kommunikationspass. Fas 2 Deltagarna tillverkade varsitt kommunikationspass. Datorverktyget provades i samband med detta. Projektledningen hade regelbunden kontakt med deltagarna främst via mail och brev. När kommunikationspassen var klara skickades de till närmaste kommunikationscentrum, SÖK eller DART. En utvärdering av datorverktyget gjordes genom intervjuer av deltagarna i skåne. Datorverktyget och manualen omarbetades utifrån de synpunkter som framkom i utvärderingen. Fas 3 Deltagarna och projektledningen träffades för en muntlig utvärdering. Värdefulla synpunkter kring utarbetande, kommunikationspassets funktion, brukarens användning och problem i samband med utarbetandet och användningen sammanställdes. En utvärderingsblankett gällande kommunikationspasset skickades till alla deltagare. Utvärderingen sammanställdes. En handledning för utarbetande av kommunikationspass utarbetades och en rapport sammanställdes innehållande bl a resultaten av utvärderingen av kommunikationspass.

6 UTVÄRDERING AV DATORVERKTYGET OCH MANUALEN Datorverktyget har utvärderats skriftligt och genom telefonintervjuer med deltagarna. Som underlag har vi haft 13 frågor. Vi fick in 11 av 22 utvärderingar. Fyra av elva personer har inte använt sig av datorverktyget. Här följer en sammanställning: 1. Hur förståelig är manualen? Lätt: 5 Medel: 0 Svår: 1 Synpunkter: Fungerat bra. Rörigt. Inte använt så mycket. Inga större bekymmer. 2. Tycker du att något saknades i manualen? I så fall vad? Synpunkter: Vet inte. Inget speciellt. Bör stå tydligare hur man infogar en bild. Tydligt ange hur man ändrar Format. Inget saknades. 3. Förslag till förbättringar av manualen? Synpunkter: Nej. Mer omfattande manual. Bör dela upp manualen i två delar. Kort och lättförståelig. Det kan stå i manualen att man kan använda det program man är familjär med. Behövs endast en sida med rubriker. 4. Hur gick det att installera datorverktyget? Lätt: 8 Medel: 1 Svår: 0 5. Hur var det rent tekniskt att konstruera ett KOMPASS? Lätt: 1 Medel: 2 Svår: 0 Synpukter: Besvärligt att ta bort en massa sidor. Mycket bläddrande. Otympligt. Bra kunna se vilken sida man var på. Bra med alla sidor. Behövde inte många sidor. Det tar en stund. Det gällde att följa rubrikerna. Det var lätt. 6. Var det någon funktion som saknades? I så fall vilken? Synpunkter: Bättre att välja rubrik och stil från början. Eventuellt göra om till windows-program med hjälpfunktion etc. Borde kunna bläddra lite snabbare. Borde kunna bestämma format från början. Behövs enkel formatändring. Vet ej. Opålitligt teckensnitt. Kanske lättare med mer nyanserat bildhanteringsprogram. 7. Vad tycker du om rubrikerna? Någon som bör tas bort/ läggas till? Synpunkter: Bra, jättebra. Förslag på rubrik: Förslag på saker jag brukar vilja. Bör vikta rubrikerna och lyfta fram det kommunikativa mer, inte fokusera på skötsel. Tydliggöra ordet inte i rubriken Jag tycker inte om. Många blev aldrig aktuella. Lagt till orter och geografiska platser. Viktigt att betona att alla rubriker ej ska med. Rubriken Det här är mina problem var nedvärderande. Rubriken Diagnos bör ej vara med. Inget ska tas bort. För många. 8. Vad tycker du om exemplen? Har du något bra exempel som vi kan använda? Synpunkter: Bra. Är kluven. Bra men behöver inte ha dem i datorverktyget. Bra inspirationskälla. Har varit till hjälp. Har inte använt exemplen men de var mycket bra hjälp. 9. Hur är det att ändra formatet? Lätt: 5 Medel: 0 Svårt: 1

