Delrapport av Regeringsuppdrag att utreda och sprida kunskap om insatser inom det kommersiella serviceområdet, dnr N2008/6662/RT (delvis)

Transkript

1 1(6) Näringslivsenheten Kent Johansson Direktnr Faxnr Näringsdepartementet Regeringskansliet att: Carl-Johan Klint STOCKHOLM Delrapport av Regeringsuppdrag att utreda och sprida kunskap om insatser inom det kommersiella serviceområdet, dnr N2008/6662/RT (delvis) Bakgrund Länsstyrelsen i Värmlands län och Länsstyrelsen i Dalarnas län fick i ett särskilt regeringsbeslut den 18 december 2008 rubricerat uppdrag. I uppdraget ingår att skyndsamt inventera alla län efter goda exempel där man på ett bra sätt samordnat aktörer, medel och modeller och på så sätt lyckats bevara en god tillgång till drivmedel i hela landet. Vidare ska inkomna goda exempel spridas till alla län på lämpligt sätt. Detta är en första delrapport av uppdraget. Arbetssätt Länsstyrelserna i Värmland och Dalarna bjöd inledningsvis in representanter från Hela Sverige ska leva, Föreningen Landsbygdshandelns Främjande, Sveriges kommuner och landsting och Småkom till ett första planeringsmöte den 8 januari. Den arbetsgrupp som då bildades har sedan deltagit i arbetet och består av Jan-Erik Hassel och Kent Johansson, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Bo Jonsson och Ingela Bönström Brusgård, Länsstyrelsen i Värmlands län, Ronny Svensson, Småkom, Johan Boström och Owe Nordling, Länsbygderåden/Hela Sverige ska leva, Ewa Nilsson, Hans Wilhelmsson, John-Olov Östlund, Göran Forsén och Bertil Karsbo, Föreningen Landsbygdshandelns Främjande. Den 19 januari gick en skrivelse ut till samtliga länsstyrelser, Region Gotland, Regionförbundet Kalmar län, Skåne läns landsting (Region Skåne), Västra Götalands läns landsting (Västra Götalandsregionen), Glesbygdsverket, Statens jordbruksverk, Konsumentverket, Hela Sverige ska leva, Föreningen Landsbygdshandelns Främjande, Sveriges kommmuner och landsting samt De små kommunernas samverkan (Småkom). Skrivelsen var en efterlysning av goda exempel på lösningar av drivmedelssituationen på landsbygden. Även exempel som belyser problembilden samt idéer och förslag på åtgärder efterlystes. Länsstyrelsen Dalarna Telefon Webb Plusgiro Postadress FALUN Fax E-post lansstyrelsen@w.lst.se Bankgiro Besöksadress Åsgatan 38 Orgnr

2 2(6) Arbetsgruppens slutsatser av utredningsarbetet så här långt Vi anser att problematiken omkring drivmedelsförsörjningen främst består av tre delar: Strukturomvandling 1968 fanns det ca bensinstationer i landet, 1994 fanns det ca stycken och 2007 ca stycken. Av dessa förväntas ca 1000 stycken läggas ner de kommande åren, något som förväntas drabba inte minst små stationer på landsbygden. Orsaken är en strukturomvandling inom drivmedelshandeln där de stora bensinbolagen vill lägga ner mindre, olönsamma bensinstationer av kostnadsskäl. Pumplagen Enligt Lagen 2005:1248 om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel är de försäljningsställen som 2007 hade en försäljningsvolym överstigande 1000 kubikmeter skyldiga att mellan 1 mars och 31 december tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Detta kan innebära investeringar på uppåt kronor för de drivmedelsanläggningar som berörs. Saneringsproblematiken Den som bedrivit verksamhet som orsakat förorening av marken är ansvarig att vid nedläggning av verksamheten undersöka marken och vid behov sanera den. För mackar som lagts ner senast 1994 finns det en saneringsfond som oljebolagen har bildat, SPIMFAB-SPI Miljösaneringsfond AB. För mackar som lagts ned efter 1994 finns ingen sådan fond att söka finansiering av sanering hos. Detta innebär att den som bedrivit mackverksamhet vid en nedläggning är skyldig att undersöka och vid behov sanera marken. En sanering av förorenad mark kan kosta upp till 2 miljoner kronor och genomsnittskostnaden ligger på ca kronor. Detta är ett faktum som i stor grad försvårar och förhindrar ägarbyten av befintliga mackar. Vem vågar ta över en sådan rörelse och därigenom ett eventuellt framtida saneringsansvar som kan kosta flera miljoner kronor? Inkomna svar på efterlysningen av goda exempel De som svarat är: Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västernorrlands län Regionförbundet i Kalmar län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Örebro län

