Kvalitetsredovisning 2012

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN GLOBALA GYMNASIET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (22) Handläggare: Pernilla Ericols Telefon: XTelefonX Kvalitetsredovisning 2012 Inledning G rundfakta om skolan Globala gymnasiet är en kommunal gymnasieskola som ligger vid Zinkensdamm på Södermalm. Vår profil är undervisning för och om hållbar utveckling, projektinriktat arbetssätt och ett stort elevinflytande. Vi arbetar aktivt för att öka kunskapen om och förståelsen för miljö- och rättvisefrågor lokalt och globalt. En stor del av undervisningen genomförs i tvärvetenskapliga projekt och eleverna arbetar mycket tillsammans i grupp. Vi vill väcka engagemang och ge våra elever förutsättningar att vara med och påverka sin egen och vår gemensamma framtid. Under läsåret har Globala gymnasiet erbjudit tre olika nationella program i årskurs 1, Estetiskta programmet, Naturvetenskapsrogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet, och tre olika specialutformade program i årskurs 2 och 3, dessa är närliggande de nationella programmen Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. 30 platser per årskurs genomförs inom ramen för en spetsutbildning med samhällsvetenskaplig profil. Elevantalet har under läsåret varit 540. Lärarna har varit organiserade i tre arbetslag, Esteterna, Naturvetarna och Samhällsvetarna, med eget mandat att organisera det pedagogiska arbetet.vi arbetar med en blandning av olika pedagogiska metoder, men den viktigaste är arbetet i tvärvetenskapliga projekt där eleverna inom ramen för lärandet också tränas i problemlösning, samarbete och ansvarstagande. Skolan har letts av en rektor och vi har också haft en pedagogisk samordningsgrupp som som träffats en gång i veckan och bestått av rektor och samordnarna, en från varje arbetslag.skolkonferensen som bestått av nio elever, sex personalelever och rektor har träffats ungefär en gång i månaden för att diskutera skolövergripande frågor. Intresset för Globala gymnasiet har varit stort. Vi har haft många studiebesök och deltagit i olika konferenser som främst handlat om lärande för hållbar utveckling. Antalet förstahandssökande till skolan var stort vid gymnasievalet. K valitetsarbetet Verksamheten och utvecklingsarbetet har utvärderats och dokumenterats kontinuerligt, internt av lärare och elever och skolledning, men även externt genom Stockholm stads gymnasieundersökning bland alla elever i årskurs 2. Utvärderingen av undervisningen är en välintegrerad del av verksamheten och den har skett löpande och digitalt genom lärplattformen Fronter men också i andra

2 SID 2 (22) typer av skriftliga utvärderingar och i dialog med eleverna. Eleverna har via sina representanter i skolkonferensen deltagit i utvärderingen av hela skolans verksamhet i samband med framtagandet av arbetsplanen och ny IT-policy och alla elever har varit delaktiga i framtagandet av den nya likabehandlingsplanen. Lärarna utvärderar själva sina kurser efter att de är avslutade och rapporterar sin analys av utvärderingen till rektor. Arbetslagen har följt upp resultat på lagnivå och föreslagit förbättringar. Rektor har genomfört utvärderande gruppsamtal med eleverna i årskurs 1 och 2. Det samlade utvärderingarna ligger till grund för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Fortsatt arbete med att utveckla Globala gymnasiets pedagogiska plattform med lärande för hållbar utveckling Med en stark förankring i skolans vision om lärande för hållbar utveckling ska vi fortsätta utveckla innehåll, metoder, samarbete och möjligheterna till elevinflytande i de ämnesövergripande projekten samt i övrig verksamhet på Globala gymnasiet. Synliggöra och skapa ökat intresse för de demokratiska processerna på skolan Vi ska arbeta för att öka elevernas möjligheter och vilja att delta i de demokratiska processerna som finns på skolan. Till exempel genom att tydliggöra de demokratiska strukturerna som finns och förbättra kommunikationen av de resultat som olika beslut ger så att eleverna ser resultatet av sitt engagemang. A rbeta fram en skolgemensam I T-strategi En It-strategigrupp med representanter från alla program får i uppdrag att ta fram strategier för Globala gymnasiets fortsatta arbete med IT som en plattform för elevernas lärande. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling De mål och delmål som redovisas i likabehandlingsplanen har i stor utsträckning uppnåtts. Vi har inte vid något tillfälle under läsåret behövt utreda någon kränkande behandling eller formulera ett åtgärdsprogram vid kränkande behandling efter de mallar som redovisas i planen. Det förebyggande arbete som redovisas i planen har till övervägande del genomförts. Vi kan konstatera att vi har fortsatt att utveckla vårt arbete med att stödja elever med diagnosen dyslexi och ett

3 SID 3 (22) åtgärdsprogram för varje elev har utarbetats. Alla elever har haft tillgång till kompensatoriska hjälpmedel på sina datorer. Under våren har alla elever varit involverade i arbetet med att ta fram en ny likabehandlingsplan. Det har skett genom schemalagda tillfällen där elever i samma klass men i midre grupper läst likabehandlingsplanen, diskuterat innehållet och föreslagit förbättringar. I de utvärderande diskussionerna konstaterade eleverna att tryggheten och trivseln på Globala gymnasiet är stor. Elevernas diskussioner visade också att det finns områden som saknas eller bör utvecklas i planen och de två tydligaste handlar om att det saknas beskrivningar av arbetet med kränkningar som sker via t ex Face book och Twitter samt att vi behöver bli bättre på att respektera varandras olika politiska åsikter. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 3 % 3 % 2012 Andel gymnasieelever som har arbetsro på lektionen 55 % 100 % 2012 Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan 99 % 100 % 2012 Alla elever ska fritt kunna uttrycka sina åsikter och alla ska känna till sina rättigheter och skyldigheter. Vägledande i vår värdegrund är Konventionen om Barnets rättigheter, artikel 2, 3 och 12 samt vår likabehandlingsplan. Alla som arbetar på Globala gymnasiet ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. En av våra viktigaste metoder är att på olika nivåer arbeta med elevernas sociala utveckling och deras förmåga att samverka i grupp. Eleverna samverkar i projektgrupper under handledning av en lärare, och de tränas regelbundet och konsekvent i att utöva sina demokratiska rättigheter på skolan både i reguljär undervisning och i projektundervisning samt i elevmöten, programmöten och skolkonferens. Vi har under läsåret fortsatt arbetet med att förankra det vi kallar för Skolkulturen på Globala gymnasiet. Ledord i skolkulturen på Globala gymnasiet är omtanke, tillit, respekt och ansvar och med dessa som utgångspunkt har arbetet med att träna eleverna i att tänka kreativt, kritiskt och analytiskt och se sina möjligheter att

