By-macken en handledning. 1

Transkript

1 By-macken en handledning. 1 Det hela började vid en konferens på Konsumentverket i Karlstad våren Genom kontakter med FLF-mentorer stod det klart att den information som gavs av Svensk Bensinhandel om kommande nedläggningar av bensinstationer var om informationen var sann - en långsiktig dödsstöt för landsbygden. By-macken, Koppom, Eda kommun På olika vägar försökte vi få gehör för den uppenbara risken, men ingen tycktes vilja se så långt fram som år framåt i tiden. Genom vår riksorganisation Hela Sverige ska leva kunde vi genomföra temadagarna DRIVMEDELSFÖRSÖRJNING PÅ LANDSBYGDEN 5-6 maj 2008 i Kil i Värmland genom en konferenscheck från Landsbygdsnätverket. Där deltog representanter för oljebolagen, bensinhandlarna, länsstyrelser, kommuner, 5 statliga verk och sist men inte minst tre departement. Det framgick alldeles klart att någon övergripande strategi inte förelåg - annat än från oljebolagen att skilja bort ca 2000 (enl. not. vid konf.) av landets 3700 tankställen. Eftersom detta var tydligt redan innan temadagarna, var vi i Värmland förberedda och erbjöd oss att jobba fram en nationell lösning, som pilotlän. Uppdraget fick vi som sista punkt på dagordningen. Samma dag, den 6 maj, bestämde vi med FLF-representanterna att ta fram en enkät för ett tekniskt och kommersiellt underlag för bedömningar och förfrågningar. Det här dokumentet hoppas vi skall ge er som jobbar i andra län, en ledstång att hålla i och en källa till information att utgå ifrån i ert arbete. I EN TRÄNGD SITUATION, MÅSTE VI PÅ LANDSBYGDEN, SÖKA LÖSNINGAR DÄR VI DRAR NYTTA AV GEMENSAMMA ANSTRÄNGNINGAR OCH ÄVEN ETT GEMENSAMT VARUMÄRKE FÖR LANDETS SMÅMACKAR! VÄRDET AV DETTA I HELA LANDET ÄR MYCKET STORT.

2 2 INNEHÅLL Inledning Sid 1 Innehållsförteckning Sid. 2 Hur fungerar det om macken läggs ner Sid. 3 Hur är oljebolagen organiserade Sid. 4 Miljösaneringsansvaret och pumplagen Sid. 5 Detta händer macken när oljebolaget försvinner Sid. 6 Vilka har varit med på resan? Sid. 7 Enkäten, ägare, volym och teknik Sid. 8 Bilaga, mall per mack, sep på begäran Bilaga, mall smst/kommun, - - Förfrågningar och valda leverantörer Sid. 9 drivmedel, mall sep. på begäran offerter sep. på begäran betalpelare ovanjording kortinlösen Förening eller företag? Sid. 10 Varumärke och bestämmelser Sid. 11 Att bygga en ovanjordsanläggning Sid. 12 Bo smart ekonomiskt på landsbygden Sid. 13

3 Hur fungerar det om macken läggs ner? 3 Lanthandlar n är och har alltid varit en serviceinriktad person. Han/hon insåg på ett tidigt stadium, för länge sedan, att bensin köpte man med fördel samtidigt som man handlade sina dagligvaror. Så bra var konceptet att oljebolagen flyttade in lanthandelsmodellen till staden där man nu säljer ett smalt sortiment dagligvaror till höga priser. Det förhållandet styr mångas dagliga handlande, vilket betyder att den billiga bensinen ofta är anledning till att köpa dyrare matvaror. Centralortens storbutiker med lockpriser drar också till sej kunder, som då ofta passar på att tanka samtidigt. Lanthandeln har hamnat i bakvatten. Vad händer då, om macken/lanthandeln läggs ner? Redan den första gången grädden tar slut eller gräsklipparen saknar bensin, börjar resan in till centralorten att bli en dyr affär. Det mer långsiktiga som händer är att några känner att här i byn finns ingen framtid och i värsta fall kanske flyttar. Ungdomar inte ser en framtid och ökad tidsåtgång i den nya situationen, drar sej för att bosätta sej i byn. Utan ungdomar blir det (normalt sett!) inga barn. Föds inga barn, startar diskussionen om skolan, om den ännu finns kvar. Finns ingen skola blir säkert tidtabellen glesare för den ev. kollektivtrafiken. Villapriserna sjunker (momentant!) med % när butik och skola läggs ner. Vet politikerna och inser vi det som bor i byn? Att en nerlagd lanthandel gör oss fattigare? Då är vi inne i en negativ spiral som sträcker sej över 5-15 år men som startar idag! I Norge, som hade sin första mer påtagliga macknedläggning för mer än 10 år sedan, har man i stor omfattning startat lokala ovanjordsanläggningar, där bygdens folk gemensamt satsat i ett lokalt ägt företag som driver macken. Macken står ofta i anslutning till lanthandeln och övervakas därifrån. En del av överskottet skjuter mackägarna in i lanthandeln för att säkra butikens verksamhet. Men man har inte samordnat inköp av drivmedel, service och har inte ett gemensamt varumärke! Vi har, under arbetets gång, kommit till den klara övertygelsen om att vi i allt större utsträckning måste skapa nya och mer hållbara lokala strukturer som samverkar mellan länen och som vi själva kan påverka. By-macken är ett sådant exempel. Men det finns fler behov: lanthandelns varuförsörjning, sparbanker behöver bli fler, vi kan stödja de lokala försäkringsbolagen som exempelvis Dina Försäkringar och Länsförsäkringar. Vill vi ha en levande landsbygd måste vi samarbeta! Därför behövs By-macken och liknande strukturer! Med By-macken kan man nå en lösning för alla hotade mackar i länet, i stället för att söka en lösning en och en!

