Utvärdering Bygd och stad i balans Leader

Transkript

1 Utvärdering Bygd och stad i balans Leader 1

2 Innehåll Utvärdering... 1 Bygd och stad i balans Leader... 1 Bakgrund... 3 Metod... 3 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden... 4 Ortsvandringar... 4 Växtplatser... 5 Socialt företagande... 6 Handla lokalt... 6 Digitalisering... 7 Fortsättning efter projektets avslut... 7 Framgångsfaktorer

3 Bakgrund Bygd och stad i balans har i Örnsköldsvik kommit att formas till ett begrepp, ett arbetssätt och en modell. Det hela startade 2011 med en satsning på landsbygdsutveckling, med ett första projekt med syfte att utveckla och stärka kommersiell service. Samtidigt fick Landsbygdsgruppen en grupp som ligger direkt under kommunstyrelsen en om- och nystart, med tydligare mandat och former. Ordförande för gruppen är kommunalråd med ansvar för landsbygdsfrågor. Den lokala delen av Hela Sverige Ska Leva, Bygderådet Örnsköldsvik, är en viktig samarbetspart och har även representation i Landsbygdsgruppen. Sedan 2011 har fler projekt initierats och genomförts. Några frågor som har arbetats med under åren; boende, integration, lokala utvecklingsplaner, närarbetsplatser samt att skapa långsiktigt hållbara samverkansorganisationer; Bygdsam (Bygden i samverkan). De nya projekten har hela tiden byggt vidare på det arbete som tidigare utförts. Ansvarig för landsbygdsarbetet på kommunen Lena Lindström har även ansvarat för stadsutvecklingen. För att bedriva projektarbetet så effektivt som möjligt har projektägaren valt att upphandla projektledare; en som ansvarar för helheten samt fyra delprojektledare, en för varje serviceort med omland. I samtliga projekt har attitydarbete funnits med som en röd tråd. Metod Beslut fattades om att göra utvärderingen internt. Utvärderingen utgår från de mål som är satta i projektet. I starten av projektet samlades statistik från mäklare gällande priser vid försäljning av bostäder. Motsvarande siffror inhämtades hösten 2018 för jämförelse. Intervjuer gjordes per telefon med 20 personer som på olika sätt deltagit i aktiviteter eller varit berörda av projektet. Dessa valdes ut med tanke på att de skulle representera de olika målgrupperna, de olika insatserna, att få geografisk spridning likväl som i ålder och kön. Dessutom intervjuades en representant för respektive Bygdsam, koordinator eller ordförande. Från politiken genomfördes intervjuer med företrädare för landsbygdsgruppen; ordförande Glenn Nordlund och Anna-Lena Lindberg, oppositionen. Frågorna som ställdes var dels en skattning på en skala 1-6 om vilken nytta de upplever att insatserna skapar för dig som person ditt företag förening du finns engagerad i bygden som helhet. Skattningen följdes upp med öppna frågor om vad som hänt och vad som inte hänt, om något kunde gjorts annorlunda, framgångsfaktorer, tankar om fortsättning efter projektet samt om de hade tips och råd att skicka med. 3

4 Stärkt attraktivitet - fastighetsvärden Målet att fastighetsvärdena skulle öka med 5% sattes med avseende på att stärka attraktiviteten lokalt. Nedan finns en tabell som visar hur de samlade priserna per kvadratmeter på sålda bostäder utanför staden sett ut under åren. Relativt stor andel av bostäder på landsbygden har ingen köpeskilling, de går i arv eller överlåts inom familjen. Under projekttiden har en markant ökning skett, 22%. Detta kan givetvis ha många olika orsaker varav arbetet med att stärka attraktiviteten är en parameter bland andra. En intressant jämförelse är att villapriserna sett till hela Örnsköldsviks kommun under det senaste året uppvisar en minskning med 1,2% (när utvärderingen genomfördes) Kvadratmeterpris År: Kr/m2: % ökning av kvadratmeterpriserna perioden Ortsvandringar Arbetet med att ta fram ett koncept för ortsvandringar har varit uppskattat. Skattningen på skala 1-6 med den upplevda nyttan kan ses nedan. Person 5, 6, 5, 5, 5, 4, 3, 5 38/8 4,75 Företag 4, 5, 6 15/3 5 Förening 6, 6, 5, 6, 4, -, 5, 5 37/7 5,3 Bygden 6, 6, 4, 6, 4, 3, 5, 6 40/8 5 Kommentarer i intervjuerna har påtalat vikten av att kommunens företrädare och personer från bygden möts. Detta skapar känsla av Vi istället för De andra. Att mötas på olika orter och gå en sträcka tillsammans ger avspänd och god stämning. Appen som tidigare hette Felanmälningsappen och sedan bytt namn till Ett bättre Örnsköldsvik är uppskattad, den har marknadsförts och blivit mer känd genom ortsvandringarna samt Facebook. Konceptet bygger både på att skapa en gemensam långsiktig planering samt att även genomföra snabba, konkreta åtgärder. Att det blivit uppstädat, röjt och åtgärdat nämns av respondenterna som viktigt. 4