4 SID 4 (22) påverka och ta ansvar i olika sammanhang varit framgångsrikt. Detta syns t ex i gymnasieundersökning där 78 % av eleverna i åk 2 på Globala gymnasiet instämmer i påståendet "Mina synpunkter tas till vara på ett bra sätt på min skola". Under läsåret har vi haft en tydlig struktur för elevinflytande genom elevmöten, programmöten och skolkonferens. För att delaktigheten och engagemanget bland eleverna har vi provat olika modeller för mötena på programnivå som genomförts både som stormöten, där alla elever på programmet har deltagit, och som programråd med representanter från klasserna som deltagare. Eleverna har också varit direkt delaktiga i planeringen av undervisningen genom deltagande i projektplaneringsmöten och lektionsplanering. I gymnasieundersökningen svara dock bara 54 % av eleverna att de får vara med och påverka hur de ska arbeta underlektionerna och 66 % att de får vara med och påverka innehållet vilket vi inte känner oss nöjda med. Ingen elev på Globala gymnasiet ska utsättas för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla elever och all personal ska visa respekt och hänsyn till varandra. Vi erbjuder en trivsam skolmiljö där varje elev ska bli sedd och känna sig trygg. Viktigt är att undervisningen organiseras i dialog med eleverna. Alla som arbetar på skolan ska aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma. Varje incident av kränkande behandling ska resultera i en snabb reaktion från de vuxna i skolan. På Globala gymnasiet arbetar vi kontinuerligt med att alla ska bemöta varandra på ett positivt sätt. Elever, lärare och övrig personal arbetar på ett naturligt sätt tillsammans med respekt och förståelse för varandra. I gymnasieundersökning instämmer 96 % av eleverna på Globala gymnasiet i påståendet "Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt" och 89 % håller med om att det är en positiv stämning på skolan. Det tillsammans med att 99 % av eleverna instämmer i påståendet "Jag känner mig trygg på min skola" visar att eleverna också är mycket nöjda med sammanhållningen och relationerna mellan eleverna. Skolan ska vara en plats där det råder trygghet och trivsel. Vi har sedan skolan startade arbetat systematiskt med att bygga upp vad vi kallar "Globalandan". Viktiga ledord i Globalandan är omtanke, tillit, respekt och ansvar och nya elever välkomnas in i den andan. Till exempel är den första skolveckan alltid en introduktionsvecka då våra nya eleverna genom samarbetsövningar och

5 SID 5 (22) aktiviteter lär känna varandra, sina lärare och skolans övriga personal samt äldre skolkamrater. Under introduktionsveckan får våra nya elever också en introduktion i vår profil med lärande för hållbarutvecklingen och vårt arbetssätt med tvärvetenskapliga projekt. Arbetet med att lära känna varandra över årskurserna och programmen fortsätter under läsåret med t ex programövergripande projekt och andra aktiviteter där eleverna möts även utanför den ordinarie undervisningen. I Globalandan har vi också beslutat att använda inneskor vilket skapar en varm och lugn atmosfär och en känsla av att vi är hemma i vår skola. Vår målsättning är att alla våra elever ska känna trygghet och trivsel på Globala gymnasiet. 99 % av eleverna svarar i gymnasieundersökningen att de känner sig trygga på Globala gymnasiet. Även om vår målsättning är att 100 % av eleverna ska känna sig trygga så visar resultatet att vi kommit långt. Trygghet och trivsel är en viktig förutsättning i vår profil lärande för hållbar utveckling där eleverna arbetar nära tillsammans i projektgrupper och lärarna arbetar kontinuerligt med processhandledning. På programnivå har det organiserats aktiviteter för att elever i olika årskurser ska mötas, t ex friluftsdagar, och det har också genomförts projekt som varit programövergripande och ett exempel på detta är FN-rollspelet som genomförts med elever i åk 2 och 3. I de utvärderande samtal som rektor haft med eleverna i årskurs 1 och 2 visar det sig att eleverna uppskattar kontakter mellan både program och årskurser och att de gärna vill ha fler möjligheter till detta. Vi ska arbeta för att förankra likabehandlingsplanen i hela skolans verksamhet. Varje mentor har som uppdrag att diskutera innehållet i likabehandlingsplanen med sina mentorselever på elevmötena. De åtgärder som föreslås i planen ligger helt i linje med lärande för hållbar utveckling som är den röda tråd som genomsyrar all undervisning på skolan. Centralt i begreppet lärande för hållbar utveckling är att sätta eleven i centrum och använda demokratiska arbetssätt. Detta läsår ska vi särskilt arbeta med att revidera likabehandlingsplanen, elever och personal tillsammans, för att på så sätt öka förutsättningarna för förankring i hela skolans verksamhet. Likabehandlingsplanen har diskuterats på elevmöten och elever och personal har under våren deltagit i revideringen av planen. I arbetet med att ta fram en ny likabehandlingsplan framkom att eleverna inte i tillräckligt stor utsträckning tyckte att planen varit känd bland dem. 64 % av eleverna instämmer i påståendet "Jag är nöjd med min skolas arbete mot mobbing. I likabehandlingsplanen presenteras

