Verksamhetsplan ht-10 och vt-11

Transkript

1 Verksamhetsplan ht-10 och vt-11 Avdelning Jorden Carol, Goychak och Elizabeth Normer och värden Mål: Vi har som mål att göra barnen uppmärksamma på att människor har lika värde oberoende av kön, social etnisk bakgrund och respekt för allt levande om sin närmiljö. Normer och värden Vi är väldig medvetna i vårt vardagliga arbete med värdegrunden. Vår arbetssätt medför en bra grund till samspel mellan barn genom att arbeta dagligen med organiserat kamratskap och förhållningssätt mellan barnen om hur man ska vara en bra kompis och synliggör detta genom att skriva på sol strålarna barnens tankar och ett fadder system där barnen är trygga i varandra därför att barngruppen själv är resurs och stöd för varandra samt att vi försöker bygga en relation till varje barn. Detta bidrar till att vi lyfter fram det som kan vara specifik för varje barn så att varje barn känner sig respekterad och bekräftad i gruppen. Vi stimulerar barnens samspel genom att hjälpa dem att bearbeta konflikter Barnen får också lära sig visa respekt mot varandra genom att lyssna och inte avbryta varandra. Leken är en mycket viktig del i vår verksamhet. Genom leken får barnen lära sig att samspela med andra, ta hänsyn och respektera varandra. En viktig del av vårt arbete är att sätta ord på känslor och barns handlande. Vi använder oss av handdockor för att fråga barnen hur dem mår, om de är glada eller ledsna vid samling. Vi delar barngruppen i två grupper med dans och sång. Barnen får en gruppkänsla när de uttrycker sig i form av rörelse tillsammans. Bygg och konstruktionslek Det finns tillgång till olika byggmaterial som barnen får användning för i verksamheten, då de får möjlighet att samarbeta med varandra och pröva olika konstruktionstekniker tillsammans. Vi uppmärksammar barnen att tro på sin egen förmåga gällande bygg och kontruktionslek så att de kan använda hela sin kapacitet till lärande. Språkutveckling och kommunikativ förmåga

2 Vardagsaktiviteter ger ett naturligt sätt till övning i samtal med varandra och även social kompetensträning. Vid frukost, lunch och mellanmål försöker vi göra en så lugn stund som möjligt för att ge alla barn en bra start på dagen. De får vänta på sin tur att prata vid samling eller vid matbordet. Matematisk och logiskt tänkande Matematiken är en del av hela verksamheten. För att stärka gemenskapen i gruppen uppmärksammar vi på samlingen vilka barn och vuxna som är närvarande respektive frånvarande genom att räkna och övar statistik med hjälp av Doplo vi staplar Doplo bitar samt exempelvis vid måltider då barnen får vara dukvärdar. Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande Närheten till naturen ger en naturlig väg till respekt och omsorg om utemiljön. Vi vill ge barnen möjlighet till ett ömsesidigt respektfullt förhållningssätt till allt levande som människor, djur och natur. Genom att vistas ute på gården, på promenader och i skogen ger vi barnen möjlighet att upptäcka och uppskatta naturen, vår närmiljö och vara rädda om den. Vi pratar med barnen om hänsyn till djur och växter, ansvarskänsla och positiva attityder till naturen t ex inte bryta grenar, plocka frilista blommor, döda insekter osv. Genom att: Finnas som vuxen i barnens närhet som kan tydliggöra och vägleda i vad som är rätt. Vi vill hindra våld genom att tydligt markera var gränserna går. Genom samtal tränar barnen i att lösa konflikter. Vi vuxna måste vara medvetna om vår viktiga roll som förebilder. Vi hjälper barn att reda ut konflikter med hjälp av samtal i grupp samt dockor och sagor. Vi ska ta tillvara barnens, föräldrarnas och personalens kulturer och bakgrunder genom, samtal, musik, sång och mat. Vi kommer att medvetet arbeta för att motverka traditionella könsrollsmönster i vår verksamhet. Vi följer upp barngruppen under ht.2010 fram till vt Genom att observera barnens lek och vara närvarande, delaktiga och utgöra ett stöd i barnens lek och övriga aktiviteter. Samtliga pedagoger har ansvar på avdelningen Utveckling och lärande MÅL: Att förbättra planerande av dokumentation för att följa upp varje barns utveckling och lärande samt stödja flerspråklighet. Vi har en genomtänkt och strukturerat lek miljö i rummet. Vi introducerar material för att väcka barns nyfikenhet så barnen kan komma igång i inlärningssituationer och gå vidare med leken. Flickor och pojkar har lika möjligheter att vara i olika hörnor.