7 Synpunkter: Har förminskat med hjälp av kopieringsmaskin. 10. Förslag till förbättringar av datorverktyget? Synpunkter: Bör kunna välja vissa sidor och sedan bara arbeta med dem. Det ska vara lätt att lägga in bilder. Vill fundera. 11. Skulle du kunna använda det fler gånger? Ja: 8 Nej: Om du inte använt datorverktyget, varför? Synpunkter: Det kändes inte meningsfullt. Var rörigt. Underlättade inte. Gjorde egna worddokument istället. Det var lika lätt att göra det själv. Handledningen är däremot viktig. Är mer familjär med annat program. Det var för mycket frågor och bara ett fåtal som jag anser mig behöva. 13. Övriga synpunkter Synpunkter: Jag borde läst igenom manualen mer noggrant. Det var ett lyft för brukaren. Ser möjligheter hos brukaren som inte setts tidigare. Fler borde använda det. Spännande projekt som kan falla i god mark inom flera logopediska områden. Utmärkt som arbetsverktyg för habiliteringslogopeder. En lockande framsida är viktigt att skriva om i handledningen. Det är viktigt att i handledningen skriva att det är ett komplement och att man behöver träna i att använda kommunikationspasset. Förslag om direkt tilltal i pratbubblor. Resultat av utvärderingen av datorverktyget Utifrån utvärderingen drogs slutsatsen att det var viktigt att minimera antalet rubriker och att ordna dem efter hur betydelsefulla de var. Vi beslöt att stryka exempel på vad man kan skriva under rubriken. De ska finnas med enbart i handledningen. Manualen behövde en klarare struktur där det tydligt framgick hur man infogar bilder och ändrar format. I vissa rubriker borde ord bytas ut. Vad beträffar innehållet i handledningen ansåg deltagarna att det var av vikt att beskriva framsidan och vikten av egna exempel. Det var också viktigt att betona att kommunikationspasset bör innehålla framför allt kommunikationstips och inte skötseltips. Det framgick också att flera tyckte det gick lika bra att utarbeta kommunikationspasset utan datorverktyget. Datorverktyget omarbetades utifrån synpunkterna i utvärderingen.

8 Utvärdering av Kommunikationspass En blankett för utvärdering skickades ut till varje deltagare i projektet. 14 av 20 utvärderingsblanketter besvarades. Av de som besvarade utvärderingen var 5 habiliteringslogopeder, 3 föräldrar, 2 speciallärare, 1 hjälpmedelsutprovare, 1 habiliteringsassistent och 2 övrig personal. Alla hade varit delaktiga i utformandet av kommunikationspasset. Deltagarnas svar på påståenden i blanketten har sammanställts nedan. Alla påståenden har inte besvarats av alla personer. Vissa frågor ansåg man sig inte kunna besvara eftersom man inte hade erfarenhet av situationen. Funktion Markera med kryss i en skala från 1-3, 1 = håller inte med 2 = håller delvis med 3 = håller med 1. Ett kommunikationspass är ett värdefullt dokument för min brukare 1 ( 0 ) 2 ( 2 ) 3 ( 12 ) 2. Kommunikationspasset är ett bra sätt för min brukare att presentera sig på 1 ( 0 ) 2 ( 4 ) 3 ( 10 ) 3. Kommunikationspasset leder till att min brukare behandlas på ett respektfullt sätt 1 ( 0 ) 2 ( 8 ) 3 ( 5 ) 4. Kommunikationspasset leder till ett korrekt bemötande gentemot min brukare 1 ( 0 ) 2 ( 7 ) 3 ( 6 ) 5. Kommunikationspasset gör så att kommunikationen mellan min brukare och andra fungerar bättre 1 ( 0 ) 2 ( 6 ) 3 ( 7 ) 6. Kommunikationspasset gör att fler nya människor vågar prata med min brukare 1 ( 3 ) 2 ( 6 ) 3 ( 4 ) 7. Kommunikationspasset är ett bra hjälpmedel för nya människor att lära känna min brukare 1 ( 0 ) 2 ( 3 ) 3 ( 10 ) 8. Kommunikationspasset underlättar för ny personal att umgås med min brukare 1 ( 0 ) 2 ( 3 ) 3 ( 10 ) 9. Kommunikationspasset leder till att kommunikationen snabbare fungerar mellan min brukare och ny personal