6 SID 6 (22) skolans Likabehandlingsteam men teamet är inte känt bland skolans elever i den utsträckning vi önskar. Vi ska arbeta för att öka elevernas och personalens kunskaper och medvetenhet om genusrelaterade frågor och problem. Genusrelaterade frågor är ett vanligt inslag i undervisningen på Globala gymnasiet och vi ska under läsåret arbeta för att särskilt uppmärksamma detta på alla program och i alla årskurser. Vi ska också utifrån elevernas upplevelser i sin skolvardag diskutera genusrelaterade frågor både inom ramen för undervisningen och i elevmötena. De genusrelaterade frågorna har under året varit väl integrerade i undervisningen, t ex inom ramen för olika projekt men också i enskilda kurser. Lärarnas kunskapsnivå är hög och intresset för genusperspektiv i undervisningen har varit stort. När det gäller elevernas möjlighet att diskutera genusrelaterade frågor inom ramen för elevmötena har möjligheten funnits och intresset bland eleverna att prioritera den typen av frågor varierat. Bedömning och analys Generellt har vi anledning att vara mycket nöjda med de resultat som presenteras under rubriken Normer och värden. Eleverna trivs och känner sig trygga på Globala gymnasiet och stämningen på skolan är mycket god. Gäster som besöker oss påpekar att det blir bra bemötta och att de upplever en trevlig atmosfär på skolan. I intervjuer med nya elever lyfter de fram som en viktig anledning till att de valt Globala gymnasiet hur väl de blivit omhändertagna då de besökt skolan på t ex öppet hus. Skolkulturen på Globala gymnasiet är etablerad och ledorden omtanke, tillit, respekt och ansvar omfattas av elever och personal på skolan. En förklaring till de goda resultaten är förmodligen vår organisation i arbetslag där lärarna har en stor del av sin tjänst förlagd till det arbetslag de tillhör, sitter tillsammans med arbetslagskollegorna och nära eleverna på programmet. Andra faktorer som har betydelse för den positiva stämningen är förmodligen också traditionen att ta av sig ytterskor och ytterkläder när man vistas i skolan samt att klassrum och grupprum alltid är upplåsta. Den totala andelen frånvaro bland eleverna på Globala gymnasiet var under året 10 % och den ogiltiga frånvaron endast 3 %. En förklaring till elevernas höga närvaro kan vara deras upplevelse av undervisningen. I gymnasieundersökningen anser 93 % av våra elever att lärarna är kunniga, 68 % tycker att arbetsätten är varierade och 78 % av eleverna anser att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera. Alla dessa resultat är goda och tyder på att eleverna på Globala gymnasiet upplever undervisningen som mycket meningsfull och viktig att delta i.

7 SID 7 (22) Ett resultat värt att analysera närmare är andelen elever som upplever arbetsro på sina lektioner där vi inte når målet och där resultatet dessutom försämrats jämfört med föregående läsår, % och 2012 bara 55 %. En förklaring kan vara att skolan har fulla klasser och att klassrummen är i minsta laget samt att tillgången på grupprum och andra lugna arbetsplatser inte är så god men det förklarar inte försämringen jämfört med föra läsåret. När det gäller elevernas upplevelse av möjligheten till inflytande så är resultaten goda i jämförelse med hur det ser ut på andra gymnasieskolor i staden. 78 % tycker att deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt jämfört med 50 %, som är det genomsnittliga resultatet på stadens gymnasieskolor, men med tanke på skolans profil med stort inflytande för elever som en viktig del så ser vi här möjligheter till utveckling. Det samma gäller för elevernas möjlighet att vara med att påverka innehåll och arbetssätt i undervisningen där 66 % svarar att de får vara med och påverka innehållet och 54 % svarar att de får vara med och påverka hur de arbetar. En förklaring kan vara vår tydliga profil med lärande för hållbar utveckling samt arbete i tvärvetenskapliga projekt där eleverna redan vid valet av skola delvis också valt ett sätt att arbeta på men vår ambition är att de även under sina år hos oss ska ha stora möjligher att vara delaktiga i planeringen av både innehåll och arbetsformer inom ramen för vår profil. En förklaring till att eleverna inte alltid känner till likabehandlingsplanen kan vara att trivsel och trygghet är god på Globala gymnasiet men att bara 64 % av eleverna instämmer i påståendet "Jag är nöjd med min skolas arbete mot mobbing" tolkar vi som om att vi måste arbeta mer synligt förebyggande för att både bevara och utveckla den goda stämning som råder. I likabehandlingsplanen presenteras skolans Likabehandlingsteam men teamet är inte känt bland skolans elever i den utsträckning vi önskar. En förklaring till detta kan vara att teamet inte behövt agera under läsåret en annan att likabehandlingsarbetet sker kontinuerligt och integrerat i den ordinarie verksamheten utan särskilt fokus på Likabehandlingsteamets arbete och likabehandlingsplanen. De genusrelaterade frågorna är välintegrerade i undervisningen men något vi bör reflektera över är om vi kan hitta ännu bättre sammanhang för eleverna att lyfta de mer vardagsrelaterade genusfrågorna som de uttrycker önskemål om att få diskutera. En förklaring till att frågan inte alltid prioriteras bland eleverna kan vara att både flickor och pojkar i stor och lika utsträckning trivs och är trygga. Det är viktigt att vi gör vad vi kan för att möta elevernas önskemål om att oftare mötas över program- och årskursgränser och en målsättning inför nästa läsår är att ha fler skolövergripande gemensamma aktiviteter samt fler program- och eller årskursöverskridande projekt. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL:

8 SID 8 (22) Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i engelska A i slutbetyget Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i matematik A i slutbetyget Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska B i slutbetyget Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska som andraspråk B i slutbetyget Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i engelska 5 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i matematik 1 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i svenska 1 Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyget Periodens utfall Årsmål Period 98 % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 100 % % 85 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 1 i PIM 84 % 100 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 2 i PIM 51 % 80 % 2012 Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 3 i PIM 21,62 % 50 % 2012 Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV) 16,4 Poäng 17 Poäng 2012 Eleverna på Globala gymnasiet ska uppleva undervisningen som meningsfull och lustfylld. Vi vill att undervisningen ska vara lustfylld och att varje elev ska känna trygghet i utvecklingen av sitt eget lärande. Lärande är en aktiv och skapande process där