4 Hur är oljebranschen 4 organiserade? Historiskt sett har det funnits ett stort antal bensin- och oljebolag som opererat i landet. Du minns säkert ESSO, GULF, Nynäs, Mobil, IC, m.fl. En stark omstrukturering har skett under åren och idag finns bara Shell, OK/Q8, Statoil och Preem kvar som stora oljebolag med någon form av egen produktion. Som återförsäljare med ett större antal stationer finns DIN-X, Q-Star, Tanka, S1 m.fl. samt ett antal små, mer lokala bolag. Två bolag siktar på att försörja landets små mackar med drivmedel, nämligen Swea Energi AB och Svenska Oljebolaget AB, båda i Göteborg, men de erbjuder bara drivmedel! De har övertagit den perifera marknaden från något av de fyra stora bolagen. I Värmland finns SÅIFA Värmland AB med ett 20-tal stora dieseltankanläggningar runt om i länet med en fungerande organisation och ett uppbyggt leveransnät. Fristående bensinhandlare är organiserade i Svensk Bensinhandel som är rådgivande i olika frågor för de leveranskontrakterade märkesmackarna i landet och en del s.k. vita mackar. SB driver också miljösaneringsfrågorna som starkt berör deras medlemmar. Oljebolagen har ett samverkansorgan, SPI (Svenska Petroleuminstitutet), som bl.a. hanterar standardfrågor och är organ för säkerhetsfrågor. Däremot har man ingenting med de enskilda bolagens operativa verksamhet eller marknadsföring att göra. Att många åtgärder sammanfaller, är därför en ren slump! Oljebolagen har, hand i hand, eller hur man nu uttrycker det, beslutat att inte driva mackar med mindre försäljning än 1500 m3/år. Vissa bolag sätter gränsen till 2000 m3. Man vill heller inte leverera mindre än 9 m3 per leverans när man fyller cisternen. Eftersom oljebolagen tjänar ohyggligt mycket pengar i producentledet samtidigt som förtjänsten i detaljistledet är dålig, får mackarna internt en utsatt position. De ständiga priskrigen framstår därför som outgrundliga. Detta är bakgrunden till att leveransavtalen med de gamla trogna kunderna sägs upp. Vi insåg snabbt att förhandlingar med oljebolagen inte hade någon chans att nå framgång, samtidigt som man där gjorde allt för att snabbt få undan de små mackarna. Därav kontakten med SÅIFA Värmland AB, en lokal struktur som vi enkelt kunde nå och se i syna som vi säger här i Värmland. Vi slog snabbt fast att en gemensam upphandling i en lokal struktur var ett sätt att någorlunda kunna kontrollera förloppen. Vi är tillbaka i ett kooperativt tänkande för att få samlad styrka! Och konceptet fyller mackens alla behov av drivmedel och teknik! Miljösaneringsansvaret 5 och pumplagen