9 1 ( 1 ) 2 ( 6 ) 3 ( 6 ) 10. Kommunikationspasset leder till att min brukare bemöts på ett konsekvent sätt 1 ( 1 ) 2 ( 8 ) 3 ( 4 ) 11. Kommunikationspasset hjälper familj, släkt och vänner att prata med min brukare 1 ( 2 ) 2 ( 7 ) 3 ( 1 ) 12. Kommunikationspasset underlättar för familj, släkt och vänner att umgås med min brukare 1 ( 3 ) 2 ( 7 ) 3 ( 1 ) 13. Kommunikationspasset visar vem min brukare är på ett positivt sätt 1 ( 0 ) 2 ( 3 ) 3 ( 11 ) 14. Kommunikationspasset visar hur man kan hjälpa min brukare att komma runt sina svårigheter 1 ( 0 ) 2 ( 5 ) 3 ( 8 ) Utformning 1. Kommunikationspassets layout är bra 1 ( 0 ) 2 ( 5 ) 3 ( 9 ) 2. Informationen är adekvat 1 ( 0 ) 2 ( 1 ) 3 ( 13 ) 3. Kommunikationspasset innehåller den information som krävs för att kommunikationen ska fungera 1 ( 0 ) 2 ( 6 ) 3 ( 1 ) 4. Kommunikationspasset innehåller bara viktig information 1 ( 0 ) 2 ( 8 ) 3 ( 6 ) 5. Kommunikationspasset beskriver min brukares svårigheter på ett lättförståeligt sätt 1 ( 0 ) 2 ( 4 ) 3 ( 9 ) 6. Fördelar med kommunikationspass: Brukaren själv kan visa upp. Ger upphov till kommunikationssituationer. Brukaren själv har information att komma med. Snabbare lär känna till behov, vanor etc. Bra vid introduktion av ny personal och andra nya människor. Ökar självkännedom. Lätt och bra sätt att själv presentera sig, på ett positivt sätt. Konkret, viktig information om kommunikationen som är lätt att ta till sig. Bra att arbeta gemensamt med föräldrarna. Bra sätt att samtala kring kommunikationen på ett positivt sätt men ändå konkret se