9 SID 9 (22) eleverna bygger upp och utvecklar sin kunskap i samspel med andra. Kunskapsutveckling och social utveckling är delar av lärprocessen. Inom ramen för vår profil lärande för hållbar utveckling lägger vi stor vikt vid reflektion, analys och kritiskt tänkande samt en hög grad av elevinflytande. Tvärvetenskapliga, verklighetsnära och framtidsinriktade projekt gör undervisningen meningsfull och lustfylld. Våra lärare är kunniga och engagerade och vana att arbeta tillsammans utifrån elevernas olika behov. Det här läsåret kommer vi att arbeta med att implementera nya program, kurser och projekt inom ramen för den nya gymnasieskolan Gy11. För att förstärka det arbetet har vi en resurs avsatt för forskning och utveckling med särskilt fokus på didaktisk kunskapsutveckling inom ämnena. Enligt gymnasieundersökning anser 93 % av eleverna på Globala gymnasiet att lärarna är kunniga i sina ämnen och 96 % att lärarna bemöter dem på ett positivt sätt. 68 % av eleverna anser att det är variation på arbetssätten och 78 % menar att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera. Dessa aspekter är alla tillsammans viktiga för att göra undervisningen meningsfull och lustfylld. Arbetslagen har en nära kontakt med eleverna på programmet och samarbetar mycket runt planeringen av undervisningens genomförande vilket bland annat syns i gymnasieundersökningen där 70 % av eleverna svarar att lärarna samarbetar runt mitt lärande. Att få hjälp och stöd när man behöver det tror vi är avgörande för att man ska uppleva studierna som meningsfulla och lustfyllda och på Globala gymnasiet instämmer 73 % instämmer i att de får extrahjälp då de behöver det. I rektors samtal med elever i årskurs 1 och 2 samt i kursutvärderingar framkom det i likhet med tidigare år att eleverna tycker att de på Globala gymnasiet har lärt sig tänka kritiskt, se saker från olika perspektiv och ifrågasätta vilket är en av skolans mål. Ett annat mål är att eleverna efter avslutad utbildning ska ha insikt i den globala världssituationen, både problem och förändringsmöjligheter, och i de utvärderande samtalen är det en av de saker eleverna lyfter som positivt med sin utbildning. Skolans demokratiska struktur med elevmöten, programråd, skolkonferens och projektplaneringsmöten möjliggör elevers engagemang och påverkan i utformningen av undervisningen vilket också är viktigt för att undervisningen ska upplevas som meningsfull och lustfylld och eleverna ger i utvärderingar och samtal uttryck för att de är engagerade i såväl skola som det globala samhället. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns stöd i utvärderingsmaterialet för att vårt pedagogiska arbetssätt med tvärvetenskapliga och verklighetsnära projektarbeten gör undervisningen meningsfull och lustfylld. Vi ska arbeta fram en tydlig och skolgemensam It-strategi för Globala gymnasiet.

10 SID 10 (22) En grupp med representanter från alla program har som uppdrag att utveckla och ta fram en startegi för Globala gymnasiets fortsatta arbete med It som en pedagogisk plattform för elevernas lärande. Vi ska skapa en ökad tydlighet i vilka typer av kompetenser som ska vara gemensamma för alla elever på Globala gymnasiet och vilka som kan vara mer programspecifika. Gruppen ska också inventera utvecklingsområden och arrangera kompetensutveckling för att öka förutsättningarna för ett effektivt användande av It i elevernas lärandeprocess. Lärarnas kompetens och tekniska förutsättningar skapar möjligheter för ett flexibelt och individanpassat lärande för eleven. Rätt anpassade It-lösningar ger lärarna förutsättninga att välja det undervisningsmaterial som bäst passar de pedagogiska behoven och en stor flexibilitet när det gäller utformningen av undervisningen och lärandemiljön. Under året har en It-grupp med representanter från skolan alla arbetslag träffats regelbundet under ledning av skolans It-pedagog. Arbetet har bland annat resulterat i en ny och skolövergripande It-policy. I arbetet med skolans It-policy har elever och personal varit delaktiga, personalen genom t ex ett pedagogiskt forum lett av It-gruppen och eleverna genom sina representanter i skolkonferanser som tagit beslut om It-policyn. Vår egen bedömning är att elever och personal i mycket stor utsträckning använder sig av den informations- och kommunikationsteknologi som finns till förfogande och att detta arbetssätt främjas av att alla har tillgång till varsin bärbar dator. Datorn är på så sätt ett naturligt verktyg för såväl elever som lärare och den flexibilitet det innebär för lärprocessen gynnar elevernas kunskapsutveckling. Med stöd i vår It-policy kan vi fortsätta att utvecklas. Vi ska fortsätta abetet med att öka förutsättningarna för en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. Det här läsåret ska kurserna inom ramen för den nya gymnasieskolan Gy11 implementeras och vi kommer särskilt att prioritera arbetet med att ta fram gemensamma riktlinjer för feedback och bedömning. Arbetet kommer att ske inom både ämneslag och arbetslag med syftet att vi ska ha ett gemensmt språk och att eleverna ska känna sig trygga i vad som förväntas av dem. Genom att använda gemensamma och förankrade matriser i undervisningen ska vi underlätta och förtydliga kommunikation runt lärandeprocess, omdömen och betyg samt öka likvärdigheten och rättvisan i betygssättningen. I gymnasieundersökning framkommer att 71 % av eleverna anser att lärarna informerat dem om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. 55 % anser att