5 Det finns en miljösaneringslag, som knyter saneringsansvaret till fastighetsägaren. Om anläggningen varit i drift under många år och kanske med olika oljebolag som leverantör faller ofta hela ansvaret på nuvarande lanthandlaren, ev. finns förhandlingsmöjlighet med oljebolaget. När verksamheten upphör macken stängs har kommunen tillsynsansvar och kräver att marken skall saneras. Oljebolagen har gemensamt bildat en miljösaneringsfond som mackägare kunde ansluta sej till fram till Om macken/anläggningen registrerats i fonden tar ett separat bolag SPIMFAB, Svenska Petroleuminstitutets Miljösaneringsfond AB, hand om saneringen och kostnaderna. Tyvärr är huvuddelen av de små mackarna inte anslutna till fonden och ägaren står då oftast personligt ansvarig. En sanering föregås av en markundersökning en kostnad på ca SEK - varefter saneringsåtgärderna beslutas. Kostnaderna för saneringen kan variera från noll till ett antal miljoner kronor. Detta betyder att försäljning av fastigheten eller en överlåtelse av verksamheten blir juridiskt omöjlig. Många driver därför en olönsam rörelse vid alldeles för hög ålder. Ett knappast önskvärt - sätt att komma undan, är att försätta företaget i konkurs, varvid kommunen tvingas ta kostnaderna för saneringen. På olika sätt har bl.a. Svensk Bensinhandel agerat för att hitta en lösning på saneringsfrågan Detta kräver dock politiska beslut som har lyst med sin frånvaro.. Pumplagen är beteckningen på ett riksdagsbeslut som kommit till för att stimulera branschen till att erbjuda alternativa bränslen. Kravet har stegats från de största mackarna till de som säljer mer än 1000 m3/år och skall ha sin utrustning klar 1 mars Det är ett litet antal av de mackar som vi kommer att hantera som drabbas av denna lag. En E85 anläggning måste tekniskt konverteras för den aggressivare etanolen. En möjlighet som inte alltid kommer fram är att konvertera 98 oktan utrustningen till E85. Det är heller inte gratis men betydligt billigare. Flera, kanske extrema förslag, har framförts för att kringgå lagen: Pelletsförsäljning (gengasbilar), laddstation för elbilar t.ex. Däremot kan man diskutera varför vi på landsbygden skall diskrimineras vad det gäller tillgång till alternativa bränslen. Skall inte varje medborgare oavsett bostadsort kunna köpa en miljöbil och tanka ett miljöbränsle i sin vanliga mack? Begränsningen är ett statligt beslut som kräver en mycket kostsam och sannolikt för mackägaren olönsam investering! Skall inte land och stad ha möjlighet att fungera jämlikt i en så viktig fråga?

6 Detta händer macken när 6 oljebolaget drar sej ur Förhållandena är olika på olika fastigheter när det gäller ägandet. Fastighetsägaren kan äga cisterner, pumpar, kassasystem och betalpelare. På de flesta äger oljebolagen åtminstone betalpelare, hela eller delar av delar av kassasystemet, skyltar mm. Det betyder att när oljebolagets leveranser upphör, försvinner den utrustning de äger. Macken fungerar inte längre. Det saknas varumärke, skyltar, betalpelare och kanske kassasystem. En trogen kund sedan många år som haft sin service genom oljebolagets försorg (och som fått betala för det!) står där med händerna i sidan vid vägkanten och funderar vart han/hon skall vända sej. Volymen som den lokale mackägaren säljer är knappast intressant att förhandla om med de stora oljebolagen. Detta faktum är en grundläggande anledning för att göra gemensamma upphandlingar. Utan att samverka mellan små mackägare är det svårt att nå framgångar. I Värmland varierade volymerna från m3/år hos de mindre mackarna men samman- taget ca 8000 m3/år. Men det är inte bara detta som händer om macken försvinner! Om fyra mackar som hotas i en kommun försvinner, finns exempel där kostnaderna för hemtjänsten ökar med ca SEK per år. I ett annat, försvinner kanske en mack med en fördyring för kommunen på ca SEK/år. Vad dessa extra mil betyder för miljön kan man också fundera över! Östervallskogs Lanthandel, Östervallskog, Årjängs kommun Genom att skapa förutsättningar för upphandling genom ramavtal kan, förutom drivmedel, utrustningen samordnas, till fördel för reservdelshållning och service längre fram! Nerläggning av mackarna är också ett nytt hot mot kommunernas ekonomi för all framtid. Hemtjänstbilarna är oftast placerade ute i bygderna!