3 3(6) Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen i Halland Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen Gävleborg Föreningen Landsbygdshandelns Främjande Statens Jorbruksverk Goda exempel I Kalmar och Kronobergs län finns projektet Rädda landsbygdens bensinstationer. Projektet ska utarbeta en metodik för hur kommuner, regionförbund och länsstyrelsen kan arbeta för att bevara och utveckla drivmedelsförsörjningen på landsbygden. Projektet tar kontakt med alla bensinbolag som är verksamma i området och ställer frågor om bolagens planer för bensinstationer på landsbygden. En sammanställning görs över läget som distribueras till Regionförbund, Länsstyrelse och Föreningen Landsbygdshandelns Främjande. Besök görs hos de bensinstationsägare där macken är nedläggningshotad. Där diskuteras möjligheten att driva macken vidare i egen eller annat bolags regi och de stödmöjligheter som finns. Kommunalråd och näringslivschef informeras om nedläggningen och detta kan leda till att kommunen diskuterar konsekvensen av nedläggning med oljebolaget. Kommunerna har en nyckelroll i de här sammanhangen. I orten Trekanten i Kalmar kommun med 2000 invånare vill ett bolag lägga ner ortens enda mack. Kommunalrådet har kontaktat bensinbolaget och meddelat att om så sker kommer inte bolaget att tilldelas mark för nya etableringar inom kommunen. Detta har medfört att bensinbolaget tvekar att lägga ner macken och har inlett förhandlingar med kommunen. Lokala intresseföreningar finns i Västernorrlands län. I Brunna i Härnösands kommun har sex familjer gått samman och tagit över lanthandel och bensinmack. I Sollefteå kommun har Reselesbygdens byalag ansökt om att bygga en mack intill lanthandeln. I Västerbotten finns Servicecentrum i Rusksele Ekonomisk Förening som köpte upp butiksfastigheten inklusive inredning samt investerade i en bensinanläggning med ovanjordcisterner i anknytning till butiken. Föreningen arrenderar ut butiken tillsammans med bensinanläggningen till ett företag som ansvarar för driften. Fördelen med detta upplägg är att om driftbolaget lägger ner sin verksamhet finns både butiken och bensinanläggningen kvar i byns ägo och kan arrenderas ut till något annat driftsbolag. I Södermanland finns ett Leaderprojekt i Leaderområdet Gränslandet där Rejmyre Byaråd har anlagt en automattankstation för bensin, diesel och E85. Tio medlemmar i byrådet har arbetat ideellt med allt från att analysera vilka effekter nedläggningen av macken skulle få för innevånare och verksamheter i Rejmyre Räddningstjänsten, Hemtjänsten, Lanthandeln, turismen och företagen - till att göra nödvändiga markarbeten. Flera