3 Vi har, språk, bygg och konstruktions hörna som är utrustade med klossar, lego och annat material där de kan konstruera och bygga olika saker. Vi har även hörnor bestående av affär, utklädnad, hemvrå samt pyssel och skapande med ålders anpassade material för olika sorters lek och lärande. I matematik- och teknik hörna har vi fri tillgång till diverse material för att kunna sortera, klassificera och experimentera med t ex förstoringsglas, människokroppensdelar, skelett, kristaller, OH-apparaten m.m Planerade bild- och form aktiviteter i samband med projekt Kroppen. Barnen ges möjlighet att arbeta med olika material och använda olika tekniker. Genom att observera och dokumentera leken ser vi det enskilda barnets intresse. För att barnen ska känna trygghet och utveckla sin identitet behöver vi trygga och närvarande vuxna som är stöd för barnen i deras lek och lärande. Därför strävar vi efter att en av de vuxna är med i deras lek utan att bli störd med praktiska saker. Barnen använder de många matematiska begrepp i sina lekar. Inne- och utemiljö Vi erbjuder material och övningar som lockar till lek där barnen har möjlighet att arbeta med matematik. Vi går regelbundet ute på vår egen innegård, vi har aktiviteter för barnen då det ges möjlighet för olika bestämda utflykter som skog eller park en dag i veckan. Där kan barnen iaktta och experimentera och använda sina sinnen, leka, springa, bygga koja osv. Inom rörelse och dansen har vi tre grupper. Barnen dansar och prövar, samt använder kroppen som uttrycksmedel. Vi ger barnen också spontana och ledda rörelsestunder t.ex. under samlingar har vi ofta sång och ramsor med rörelser. Barnen skall uppleva rörelse som något roligt och positivt. Bygg och konstruktionslek Vi har införskaffat flera material utifrån barnens intresse gällande bygg, för att främja barnens lärande. När barnen ägnar sig åt konstruktions lek med hjälp av olika material får de en förståelse för begreppen avstånd, tyngd, balans, högre än, mindre än osv. Språkutveckling och kommunikativ förmåga Vi pedagoger kan hjälpa barnet att utveckla talspråk och kommunikation genom att ha en direkt kontakt och prata med barnet redan då de kommer in på morgonen och i alla rutinsituationer. Vid olika aktiviteter delar vi upp barngruppen i små grupper för att barnen ska kunna koncentrera sig och få lättare att uttrycka sina åsikter, få prata fritt, och ställa frågor därför att alla ska få chansen att komma till tals. Barnen får möjlighet att lyssna på saga varje dag inom verksamheten. Vid samling erbjuds tillfällen för sagostunder exempelvis teater med dockor och flanosagor. Vi arbetar med dokumentation som gör att barnet ser sitt eget lärande. Därmed får barnen chans att utveckla sin självinsikt och tillit och se sin egen förmåga som också ger självständighet.