5 Det långsiktiga arbetet har synliggjorts genom att varje ortsvandring har resulterat i ett protokoll där det tydliggjorts vad som behöver åtgärdas och hur ansvarsfördelning en ser ut. Vidare att det ingår att göra uppföljning några månader senare. Detta påtalas som avgörande och den formen ska absolut finnas kvar i fortsättningen. Att gå ortsvandringar uppges även ha skapat engagemang och sammanhang, samt att nya idéer fötts. Växtplatser Växtplats är ett nytt koncept som bygger vidare på de etablerade närarbetsplatserna. Dessa är till för de kommunala medarbetarna som har sådana arbetsuppgifter att de kan ta med sig arbetet i dator och telefon. Med dem som bas är syftet att skapa kreativa mötesplatser för fler; företagare, föreningar, praktikanter, studerande m fl. Då konceptet är nytt har det varit viktigt att diskutera, ta in idéer från andra håll, titta på praktiska lösningar, se över behov och underlag mm. Intresset var stort från Bjästa och Husum, där det även fanns lämpliga lokaler. I Bredbyn finns närarbetsplatsen i samma lokaler som polisen och där var utrymmet alldeles för litet för att kunna skapa en Växtplats. I Björna med omland finns närarbetsplatsen i Långviksmon, där fanns möjliga lokaler men för svagt intresse från bygden. De som svarat på intervjuerna är de som finns inom berörda områden, alltså Bjästa och Husum. Växtplats Person 1, 5, 5, 3 14/4 3,5 Företag 3, 3 6/2 3 Förening 4, 6, 4, 6 20/4 5 bygden 5, 6, 5, 6 22/4 5,5 Den upplevda och förväntade nyttan ses ovan. Det ska påpekas att Växtplatsen i Bjästa invigdes 1 september 2018 och i Husum 4 december 2018, varför det är svårt att säkert kunna bedöma vilken nytta som skapats. Som vi kan se är nyttan störst för bygden och därefter föreningslivet. Respondenterna ser Växtplatsen som en väldigt bra mötesplats, den ger möjlighet till ökat nätverkande och lyser upp centralorten. De påpekar också vikten av att mötas över olika gränser, och att kommunens medarbetare på närarbetsplatsen, företag och föreningar kan mötas. En av Växtplatserna planerar för att utveckla den vidare, att kunna ge mer service till besökare, turistinformation och kunna erbjuda café i lokalen. Bygdsam Nätradalen har tagit ansvar för att driva Växtplatsen och ser den även som en möjlighet att skapa synlighet för den egna organisationen, nå fler potentiella medlemmar mm. Som företagare för dem som är berörda samt som privatpersoner ses inte lika tydlig nytta. 5