11 SID 11 (22) lärarna hjälper dem förstå vad de ska göra för att förbättra sina resultat och 73 % av eleverna anser att de får extra hjälp om de behöver det. Arbetslagen har fört diskussioner kring bedömning och betygsättning med fokus på bl a ett gemensamt sätt att uttrycka sig och inom ämneslagen har arbetet med att ta fram lokala bedömningsmatriser fortsatt och fördjupats. Vi har också arbetat skolövergripande på ett av skolans pedagogiska forum och under ledning av en av skolans forskande lärare för att skapa samsyn mellan arbetslag och ämnen. Bedömningsmatriserna har underlättat arbetet med formativ bedömning och skapat tillfälle för fördjupade diskussioner i lärarlagen med resultatet att likvärdigheten i bedömningen har ökat. Lärarna arbetar kontinuerligt med att rätta och bedöma tillsammans och för löpande diskussioner kring kunskapskrav och centralt innehåll. Rektor har gått igenom resultaten från de nationella proven och överenstämmelsen är överlag god. Vi ska sträva mot att alla elever på Globala gymnasiet når målen i samtliga kurser. Vi ska kontinuerligt förbättra våra undervisningsmetoder och organisationen av undervisningen så att fler elever når sina mål. Alla elever med studiesvårigheter ska erbjudas hjälp och stöd och vid behov beslutar rektor om ett åtgärdsprogram. Alla elever har tillgång till datorer och elever med särskilda behov erbjuds kompensatoriska tekniska hjälpmedel och stöd i form av t ex längre tid eller individuellt planerade uppgifter. Vi arrangerar matematikstöd 1 gång i veckan på skolan. Vi följer vår feedbackpolicyn och alla elever få summativ feedback i mitten på varje kurs och då informeras också elever som riskerar att inte nå målen för kursen med hjälp av en så kallad IG-varning. I gymnasieundersökningen framkommer att 71 % av eleverna anser att lärarna informerat om vad som krävs för att uppnå de olika betygen. Här finns en skillnad mellan flickors och pojkars upplevelse, 74 % av flickorna men bara 63 % av pojkarna anser sig ha fått den här informationen. I samma undersökning säger sig 73 % av eleverna få extra hjälp om de behöver det och där är det inga stora skillnader mellan könen. Eleverna gör goda studieresultat.100 % av eleverna med slutbetyg förra läsåret uppnår godkänt eller högre betyg i kurserna Engelska A, Matematik A och Svenska B. et på kursen i sin helhet stämmer väl överens med elevernas resultat på de nationella proven där 99 % av eleverna fick godkänt eller högre i Engelska A, 98 % är motsvarande resultat för Matematik A och 100 % för Svenska B. Totalt sett var 98 % av eleverna som gick ut årskurs 3 behöriga till högskolestudier och 81 % av eleverna hade minst godkänt i alla kurser. De goda studieresultaten återfinns också hos eleverna i årskurs 1 och 2. På nationella

12 SID 12 (22) proven i svenska 1 och engelska 1 klarar alla elever minst E och i matematik 1 klarar 96 % av eleverna minst E. Många elever når också de högre betygen. Skolan har erbjudit extra stöd till eleverna i matematik och lärarna har, genom att de har sina arbetsrum placerade i anslutning till elevernas lektionssalar, ofta varit tillgängliga för elever som behövt vägleding eller stöd även i andra ämnen. Eleverna har också haft tillgång till specialpedagog när behov funnits samt skolsköterska för stöttande samtal när det funnits behov av det. Eleverna har löpande fått formativ feedback med syfte att öka förutsättningarna för kunskapsutveckling och en gång per termin har en summativ bedömning gjorts. Syfte har varit att uppmärksamma elever och vårdnadshavare på elevens resultat så långt samt särskilt uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen för minst godkänt eller E. Mentorns utvecklingssamtal med eleven en gång per termin har också som ett syfte att uppmärksamma elevens eventuella behov av stöd för att nå målen för utbildningen men det är bara 55 % av eleverna upplever utvecklingssamtalet med mentor som meningsfullt och det är ett resultat vi vill förbättra. Vi ska vidareutveckla undervisningsmetoder som stödjer lärande för hållbar utveckling. Vår pedagogiska idé om lärande för hållbar utveckling bygger på att eleverna möter undervisningsmetoder som präglas av demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, tvärvetenskapligt samarbete samt projekt där eleverna löser sina uppgifter tillsamman. Både lärare och elever är involverade i arbetet med att planera och genomföra undervisningen och förehållsningssättet genomsyrar all undervisning vid skolan. Globala gymnasiets nära samarbeten med externa aktörer lokalt, nationellt och internationellt förstärker arbetet med ett lärande för hållbar utveckling och ger våra elever möjlighet att praktisera sina teoretiska kunskaper i sammanhang som känns angelagna och inspirerande för dem. Även detta läsår deltar flera av skolans lärare i kompetensutveckling med inriktning på hållbar utveckling. Arbetet i projekt ger rikliga tillfällen för eleverna att överblicka större kunskapsfält vilket är en viktig förutsättning för lärande för hållbar utveckling. Hela skolan genomsyras av lärande för hållbar utveckling: från skolmaten som serveras till undervisningens utformning. De ämnesövergripande projekten och kursuppläggen i enskilda kurser finns dokumenterade på Fronter och där framgår tydligt att all undervisning har en stark förankring i lärande för hållbar utveckling. Ett utvecklingsområde är skolans fysiska miljö där vi ibland upplever att avtal och regler hindar oss i arbetet men där kan vi också genom bättre organisation och planering förstärka arbetet med att vara en hållbar arbetsplats för både elever och

13 SID 13 (22) personal. Globala gymnasiet har under läsåret haft samarbete med Plan och Stockholm Recilience Centre vilket ytterligare förstärker och stödjer arbetet med lärande för hållbar utveckling. Elevernas inflytande över planeringen har varit stort, t ex inom ramen för projektplaneringsmöten och på vissa program inom programråden. 66 % av eleverna menar att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen och 54 % att de får vara med och påverka hur de ska arbeta. Detta är jämfört med övriga skolor i staden goda resultat men, med tanke på att elevinflytandet och ansvarstagandet är centralt i arbetet med lärande för hållbar utveckling, ett utvecklingsområde hos oss. Inom ramen för sin kompetensutveckling har lärarna tagit del av kurser konferenser och föreläsningar inom ramen för lärande för hållbar utveckling. Vi ska vidareutveckla våra metoder att arbeta med formativ feedback i syfte att öka elevernas lärande. Lärarna har sett positiva resultat av arbetet med formativ feedback och vi kommer därför att fortsätter utveckla formerna för arbetet i syfte att öka elevernas lärande och därmed elevernas måluppfyllels och resultat. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och på vår samlade erfarenhet och kommer att ske i både ämneslag och arbetslag samt på våra pedagogiska forum för skolövergripande pedagogiskt utvecklingsarbete. Under det här läsåret kommer vi särskilt att att arbeta med att utveckla metoder för att arbeta formativt på ett hållbart sätt, d v s utveckla metoder som är effektiva och inte tar för myckat av lärarnas tid i anspråk. Ett redskap i detta arbete är utvecklandet av matriser som är påbörjat. Enligt gymnasieundersökningen är 71 % av eleverna nöjda med på vilket sätt lärarna informerar dem om vad som krävs för att uppnå de olika betygen och 56 % av eleverna tycker att lärarna löpande under kursen informerar dem om hur de ligger till. Lärarna har arbetat aktivt med att konsekvent ge både skriftlig och muntlig feedback till eleverna löpande under kursernas gång. Arbetet med formativ bedömning med hjälp av bedömningsmatriser är etablerat och alla lärare använder sig av skolans feedbackpolicy. Pedagogiskt forum och konferenstid har under läsåret löpande använts för att arbeta med formativ feedback och arbetet har skett både skolövergripande, inom arbetslagen och i ämnesgrupperna. I arbetet har ett fokus varit att anpassa befintliga matriser och rutiner till de nya kraven i Gy11.