7 Vilka har varit med på resan? 7 Genom den goda kontakten med FLF-mentorerna i Värmland kunde vi komma igång med vårt arbete omedelbart efter konferensen i Kil i maj Hos FLF fanns redan ett register över alla mackar med ägare/arrendatorer, adresser och vissa grunddata. Vi kallade till ett möte i slutet av samma månad där alla mackägare ställde upp i likhet med kommun- och Länsstyrelserepresentanter. Vi bildade vid det mötet en arbetsgrupp som fick i uppgift att utvärdera resultatet av en enkät som skulle besvaras redan den 9 juni av samtliga aktuella mackägare i regionen. Arbetsgruppen bestod av: En representant för FLF Länsstyrelsens handläggare av kommersiell service En representant för Företagarna. Två representanter för kommunerna. En representant för ett byalag. Två representanter för mackarna. En representant för Länsbygderådet By-macken Edane, Arvika kommun, första automatstationen Arbetsgruppen har under 2008 haft 5 möten varav ett möte den 3 oktober för beslut om avtalet och ett möte den 28 oktober för att bilda den ideella föreningen By-macken Värmland.

8 Enkäten, varför och hur 8 Det vi ville ha ut av enkäten var svar om teknisk utrustning/ägandeförhållanden, försäljningsvolymer, besiktningsintervall på cisterner mm. Genom att sammanställa detta fick vi en god överblick av situationen ute i länet. Enkäten gav också svar beträffande leveransavtal mm. En enkät kan utformas på olika sätt. Vi ansåg att tidsfaktorn var avgörande och enkäten fyllde de krav vi ställde. Svarsfrekvensen var imponerande %. Med enkäten som grund kunde vi ställa förfrågningar på drivmedel, betalpelare, kortinlösen och ovanjordingar (anläggning som har sina cisterner med drivmedel ovan jord i containerform). Leverantörsurvalet som vi gjorde baserade sej på telefonkontakter och personliga träffar. Det visade sig att oljebolagens betalpelare var direkt knutna till bolagens centraldatorer som i sin tur hanterade transaktionerna mellan kundkonto och betalningsmottagare. I ett icke bolagsanslutet system, krävs därför en intelligentare betalpelare och ett certifierat företag som sköter transaktionen mellan kund och mack. En tjänst som man tar betalt för. (Enkäten kan bifogas som mall. Genom att låta varje kommun få ett eget exel-blad skapas en god överblick, som även kommunpolitikerna är intresserade av). ICA Nära, Hämnäs, Årjängs kommun KAN VI PÅ NÅGOT SÄTT FINNA FORMER FÖR SAMVERKAN MELLAN LÄNSVISA ORGANISATIONER BORDE VI PÅ SIKT OCKSÅ KUNNA GÖRA GEMENSAMMA UPPHANDLINGAR T.EX. SYSTEM FÖR EGNA KORT SOM ÄR GÅNGBARA ÖVER HELA LANDET.

9 Förfrågningar och 9 valda leverantörer. Det fanns enligt våra undersökningar ett antal leverantörer inom de områden som krävdes: Alla kommer som avknoppningar från oljebolagen och benämns partners eller har startat i liten skala och vuxit. Andra har bildats för att under en annan organisations flagga komplettera med drivmedel. Drivmedelåterförsäljare och olika kedjor: Swea Energi AB Göteborg Bygger egen nationell distribution Svenska Oljebolaget Göteborg Eget märke GULF Q-star Norrköping Kan leverera, driver helst auto-mackar ST1 Driver egna mackar DIN-X Driver egna mackar Tanka I huvudsak Volvo-återförs ICA-pump Under avveckling Det finns också ett antal lokala distributörer i stort sett i varje län. I Värmland fann vi snabbt SÅIFA Värmland AB. Motsvarigheter som vi känner till finns i Dalarna, Gävleborg, Jämtland samt Västernorrland. Betalpelare och cisternanläggningar: Autotank AB Stockholm Malte FuelTec AB Halmstad Vi valde Malte för ett flexibelt system och bra priser Betalpelare enbart: NPS Service AB Göteborg Säkert ett bra men dyrt val. Har landsomfattande service. Kortinlösen: PBS international AB Stockholm Säkert bra på stora grupper. dyrt för små. CNS Norrköping Ägarsamverkan med Q-star AB. Erbjuder ett enkelt billigt system som kan byggas på till ett mycket avancerat system. Vårt val! Offerter och förfrågansunderlag kan vi på begäran ställa till förfogande