10 svårigheterna i kommunikationen. Föräldrarna får upp ögonen för att viss information som är självklar för dom inte är självklar för alla men viktig för att kommunikationen ska fungera. Bra vid nya kontakter. Ett sätt att lättare få en bra och adekvat kommunikation. Funktionellt kommunikationshjälpmedel. Utmärkt samtalsunderlag i mötet med anhöriga. Underlättar kommunikationen i ett inledningsskede. Lätt att ha med. Kortfattad information. Bra som introduktion. 7. Nackdelar med kommunikationspass: Måste uppdateras vilket kräver resurser. Kanske om det kommer i orätta händer som egentligen inte behöver veta så mycket. Ger ingen fullständig bild av personen. Behöver kompletteras och utvärderas. Brukaren fortfarande beroende av att jag påminner honom att ta fram det. Svårighet att veta hur, när, var det ska användas. Tidskrävande att göra. Svårt hålla det ajour med verkligheten. Övertro på vad det kan åstadkomma. Svårt att vara konkret och personlig. Lätt att floskler och dylikt åker med. Man riskerar låta som FN:s deklaration för mänskliga rättigheter. Att mottagaren tror att han/hon fått veta allt om brukaren det vill säga det kan leda till att fortsatt kommunikation anses onödig. 8. Nämn en/ eller flera situation / er då kommunikationspasset kommit till användning: Vid besök av personer i brukarens klass. Har inte använt något än. Ej sett i aktion. Visat det för dem vi känner. När nya människor besöker oss visar brukaren det. Vid start i ny skola. Vid skolstart och fritids. När det var nytt tittade många i det och det gavs en möjlighet till en bra början på ett "möte" mellan människor. Många olika chaufförer. Vid färdtjänst. Ny skola. Nyanställning av assistenter. Nya klasskamrater. Vid besök på afasifyren. Initiativet till att använda det låg dock hos hustrun och mig. Ny personal i gruppboendet. Vid sjukhusvistelse. Ny personal. Vikarierande assistenter. 9. Något särskilt jag vill berätta om kommunikationspass: Bra men kräver tid. Vi bör ha flera bilder i det så att det blir roligare för brukaren. Svårigheter att finna ett sätt så att brukaren känner att det blir ett redskap för hans kommunikation. Används för sällan. Förefaller svår att få personer som drabbats av en svår förvärvad språkstörning att själva aktivt använda alternativa kommunikationsvägar. Viktigt att satsa på information och eventuellt också träning av anhöriga för att nå resultat. Insamlandet av material gav upphov till flera intressanta diskussioner och aha-upplevelser. Bra att sätta fokus på en persons speciella behov. Alla AKK-användare borde ha det tycker jag. 10. Annan kommentar: Tog lång tid bland annat på grund av omorganisation och flytt av arbetsplats. Viktig att vara ödmjuk inför att det här är en personlig presentation av mig som i det här fallet sker via föräldrar både vad gäller innehåll och handhavande. Det bästa tror jag är om brukare eller närstående själva gör passet men med stöd av någon i det praktiska arbetet om så behövs. Viktigt att passet förnyas. För min brukare är det aktuellt nu när det gått knappt ett år. Både för att det kan vara nya saker som är aktuella men också för att man ser hur det kan användas först när det har varit använt ett tag. Mycket viktigt att man ska veta hur man ska använda sig av det och vad man har för syfte med det. Svårt få brukare själv delaktig i utformningen. Dock bra samarbete med familjen. Passet är inte ett eget kommunikationshjälpmedel men är en introduktion kring kommunikation. Kontakten med brukaren blev mycket personlig och givande då vi arbetade fram kommunikationspasset. SLUTSATS AV DEN SKRIFTLIGA UTVÄRDERINGEN MUNTLIG UTVÄRDERING Kommunikationspassen har även utvärderats muntligt vid en gemensam sammankomst. 8 personer deltog vid den muntliga utvärderingen. Handledningen till kommunikationspass bygger till stor del på synpunkter som kom fram vid den muntliga utvärderingen. Följande frågor användes som diskussionsunderlag: - Hur gick det till? - Var det jobbigt att tillverka? Var det värt det? - Hur hjälper kommunikationspasset din brukare? - Berätta om en situation när kommunikationspasset använts! - Hur ofta ska man göra ett nytt kommunikationspass?

11 - Positiva upplevelser? - Negativa upplevelser? - Övriga synpunkter. Här följer en sammanställning av synpunkter som framkommit vid såväl den skriftliga som den muntliga utvärderingen: VIKTIGA SYFTE MED KOMMUNIKATIONSPASSET - information till ny personal - sprida kunskap om sig själv - bringa reda bland alla kommunikationssätt - ökad självständighet och ökat självbestämmande - avdramatisera möten - ge ett första positivt intryck där det annars hade varit svårt - komplement till annan kommunikation - man blir någon - berätta om sig själv för kamrater som ägaren varit tillsammans med länge, men aldrig egentligen pratat med - lättillgänglig och konkret information - förbättrat samarbete HUR GICK DET TILL ATT UTARBETA ETT KOMMUNIKATIONSPASS? Det har gått till på lite olika sätt men generellt kan man säga att utarbetandet har skett på följande sätt: Inledningsvis har man gett information om kommunikationspass. Därefter har man valt rubriker och samlat in innehåll under rubriker. Ett utkast har samanställts av ansvarig person. Därefter har man gått igenom utkastet och fått in nya synpunkter. Slutligen har ansvarig person iordningställt kommunikationspasset. Se handledningen för utförligare förslag på tillvägagångssätt. VEM HJÄLPTE TILL MED INNEHÅLLET? Logoped, arbetsterapeut, speciallärare, brukare, förälder, personal på gruppboende, assistenter, maka. SITUATIONER DÄR KOMMUNIKATIONSPASSET ANVÄNTS AV ÄGAREN - I kontakt med färdtjänst - Vid sjukhusvistelse En av kvinnorna kom på sjukhus just som kommunikationspassset var klart. Sjukhuspersonal uttryckte sig positivt om kommunikationspasset. De fick en bra bild av sin patient med hjälp av kommunikationspasset. - Vid intervju med nya assistenter - I kontakt med hemtjänstpersonal - I kontakt med skolkamrater - Vid möten med ny skola / stadiebyte - Vid information till ny personal på grupppboende. Genom passet blev ägaren en person, trädde fram bland flera. HUR OFTA SKA MAN GÖRA ETT NYTT KOMMUNIKATIONSPASS? Många deltagare påpekar att det är viktigt att uppdatera kommunikationspasset med jämna mellanrum. Hur ofta är svårt att säga generellt. Någon har redan omarbetat kommunikationspasset flera gånger under ett års tid. En annan deltagare ska göra det första gången efter knappt ett år. Brukaren och omgivningen får mer kunskap efter hand som kommunikationspasset används. Således kan en följd bli att man omarbetar innehållet.