14 SID 14 (22) Vi ska vidareutveckla vårt ämnesövergripande projektinriktade arbetssätt där eleverna tränas i samverkan i projektgrupper. Personalen på skolan delar en socialkonstruktivistisk kunskapssyn vilket får konkreta uttryck i undervisningen. Bl.a. i de verklighetsnära och tvärvetenskapliga projekten där lärarna handleder projektgrupper. Genom projekten tränas eleverna i ett arbetssätt som kräver samarbete och ansvarstagande. Ett tvärvetenskapligt angreppssätt är också självklart för att kunna behandla komplexa globala frågor. Undervisningen är en blandning av projektgruppsarbete, storföreläsningar, lektioner och individuellt arbete. Läsårets utvecklingsarbete kommer att fokusera på både innehåll, med omarbetning och utveckling i linje med kraven i den nya gymnasieskolan Gy11, och arbetssätt med utveckling av handledningen av eleverna i projektgrupperna. På Fronter finns ett stort antal ämnesövergripande projekt dokumenterade. Projektgrupperna har processhandledning löpande under projektens gång. Lärarna arbetar systematiskt med att se över att de olika kunskapsmålen i kurserna täcks av de olika projekten och av de fristående lektionerna. Arbetet i projekt ger eleverna rikliga tillfällen att överblicka större kunskapsfält i enlighet med läroplanens mål. Lärarna får också inom ramen för projektarbetsmetoden många tillfällen till diskussioner kring kunskap och lärande både i arbetslaget, ämneslaget och projektgrupper. Dessutom har alla skolans lärare träffats i pedagogiskt forum minst tre gånger per termin för pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Bedömning och analys Även under den rubrik som omnämns som Kunskap och lärande/bedömning och betyg kan Globala gymnasiet generellt känna sig nöjda med resultaten för läsåret. Elevernas kunskapsresultat är mycket goda. 100 % av det gångna årets studenter når målen för kurserna i Engelska A, Matematik A och Svenska B. För grundläggande behörighet för högskolestudier är vårt årsmål 100 % och vi når 98 % vilket måste anses vara ett bra resultat. Om vi ser till elevernas resultat totalt sett visar skolan en stabil och positiv trend med en höjning av genomsnittspoängen för elever med slutbetyg. 2008: 14,98, 2009: 16.44, 2010: 16,41, 2011: 16,7 och 2012 är genomsnittspoängen för elever med slutbetyg från Globala gymnasiet 16,4. En liten sänkning således men fortfarande en jämn och hög nivå över åren. en på de nationelle proven i årskurs 1 är goda men ett utvecklingsområde för nästa läsår är Matematik 1 där 96 % av eleverna klarade minst E. Under nästa läsår har vi bestämt oss för att ha minst en matematiklärare i varje arbetslag vilket vi tror ökar elevernas möjligheter att få hjälp och stöd och att klara kursen. När det gäller andelen elever som uppnår minst godkänt på alla sina kurser i slutbetyget når vi inte riktigt vårt mål på 85 %, vårt resultat för läsåret är 80 % och vi måste

15 SID 15 (22) analysera våra insatser för att ge stöd åt elever för att nå målen. I det här sammanhanget måste man dock också komma ihåg att elever av olika skäl och i samråd med elevhälsoteam, mentor och föräldrar ibland kan prioritera sin hälsa framför resultatet i en enstaka kurs och ändå känna sig nöjd med sina studieresultat och ha goda förutsättningar för fortsatta studier. En konkret ågärd inför nästa läsår är utbyggnad av vår elevhälsa med ökad resurs för kurator och studie- och yrkesvägledning vilket vi tror kan öga vår måluppfyllelse på det här området. Eleverna är generellt mycket nöjda med lärandesituationen och särskilt goda resultat uppnår vi på områdena "mina lärare är kunniga i sina ämnen" (93 %) och "mina lärare bemöter mig på ett positivt sätt" (96 %). Lärarnas starka förankring i skolans vision om ett lärande för hållbar utveckling och ett tvärvetenskapligt projektinriktat arbetssätt kan vara en förklaring liksom en hög andel behöriga lärare, för närvarande 94 %. En annan tänkbar förklaring till de goda resultaten kan vara det som framkommer i stadens medarbetarenkät där resultaten visar att personalen på Globala gymnasiet i mycket hög utsträckning trivs på sin arbetsplats och med sina arbetsuppgifter samt att man upplever sitt arbete som viktigt och meningsfullt. Det finns dock också utvecklingsområden och det tydligaste är utvecklingssamtalet med mentor som bara 54 % av eleverna upplevde som meningsfullt detta läsår. En förklaring kan vara att eleverna på Globala gymnasiet är mycket studiemotiverade och förväntar sig detaljerad information om kunskapsutvecklingen i de olika kurserna vilket mentor inte alltid kan leva upp till. Med bättre strukturer för kommunikation mellan undervisande lärare och mentor samt tydliggöranden av vilka förväntningar elever och föräldrar kan ha på ett utvecklingssamtal kan vi kanske nå bättre resultat. Även på områdena "Min lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till" (56 %) och "Mina lärare hjälper mig förstå vad jag ska göra för att förbättra mina studieresultat" (55 %) har vi högre målsättning och skillnader i resultatet vad gäller pojkars (63 %) och flickors (74 %) upplevelse av hur väl lärarna informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen måste analyseras närmare. Vi tror att arbetet med formativ feedback samt bedömningsmatriser kommer att förbättra våra resultat på det här området. Samtidigt måste vi vara vaksamma på den arbetsinsats som arbetet med formativ bedömning med matriser kräver och arbeta vidare med att utveckla modeller för mindre tidskrävande formativ feedback samt etablera former för ett formativt arbete löpande i undervisningen. En stor majoritet av eleverna är nöjda med de It-pedagogiska lösningar som är kopplade till bärbar dator och fronter och lärarna ser dessa pedagogiska verktyg som nödvändiga för det arbetssätt som skolan bygger sitt arbete för lärande för hållbar utveckling på. Ett utvecklingsområde är tydligare rutiner för hur nya elever och ny personal introduceras i vår It-lärmiljö. När det gäller den långsiktiga planeringen och utvecklingsarbetet finns en viss oro för vilka förutsättningar som på sikt ska råda för It-miljön på Globala gymnasiet och ett angeläget arbete för skolledningen är att skapa tydlighet i detta så att ett långsiktigt utvecklingsarbete är möjligt.