6 Socialt företagande Socialt företagande är ett sätt att minska utanförskap. För dem som av olika anledningar inte kommit in på arbetsmarknaden alternativt de som halkat bort från den, ges möjlighet att hitta sysselsättning som på sikt kan leda till betalt arbete. Projektet eller projektledarna ska inte själva starta företagen, istället handlar det om att belysa möjligheter, undersöka behov och sprida kunskap. Intresset har varierat i de olika bygderna, generellt kan sägas att inlandet uppvisat svagare intresse än områdena vid kusten. Nätraområdet har varit hetast, där en grupp med olika aktörer har samarbetat och fördjupat sig och tittat på behov och möjligheter. Husum med omland har sett att det finns såväl behov som efterfrågan, där har intresse visats framförallt från en befintlig aktör. Individuell Växtkraft, IVK, bedriver verksamhet i Örnsköldsvik och ser möjligheterna att skapa en filial i området. Detta ses som en smakfull lösning. De respondenter som på något sätt berörs av arbetet med socialt företagande ser att det finns nytta, framförallt för bygderna som helhet. Socialt företagande Person 3, 4, 3, 3, 5 18/5 3,6 Företag 3, 3, 3, 2 11/4 2,75 Förening 4, 5, 2, 3, 5 19/5 3,8 Bygden 6, 6, 5, 4, 3 24/5 4,8 Nyttan som de svarande ser är att fler kan få jobb och att det ges möjlighet att köpa tjänster. Kunskapen om socialt företagande har ökat genom de olika insatser som gjorts inom projektet. De påtalar dock att när intervjuerna genomförs är det fortfarande i ett mycket tidigt skede, det tar tid att förbereda och komma igång med denna typ av företag. Handla lokalt En del i upplevd attraktivitet är att det finns service att kunna nyttja lokalt. Som ett led i arbetet med att stärka attraktiviteten har olika insatser gjorts för att stärka viljan att handla lokalt. Här har få respondenter varit berörda av insatserna, men de som svarat har visat på att nyttan är hög. Person 5, 6 11/2 5,5 Företag 5, 6 11/2 5,5 Förening -, - bygden 5, 6 11/2 5,5 6

7 De som svarar är mycket nöjda. Det är dock få som är berörda och kan ge svar, och de kan inte se kopplingen till föreningslivet. Några kommentarer är att det är positivt att Örnkortet spridits utanför centrala staden, att frågorna om att handla lokalt är mycket viktiga och att insatserna kan skapa en positiv spiral och att det sprids mer. Digitalisering Inom projektet fanns uppdraget att arbeta med att öka användningen av den nya tekniken. Detta gjordes genom att skapa workshops med innehåll format av befintliga behov hos föreningar och företag. Person 5, 4, 5 14/3 4,7 Företag 4, 6, 3 13/3 4,3 Förening 5, 6, 3 14/3 4,7 bygden 6, 5, 5 16/3 5,3 Nöjdheten med nyttan är hög och jämn, och det konstateras även i kommentarerna hur viktigt det är att ständigt följa med och lära nytt. Digitaliseringen är här och den är här för att stanna. Vidare påtalar en respondent att det finns risk för klyftor och att de som inte kliver på tåget kan hamna utanför. Några säger att det är mycket bra kunskap, någon saknar att få dokumentation från träffarna. Fortsättning efter projektets avslut En viktig fråga som ställdes till samtliga var hur de som svarar såg på vad som ska hända efter projekttiden. Vad gäller ortsvandringarna var svaret: Absolut! Detta arbete måste fortsätta, det krävs en struktur för att det ska fortsätta fungera, och Bygdsam pekas på som lämpliga aktörer att driva dem vidare. Växtplatserna är relativt nyligen etablerade vilket de även ser som svarat, då de säger; Det har bara börjat! Vad gäller socialt företagande ser de som svarar att grunden är lagd och att arbetet behöver fortlöpa. Nätra Hembygdsförening tillsammans med samarbetspartners går vidare samt att IVK har möjlighet att etablera en filial. Handla lokalt ses som en viktig fråga och arbetet behöver fortsätta för att detta ska hållas levande. Vad gäller digitalisering finns ett tveklöst Ja! som svar, och det kan vara såväl Bygdsam som studieförbund som kan driva detta vidare. 7

8 Framgångsfaktorer Respondenterna ombads även svara på frågan om kan identifiera framgångsfaktorer i projektet. Där lyfts att de som arbetat är drivande eldsjälar, att det har funnits en gemensam riktning i projektet, att det har varit viktigt att mötas och samtala. Vidare att landsbygdsutvecklingen behandlas som en tillväxtfråga samt att det finns en strategi som följs och att dessa insatser bygger vidare på tidigare utförda arbeten. 8