12 POSITIVA BIEFFEKTER VID UTARBETANDE AV ETT KOMMUNIKATIONSPASS Samtliga projektdeltagare är positiva och har sett positiva effekter. Någon i mycket hög grad, andra i begränsad omfattning. Man påtalar också att många, många fler skulle ha stor användning av detta. En viktig positiv effekt har varit diskussionerna som har upppstått runtomkring när man iordningställt kommunikationspasset. Rubrikerna har fungerat bra som diskussionsunderlag kring ofta ganska känsliga frågor. Flera deltagare anger att man diskuterat kommunikationen på ett positvt och konkret sätt. Vissa närstående har fått upp ögonen för att viss information som är självklar för dem inte är det för alla men viktig för att kommunikationen ska fungera. Man har också uttryckt att processer har startat kring vad kommunikation är och bör vara. PROBLEM SOM KAN UPPSTÅ VID UTARBETANDE OCH ANVÄNDANDE AV ETT KOMMUNIKATIONSPASS Liksom vid andra kommunikationshjälpmedel kan det uppkomma problem som det är bra att vara medveten om. Det är viktigt att kommunikationspasset leder mot samtal. Det ska inte vara en bok om mig. Mottagaren ska heller inte få uppfattningen att han/hon fått veta allt om brukaren och att fortsatt kommunikation är onödig. Det finns också en risk att formen blir viktigare än innehållet vilket kan leda till att kommunikationspasset inte blir klart. Man ska också vara medveten om att det finns en risk att känslig men viktig information undviks. Dessutom är det nödvändigt att innehållet är aktuellt, annars kan kommunikationspasset motverka sitt syfte. Ett sätt att stödja att kommunikationspasset hålls ajour är att vara noga med att ange utskriftsdatum och år. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ VID UTFORMANDE AV KOMMUNIKATIONSPASS - Att utformandet av passet är en process och bör få ta sin tid - Att syftet med kommunikationspasset ska klargöras - Vad som bör ingå? - Vem som ska ta del av kommunikationspasset? - Ej glömma datera när det är iordningställt! - Att revidera med jämna mellanrum! - Gränssättning för hur mycket som ska med, max 10 sidor! - Att det ska ha lagom med personliga detaljer om det används i många okända miljöer, mer personligt i slutna miljöer VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ VID INTRÄNING AV ANVÄNDANDE AV KOMMUNIKATIONSPASS - att användandet kan vara medvetet eller omedvetet, vilket kan innebära: - att ägaren väljer själv när det ska tas fram - att medföljande föreslår - att medföljande tar fram - att användande inte sker med automatik.

13 - Man måste ÖVA MED ÄGAREN vid MEDVETET ANVÄNDANDE och MED OMGIVNINGEN vid OMEDVETET ANVÄNDAND Handledningen En handledning för utarbetande av kommunikationspass ges ut samtidigt med projektrapporten. Handledningen bygger till stor del på erfarenheter under projekttiden och synpunkter från projektdeltagarna. Handledningen ger värdefulla råd och anvisningar angående hur man går tillväga vid utarbetande av ett kommunikationspass. Handledningen innehåller även ett stort antal exempel på vad man kan skriva under rubrikerna. Det finns också förslag på tillvägagångssätt vid träning i att använda ett kommunikationspass. Manualen Manualen är tudelad. Först behandlas hur installation av datorverktyget går till. Därefter behandlas utformning av ett kommunikationspass. Här tas bland annat upp hur man väljer rubriker, hur utskriftsformatet ändras, hur bilder infogas samt hur man bearbetar innehållsförteckningen. De ingående tre delarna kommer att kunna rekvireras från Hjälpmedelsinstitutet. Handledning och datorverktyg med manual kan beställas tillsammans och projektrapporten kan beställas för sig.