16 SID 16 (22) Vi har stor erfarenhet av lärande för hållbar utveckling och lärarna utvärderar och utvecklar kontinuerligt sitt arbete inom ramen för arbetslaget och ämneslaget liksom i pedagogiskt forum. Ett utvecklingsområde är rektors återkoppling till lärarlagen som skulle kunna bedrivas mer systematiskt med mer regelbundet deltagande i arbetslagens verksamhet. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen Periodens utfall Årsmål Period 71 % 80 % % 80 % 2012 Eleverna på Globala gymnasiet ska ha god insikt i vad som förväntas av dem i kurser och projekt. Vi ska arbeta för att våra elever i större utsträckning kan vara delaktiga i planeringen av all undervisning. Lärare och elever ska regelbundet föra resonemang kring innehåll och arbetsformer och det sker både i undervisnmingssituationer, projektmöten, elevmöten och programmöten. Lärarna kommer inom ramen för implementering av den nya gymnasiereskolan Gy11 att förtydliga innehåll och mål i både kurser och projekt samt ta fram nya matriser för att beskriva innehåll och förväntningar inom ramen för de enskilda kurserna. Eleverna har löpande varit delaktiga i planeringen av undervisningen och resultaten från gymnasieundersökningen visar att 71% av eleverna håller med om att de får information av sina lärare om vad som krävs av dem för att uppnå olika betyg. I de utvärderande samtalen som rektor haft med eleverna i årskurs 1 och 2 säger eleverna att den feedback de får av lärarna är tydlig och formativ men att de vill ha den oftare. Under läsåret har lärare och elever som arbetar i Gy11 arbetat med att implementera och förtydliga det centrala innehållet och kunskapskraven i de nya kurserna för att på så sätt öka elevernas möjligheter att förstå vad som förväntas av

17 SID 17 (22) dem. För lärarnas del har detta arbete skett både i ämneslag och arbetslag och vi har avsatt kompetensutvecklingstid med extern föreläsare på området. På Globala gymnasiet ska eleverna får tydlig information om sin kunskapsutveckling. Vi ska fortsätta använder vår feedbackpolicy och alla elever får både formativ och summativ feedback i syfte att öka förutsättningarna för lärande och måluppfyllels. Den formativa bedömningen sker löpande och läraren kommunicerar på olika sätt med eleven vad som uppnåtts och vad som behöver utvecklas. En summativ bedömning görs i mitten av varje kurs samt vid kursens slut i samband med betygsättning. I gymnasieundersökningen är det endast 56% av eleverna som håller med om att de får information om hur det ligger till under kursens gång. Detta trots att lärarna arbetar kontinuerligt med att ge eleverna formativ feedback på olika sätt samt att eleverna också i de utvärderande samtalen med rektor säger sig vara nöjda med den formativa feedback de får men de säger sig vilja ha den oftare. På Globala gymnasiet ska eleverna ges stora möjligheter till inflytande genom en tydlig struktur för elevdemokrati på skolan. Den lokala demokratiska förankringen utgörs av elevmötet där eleverna deltar i sina mentorsgrupper. Detta kompletteras med programmöten där alla klasser på programmet är representerade. Genom skolkonferensen är eleverna delaktiga i de övergripande besluten på skolan. Elevinflytandet är en rättvise- och demokratifråga samt en fråga om utbildningskvalitet. Elevinflytande är också en förutsättning för att skolan ska lyckas utbilda för livslångt lärande och i linje med vår pedagogiska idé om lärande för hållbar utveckling. Eleverna behöver få erfarenhet av att ta ansvar och utöva inflytande som bygger på demokratiska grunder för att bli goda samhällsmedborgare. Detta sker i undervisningen genom att elevrepresentanter deltar i planeringen av alla projekt på skolan och vi arbetar för att eleverna ska delta i utformningen av all undervisning. Det här läsåret ska vi särskilt arbeta med att förtydliga de demokratiska strukturer som finns samt försöka hitta former för att fånga upp och öka det intresset bland eleverna för att delta i de demokratiska processerna på skolan. I gymnasieundersökningen svara eleverna på tre frågor som fångar olika aspekter av hur eleverna upplever sina möjligheter till inflytande. 66 % anser att de får vara

18 SID 18 (22) med och påverka innehållet i undervisningen och 54 % tycker att de får vara med och påverka hur de ska arbeta under lektionerna. 78 % anser att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan. en har försämrats något jämfört med 2011 då resultaten var 76 % respektive 71 % och 84%. Jämfört med andra skolor i staden är resultaten fortfarande bra men vi ser möjligheter till förbättring. Under läsåret har eleverna haft möjlighet till inflytande inom ramen för elevmöten, projektmöten och i skolkonferensen och under våren prövades också en ny modell för elevinflytande inom ramen för programmet med stormöten med syfte att länken mellan eleverna på hela programmet och skolkonferensen ska bli tydligare. Bedömning och analys Vad gäller ansvar och inflytande har vi kommit en bra bit på väg men med tanke på att elevers möjlighet till inflytande och ansvarstagande är en central del av vår pedagogiska idé om lärande för hållbar utveckling ser vi också möjligheter till utveckling och förbättring. Vi måste sträva efter att eleverna i högre grad än nu upplever att de har inflytande över undervisningens innehåll och genomförande. Ett sätt kan vara att utveckla elevernas deltagande i projektplaneringsmötena och ett annat att ytterligare etablera programråden. Lärarna kan också behöva föra resonemang med eleverna om kring vad eleverna är mest angelägna om att påverka och ta ansvar för för att på så sätt klargöra förväntningar och möjligheter. Vi måste dessutom varje år återupprätta och kommunicera de demokratiska strukturerna som finns på Globala gymnasiet och tydliggöra för eleverna vilka möjligheter till inflytande som finns. Vi måste hela tiden arbeta målinriktat för att alla på skolan ska känna till och förstå var och hur beslut fattas och vilka möjligheter som finns att delta i och att påverka i beslutsgången. Eleverna måste motiveras till att ta ett eget ansvar för sitt deltagande i de demokratiska processerna på skolan. Det arbetet kan underlättas om eleverna ser resultaten av sitt engagemang varför vi kan bli bättre på att följa upp och kommunicera beslutens genomförande och resultat. Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi ska ha ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare till elever på Globala gymnasiet. Varje elev har en mentor och mellan elev och mentor, samt mellan vårdnadshavare till omyndig elev och mentor, finns ett nära samarbete. Som vårdnadshavare kan