4 Matematisk och logiskt tänkande I den praktiska verksamheten använder vi i samtal med barnen olika matematiska begrepp. Vi fångar tillfällen i vardagssituationer t.ex. vid matbord, samling som innehåller många tydliga matematiska språkmoment och ger barnen tillfälle till språklig medvetenhet när vi läser flanosagor, sjunger rim och ramsor, lekar m.m. Vi stimulerar barnens intresse för matematik med form och rum genom att vi visar att formerna finns runt omkring oss. I termer av cirklar, kvadrat och trianglar utvecklar de sin formuppfattning. Det är något som genomsyrar allt som pågår i verksamheten när barnen tecknar och målar, bygger kojor, arbetar med lera och bygger olika modeller. Vi har även gjort olika matematiska övningar så som statistik, jakt på geometriska former ute och inne, sortering osv. Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande Genom att med all respekt för livet i naturen få undersöka, upptäcka och experimentera får barnen erfarenheter som bygger upp begrepp och lär dem att se samband. Vi går till skogen en gång i veckan och upplever tillsammans naturens olika detaljer. Vi tar med oss material från skogen som barn blir nyfikna på och arbetar med dessa. På detta sätt väcker vi barnens intresse och förståelse för naturen. Observationen använder vi i syfte till att se vad för olika intressen det finns i barngruppen. Detta använder vi sedan och arbetar med i våra olika grupper m.m. Vi använder oss av våra utvecklingssamtal för att kunna utforma en bra verksamhetsplan och skapa en verksamhet där barnen kan gå vidare och utvecklas/fördjupa sina kunskaper. Vi ser barnens erfarenheter och kunskaper som en resurs i vårt arbete. Alla har olika erfarenheter och kunskaper som vi försöker ta del av. Vi skapar stimulerande miljöer och arbetar med dokumentation som gör att barnet ser sitt eget lärande. Vi arbetar medvetet för att minimera lek avbrott under dagen, t.ex. genom att samlingen kommer direkt efter frukost innan lek påbörjats. Vi lägger fokus på miljön och dess betydelse för lärandet. Detta gör vi genom att anpassa den till barnen och göra materialen tillgängliga, vi ser barnen som kompetenta och delaktiga. Vi ska arbeta med att ta tillvara barnens nyfikenhet och lust till att utforska och lära. För att vi ska kunna se individen arbetar vi till stora delar med barnen i smågrupper, detta för att barnen ska själva se sitt eget lärande och utveckling då vi på detta vis kan ge dem mer tid och stimulans. Under höstterminen 2010 fram till vårtterminen 2011 arbetar vi med projekt Kroppen. I det projekt som är på gång i barngrupperna gällande Kroppen ligger fokus på projektarbetets ämne att synliggöra barnens läroprocesser genom dokumentation och frågeställningar; Hur fungerar vi? Hur ser vi ut? Vi har intervjuat barnen och planerat projektet utifrån barnens nyfikenhet och intresse. Vi har vävt in t ex såväl språk som matte som bild. På bild har vi bland annat ritat våra kroppar i naturlig storlek och fyllt i olika kroppsdelar. Här har vi sett likheter och skillnader. Vi har sett: Hjärnan, skelettet. Vi arbetar även med vårt projekt Kroppen i skogen varje torsdag. Vi har hämtat pinnar som byggmaterial för att bygga vårt eget skelett. Vi läser böcker om olika kroppsdelar som är anpassad efter barnens förmåga och intresse. Vi tittar också på kroppen med hjälp av kroppsdelar av plast. På vårterminen ska vi se på hjärta samt beroende på barnens intresse, leder osv. Vi skall också bland annat besöka flera olika museer, Vi besöker Naturhistoriska riksmuseet. Tekniska Museet, Kulturhuset.

5 Interjuver och bilder finns som ett underlag i portfoliopärmen som sparas hela förskoletiden. Vi dokumenterar kontinuerligt, alla barn har en egen portfoliopärm. Varje barn har en pedagog som arbetar runt barnets utveckling. Varje pedagog har ansvar för sin grupp. Barns inflytande Mål: Att barnet utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka i den vardagliga miljön, samt utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande. Observationer och intervjuer av barnen ligger som grund för verksamheten. Vid planering utgår vi ifrån barnens behov och intressen. Vi anpassar miljön med tillgängligt material, allt finns på barnens nivå, då de själva kan plocka fram det som ligger i deras intressen och behov. Vi ser barnens erfarenheter och kunskaper som en resurs i vårt arbete. Alla har olika erfarenheter och kunskaper som vi försöker ta del av. Vi arbetar så att barnen får uppmuntran att benämna och fantisera kring det de har skapat. Genom att ge barnen möjlighet att röra sig till musik, barnen får hitta rytmen och kroppsuppfattning. Barnen ska få friheten att välja och få lära sig genom leken. Varje barn får ta sina egna initiativ till olika skapande former som måla, rita, pyssla, göra halsband under dagens verksamhet. Bygg och konstruktionslek Bland barnen skapas det en nyfikenhet och lust, som även utvecklas till en varierad nivå där barnen får möjlighet att skapa en kreativitet med hjälp av sina kontruktionsbyggen av olika material som finns tillgängliga. Språkutveckling och kommunikativ förmåga Vi har flera språk hörnor med tillgängligt material som barnlitteratur, musik, ritmaterial. Barnen får välja sånger på samlingen, välja saga på vilan, ta med böcker att läsa. Vi pedagoger lyssnar till och respekterar barnens tankar och ger barnen möjligheter att lyssna på varandra när vi arbetar i mindre grupper, t ex vid samling, projekt osv. Matematisk och logiskt tänkande När barnen får ett nytt material att arbeta med är det viktigt att de själva får experimentera och bekanta sig med materialet. Man måste ge barnen tid till att upptäcka själva. När upptäckterna är gjorda är pedagogens uppgift att inrikta barnens uppmärksamhet mot matematiska begrepp.