10 Förening eller företag? 10 Priser Projektet som ledde fram till By-macken syftade till att skapa någon form av organisation som kan stå på egna ben i länet. Olika former diskuterades. Bl. a. var betalningsvillkoren en besvärande faktor. Oljebolagens betalningsvillkor varierade mellan 3-9 dagar! Tänk efter: Fyll tankarna med 10 m3 diesel och 10 m3 bensin vilket betyder ca SEK som skall ut och där varorna säljs under kanske 14 dagar! I det läget skulle en företagsbuffert ev. kunna vara en ekonomiskt tänjbar länk. Men vi kom fram till att en kooperativ eller ideell förening var att föredra och då helst utan egen ekonomi! Föreningens uppgift är att förhandla fram ramavtal för de varor och tjänster som medlemmarna behöver och där medlemmen själv gör beställningen och står för säkerheten. Föreningens stadgar finns att tillgå på begäran. Prissättning När det gäller priser är ju branschen inne i en ständig priskarusell ena dagen upp andra dagen ner. Vid slutförhandlingen med SÅIFA kom vi överens om att fastställa leveranspriset varje måndag på ett genomsnitt av förra veckans pris s.k. släpande prissättning. Mackens pris sätts då med utgångspris från priset vid leveransdagen med det lokala påslaget. Det betyder att samma pris gäller för leverans under hela veckan. Vid prissänkning betyder det att By-macken ligger efter med sin sänkning. Dyrare än normalt. Vid prishöjning kommer priset att ligga kvar på lägre nivån. Konkurrenskraftigt! I det längre perspektivet jämnar detta ut sej! Vi kom också överens om att inköpspriset skulle vara solidariskt lika, dvs. transportkostnaden fördelades jämt över länet. By-macken, Gräsmark Viktigt att macken sätter ett pris som klarar de kostnader man har och ger ett överskott! Efter fyra månaders försäljning är By-macken Värmlands medlemmar nöjda med försäljningsvolym och har fått en uthållig lönsamhet!

11 Varumärke, 11 kollektivbestämmelser, hemsida och reklammaterial Det stod tidigt klart att ett varumärke som knöt samman mackarna i någon form av kedja kändes nödvändigt. Logotypen borde vara helt avvikande från oljebolagen. I projektet skapades By-macken-loggan och föreningen By-macken Värmland har sökt varumärkesskydd för kollektiv användning. Det finns alltså en knytning mellan användningen av varumärket By-macken och hur det skall efterlevas. Nyttjandet är kostnadsfritt. Därför är bestämmelserna så skrivna att en samverkande förening i andra län eller Länsbygderåden har tillsynen. Kollektivbestämmelserna delges på begäran. Hemsidan På domänerna bymacken.nu och bymacken.org planeras en enkel hemsida. För att knyta samman Hela Sverige skall leva! och By-macken är planerna att HSSL tar ansvaret och kostnaderna för hemsidan och som motprestation skall HSSL-loggan finnas med på baklucke-streamers och banderoller. Reklammaterial Originalen till dessa och en konkurrenskraftig leverantör kan tillhandahålla följande med ortsnamnet inlagt: dekaler för pumpar, ev. skyltar banderoller baklucke-streamers Varumärket kommer, systematiskt genomfört, att tillföra ökad volym från genomresande och dessutom ge en större stadga åt den lokala macken. Det finns också en programförklaring att tillgå, som berör den prissättning som By-mackarna skall följa. Genom en mellanhand kommer drivmedelspriset alltid att ligga något över marknadens i övrigt! Det är en realitet vi måste leva med!

12 Att bygga en 12 ovanjordsanläggning I vissa lägen kan det vara smart att låta oljebolaget miljösanera fastigheten och efter det, bygga en ny ovanjordsanläggning. Det finns anvisningar för detta och ett gott råd är att börja hos kommunens byggnadsavdelning, som tillsammans med räddningstjänsten är goda kontakter. Det finns föreskrifter att tillgå, både på Räddningsverkets hemsida, och en del information att hämta på Kontakter med Malte FuelTec är också värdefull. Några avgörande frågor: In- och utfart för kunder och tankbilar Minsta avstånd till närmaste byggnad är 12 m Krav på oljeavskiljning Automatiseringsgrad Dimensionering tankstorlek av resp. produktvolym (det finns möjlighet att få fram bilbeståndet på orten från vägverket). Därav kan man bedöma snittförsäljningen, om inte tidigare volymer finns tillgängliga. Försäljningsvolymer från en tidigare mack kan vara vägledande. Med hänsyn till transportkostnader bör största ekonomiskt möjliga, volym eftersträvas. Inge i Boa, Lysvik Slutord Projektet har kunnat genomföras genom ett intimt samarbete med SmåKom som varit projektägare, Landsbygdsnätverket som ställt projektpengar till förfogande, FLF:s tre värmlandsmentorer som varit konstruktiva och intensiva i sin kontakt på fältet och Länsstyrelsen i Värmland som starkt stöttat insatsen och i slutfasen kommit med viktiga kompletterande fakta. Dokumentationen har delvis finansierats genom stöd från bl.a. Glesbygdsverket.