19 SID 19 (22) man alltid vända sig till elevens mentor eller till någon av lärarna i arbetslaget samt till skolans övriga personal och rektor. Höstterminen i årskurs 1 bjuder skolan in till ett föräldramöte. Möten med vårdnadshavarna hålls också vid behov i andra årskurser. Som vårdnadshavare är man alltid välkommen att besöka Globala gymnasiet och vi bjuder ofta in vårdnadshavare för att ta del av utställningar, föredrag eller utställningar inom ramen för undervisningen. Om en elev har studiesvårigheter i någon form kallar skolan till studieplaneringsmöte och i de fall eleven är omyndig bjuds vårdnadshavaren in att delta. Tidigt på höstterminen hölls föräldramöte för alla vårdnadshavare i årslurs 1 och samband med det gavs möjlighet till grundläggande information om skolan och det program eleven valt samt att träffa mentorer och ställa frågor om vår verksamhet. Under läsåret har vi också vid behov haft föräldramöten med vårdnadshavare i andra årskurser, vanligtvis i anslutning till skolan fältstudieperioder. Vårdnadshavarna har en gång på hösten och en gång på våren bjudits in att delta i elevens utvecklingssamtal. Via kontaktuppgifter på skolans hemsida kan vårdnadshavare också när som helst lätt komma i kontakt med mentor, lärare, rektor eller annan personal på skolan. Vid ett flertal tillfällen har också vårdnadshavare bjudits in att delta vid mässor, utställningar och redovisningar. Exempel på detta är årskurs 1-elevernas mässa i samband med projektet Glokalt och årskurs 3-elevernas projektredovisningar och utställningar på estetiska programmet. Vid behov har vårdnadshavare till omyndiga elever deltagit i studieplaneringsmöten. NÄMNDMÅL: b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Eleverna på Globala gymnasiet ska få möjlighet att praktisera sina teoretiska kunskaper i samverkan med olika externa samarbetspartners och i olika typer av fältstudier. Våra elever får i många olika sammanhang delta i aktiviteter utanför skolan i samverkan med olika externa samarbetspartners både lokalt, nationellt och internationellt. Genom att praktisera sina teoretiska kunskaper i olika verkliga sammanhang ökar förutsättningarna för lärande samt förståelsen för vilka möjligheterna att påverka och göra skillnad som finns. Fältstudierna som eleverna genomför kontinuerligt kan se olika ut och under läsåret ska vi särskilt arbeta med

20 SID 20 (22) att utveckla formerna för hur vi kan arbeta med fältstudier både lokalt, nationellt och internationellt på ett hållbart sätt. Eleverna på Globala gymnasiet får inom ramen för undervisningen många tillfällen att praktisera sina kunskaper utanför skolan. Det kan handla om att göra olika former av fältstudier, t ex studiebesök, intervjuer och observationer, men också om att delta i konferenser och seminarier. Eleverna får också ofta möta människor med egna erfarenheter och kunskapsområden i form av externa föreläsare och organisationer som besöker skolan. Eleverna i årskurs 3 på estetiska programmet har genomfört fältstudier och utbyte med Ukraina och eleverna i årskurs 3 på det naturvetenskapliga programmet har genomfört fältstudier inom ramen för sitt projektarbete, i huvudsak i Sverige. Eleverna i årskurs 3 på samhällsvetenskapsprogrammet har även detta läsår genomfört mer omfattande fältstudier till Malawi, Bangladesh och Indien. Vi ska samarbeta med Plan Sverige, WWF, Stockholm Resilience Centre(SRC) samt med andra organisationer och högskolor för att förstärka vår profil med lärande för hållbar utveckling. Vi ska utveckla och förtydliga vårt samarbete med Plan Sverige så att samarbetet blir synligt för alla våra elever samt får en mer naturlig koppling till några av de projekt vi genomför. Samarbetet med Plan Sverige ska vara ömsesidigt och flexibelt utifrån våra olika förutsättningar och behov. Under läsåret deltar ca 15 elever och 2 lärare i kursen Världens Eko med 7,5 högskolepoäng i SRC:s regi och vi ska under året arbeta för att öka intresset bland eleverna för den kursen. Vi ska också fortsätta samarbetet med institutionen för livsvetenskap på Södertörns högskola där eleverna ska erbjudas studier på högskolenivå innom ramen för en kurs särskilt planerad för våra elever. Vi har haft möten med Plan Sverige för att förbättra våra möjligheter att samarbeta men det har inte lett till några stora förändringar under det här läsåret. Eleverna som läst kursen Världens Eko har uppskattat kursen och gjort goda studieresultat. Samarbetet med institutionen för livsvetenskap vid Södertörns högskola har ökat och ästa läsår kommer eleverna på samhällsprogrammet att erbjudas en kurs på Södertörns högskola. Förutom de kurser som våra elever erbjuds att läsa på SRC och Södertörns högskola så leder samarbetet också till att elever och lärare får tillgång till aktiviteter löpande. Ett konkret och lyckat exempel är konferensen Coral Guardians som arrangerades av bland annat SRC. Ett annat att Globala gymnasiets elever har deltagit i aktiviteter på Södertörns högskola och lärare från Södertörns högskola har besökt Globala gymnasiet.