6 Barnen ska känna sig trygga i sitt utforskande, vara nyfikna, känna lust till lek, känna glädje i lärande, utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande Barnen får vara delaktiga i returåtervinning. Vi informerar barnen hur man behandlar naturen så att de värnar miljö om allt levande. Vi ger barnen förståelse för ekologiska samband genom att vi sorterar papper tillsammans med barnen. Vi har ansvarsområden tillsammans med barnen och gör barnen uppmärksamma på vad som händer i miljö med naturen t ex inte kasta skräpp ute, släcka lampor när vi lämnar rummet, osv. Vi strävar efter att barnen ska få tid och utrymme för att uttrycka sina tankar och åsikter. Barnen får vara med och påverka verksamheten, t ex genom samtal och intervjuer tar vi reda på vad barnen vill göra under dagen på förskolan. Genom beröm lyfter vi fram det positiva hos varje barn. Arbetet skall utgå ifrån barnens nyfikenhet, behov och intressen. Det ska vara lustfyllt att lära. Barnen ska få friheten att välja och få lära sig genom leken. För en bra gemenskap och klimat i barngruppen är det viktigt att vi har roligt tillsammans, vilket vi tycker är betydelsefullt för att lära sig nya kunskaper och skapa en god miljö där vi alla kan känna oss trygga. Det är ett pågående arbete, som kommer att fortsätta från ht 10 till vt 11. Vi pedagoger har respektive ansvarsbarn som vi kommer att följa upp. Förskola och hem Mål: Barn och föräldrar, både vid inlämning och hämtning, ska känna trygghet och förtroende för personalen i förskolan. Vi vill ha en öppen kommunikation där föräldrar och personal kan delge varandra information om barnet som ska ligga till grund för ett nära föräldrasamarbete. Vi tar emot barn och föräldrar på ett varmt och positivt sätt så att de känner sig välkomna till förskolan. Vid hemgång barnen ges ett positivt avslut och föräldrarna får veta hur dagen varit för deras barn. På föräldramöten har vi talat om förslagslådan som fungerar som en länk mellan pedagoger och föräldrar där de har möjlighet att komma med synpunkter och idéer så att de kan vara delaktiga i verksamheten. Vi erbjuder föräldrar en bra inblick i verksamheten genom att vi går igenom årsplanen, veckoplanering, veckoschema, månadsbrev, informationsblad. Vi ska fortsätta med projektet med barngruppen gällande traditionella interkulturella lekar vars respektive föräldrar tidigare lekt under barndomen. Föräldrarna blev tillfrågade om de kunde ställa upp på en intervju som handlade om vilka lekar de lekte i sin barndom med syftet att ge avdelningens barn ett gemensamt interkulturellt perspektiv med lekar i olika delar av världen. Föräldrar tar del av barnens skapande genom att vi synliggör barnens teckningar på väggarna.

7 Språkutveckling och kommunikativ förmåga Vi använder utvecklingssamtal, dokumentationen runt barnet som ett sätt att visa föräldrarna sina barns eget lärande och utveckling. Vi uppmuntrar föräldrar som har svenska som andra språk att prata och läsa med barnen på deras hemspråk. Vi anser att det är viktigt att ha regelbunden kontakt med föräldrarna för att samarbeta tillsammans.. Utvecklingssamtal, observationer och dokumentationen runt barnet används som ett sätt för att barnet ska se sitt eget lärande och att föräldrarna och pedagogerna ska se barnets utveckling. På föräldramöte vill vi ta tillvara föräldrars önskemål. Vi vill också ge tillfälle till dialog där olika åsikter kan komma fram. Vi går igenom årsplanen. Vi ska fortsätta med att nå målen genom planerings tider samt på avdelningsmöte. Då kan vi göra en utvärdering som underlagsmaterial utifrån vart vi befinner oss och sedan klargöra hur vi ska gå vidare med målen. Det är ett pågående arbete som kommer att fortsätta från ht 10 till vt 11. Vi pedagoger har respektive ansvarsbarn som vi kommer att följa upp.