14 Bilagor Utvärdering av Kommunikationspass Uppgifter om dig själv Vad har du för relation till brukaren? (brukaren själv, förälder, syskon, övrig släkt, lärare, personal, assistent, annat) Ange här: Var du delaktig i utformandet av kommunikationspasset? Ja ( ) Nej ( ) Funktion Markera med kryss i en skala från 1-3, 1 = håller inte med 2 = håller delvis med 3 = håller med 15. Ett kommunikationspass är ett värdefullt dokument för min brukare 16. Kommunikationspasset är ett bra sätt för min brukare att presentera sig på 17. Kommunikationspasset leder till att min brukare behandlas på ett respektfullt sätt 18. Kommunikationspasset leder till ett korrekt bemötande gentemot min brukare 19. Kommunikationspasset gör så att kommunikationen mellan min brukare och andra fungerar bättre 20. Kommunikationspasset gör att fler nya människor vågar prata med min brukare

15 21. Kommunikationspasset är ett bra hjälpmedel för nya människor att lära känna min brukare 22. Kommunikationspasset underlättar för ny personal att umgås med min brukare 23. Kommunikationspasset leder till att kommunikationen snabbare fungerar mellan min brukare och ny personal 24. Kommunikationspasset leder till att min brukare bemöts på ett konsekvent sätt 25. Kommunikationspasset hjälper familj, släkt och vänner att prata med min brukare 26. Kommunikationspasset underlättar för familj, släkt och vänner att umgås med min brukare 27. Kommunikationspasset visar vem min brukare är på ett positivt sätt 28. Kommunikationspasset visar hur man kan hjälpa min brukare att komma runt sina svårigheter

16 Utformning 11. Kommunikationspassets layout är bra 12. Informationen är adekvat 13. Kommunikationspasset innehåller den information som krävs för att kommunikationen ska fungera 14. Kommunikationspasset innehåller bara viktig information 15. Kommunikationspasset beskriver min brukares svårigheter på ett lättförståeligt sätt 16. Fördelar med kommunikationspass: 17. Nackdelar med kommunikationspass: 18. Nämn en/ eller flera situation/ -er då kommunikationspasset kommit till användning: 19. Något särskilt jag vill berätta om kommunikationspass: 20. Annan kommentar: Tack för hjälpen! Hösten

17 Utvärdering datorverktyg till kommunikationspass Hur förståelig är manualen? Lätt Medel Svår Tycker du att något saknades i manualen? I så fall vad? Förslag till förbättringar av manualen? Hur gick det att installera datorverktyget? Lätt Medel Svårt Hur var det rent tekniskt att konstruera ett KOMPASS? Lätt Medel - Svårt Var det någon funktion som saknades? I så fall vilken? Vad tycker du om rubrikerna? Någon som bör tas bort/ läggas till? Vad tycker du om exemplen? Har du något bra exempel som vi kan använda? Hur är det att ändra formatet? Lätt Medel Svårt Förslag till förbättringar av datorverktyget? Skulle du kunna använda det fler gånger? Om du inte använt datorverktyget, varför? Övriga synpunkter SÖK-2000

18 Möjliga rubriker Mitt kommunikationspass Presentation av mig Översikt det här är mina problem Så här hälsar jag Min diagnos Viktigt att veta om mig Mitt kommunikationssystem: du behöver veta att Innan jag kan prata med dig behöver vi fixa några saker Du pratar bäst med mig Jag pratar bäst med dig Hur jag uttrycker mig Viktiga personer i mitt liv Min syn Lyssna och höra Jag arbetar bäst när Mina starka sidor Jag tycker om Jag tycker inte om Saker som jag kan göra själv Saker som jag kan göra med lite tillsyn eller hjälp Saker som jag behöver hjälp med Saker som jag behöver avrådas från att göra Saker som jag tycker om att göra, kan prata om Saker som jag jobbar på Specifik information