4 4(6) bensinbolag tillfrågades om samarbete och det som valdes ut hade bland annat lång erfarenhet av automatstationer, höga miljöambitioner och närliggande bränsledepåer. För att få en rimlig kalkyl för att kunna driva anläggningen i framtiden har bensinbolaget stått för halva investeringskostnaden och Leaderprojektet för resten. Driften av macken sköts helt via dator från bensinbolagets centralstation och macken är miljö- och teknikmässigt toppmodern. Byrådet står för en del av tillsynen samt snöskottning och liknande och en lokal stationsföreståndare sköter den dagliga tillsynen och ser till att allt fungerar. I Värmlands län finns Bymacken -konceptet som redovisas separat i en bilaga. I Hassela Gävleborgs län, lyckades efter långvariga förhandlingar tre entreprenörer övertala det bensinbolaget att inte riva anläggningen när den tidigare ägaren gick i pension. Möte hölls med de nya ägarna, kommunen och Länsstyrelsen som var positiv till stöd gällande byggnationer och utrustning för drivmedel. Markprover gjordes som var positiva och macken kunde nyöppnas med en ny leverantör av drivmedel. I Gävleborgs län finns flera föreningar som driver mackar. Både i Ramsjö och i Los finns byaråd med ekonomiska föreningar som driver egna mackar sedan 15 år tillbaka i anslutning till lanthandeln. I Stocka har en ekonomisk förening bildats och ortsborna är villiga att köpa andelar för kronor för att kunna ersätta macken som lades ned för två år sedan. I Jättendal har en sockenförening bildats som ska söka Leaderpengar till en förstudie för att försöka sätta upp en egen mack, och i Voxna vill den ekonomiska föreningen som driver lanthandeln sätta upp en egen mack. I Dalarna gjordes det en kartläggning av drivmedelsförsäljarna på landsbygden under våren Denna kartläggning visade att det i januari 2008 fanns 64 mackar på landsbygden (kommunernas centralorter undantagna), varav 54 var den sista på orten. 9 stycken av dessa omfattades av pumplagen varav 6 är sist på orten. 6 stycken har försvunnit under 2008, varav 2 var den sista macken på orten. 12 stycken är uppsagda och/eller beslutade om nedläggning , varav 10 stycken är sist på orten. Detta ger en bild av en dramatisk och drastisk förändring av tillgången på drivmedel på landsbygden och vi tror att detta ger en rättvis bild av vad som just nu händer i stora delar av landet. Även i Dalarna finns det exempel på lösningar där lokalbefolkningen själva försöker ta tag i problematiken att behålla olika typer av service i glesbygden. I exempelvis Öje och Skattungbyn drivs landsbygdsbutiker med drivmedelsförsäljning och en omfattande ombudsservice i ekonomiska föreningar. På Sollerön där OKQ8 lade ner den sista macken på orten i augusti 2008 försöker man med lokal förankring/finansiering och uppbackning från kommun och Länsstyrelse att få till en ny mack. Solleröns enda kvarvarande livsmedelsbutik är en av deltagarna i denna process. Det finns en uppenbar risk att macknedläggningen på sikt kommer att försvåra möjligheten att behålla den idag väl fungerande livsmedelsbutiken. Detta exempel visar på hur olika typer av service hänger ihop som till exempel mack, butik och skola. Om en av dessa läggs ner så har det visat sig att även den övriga servicen blir hotad.

5 5(6) Inkomna förslag på åtgärder Svaren fokuserar främst på viktiga frågor som behöver lösas runt drivmedelsförsörjningen såsom dyra frakter och leveranser av drivmedel, kostsamma avtal, sanering/ägarfrågor och förnybara bränslen. Övertaganden och etableringar av nya anläggningar har helt avstannat på grund av dyra saneringskostnader vid försäljning eller nedläggning uppger vissa. Andra hävdar att en del stationer inte vågar stänga pga att ägaren inte kan ta saneringsrisken och dess kostnader. Några få län uppger att drivmedelsförsörjningen inte är ett problem i nuläget men de flesta anser att framtiden är osäker. Ett förslag är att en översyn av förordningen för kommersiell service (2000:284) genomförs så att det går att ge investeringsbidrag med 85 % till rena bensinstationer som inte har ett utbud av livsmedel. Den föreslagna ändringen skulle endast gälla för butiker/bensinstationer med särskilt utsatta lägen, där avståndet till närmaste butik/bensinstation uppgår till 5 mil eller mer samt när upplåning inte bedöms kunna ske på den allmänna kreditmarknaden. Vad som är rimliga avstånd för stöd och för befolkning att åka är en annan frågeställning. Ett annat förslag är att försöksverksamheter borde genomföras på olika ställen i landet för att testa nya/andra lösningar för drivmedelsförsörjningen i gles- och landsbygd som t ex mobila bensinstationer. Mer än hälften av de inkomna svaren visar att man på länsstyrelsenivå nu börjat inventera mackbeståndet för att få en bättre bild av situationen eftersom man inte har kunskap om det aktuella dagsläget när det gäller drivmedelsförsörjningen på landsbygden. I detta arbete är även en del kommuner involverade. Flera av de svarande uttrycker också en önskan om ett utökat samråd med kommunerna när det gäller att välja ut och prioritera strategiska orter för både livsmedel och drivmedel. I Dalarna har man i flera år arbetat med att få in dessa frågor i kommunala serviceplaner som ska vara en del i kommunernas översiktsplanering. Slutsatser Arbetsgruppens åsikt är att huvudorsaken till den dramatiska nedläggningen av bensinstationer som nu pågår beror på strukturrationaliseringen i branschen. Även saneringsproblematiken påverkar denna utveckling. Däremot har pumplagen ingen stor påverkan på mackdöden, det är relativt få av de nedläggningshotade mackarna på landsbygden som omfattas av lagen och de som berörs och är sista mack på orten kan söka 85% investeringsstöd hos Länsstyrelsen för nödvändiga investeringar. Detta är hanterbart förutsatt att Länsstyrelserna får tillräckliga ekonomiska ramar för att kunna bevilja dessa investeringsbidrag. De län som har stor befolkning och korta avstånd är inte drabbade ännu men de län som har gles befolkning och stora arealer drabbas nu hårt av en nedläggningsvåg av mackar vilket innebär drastiska förändringar för de som bor och driver företag i dessa län. En mycket viktig företagssektor i just dessa län är besöksnäringen och det som nu händer, om vi inte lyckas vända utvecklingen är att den lokala besöksnäringen kommer att drabbas negativt.

6 6(6) Det fortsatta utredningsarbetet Detta är en första delrapport av regeringsuppdraget som främst handlar om en kartläggning av befintlig kunskap och material som belyser problematiken och även visar på goda exempel på hur man hittills lyckats bevara en del mackar på landsbygden. I det fortsatta arbetet med utredningsuppdraget planerar vi att bland annat göra ett antal delutredningar som tränger djupare in i denna del av problemställningen. Vi tänker också arrangera en eller flera konferenser och seminarier som behandlar ämnet. Under året kan det tänkas att vi kommer med fler delrapporter och betänkanden och ambitionen är i alla fall att senast vid slutrapporteringen av uppdraget 1 november presentera ett antal förslag på modeller och åtgärder som kan påverka tillgången på drivmedel i hela landet på ett positivt sätt. Kent Johansson Länsstyrelsen i Dalarnas län Ingela Bönström Brusgård Länsstyrelsen i Värmlands län Bilagor Konsumentverkets rapport 2008:14 Tillgänglighet till drivmedel i gles- och landsbygd Kartläggning av nedläggningshot mot bensinstationer i Västerbotten Svensk Bensinhandels förslag till lösning avseende tillhandahållandet av förnybara och övriga drivmedel på ett miljövänligt sätt Rapport om bensinmacksläget i Småkoms medlemskommuner Småkom och Hela Sverige ska levas skrivelse Behov av moratorium kring nedläggning av drivmedelsstationer FLF-mentor John-Olov Östlundhs pm om saneringsproblematiken för drivmedelsstationer på landsbygden i Värmland Länsbygderådet i Värmland och Hela Sverige ska levas rapport kan man bevara befintliga och bygga nya mackar på landsbygden?, januari 2009 By-macken en handledning, Länsbygderådet i Värmland Föreningen Landsbygdshandelns Främjandes svar på efterlysningen av goda exempel